Simrishamns kommun Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Transkript

1 Simrishamns kommun Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet SIMRISHAMNS KOMMUN

2 Förord Simrishamns kommun har, med stöd från Sveriges kommuner och landsting, under fem år arbetat med jämställdhetsintegrering av den kommunala verksamheten. Arbetet började på Barn och utbildningsförvaltningen och spreds sedan till de övriga förvaltningarna. För att på bästa sätt säkerställa långsiktig förändring har Simrishamns kommun dels jobbat för att jämställdhetsintegrera styrkedjan i kommunen att målen som styr verksamheterna synliggör kön. Dels genom att ta fram handlingsplaner utifrån CEMR för samtliga förvaltningars arbete för jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Under de fem år som kommunen varit del i Program för Hållbar jämställdhet (Håj) har flera mindre undersökningar genomförts inom samtliga förvaltningar. Undersökningarna har gett värdefull information om hur den kommunala servicen kan förbättras inom flera områden. Det gäller t.ex. vårdplaneringar inom hemsjukvården, upplevd otrygghet i stadskärnan, besök och utlån på bibliotek. Resultaten av undersökningarna har bland annat använts när målen i handlingsplanerna formulerats. Genom att årligen utvärdera och omformulera målen vill kommunen strukturerat och långsiktigt arbeta för att den kommunala servicen ska bli så likvärdig och rättvis som möjligt. I takt med att kunskapsnivån om jämställdhet och hur jämställdhet kan integreras i verksamheterna har ökat har också viljan till förändring ökat. Genom att målen för verksamheterna synliggör kön visar årsredovisningens könsuppdelade statistik tydligt om vi når målen för kvinnor/män, flickor/pojkar en bättre service för alla. Anna Thott Kommundirektör Simrishamns kommun 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 7 Resultat... 7 Programmål och utfall... 7 Genomförande Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor Simrishamns kommun 3

4 Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av projektets mål samt vilka resultat och effekter som uppnåtts. Projektets långsiktiga mål: Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra de kommunala förvaltningarnas arbete. (Jämställdhetsintegrering) Kommunens styr- och ledningssystem, inom samtliga förvaltningar, ska jämställdhetsintegreras. Målen som styr förvaltningarnas arbete ska bekönas. Könsuppdelad statistik ska användas. Projektets kortsiktiga mål: Varje förvaltning jobbar kontinuerligt med att: Utbilda alla med chefsbefattning inom kommunen, samtliga förtroendevalda, samt jämställdhetsprocessledarna. Kartlägga verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån genusperspektivet analysera vad som behöver göras. Ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån. Målen för projektet delades in i långsiktiga och kortsiktiga, där de kortsiktiga ska vara uppnådda vid projektets slut och de långsiktiga ska vara tydligt på väg att uppfyllas. Projektets måluppfyllelse är god. Den sista punkten att ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån har gett, och kommer att ge, störst resultat och effekt. Resultat och effekter uppdelat på förvaltningar Resultaten som beskrivs nedan är de förändringar kommunen har genomfört för att bli en mer jämställd kommun. De effekter som beskrivs är hur kommunens invånare redan nu kan märka förändringarna. Förhoppningen är förstås att förändringarna på sikt leder till fler effekter för kommuninvånarna. Kommunledningskontoret övergripande, gäller samtliga förvaltningar Resultat Simrishamns kommun 4

5 Jämställd kommunikation i ord och bild skrivs in i kommunikationspolicyn. Jämställdhetsplan skrivs in som ett krav vid upphandlingar, stickprov görs. Jämställdhet finns med i eftervalsutbildningen för förtroendevalda. Kommunens interna och externa arbete för jämställdhet samlas i ett dokument. Effekter I kommunens externa kommunikation finns bl. a. bilder som möjliggör identifikation oberoende av kön. Efter nästa val vet förtroendevalda hur man politiskt kan arbeta med jämställdhet. Barn och utbildningsförvaltningen Resultat Kommunens skolor och förskolor jobbar utifrån Jämställdhetsgarantin. Prioriterade mål 2013/14 fler män till förskolan, utjämna betygsskillnader. Effekter Kommunens elever möts av personal med kunskap om jämställdhet. Kultur och fritidsförvaltningen Resultat Jämn fördelning utifrån ett könsperspektiv bland medverkande på kommunens arrangemang. Kontinuerligt arbete för att uppnå och hålla jämn fördelning ur ett könsperspektiv bland deltagarna på Bénka-di. (Fritidsgård) Effekter Kommunens invånare erbjuds kultur som alla oberoende av kön kan identifiera sig med. Fler flickor besöker Bénka-di. På biblioteket frågar personalen om intresse inte kön när någon vill ha boktips. Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat Trygghetsvandringar införs som ett komplement vid planering. Jämn representation på samrådsmöten eftersträvas. Utarbetande av fungerande modeller/checklistor för jämställdhetsanalys vid handläggning, planering och genomförande. Effekter Större andel kvinnor på samrådsmöten. Simrishamns kommun 5

6 Åsikter från flera olika grupper kommer fram vid planering. Socialförvaltningen Resultat Målen för verksamheten är bekönade. Jobba med avidentifierade ärenden för att säkerställa lika tillgång till social service. Använda könsuppdelad statistik. Samlar in underlag för statistik där detta saknas t.ex. inom beviljade insatser inom hemtjänst. Effekter Brukarna beviljas, i högre grad, vård utifrån behov. Simrishamns kommun 6

7 Bakgrund Första gången Simrishamn kommun sökte pengar för att delta i Program för hållbar jämställdhet var Det var utvecklingsledaren och genuspedagogen på Barn- och utbildningsförvaltningen som tog initiativ till detta. Under första programperioden omfattades endast Barn och utbildningsförvaltningen. Bidraget från SKL var kr. När det blev klart med en andra programperiod tog projektledningen för det första projektet initiativ till att söka om medel för att sprida de goda resultaten från Barn- och utbildningsförvaltningen till kommunens övriga förvaltningar. Kommundirektör och kommunalråd kontaktades och en ny ansökan författades. Den andra programperioden omfattade samtliga förvaltningar, dock inte Barnoch utbildningsförvaltningen. Bidraget från SKL var kr. Resultat Innan Simrishamn kommun blev en del av Håj var arbetet med jämställdhet begränsat. Det förekom en och annan punktinsats ute i verksamheterna, företrädelsevis inom Barn och utbildning, men inte utifrån någon övergripande plan. Det fanns en jämställdhetgrupp med representanter från de olika förvaltningarna som hade en del möten, men utan en fungerande organisation och tydliga direktiv är det svårt att få genomslag. År 2006 anställdes en genuspedagog på 25% på Barn- och utbildningsförvaltningen. Detta innebar ett uppsving för förskolornas och skolornas arbete, men problemet kvarstod utan fungerande organisation och tydliga direktiv från chefer och politiken är det svårt att få genomslag. Under Håj:s första programperiod tog arbetet för jämställdhet rejäl fart på kommunens förskolor och skolor. Under denna tid arbetade man fram en modell för ett kontinuerligt och hållbart jämställdhetsarbete; Jämställdhetsgarantin. I och med Jämställdhetsgarantin blev det tydligt vad och som skulle göras och varför. Arbetssättet som grundades med Jämställdhetsgarantin har utvecklats vidare till de handlingsplaner alla förvaltningar nu har som stöd i sitt jämställdhetsarbete. Under första programperioden utbildades Genusprocessledare som fick 10% av sina tjänster vigda åt jämställdhetsarbete. Detta system har även använts under den andra programperioden. På alla deltagande förvaltningar har det funnits Jämställdhetsprocessledare (JPL). De har haft 5-10% av sina tjänster vigda åt jämställdhetsarbete. (se vidare under Genomförande) Programmål och utfall För att göra arbetet under den andra programperioden så tydligt som möjligt bröts målen för projektet ner i punktform, och delades in i långsiktiga- och kortsiktiga mål. De kortsiktiga skulle vara uppnådda vid projektets slut och de långsiktiga skulle vara tydligt på väg att uppfyllas. Detta har kommunen lyckats bra med. Simrishamns kommun 7

8 Projektets långsiktiga mål: Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra de kommunala förvaltningarnas arbete. (Jämställdhetsintegrering) Kommunens styr- och ledningssystem, inom samtliga förvaltningar, ska jämställdhetsintegreras. Målen som styr förvaltningarnas arbete ska bekönas. Könsuppdelad statistik ska användas. De tre långsiktiga målen är på god väg att uppfyllas. Några förvaltningar har kommit längre än andra, men vi är på väg. Projektets kortsiktiga mål: Varje förvaltning jobbar kontinuerligt med att: Utbilda alla med chefsbefattning inom kommunen, samtliga förtroendevalda, samt jämställdhetsprocessledarna. Kartlägga verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån genusperspektivet analysera vad som behöver göras. Ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån. Den sita punkten att ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån har gett, och kommer att ge störst resultat och effekt, men alla korta mål hänger ihop. Hade inte alla med chefsbefattning utbildats, och hade inte de små pilotkartläggningarna på varje förvaltning gjorts, och hade vi inte övat på genusanalys så skulle inte handlingsplanerna få samma genomslag! Aktiviteter Utfall Mål Utfall Utbildning av alla med chefsbefattning samt Jämställdhetsprocessledare Handledning för ledningsgrupperna. Alla med chefsbefattning har under nio tillfällen utbildats, men närvaron har varit sådär. Utbildningen har berört allt som har med målen för projektet att göra. JPL har utbildats vid ca 30 tillfällen. Att med kunskap kunna identifiera områden som behöver utvecklas till varje förvaltnings handlingsplan. Att JPL ska stötta och driva på cheferna. Könsuppdelad statistik används efter 2014 Formulera handlingsplaner på varje förvaltning Alla förvaltningar har utformat specifika handlingsplaner med relevanta mål för verksamheten, nedbrutna från CEMR och från de jämställdhetspolitiska målen. JPL finns på alla förvaltningar. I de flesta fall används könsuppdelad statistik. Vi är på rätt väg. Efter sex utbildningstillfällen började förvaltningarna arbeta med att formulera handlingsplaner för jämställhet. Eftersom kommunen har Simrishamns kommun 8

9 undertecknat CEMR formulerades handlingsplanerna utifrån CEMR. Varje förvaltning formulerar mål för sin verksamhet, mål som antas av respektive nämnd. Arbetet är cykliskt: nulägesanalys/ kartläggning åtgärder utvärdering/nulägesanalys målformulering osv Måluppfyllelse utvärderas i samband med ordinarie årsredovisning. Utbildning av alla förtroendevalda Alla förtroendevalda har inbjudits till utbildning vid tre tillfällen. Budgeten har inte att betala ersättning för förlorad arbetsinkomst, så deltagarantalen har varit låga. Målen som styr förvaltningarnas arbete ska bekönas. Målen för i 2013 beslutades innan rutinen för nämndmål och handlingsplanernas mål var klar. Någon nämnd har ändå bekönat sina mål. Inför nästa år ser det bättre ut. Under projektets gång har kunskapsnivån inom jämställdhet/genus bland alla med chefsbefattning ökat markant. Från att till en början ge utryck för att inte alls förstå vad jämställdhet ska vara bra för, eller att Sverige ju redan är jämställt, så råder det nu konsensus krig att frågan är viktig och att vi bör jobba för ökad jämställdhet. Det finns fortfarande motstånd men det är mer betingat på tidsaspekten mycket ska hinnas med på liten tid. Utöver de mål vi beviljats medel för att utföra har vi även försökt att utbilda samtlig personal i kommunen. Utbildningarna har projektledningen och jämställdhetsprocessledarna svarat för. Tyvärr har inte riktigt alla på socialförvaltningen hunnit få utbildning. Det är kommunens största förvaltning med flest anställda. Under projektets gång har en struktur för hur arbetet med jämställdhet ska bedrivas arbetats fram. Varje förvaltning har utifrån CEMR och de jämställdhetspolitiska målen fått formulera egna mål för verksamheten. Dessa mål ska i samband med årsredovisningen utvärderas och nya ska formuleras. Förvaltningarna äger själva detta arbete som ska leda fram till att kommunens arbete gentemot kommuninvånarna blir mer jämställt. Alla kvinnor och män i kommunen har rätt till likvärdig service oberoende av kön. Handlingsplanerna ska utvärderas för första gången till årsskiftet 2013/14. Ett av målen för projektet var att målen som styr förvaltningarnas arbete ska bekönas, och det innebär att det i målet tydliggörs för vem målet gäller. T.ex. Ge äldre män och kvinnor möjlighet att ha tillgång till mötesplatser i kommunen. Att formulera målet äldre män och kvinnor istället för bara äldre Simrishamns kommun 9

10 ger en större exakthet när måluppfyllelsen utvärderas och kommunens service kan på så sätt bli mer rättvis. Alla kan få likvärdig service! Vad vi har lärt oss under arbetets gång är att till synes små förändringar kan ge stor effekt. Ett exempel på detta är biblioteket där nu intresse går före kön när du ber om boktips. En liten men viktig förändring! Detta är ett exempel på något som verkligen har blivit bättre för kommunens invånare. Annars är det svårt att se effekter som redan nu direkt påverkar invånarna. Dessa effekter kommer att märkas, men det tar nog några år till. Mycket av arbetet handlar också om sådant som är svårt att mäta. I skolans värd och i socialförvaltningens arbete kan ökad kunskap om normer som styr vårt beteende förändra hur vi bemöter eleverna/brukarna. Det är ännu en effekt av projektet att bli bemött på ett mindre fördomsfullt och mer tillåtande sätt, men hur mäts det? Genomförande Det första utvecklingsarbetet berörde endast Barn- och utbildningsförvaltningen och under andra projektperioden berördes alla övriga förvaltningar. D.v.s. Kommunledningskontoret, Kultur och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Socialförvaltningen. Cheferna på Barnoch utbildningsförvaltningen har dock varit inbjudna till samtliga utbildningstillfällen. Ett av målen för projektet är att förvaltningarna på alla nivåer ska jämställdhetsintegreras och då krävs inblandning på alla nivåer. Även om handlingsplanen är författad av chefer så berör arbetet med att nå målen alla som jobbar i den kommunala verksamheten. Efter projekttidens slut är det cheferna som tar över ansvaret för handlingsplanerna, att de efterföljs och uppdateras. De ska utvärderas i samband med ordinarie årsredovisning och nya mål ska formuleras varje år. Arbetet får inte stagnera bara för att projektiden är slut. Projektets organisation har varit som följer: Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledningsgrupp Förvaltningschefernas ledningsgrupp Projektledning Uppdelad på tre personer med 30%, 25% och 20% anställning Jämställdhetsprocessledare uppdelade på förvaltningarna men sammanlagt 80% delat på 9 personer. På alla förvaltningar har under projektets gång utbildats jämställdhetsprocessledare (JPL). Dessa JPL har under hela projektets gång träffats regelbundet och utbildats i jämställdhet och jämställdhetsanalys av projektledningen. De har även deltagit på alla JämKomps utbildningstillfällen för chefer. Deras uppgift har varit att fungera som ett stöd till cheferna på förvaltningarna. Alla JPL har även gjort en liten 3R studie på sin förvaltning. Nedan följer korta sammanfattningar av JPL:s 3R undersökningar: Simrishamns kommun 10

11 Kultur och fritidsförvaltningen Redovisning av könsuppdelad statistik på Simrishamns bibliotek våren 2012 enligt 3R-metoden Elisabeth Wikenhed Inom ramen för jämställdhetsprojektet i Simrishamn kommun har jag alltså i min undersökning valt att titta på könsuppdelad statistik på Simrishamns bibliotek, både vad gäller besöksantal och utlån respektive återlämning av media. Åtta undersökningstillfällen á en timme genomfördes under perioden 12 mars 18 april Medelantal för besökare under en timme har varit 44 besökare (mellan 37 och 66 besökare) Undersökningstillfällena har varit koncentrerade till vardagar tre förmiddagar och fem eftermiddagar. Vid 6 av 8 undersökningstillfällen var det fler kvinnor än män som besökte biblioteket. Vid samtliga undersökningstillfällen har de flesta lån gjorts av kvinnor. Vid 7 av 8 undersökningstillfällen har flest återlämningar gjorts av kvinnor. Varför ser fördelningen ut som den gör? Känner män sig inte välkomna på biblioteket? Eller visar siffrorna på att män inte är intresserade av att läsa? Eller låna? - Det kan vara så att många män istället för att låna böcker istället kommer till biblioteket för att låna dator. - Det kan också vara så att många män läser tidskrifter inne på biblioteket. - Kvinnorna lånar fler antal böcker per person än vad männen gör. - Många som kommer till Simrishamns bibliotek i par lånar på samma lånekort. Oftast är det kvinnans lånekort som används då. - Det kommer hit en del - både män och kvinnor - som kommer till biblioteket och lånar för sin makes/makas/mammas/pappas del och då använder deras lånekort. Enligt uppgift är det, som ett exempel, t.ex. en kvinna som numera är för dålig att gå till biblioteket, men som alltid läst mycket. Hon reserverar på nätet och sen skickar hon sin make att hämta böckerna med hennes lånekort. Vilken typ av tidskrifter som lånas är väldigt uppdelat på män och kvinnor. T.ex. Femina, ICA-kuriren, Burda är typiska kvinnotidningar, medan t.ex. Teknikens Värld, Allt om PC, Gör det själv är typiska manstidningar. Bland böcker är det inte lika särpräglat, men visst lånar männen mer fackböcker om byggnadsvård, sjöfart och kvinnorna trädgård, mat, hälsa och handarbete. Det faktum att män och kvinnor gör olika saker på biblioteket och har olika intressen är i sin tur sociala konstruktioner som det kan vara svårt att ändra på Simrishamns kommun 11

12 inom biblioteket. Det krävs en förändring av traditionella könsmönster i samhället. Samhällsbyggnadsförvaltningen Trygg Stad Enkät undersökning på grund/gymnasieskolan åringar visar att ett flertal ställen i Simrishamns innerstad inte känns tryggt för alla medborgare. Otryggheten beror mycket på ödsliga och dåligt upplysta platser. Bättre ljussättning, sammankoppling av områden och fler aktiviteter för att få bättre genomströmning av människor är några av förslagen till åtgärder för att öka tryggheten för alla i Simrishamns kommun Socialförvaltningen 1. Inom Socialpsykiatrin finns dagligverksamheterna Jobbcenter och Träffpunkten. För att få tillgång till dessa verksamheter krävs att en socialsekreterare tar beslut i frågan. Frågan vi ställde oss var om något kön var överrepresenterat i verksamheterna. Både Jobbcenter och Träffpunkten hade fört statistik sedan ca De hade fört statistik med initialer så det gick lätt att konvertera detta till könsuppdelad statistik över deltagandet. På Jobbcenter var det flest kvinnor som hade fått beviljade sysselsättning. Uppdelningen av tid som de hade sysselsättning var individuellt. När personen fått beviljat sin sysselsättning träffar de en arbetsplanerare på Jobbcenter och tid och plats planeras efter personens önskemål och erfarenhet. Detsamma gällde på Träffpunkten. Det gick inte att se någon om deras tid på Träffpunkten gjorde någon skillnad. Vad vi inte kunde utläsa ur materialet var om socialsekreterarna beviljar dagligverksamheten oftare till något kön. I andra undersökningar visar det sig att psykisk ohälsa kan vara svårare att få diagnostiserat för män, kan detta spela in? Det var ju fler kvinnor än män som fått beviljad sysselsättning. 2. Inom hemsjukvården genomförs hemskrivningssamtal efter avslutade vårdinsatser. Vi har undersökt hur mycket tid som läggs på samtalet och var den äldre tar vägen efter sjukhusvistelsen, hem eller till korttidsboende. Undersökningen visade att män fick mer tid vid samtalet och att de i högre utsträckning fick förlängda vårdinsatser utanför hemmet t.ex. korttidsboende. Detta trots att kvinnorna var äldre och värderades sjukare. Socialförvaltningen ansåg att resultaten var bekymmersamma och valde att förlänga undersökningen till ett helt år och lade även till ett antal parametrar för att få tydligare resultat. Undersökningen är klar till årsskiftet 2013/14. Simrishamns kommun 12

13 Könsuppdelad statistik All individbaserad statistik i kommunen redovisas inte könsuppdelat, men vi är på väg och det finns kunskap om att statistiken bör vara könsuppdelad. I takt med att nämndmålen bekönas kommer könsuppdelad statistik vara nödvändig för att följa upp målformuleringarna. Kommunen kommer tydligare och mer exakt kunna följa upp sin verksamhet och den kommunala servicen kommer att bli mer likvärdig. På Kultur och fritidsförvaltningen redovisas uppföljningen av nämndmål könsuppdelat där det går. Under 2014 ska förvaltningen arbeta med att se om det finns skillnader i verksamheten som är könsbetingande t.ex. idrottsutövande, museibesök. Gällande Kommunstyrelsen så finns det numera mål som är könsuppdelad, det har inte funnits tidigare. För dessa mål kommer könsuppdelad statistik att användas för att kunna mäta om målet är uppfyllt eller inte. Samtliga mål är dock inte könsuppdelade. Om man skulle könsuppdela samtliga mål så kommer också kravet på uppföljning på den nivån. Detta kan kräva andra verktyg som vi ännu inte har eller har rutiner för att använda I den personalekonomiska redovisningen används sedan några år tillbaka könsuppdelad statistik, men användandet av könsuppdelad statistik har definitivt ökat under projektets gång. Man har medvetet tagit frågan avseende jämställdhet i beaktande även vid arbetet med mål för år Arbetet slutar inte med projektet utan snarare tvärtom. Utbildningarna och framtagande av handlingsplaner har lett till ett ökat medvetande. Detta kommer säkerligen leda till att denna typ av statistik kommer att användas i ökad omfattning i framtiden vilket också är en av punkterna i handlingsplanen för jämställdhet. Vi kommer att arbeta utifrån den handlingsplan för jämställdhet som tagits fram och följa upp de mål som anges i denna. På Barn och utbildningsförvaltningen används könsuppdelad statistik bl.a. i den årliga attitydundersökningen bland eleverna och vid rapportering av de nationellaprovens resultat. Användandet har ökat något under projektets gång. På Socialförvaltningen kommer den könsuppdelade statistiken få fullt genomslag när nämndens mål för 2014 utvärderas och att detta sker kan helt tillskrivas projektet. Måluppfyllelsen har redan börjat undersökas ut ur ett könsperspektiv. På Samhällsbyggnadsförvaltningen har användandet av könsuppdelad statistik ökat något. Handlingsplaner För att arbetet ska bli hållbart efter projekttidens slut har mycket tid lagts på att utarbeta dels handlingsplanerna, men även mallar för hur de ska se ut och hur de ska utvärderas. Mallarna måste vara tydliga så att arbetet inte blir för tidskrävande och svårt. Se vidare i Bilaga 1. Personalchefen sammanställer måluppfyllelsen från samtliga förvaltningar och redovisar i samband med ordinarie årsredovisning. Simrishamns kommun 13

14 De mål, utifrån CEMR-deklarationen, som respektive nämnd antagit för förvaltningarna skall årligen utvärderas och revideras. Utvärdering sker i samband med ordinarie årsredovisning. Samtliga förvaltningar använder samma mall för Handlingsplan och utvärdering. Bilden nedan visar hur handlingsplanerna följer ordinarie årsredovisning. Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar)75% :- Jämställdhetsprocessledare (JPL)8st á 10% Utvärdering :- Processledning (konsultarvoden) :- Litteratur 1500:- Resor :- Utbildning Total kostnad ca: Simrishamns kommun 14

15 Hållbarhet Vi har under projektets gång arbetat fram mallar för hur handlingsplanerna ska formuleras åtgärdas utvärderas omformuleras. Arbetet följer den ordinarie årsredovisningen och det är förvaltningscheferna som ansvarar för att det blir gjort. På förvaltningarna finns även JPL, men huruvida de får avsatt tid att arbeta med jämställdhet är ovisst. Att låta JPL fortsätta att träffas i sitt nätverk är önskvärt. På Kommunledningskontoret har personalchefen det övergripande avsvaret för både det interna och det externa jämställdhetsarbetet. Vid intervjuer med förvaltningscheferna, angående det fortsatta jämställdhetsarbetet efter projekttiden, utrycks att det borde finnas personer med ansvar för jämställdhet i sina tjänster, på förvaltningarna eller centralt. Frågan är hur detta borde rymms i budgeten. På Barn och utbildningsförvaltningen har det funnits ett system för att hålla kvar den kunskap vi fick, i och med första HÅJ-perioden, i organisationen. All nyanställd personal har gått en grundläggande jämställdhetsutbildning på 8h för genuspedagogen. Vilket har lett till att all personal inom barn- och utbildningsförvaltningen alltid är utbildad i jämställdhet. Till årsskiftet 2013/14 avslutas genuspedagogens tjänst. Istället kommer jämställdhet att ingå som en del i introduktionen för nyanställda, där frågor kring värdegrund diskuteras. För hur kunskapen ska hållas kvar i organisationen inom de övriga förvaltningar finns ingen plan. Ett sätt hade kunnat vara att flytta grundutbildning för nyanställda från Barn- och utbildningsförvaltningen till Kommunledningskontoret och istället omfatta nyanställningar på samtliga förvaltningar. Utbildning och kommunikation Alla som jobbar i kommunen och har en chefsbefattning har under projektets gång utbildats av utbildningsföretaget JämKomp vid nio tillfällen á 3,5h. JämKomp har utgått från projektets mål och lagt upp utbildningen därefter. Det har bl.a. ingått grundläggande jämställdet- genuskunskap, jämställdhetsanalys, Jämställdhetsintegrering, könsuppdelad statistik, bekönade mål, CEMR, de jämställdhetspolitiska målen. Under projektets sista år har JämKomp även handlett ledningsgrupperna när de har formulerat sina handlingsplaner. Under tre tillfällen har kommunens förtroendevalda inbjudits att delta i utbildningar. Jens Sjöström, kommunalråd i Botkyrka, höll i en inspirerande förmiddag om hur viktig den politiska efterfrågan är för att en kommun ska kunna jämställdhetsintegreras. Vid andra tillfället berättade Ulrika Eklund, konsult inom jämställdhet, om bekönade mål. Ulrika hade även en timme med Kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid det sista utbildningstillfället kopplade Carolyn Hannan ihop arbetet i Simrishamn med ett större perspektiv. Carolyn har en gedigen bakgrund bland annat från FN där hon varit ordförande för Division for Advancement of Women. JPL har träffats regelbundet vid ungefär 30 tillfällen. JPL har även deltagit vid JämKomps utbildningsdagar. I början av projektet var träffarna inriktade på undervisning i jämställdhet/genus/normkritik. Allt eftersom kunskapsnivån i gruppen höjts har träffarna mer varit i form av diskussionsforum. Förhoppningsvis kan detta väl fungerande nätverk fortsätta att träffas. Simrishamns kommun 15

16 Utöver alla chefer har JPL och projektledningen även utbildat all kommunalanställd personal. Utbildningen har följt samma mall, med grundläggande begrepp, jämställdhet/genus och om projektet. Diskussionerna som följt har varit väldigt olika beroende på förvaltning/yrkesgrupp. Alla kommunalanställda är utbildade, förutom på Socialförvaltningen där runt hälften återstår. Projektledningen har även genomfört vissa riktade utbildningar t.ex. på Kultur och fritidsförvaltningen där ytterligare utbildning efterfrågats samt en utbildning speciellt för webredaktörer. Frivillig fortsättningsutbildning för anställda som ville veta mer har också erbjudits vid ett par tillfällen. Eftersom vi har träffat så många av kommunens anställda har den interna kännedomen om utvecklingsarbetet blivit god, även om alla inte alltid har kunnat se sin del i det hela. Vi inte lyckats bra med att förmedla oss externt, ut till kommunens invånare. Vi har bjudit in pressen då och då, men om vi ska lära något av detta projekt så är det att bli bättre på den externa kommunikationen, att göra med reklam för oss! Utvärdering och lärdomar Under projektet har vi haft projektledning 75% och detta har vi valt att dela upp på tre tjänster. Vi tre som arbetat som projektledare har alla sedan tidigare kunskap och erfarenhet av arbete med jämställdhet. Detta har varit en styrka, att vara tre och alla kunniga på området, men med olika spetskompetenser. Vi har kompletterat varandra bra och har kunnat dela upp ansvaret för förvaltningarna mellan oss. Samtidigt har vi alltid haft någon att få hjälp av, diskutera möjliga vägar framåt med osv. En av projektledarna har deltagit i en utvärderingsverkstad i Håj:s regi och kommer att skriva en intern utvärderingsrapport om projektet. JPL har varit en styrka, att ha ögon ute på alla förvaltningar. De har kunnat känna av arbetet på ett bra sätt och gett oss möjlighet att hjälpa till där hjälpen bäst behövts. En lärdom är att JPL borde ha varit personer med mandat att förändra, personer som redan hade en plats i förvaltningarnas ledningsgrupper. Nu har JPL fått brottas med att hitta en plats och det har inte alltid varit lätt. Vi har under det senaste året deltagit i Länsstyrelsens nätverk för jämställdhet. Det har varit bra att träffa representanter för kommuner runt om i Skåne, kommuner som inte deltagit i Håj. På de träffar som SKL arangerar för deltagare i Håj kan det ibland kännas som om alla har kommit så långt och inte vi, men på Länsstyrelsens nätverksträffar blir jämförelsen en annan. Från dessa träffar kommer man stärkt och glad med insikten att vi verkligen har kommit en bra bit på vägen och att detta inte hade hänt utan SKL och Håj. Simrishamns kommun 16

17 Bilagor Bilaga 1 Mall för handlingsplan utifrån CEMR och de jämställdhetspolitiska målen Bilaga 2 Jämställdhetsgarantin Simrishamns kommun 17

18 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Simrishamn kommun Utvecklingsarbetet i Simrishamn kommun har innefattat samtliga förvaltningar förutom barn och utbildningsförvaltningen, som istället deltog i den första HÅJprojektperioden. Projektets övergripande mål har varit att jämställdhetsintegrera förvaltningarnas arbete och att med kön förtydliga målen för arbete samt att följa upp målen med könsuppdelad statistik. För att kunna nå dessa mål har alla med chefsbefattning, förtroendevalda, samtliga anställda i kommunen och 9 stycken JPL (Jämställdhetsprocessledare) utbildats. JPL jobbar på de olika förvaltningarna och har som uppgift att stötta/driva på sin ledning. Efter det att en viss kunskapsnivå uppnåtts påbörjades arbetet med att, utifrån CEMR och de jämställdhetspolitiska målen, skriva handlingsplaner för varje förvaltnings arbete för jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Handlingsplanerna följer alla samma mall: Nulägesanalys målformulering uppfylla målen utvärdera formulera nya mål osv. I Simrishamn kommun har vi nu ett samlat dokument för kommunens interna och externa jämställdhetsarbete. För att uppnå hållbar jämställhet och för att integrera jämställhet i den dagliga verksamheten krävs att det att det interna och det externa arbetet går hand i hand. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Sofie Hall sofie.hall@utb.simrishamn.se eller johanna.sjostrand@simrishamn.se Simrishamn, 2013 Text: Sofie Hall Illustration/foto: Tina Schedvin Simrishamns kommun Telefon: