6. Metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen Det finns flera olika metoder för jämställdhetsintegrering

Transkript

1 6. Metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen Det finns flera olika metoder för jämställdhetsintegrering i kommunen. Kunskap och könsspecifik data är grundläggande för ett gott jämställdhetsarbete. Här presenteras några metoder, av vilka en del är större helhetsmetoder, medan andra är verktyg för vissa processer i jämställdhetsintegreringsarbetet. Allmänna praktiska tips inför jämställdhetsarbetet Avgränsa Det är viktigt att avgränsa jämställdhetsarbetet till specifika områden och ange en tidsram. Annars riskerar arbetet fastna i fakta och statistik och det är svårt att komma vidare i arbetsprocessen. Särskilt analysen kan uppfattas som svår. Då man väljer område är det också viktigt att vara motiverad och intresserad av ämnesområdet i fråga. Engagera Jämställdhetsarbetet ska inte vara ett enpersonsprojekt, utan det är viktigt att engagera flere personer och/eller instanser. Åtminstone borde det finnas en person som kan stöda och ge tips i arbetet om man till en början känner sig ensam. Lagen ska också fungera som en motivering till att jämställdhetsarbetet faktiskt behöver ges prioritet och att det är en bra imagefaktor för kommunen att dessa frågor tas på allvar. Planera Det är bra att sätta sig ner och planera vad, hur och när man vill utföra jämställdhetsarbetet och speciellt vem som ska göra det. Det är viktigt att sprida ut arbetsuppgifterna på olika personer, dels för att minska arbetsbördan och dels för att få flere synvinklar för att höja kvaliteten på arbetet. Engagemang i jämställdhetsfrågor skapar en sorts könsglasögon så att man lättare ser och tänker på dessa frågor i framtiden. Genomför Informera berörda parter om vilken jämställdhetsmetod som ska användas, förklara vad arbetet innebär och vad resultatet kan förväntas leda till. Låt även de berörda parterna komma till tals i ärendet eftersom resultatet kan beröra dem personligen. De kan dessutom eventuellt bidra med djupare sakkunskap. Könskonsekvensbedömning Metoden tillämpas för genomförandet av jämställdhetsintegrering och betyder att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området, innan besluten fattas. Så här ser det ut för kvinnor och män nu kartläggning. Så här ska det se ut för kvinnor och män framöver. Så här gör vi för att komma från nuläge till måluppfyllelse. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv förutsätter en könskonsekvensbedömning av beslut och verksamhet. I ett helt jämställt samhälle är människors möjligheter och skyldigheter lika fördelade utan skillnader på grund av kön, bl.a. gällande studier, arbete, hemarbete, barnvård, närståendevård, rörlighet och fritidssysselsättningar. För tillfället finns det emellertid fortfarande skillnader mellan kvinnor och män på många områden i livet ifråga om t.ex. hälsa och marginalisering eller ifråga om omsorgsansvar och hobbyer. Kommunerna måste utreda och identifiera de här skillnaderna i olika livssituationer, status, behov och förväntningar. En bra början är att samla in och analysera all statistik i kommunen enligt kön. 16

2 Gender budgeting Könskonsekvensbedömning av budgeten kallas ofta gender budgeting (se kapitel 2, viktiga jämställdhetsbegrepp) och innebär att göra könsförankrade bedömningar av budgeter, integrera ett könsperspektiv på alla nivåer och inom olika skeden i budgeteringsprocessen och omstrukturera intäkter och utgifter för att främja rättvisa och jämställdhet. I praktiken innebär gender budgeting att, förutom att de ekonomiska resultaten ska vara jämställda, även arbets och beslutsprocesserna i budgetarbetet bör vara jämställda. Personalen och de arbetsprocesser som den genomför bör alltså också vara jämställda, för att slutprodukten den jämställda budgeten ska anses vara legitimt jämställd. 4Rmetoden Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Gertrud Åström utarbetat en metod som kallas 4Rmetoden. Metodens syfte är att synliggöra normer och värderingar som styr och hindrar att jämställdhet uppnås. Metoden utgår från 4R som står för Representation, Resurser, Realia och Restriktioner. De fyra R:en besvarar frågorna vem får vad, på vilka villkor och inom vilka ramar?. Representation Kartlägg vem som är representerad i de olika verksamheterna, d.v.s. en könsuppdelad kartläggning av vem som tar beslut, arbetar och vem som använder sig av verksamheten. Då synliggörs det verkliga jämställdhetsläget. Kartläggningen kan beröra hela kommunen eller enbart en enskild nämnd eller verksamhetform. Resurser Genom att granska resursfördelningen, dvs. mängden pengar, tid och utrymmen som satsas, synliggörs vem som tar del av verksamheten och vilka resurser som tilldelas olika grupper och verksamheter. Med andra ord visar det hur och vem som använder skattepengarna i kommunen. Exempelvis inom fritidssektorn kan man titta närmare på hur tiderna i de kommunala utrymmena fördelas, hur pengarna mellan olika verksamheter fördelas, hur det kommer sig att män får mera socialbidrag än kvinnor eller att kvinnor åker mer buss än män? Vad betyder dessa skillnader och på vilket sätt kan vi fördela resurserna jämnare mellan könen inom de olika verksamhetsformerna? 4R som står för Representation, Resurser, Realia och Restriktioner. De fyra R:en besvarar frågorna vem får vad, på vilka villkor och inom vilka ramar?. JämKAS syftar på Jämställdhet Kartläggning, Analys, Slutsats. Realia Om representation och resurser inte är jämt fördelade mellan könen, vad betyder det i den kommunala verksamheten? Det kan bero på avsaknaden av kvinnliga företagare eller brist på män inom dagvårdsarbetet. Vilka konsekvenser har detta för själva verksamheten och kommunens jämställdhetssträvan? Vilka konsekvenser har det för den enskilda kommuninvånaren? I analysen av realia kan stereotyper om kön inte tillåtas förklara och rättfärdiga skillnader i fördelning. Det är viktigt att vi ser kvinnor och män, pojkar och flickor som individer. Analysprocessen ska avslutas med frågan Hur kan en förändring fås till stånd?. Restriktioner Förändring kan inte alltid ske på det sätt vi helst skulle vilja. Ibland är det budget eller kostnadsrestriktioner, andra gånger är det 17

3 lagar och förordningar som sätter käppar i hjulen. Därför är det viktigt att fundera på vilka olika begränsningar som finns. Det är också viktigt att förhålla sig kritisk till sitt eget arbete och de fakta som används. Kartläggningsresultat kan snedvridas av en faktor som inte är självklar att se, vilket i sin tur kan vara avgörande för slutresultatet. Begrunda noggrant varenda slutsats, t.ex. varför flickor och pojkar idrottar olika eller varför män använder sig så lite av den kommunala sjukvården. Genom att dela med sig av resultaten med andra kan nya dimensioner hittas, t.ex. ämnesmässigt avlägsna problem eller restriktioner som konsekvent påverkar vissa resultat. Exempelvis det att kvinnor är i majoritet på det kommunala pensionärsboende beror snarare på att de är i majoritet totalt sätt i den åldersgruppen, än på att det att platsfördelningen är ojämlik. På basen av de resultat som man kommer fram till kan man lägga upp mål för jämställdhetsarbete. Det är viktigt att man har konkreta åtgärder som går att mäta, till exempel med hjälp av olika indikatorer, då effekterna av jämställdhetsarbetet ska utvärderas. Utvärdering är viktigt för att undersöka om metoderna varit bra eller om man måste undersöka olika snedvridningar på ett nytt sätt. JämKAS JämKAS är en förkortning av Jämställdhet Kartläggning, Analys, Slutsats och kan användas som metod och verktyg inom olika former av jämställdhetsarbete. Jäm KAS baserar sig på olika frågor som, när de besvaras, kan hjälpa klarlägga övergripande mönster inom organisationen. JämKAS har utarbetats (inom JämStöd Utredning för jämställdhetsintegrering SOU N2005:02) för att hjälpa statliga myndigheter i Sverige att utveckla sitt arbete med att integrera jämställdhet i verksamheten. Målgrupper Verksamhetens målgrupper bör ringas in, exempelvis kunder, användare eller medborgare. Vilka målgrupper har verksamheten? Vilka berörs, tar del av eller kommer i kontakt med verksamheten, direkt och indirekt? Villkor Representationen av kvinnor och män inom målgrupperna ska klarläggas. 4Rmetoden kan användas för detta skede. Hur ser förhållanden och villkor för kvinnor respektive män ut? Hurdan är fördelningen av resurser mellan kvinnor och män? Orsaker Mönstren som kartläggningen visar ska analyseras. De faktorer som bidrar till mönstret och konsekvenserna av det måste synliggöras. Vilka förklaringar kan ges? Kan problem, bakomliggande orsaker och konsekvenser identifieras? Utmana normer Varje kommun har genom sin jämställdhetsplan samt genom jämställdhetslagen en skyldighet att ge kvinnor och män, flickor och pojkar lika möjligheter att lära sig, arbeta, ta del av service, påverka och leva. Tumregeln är att könsmönster och normer ska ifrågasättas och utmanas så att dessa mål uppnås. Bidrar verksamheten till att skapa samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla? Har kvinnor och män samma makt att forma verksamheten och sina egna liv? Analysera utifrån de jämställdhetsmål som finns inom och utanför verksamheten. Föreslå förändring I jämställdhetsarbetet är det viktigt att vara 18

4 fokuserad och konkret. Det är inom den analyserade verksamheten som arbetet för förändring ska ta sin början. Vilka förändringar ska göras för att skapa en jämställd verksamhet? Hur kan arbetsformer och rutiner förändras så att verksamheten blir mer jämställd? Vilka insatser bör göras? Vilka är vinsterna med att arbeta aktivt med jämställdhet? Vilka är förlusterna av att inte göra det? Källor och mera information Finlands UNIFEM om Gender budgeting (på finska). budjetointi.php. JämKAS, Umeå kommun. download/18.5b0fc44e112e702ab / verktyg_j%c3%a4mkas.pdf. Regeringskansliet i Sverige om jämställdhetsintegrering sb/d/3267/. Vidare material och metoder som finns i Stöd för framtiden om förutsättningar för jämställdhetsintegreringar, SOU 2007:15. Svenska Kvinnoförbundet. Lathund eller Snabbkurs i jämställdhetens nyckelbegrepp. jamstalldhetfeminism/lathund/. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Exempel: JämKASmetoden kan användas för att analysera användningen av kommunens simhall Nedan presenteras ett fiktivt exempel för att illustrera hur JämKASmetoden kan användas i praktiken. Exemplet gäller kommunens simhall och analyseringen av dess verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv med hjälp av JämKASmetoden. Målgrupper Simhallen har en bred målgrupp: människor i alla åldrar, av olika kön och sexualitet med eller utan familj. Pensionärer, invandrare, studerande, funktionshindrade och skolbarn går också dit. Målet är att alla ska kunna och vilja använda simhallens tjänster som består av simbassänger för stora och små, ledd vattengymnastik samt konditionssal eller dylika tilläggstjänter. Personalen ska också trivas med att arbeta i simhallen. Villkor En bra början i analysen är att ta reda på vem som använder simhallen, på vilka tider och tillsammans med vem. Både kvinnor och män simmar i bassängerna, fler kvinnor deltar i den ledda gymnastiken, fler män besöker konditionssalen, många mammor men få pappor tar med sina barn för att simma, invandrarkvinnornas och flickornas andel bland användarna är få. Vid närmare eftertanke kan man också upptäcka att det satsas rätt traditionellt på de olika motionsformerna i simhallen de ledda gymporna marknadsförs under namnet aerobic och på reklambilden i simhallens broschyr visas en kvinna. Konditionssalen har maskiner som främst är inställda för män av medellängd och på väggarna i salen finns bilder av manliga muskelknuttar. 19

5 Orsaker Varför når man ovanstående resultat av analysen? Aerobic är en motionsform som många uppfattar som kvinnlig och styrketräning i konditionssal är manligt betingad. Normer och gamla vanor gör att kvinnor har huvudansvar för barn. Simhallens automatiska val att ha skötutrymmen samt barnanpassade toaletter, stolar och speglar bara i damernas omklädningsrum gör att pappor inte uppmuntras att ta med sina barn till simhallen. Kulturell och religiös bakgrund bland invandrarkvinnor och flickor kan påverka deras möjligheter att simma i en allmän simhall. De som är inte bekväma med att vara nakna i allmänna utrymmen undviker att besöka simhallen; exempelvis transpersoner som är mitt i en könskorrigeringsprocess eller som känner att de inte hör hemma varken på dameller herrsidan. Personer som representerar kulturella minoriteter kan också vara främmande för att byta om och duscha i allmänna utrymmen. Utmana normer och föreslå förändring Simhallen ska vara en plats där alla kan motionera och trivas. Kreativa åtgärder för att nå målen: Inför könsneutral rubricering och reklam för vattengymnastiken eller inrätta ledda gympor både för män (typ: gubbgympa) och för kvinnor Ta bort manligt centrerade bilder från väggarna i konditionssalen, justera konditionsredskap eller köp nya till så att både kvinnor och män i olika storlekar kan träna. Håll instruktionstimmar för damer som vill träna i en konditionssal för första gången. Inred skötutrymmen och sätt in barnanpassade toaletter och möbler även i herrarnas omklädningsrum. Inför simtider speciellt för invandrarkvinnor och deras barn. Det kan bli deras första möjlighet att lära sig simma. Gå igenom simhallens utrymmen och kontrollera att de är tillgängliga för alla, också för den som har svårt att röra sig. Installera enskilda omklädningsrum och duschutrymmen i simhallen för dem som vill tvätta och klä sig i avskildhet. 20