SIMRISHAMNS KOMMUN Könsuppdelad statistik på Simrishamns bibliotek En 3R-studie inom projektet På väg mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun!, våren 2012 Elisabeth Wikenhed 2012-06-20 Inom ramen för jämställdhetsprojektet På väg mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun! fokuserar denna undersökning på könsuppdelad statistik, både vad gäller besöksantal och utlån respektive återlämning av media på Simrishamns huvudbibliotek.
Innehållsförteckning Inledning 2 Vad är 3R-metoden? 3 Könsuppdelad statistik 4 Bibliotek och genus 4 Vad 3R står för i undersökningen på Simrishamns bibliotek 5 Redovisning av könsuppdelad statistik på Simrishamns bibliotek våren 2012 enligt 3R-metoden 6 Resultatredovisning 7 3R: Varför ser det ut som det gör på Simrishamns bibliotek? 12 Förslag på kvalitativa frågor att följa upp statistikredovisningen med 13 Hur ser det ut på andra bibliotek? 13 Lite praktiska exempel från andra svenska kommuner rörande kultur- och fritidsverksamhet som helhet 15 Kulturområdet 15 Idrott och fritid 16 Ungdomsverksamhet 17 Vad kan man titta på gällande könsfördelning rörande kultur- och fritidssektorn utifrån 3R-metoden? 18 1
Inledning På väg mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun! Projektet är ett kommunövergripande utvecklingsarbete som syftar till att jämställdhetsintegrera samtliga kommunala förvaltningar. Genom medel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har Simrishamns kommun fått möjlighet att påbörja ett aktivt arbete för ökad jämställdhet. Syftet med utvecklingsarbetet är att lägga grunden för ett kontinuerligt och därmed hållbart jämställdhetsarbete. Varför är arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Inom ramen för projektet På väg mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun! ingår som ett moment att alla jämställdhetsprojektledare (JPL) ska genomföra en mindre undersökning på respektive förvaltning enligt 3R-metoden. Då biblioteket ingår som en av huvudverksamheterna i Kultur- och fritidsförvaltningen valde jag att titta på hur könsfördelningen ser ut beträffande besökare, samt för utlån respektive inlämning av media. 2
Vad är 3R-metoden? Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. 3R-metoden är ett verktyg för att ta fram den kunskap som behövs för att göra verksamheten jämställd. Genom att använda 3R-metoden får man svar på frågan vem får vad på vilka villkor? Metoden går ut på att studera: Representation Resurser Realia De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): R1 - Representation Hur ser könsfördelningen ut? Hur många kvinnor? Hur många män? Kartlägg representationen i verksamheten, se på alla nivåer i organisationen, personalen på alla olika avdelningar. Vilka är det som har inflytande vid beslutsfattande? Hur är könsfördelningen bland kunderna/brukarna? R2 - Resurser Hur fördelas resurserna? Hur fördelar vi pengar, tid och utrymme mellan kvinnor och män? Kartlägg hur resurserna fördelas i verksamheten. Ofta är det brist på resurser. Vem får då störst tillgång till pengar, tid och utrymme? Får kvinnor och män tillgång till resurserna på lika villkor? R3 - Realia Hur blir resultatet, det verkliga innehållet, av verksamheten? Varför ser verksamheten ut som den gör? Vilka behov, önskningar och intressen tillgodoser vi? Är verksamheten utformad för kvinnor och män på lika villkor? Vems villkor har påverkat utformningen? Varför lånar män så lite skönlitteratur på biblioteket? Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3
Könsuppdelad statistik En förutsättning till att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering; sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation i den aktuella verksamheten. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. All statistik som relaterar till individer måste dels vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Det är inte tillräckligt att samla in och dela upp statistiken efter kön utan den måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Det innebär att alla uppgifter presenteras for kvinnor respektive män och det gäller i alla kombinationer avvariabler. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen. Enligt lag ska officiell statistik vara könsuppdelad. I förordning (2001:100) om den officiella statistiken 14 framgår att: "Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta." Mina sökningar på könsuppdelad statistik respektive genusuppdelad statistik ger noll träffar på Kulturrådets, Kungliga bibliotekets samt Kulturanalys hemsidor. Den officiella statistiken för ämnesområdet kultur och fritid består av fem statistikområden. Myndigheten för kulturanalys (http://www.kulturanalys.se/) ansvarar för statistik om museer, studieförbund, kulturmiljövård och samhällets kulturutgifter. Sedan 1 juli 2011 ansvarar Kungliga biblioteket (http://www.kb.se/) för biblioteksstatistiken. Bibliotek och genus Sverige ses ofta som ett av världens mest jämställda länder och har kommit relativt långt inom vissa områden. Trots detta genomsyras vårt samhälle av genusstrukturer och stereotypa könsmönster som kan få olika konsekvenser. En av de svenska folkbibliotekens primära uppgifter är att främja ett demokratiskt samhälle. Genom dess samhälleliga ansvar och utåtriktade verksamhet har det alltså en viss skyldighet gentemot allmänheten. Statistik visar att det existerar skillnader mellan mäns och kvinnors biblioteksbeteende och dessa könsmönster kan hänga samman med de strukturer i samhället som bygger på en uppdelning mellan manligt och kvinnligt, där det manliga värderas högre än det kvinnliga. 4
Jämställdhetsfrågan på biblioteket blir därför något omvänd mot vad den traditionellt brukar handla om, nämligen kvinnors underordning. I Unescos Folkbiblioteksmanifest nämns att folkbiblioteket är till för alla oberoende av till exempel kön. Även om biblioteket rent fysiskt kan ses som tillgängligt för både män och kvinnor kan det finnas strukturer som gör att deras behov inte tillgodoses på samma sätt eller att en del män inte besöker biblioteket i samma utsträckning eftersom det förknippas med något kvinnligt, och kan därför uppfattas som mindre värt i den manliga hierarkin. En jämn könsfördelning bland personalen ger effekt på de som besöker biblioteket. På individnivå har det ingen betydelse om arbetstagaren är en man eller en kvinna, men på längre sikt inverkar en snedvriden könsfördelning klart. Om till exempel bibliotekets personal till största delen består av kvinnor kan det påverka hurudana böcker som inhandlas till biblioteket. Vad 3R står för i undersökningen på Simrishamns bibliotek I min undersökning står 3R för följande: R1 Representation: Könsfördelning bland bibliotekens brukare. Är fördelningen jämn? R2 Resurser: Besöksstatistik tas fram manuellt under åtta undersökningstillfällen á en timme. Statistik rörande målgruppens könsfördelning vid utlån samt återlämning tas fram ur befintliga it-system för de timmar som besöksstatistiken mäts. R3 Resultat: Reflektion över könsfördelning i det framtagna statistikunderlaget diskuteras. Varför står kvinnor för cirka 80% av bokutlåningen i undersökningen på biblioteket i Simrishamn? 5
Redovisning av könsuppdelad statistik på Simrishamns bibliotek våren 2012 enligt 3R-metoden Inom ramen för jämställdhetsprojektet i Simrishamn kommun har jag alltså i min undersökning valt att titta på könsuppdelad statistik, både vad gäller besöksantal och utlån respektive återlämning av media. Jag har genomfört åtta undersökningstillfällen á en timme under perioden 12 mars 18 april 2012. Medelantal för besökare under en timme har varit 44 besökare (mellan 37 och 66 besökare) Undersökningstillfällena har varit koncentrerade till vardagar tre förmiddagar och fem eftermiddagar. Vid 6 av 8 undersökningstillfällen var det fler kvinnor än män som besökte biblioteket. Vid samtliga undersökningstillfällen har de flesta lån gjorts av kvinnor. Vid 7 av 8 undersökningstillfällen har flest återlämningar gjorts av kvinnor. 6
Resultatredovisning Nedan följer redovisning av statistiken från undersökningen på Simrishamns bibliotek. Kvinnor redovisas med blåa staplar, män med röda i dessa diagram. Sammanställning över samtliga mättillfällen Totalt Kvinnor Män Total mängd besökare 355 203 152 Totalt Lån 445 356 89 Totalt Återlämning 281 185 96 7
2012-03-12 kl. 11:00 12:00 (måndag förmiddag) Total mängd besökare: 49 (53 % kvinnor, 47 % män) 38 lån totalt 55 % kvinnor, 45 % män 52 återlämningar totalt 38 % kvinnor, 62 % män 2012-03-19 kl. 14:00-15:00 (måndag eftermiddag) Total mängd besökare: 66 (63 % kvinnor, 37 % män) 48 lån totalt 56 % kvinnor, 44 % män 44 återlämningar totalt 72 % kvinnor, 18 % män 8
2012-03-20 kl. 11:00-12:00 (tisdag förmiddag) Total mängd besökare: 45 (64 % kvinnor, 36 % män) 83 lån totalt 86 % kvinnor, 14 % män 61 återlämningar totalt 74 % kvinnor, 16 % män, 10 % oidentifierade Odefinierad = Lärare eller institutioner, där vi inte skrivit in personnummer och/ eller könsidentifierat dem. 2012-03-27 kl. 14:00-15:00 (tisdag eftermiddag) Total mängd besökare: 38 (60 % kvinnor, 40 % män) 30 lån totalt 90 % kvinnor, 10 % män 19 återlämningar totalt 47 % kvinnor, 53 % män 9
2012-03-28 kl. 14:00-15:00 (onsdag eftermiddag) Total mängd besökare: 37 (46 % kvinnor, 54 % män) 62 lån totalt 90 % kvinnor, 10 % män 20 återlämningar totalt 75 % kvinnor, 25 % män 2012-04-04 kl. 14:00-15:00 (onsdag eftermiddag) Total mängd besökare: 38 (63 % kvinnor, 37 % män) 47 lån totalt 80 % kvinnor, 20 % män 34 återlämningar totalt 73 % kvinnor, 27 % män 10
2012-04-12 kl. 14:00-15:00 (torsdag eftermiddag) Total mängd besökare: 45 (62 % kvinnor, 38 % män) 92 lån totalt 97 % kvinnor, 3 % män 17 återlämningar totalt 88 % kvinnor, 12 % män 2012-04-18 kl. 11:00-12:00 (onsdag förmiddag) Total mängd besökare: 37 (38 % kvinnor, 62 % män) 45 lån totalt 60 % kvinnor, 40 % män 34 återlämningar totalt 70 % kvinnor, 30 % män 11
3R: Varför ser det ut som det gör på Simrishamns bibliotek? Varför ser fördelningen ut som den gör? Känner män sig inte välkomna på biblioteket? Eller visar siffrorna på att män inte är intresserade av att läsa? Eller låna? Det kan vara så att många män istället för att låna böcker istället kommer till biblioteket för att låna dator. Det kan också vara så att många män läser tidskrifter inne på biblioteket. Kvinnorna lånar fler antal böcker per person än vad männen gör. Många som kommer till Simrishamns bibliotek i par lånar på samma lånekort. Oftast är det kvinnans lånekort som används då. Det kommer hit en del - både män och kvinnor - som kommer till biblioteket och lånar för sin makes/makas/mammas/pappas del och då använder deras lånekort. Enligt uppgift är det, som ett exempel, t ex en kvinna som numera är för dålig att gå till biblioteket, men som alltid läst mycket. Hon reserverar på nätet och sen skickar hon sin make att hämta böckerna med hennes lånekort. Vilken typ av tidskrifter som lånas är väldigt uppdelat på män och kvinnor. T ex Femina, ICAkuriren, Burda är typiska kvinnotidningar, medan t ex Teknikens Värld, Allt om PC, Gör det själv är typiska manliga tidningar. Bland böcker är det inte lika särpräglat, men visst lånar männen mer fackböcker om byggnadsvård, sjöfart och kvinnorna trädgård, mat, hälsa och handarbete. Det faktum att män och kvinnor gör olika saker på biblioteket och har olika intressen är i sin tur sociala konstruktioner som det kan vara svårt att ändra på inom biblioteket utan att det sker en förändring av traditionella könsmönster i samhället. 12
Förslag på kvalitativa frågor att följa upp statistikredovisningen med Utöver statistikredovisningen skulle man, för att fördjupa studien, också kunna ställa några öppna frågor som besvaras av bibliotekens personal och chefer. Syftet är att väcka tankar och funderingar kring betydelse och eventuella konsekvenser av kön inom den egna verksamheten. Förslag på frågor som kan ställas till bibliotekspersonalen: - Har du förslag eller tankar kring förändringar/rutiner som skulle kunna utveckla bibliotekets jämställdhetsarbete? - Upplever du att det bibliotek du arbetar på, på något sätt är mindre väl anpassat för något av könen? - Vad tycker du kan vara viktigt att tänka på för att säkerställa jämställd service och bemötande på biblioteket? - Enligt samstämmig nationell statistik lånar avsevärt fler kvinnor än män böcker på biblioteken i landet. Har du någon fundering kring varför det är så och hur man skulle kunna arbeta för att uppnå en jämnare könsfördelning? De sammanställda svaren på dessa frågor skulle kunna tillföra synpunkter och förslag på fortsatt arbete för att främja jämställdhet gentemot brukare och medborgare. Hur ser det ut på andra bibliotek? Jag har även tittat på hur det ser ut på andra bibliotek och hittat några exempel på hur man arbetar med jämställdhet. Helsingfors stadsbibliotek Vid Helsingfors stadsbibliotek funderade man febrilt på sätt att locka fler män till biblioteken. Besöksstatistiken för år 2008 visade att män lånade hälften mindre material från biblioteken än kvinnorna. Trenden var speciellt tydlig bland unga män. - Biblioteket borde ju finnas till både för män och kvinnor. Frågan är om vi som kvinnor har präglat utbudet så att männen inte trivs, menade biblioteksdirektören i Helsingfors Maija Berndtson. Enligt Berndtson ska man ändå inte stirra sig blind på utlåningsstatistiken. Män och kvinnor har nämligen olika vanor då det kommer till att utnyttja bibliotekets tjänster: 13
- Kvinnorna är aktivare som låntagare, däremot befolkas läsesalarna av män, berättar hon. Enligt Maija Berndtson har speciellt de unga männen hittat bibliotekens elektroniska tjänster bättre än det traditionella materialet. De nya tjänsterna har också fått män att i större utsträckning söka sig till biblioteksbranschen än tidigare. - Vi hoppas att dessa anställda kan hitta på nya serviceformer för att locka flera män till biblioteken! Projektet Futurum.kom - Länsbiblioteket Sydost och Regionbibliotekets projekt tillsammans med 25 bibliotek i Kalmar, Blekinge och Kronoberg län Unga män är inte intresserade av att gå till biblioteket. Därför startades projektet Futurum.kom för att öka intresset för biblioteket som mötesplats och visa att det finns något för alla. Projektet startade i januari 2010 och pågår under tre år. Det drivs av Länsbiblioteket Sydost och Regionbiblioteket som tillsammans med 25 bibliotek i Kalmar, Blekinge och Kronoberg län. Målet är att öka intresset för biblioteket hos allmänheten. Speciellt hos vissa målgrupper, bland annat unga män. Första steget var att sätta samman grupper som identifierade dessa målgrupper och undersökte varför de inte besöker biblioteket. Projektet är tänkt att resultera i en kampanj som ska ge biblioteket ett starkare varumärke. Ett av biblioteken som är inblandade i projektet är huvudbiblioteket i Kalmar. - Det är klart att projektet är viktigt och jättebra. Jag tror på biblioteket som mötesplats och det är också viktigt ur en demokratisk synvinkel att även män kommer hit, säger Anna Hallberg, ungdomsansvarig på biblioteket. Hon säger att det är fler kvinnor än män som besöker biblioteket över huvud taget men tycker att det är viktigt att satsa på just ungdomar. - Vi har ju till exempel haft TV-spelskvällar i drygt ett år, det är egentligen inte för att locka män men det är mest män som har varit här. Förra veckan hade vi 60 killar här som spelade TV-spelsfotbollsturnering. Men hon tror fortfarande att det behövs mer för att locka unga män och tror att den marknadsföring som projektet innebär kommer fungera bra. - Jag tycker att biblioteket har varit dålig på marknasföring. Till exempel kommer många ungdomar till mig och tycker att vi ska ha utlåning av filmer och CD-skivor, men det är ju någonting som vi haft hur länge som helst. Det har liksom inte gått fram, säger hon. 14
Lite praktiska exempel från andra svenska kommuner rörande kultur- och fritidsverksamhet som helhet Det finns många exempel på kommuner där man arbetat med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom kultur- och fritidsverksamheten. På nätet har jag funnit ett antal inspirerande exempel som presenteras nedan. Kulturområdet Kulturområdet innefattar verksamheter som rör exempelvis bibliotek, konst, bidrag till studieförbund och kulturföreningar, museer samt kulturarrangemang. Inom detta område kan förvaltningen exempelvis se över: Den offentliga konsten vilka är konstnärerna (män/kvinnor)? Hur mycket får de betalt? Konst för vem? Uppmanar vi till att utmana traditionella och stereotypa könsmönster? Mer lånestatistik på biblioteken vem lånar vad? Hur bestäms bibliotekets utbud? Hur använder brukarna bibliotekets olika rum? Kommunens museer speglar de allas historia eller enbart männens? Behöver utställningarna granskas utifrån genusperspektiv, så att de inte förstärker stereotypa könsroller eller endast visar en del av allas vår historia? Exempel från Järfälla kommun I Järfälla kommun började man jämställdhetsarbetet på biblioteket med att titta på könsuppdelad besöks- och lånestatistik. Utifrån resultaten analyserade man de könsmönster som fanns och diskuterade lämpliga sätt att bryta dessa mönster samt huruvida man bör försöka göra det. Resultatet blev att man såg över tidningsutrymmet för att göra det tillgängligt och välkomnande även för kvinnor, man började arbeta med rekryteringen för att få in fler män bland personalen. Man startade också ett samarbete med mansdominerade gymnasieutbildningar i kommunen för att uppmuntra unga killars läsande. Biblioteket i Järfälla ska fortsättningsvis ha minst en utställning med jämställdhetsanknytning varje år. Exempel från Växjö Kultur- och fritidsnämnden i Växjö har arbetat en hel del med jämställdhet. Exempelvis gjordes en 3R-kartläggning av kommunens konstinköp 1992-1996. Resultatet visade att av antalet verk som köpts in var knappt hälften gjorda av kvinnor, en jämställd fördelning med andra ord. Kvinnor fick dock i genomsnitt mindre betalt än männen. I kommunens nuvarande jämställdhetsstrategi står bland annat att all museiverksamhet ska ha ett tydligt genusperspektiv och spegla kvinnors, mäns och barns historia ett mål helt i enlighet med jämställdhetsintegreringens grundidé om jämställda verksamheter för medborgaren. 15
Exempel från bibliotek i Umeå och Stockholm Umeå stadsbibliotek gjorde en 3R-analys utifrån två aspekter av verksamheten, antalet inköpta böcker och antal besökare per år. Liknande kartläggning har också gjorts på ett bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Där valde man att undersöka besöksfrekvensen med både enkäter och intervjuer. Idrott och fritid Inom detta område återfinns verksamheter kring ungdoms- och idrottsföreningar, idrottsanläggningar samt badhus, badplatser och liknande. Här kan man fundera över: Bidragsfördelning. Får pojkar och flickor, män och kvinnor lika stor del av kommunens resurser? På vilket sätt kan vi uppmuntra flickors och pojkars idrottande utan att förstärka stereotypa könsroller? Bör vi ge höjt föreningsbidrag till föreningar som arbetar för jämställda verksamheter? Det nya badhuset hur är huset utformat med tanke på kvinnor och män, flickor och pojkar? Rörelsehindrade personer, personer från olika kulturella bakgrunder? Vilka aktiviteter ska badhuset erbjuda? Till vilka riktar sig dessa och hur är de utformade? Hur är informationen till allmänheten utformad? Till vem/vilka riktar sig den? Exempel från Sandvikens kommun I Sandvikens kommunala mål för föreningsstöd står att stödet ska främja jämställdhet mellan könen. För att se hur det verkligen förhöll sig genomfördes en kartläggning av en fritidsanläggnings två sporthallar utifrån 3R-metoden. Kartläggningen visade att män var i majoritet i styrelsen, de utgjorde den största andelen av brukarna och de använde 80 % av tiderna i hallarna. Resultatet tydde alltså på ojämn fördelning av resurserna och ledde till att man frågade sig huruvida män och kvinnor verkligen hade lika möjligheter att utöva idrott och inflytande. Exempel från Göteborgs stad Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad valde att undersöka hur föreningsstödet kunde bidra till ökad jämställdhet. Frågeställningen var, hur kan vi forma föreningsstödet så att det bättre främjar jämställdhet? Förvaltningen kombinerade analys av könsuppdelad statistik med intervjuer, värderingsövningar och diskussioner i grupp kring utvald litteratur och film, för att få en bild av dagsläget och hitta fokusområden. Man ville skapa konsensus kring vad en jämställd förening är och sedan arbeta efter det. Förvaltningen beslutade att fortsätta med den fördelning av föreningsstödet som man redan hade, det vill säga att föreningarna får utökat bidrag för flickor samt ett särskilt integrationsbidrag. 16
Exempel från Karlstads kommun Karlstad kommuns fritidsförvaltning undersökte verksamheten med hjälp av 3R-metoden med fokus på träningstider. Idag har kommunen särskilda stimulansbidrag för verksamheter som engagerar flickor samt för verksamheter som arbetar för integration. Ungdomsverksamhet Kommunen bedriver ungdomsverksamhet i form av fritidsgårdar, ungdomsinflytande, drogfria arrangemang samt förebyggande verksamhet tillsammans med andra förvaltningar och organisationer. Denna verksamhet är mycket viktig att granska utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Exempel från Lidköpings kommun Lidköpings kommun gjorde en kartläggning av två av kommunens fritidsgårdar med hjälp av 3R-metoden. Kartläggningen visade att pojkar dominerade bland besökarna. När man undersökte saken närmare och tittade på varför det förhöll sig på detta sätt, kunde man dra slutsatsen att det berodde både på att aktiviteterna främst var riktade till killar men också att tjejerna upplevde sig utsatta på fritidsgårdarna. Tjejernas utsatthet berodde till stor del på killarnas beteende eftersom de inte hade respekt för tjejerna. Ett mycket allvarligt problem påträffades alltså med hjälp av kartläggningen. Exempel från Karlstad kommun Karlstad kommun gjorde en kartläggning av två fritidsgårdsverksamheter inför arbetet med jämställdhetsintegrering. Resultatet visade att killarna dominerade inom samtliga verksamheter. Man analyserade också fritidsledarnas kontakt med ungdomarna vilket visade att de oftare tog kontakt med killarna än med tjejerna. Här fanns en viss könsskillnad på så sätt att de kvinnliga ledarna oftare tog kontakt med tjejerna och de manliga ledarna oftare med killarna. Det var dessutom vanligare att de manliga ledarna arbetade heltid medan kvinnorna arbetade deltid. Exempel från Solna stad I Solna stads Kultur- och fritidsförvaltning valde fritidsledarna att granska sitt eget beteende och bemötandet gentemot ungdomarna samt att därefter ställa en del obekväma frågor till sig själva, bland annat frågade man sig, vilka brister har vi i personalen? Det visade sig att det fanns skillnader i bemötandet gentemot tjejer respektive killar vilket ofta grundade sig i förutfattade meningar om könsstereotyper. Utifrån denna kunskap arbetade man sedan vidare mot målet att erbjuda alla barn och ungdomar ett likvärdigt bemötande som inte baseras på förväntade eller traditionella intressen hos tjejer och killar. Ett annat arbete som syftade till att bygga upp självförtroendet hos unga tonårstjejer fick dessutom ett jämställdhetspris av kommunen. 17
Vad kan man titta på gällande könsfördelning rörande kultur- och fritidssektorn utifrån 3R-metoden? Här är några exempel på frågor som kan ställas till verksamheterna inom Kultur- och fritidssektorn utifrån 3R-metoden om man vill göra en utökad studie som gäller hela förvaltningen. R1 Representation Hur ser könsfördelningen ut bland besökare på kommunens bibliotek och kulturevenemang? Hur många män och kvinnor använder kommunens olika idrottsanläggningar? R2 Resurser Hur mycket pengar satsas på anläggningar som främst nyttjas av män respektive kvinnor? Hur mycket tid får flickor respektive pojkar i kommunens ishall eller på kommunens gräsplaner? Hur mycket pengar anslås till konstinköp? R3 Realia Har män och kvinnor samma möjligheter att utnyttja kommunens sportanläggningar? Hur kommer det sig att många kulturevenemang främst besöks av kvinnor? Varför lånar män så lite skönlitteratur på biblioteket? 18