VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september 2008 Åke Hellström Översiktsplanechef Christina Zoric Persson Landskapsarkitekt Kristin Rydell - Andersson Landskapsarkitektpraktikant

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Vindkraft 2008 i Lunds kommun Denna rapport är ett planeringsunderlag för Lunds kommuns översiktsplan 2010 vilken också är en uppdatering av PM NR 19 från år 1998 som tidigare använts som underlag i vindkraftverksfrågor. Det som förändrats sedan 1998 är bland annat vindkraftverkens storlek och effektivitet. Detta ger i sin tur nya frågor om hur verken påverkar landskapet och människan. Regeringens mål År 2020 skall det enligt Energimyndigheten i Sverige finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk. 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Den mesta etableringen sker troligtvis till havs. Stora verk i fokus För att det ska vara kostnadseffektivt att uppföra vindkraftverk på land är det idag rimligt med verk som har effekten 2 MW. De mäter 80 m i rotorhöjd och får en totalhöjd om 120 m. Det är dessa verk som denna rapport fokuserat på. Bulleravstånd Boverket rekommenderar 40 db(a) som den ljudnivå som ej får överskridas vid en vindkraftverksetablering i anslutning till bostäder. Ljudnivån påverkas av flertalet faktorer vilket gör att bulleravståndet kan variera kraftigt mellan 400 m och 500 m. I denna rapport undersöks därför områden med ett bulleravstånd om 400 m samt 500 m. Utifrån föreslagna områden krävs en ljudmätning i varje enskilt fall. Konflikter med motstående intressen Intressen som står i konflikt eller ej kan samverka med vindkraftverk kan verka många. Stora konfliktområden är till exempel de större opåverkade områdena, riksintresse för kulturminnesvården, flygplatsen Malmö Airport samt riksintresset för totalförsvaret kring Revingehed. Produktion av elenergi Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år 2006 var ca 855 000 MWh. (SCB) Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av ett vindkraftverk i Sverige år 2006 med effekten 2 MW var 3153 MWh. (Driftuppföljning av vindkraftverk, årsrapport 2007, Energimyndigheten, Vindforsk, Elforsk, Vattenfall Power Consultant AB; Vindstatistik, 2007.) Om 5% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW motsvarar detta ca 14 verk. Utredning 400 m till bostad Utredningen har utgått ifrån ett bulleravstånd om 400 m till närmaste bostad samt att områden med motstående intressen tagits bort. På resterande områden har förslag på placeringsalternativ av nya vindkraftverk gjorts. Det totala antalet av nya vindkraftverk som teoretiskt skulle vara möjliga är 29 st. Verken skulle alstra en energi som nästan motsvarar 11% av Lunds totala energiförbrukning. Utredning 500 m till bostad Utredningen har utgått ifrån ett bulleravstånd om 500 m till närmaste bostad samt att områden med motstående intressen tagits bort. På resterande områden har förslag på placeringsalternativ av nya vindkraftverk gjorts. Det totala antalet nya vindkraftverk som teoretiskt skulle vara möjliga är 9 st. Verken skulle alstra en energi som ungefär motsvarar 3% av Lunds totala energiförbrukning. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SID SAMMANFATTNING... INLEDNING... Bakgrund Syfte Metod FÖRUTSÄTTNINGAR... Elproduktion Tekniska förutsättningar Vindförhållanden Storlek och effekt Markbehov Vägar och transporter Anslutning till elnät Säkerhet Buller Skuggor Placering i grupp Påverkan på djur Acceptans MOTSTÅENDE INTRESSEN... Järnvägar & allmänna vägar Kraftledningar Fornlämningar Naturvårdsförordnanden Strandskydd Större opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga områden Kulturminnesvård Friluftsliv Malmö Airport 3 5 5 5 5 6-10 6 7 7 7 7 7 7-8 8 8 9 9 9 10 11-23 11 11 11 11-12 12 13 13 14 15 16 Naturvården Totalförsvaret Värdefulla ämnen Resterande områden i konflikt med planerade bostäder Frizoner Slutsats VIDARE UTREDNING AV LÄMPLIGA VINDKRAFTSOMRÅDEN... Översiktskarta Karaktärsområden Beskrivning av lämpliga områden för vindkraftsetablering Förslag på placering av vindkraftverk vid maximalt utnyttjande. 400 m till bostäder 500 m till bostäder Ärendehantering KÄLLFÖRTECKNING... BILAGA Visualisering av vindkraftverk Fotopunkter Fotomontage 17 18 18 19-20 21 22-23 25-38 26 27 28-30 31-34 35-37 38 40-41 43-53 4

INLEDNING INLEDNING Bakgrund Vindkraftverkens utveckling accelererar. Baserat på Kyotoprotokollet ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 4% från 1990 fram till år 2008-2012. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) År 2020 skall det enligt Energimyndigheten finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk, 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Den största etableringen planeras till havs. Enligt detta uppdrag bör vindkraftverksanläggningar om minst 5 verk vara en riktlinje. Dock kommer detta ej vara möjligt på alla platser och då ska mindre eller färre verk användas. Det är ändå viktigt att maximalt utnyttja ytan i fråga om energisyfte. Syfte Syftet med denna rapport är dels att uppdatera den senaste utredningen om vindkraft i Lunds kommun. (Vindkraft i Lunds kommun, PM NR 19, Stadsarkitektkontoret i Lund, 1997.) Rapporten skall fungera som ett planeringsunderlag för ÖP 2010 för Lunds kommun. Rapporten skall redovisa om det finns utrymme för stora vindkraftverk i Lunds kommun. Rapporten skall redovisa förslag på de områden där en vindkraftverksetablering skulle vara möjlig. Rapporten skall även ge analyser för de föreslagna områden. Metod En uppdatering av fakta kring vindkraftverk har varit nödvändig då det inom den tekniska utvecklingen konstant sker förändringar. Ett steg i utredningen är att få fram teoretiskt möjliga områden för en vindkraftsetablering av stora verk. Dessa områden har sållats fram genom att områden med motstående intressen till vindkraftverk samt områden som befinner sig inom 400 m till närmaste bostad har tagits bort. Även en vidare utredning har gjorts där områden inom 500 m till närmaste bostad borttagits. Nästa steg då möjliga områden för vindkraftsetablering tagits fram är huruvida en vindkraftsplacering kan ta form. Som ett sista steg över kvarvarande områden har en fotoanalys gjorts där det visualiseras hur de nya områdena skulle kunna se ut från olika känsliga vyer. 5

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion Skåne län är det län som har flest vindkraftverk och producerar mest vindenergi i Sverige. Detta beror dels på att här finns öppna ytor med närhet till havet som ger möjlighet för en god vind. Dock är inte vindkraften maximalt utnyttjad. Vindkraften eller snarare vindkraftverken strider mot många andra intressen vilket gör att möjliga ytor för en vindkraftsetablering är begränsade i Lunds kommun. Ett scenario där all energi utvinns ur vindenergi i Lunds kommun med dess nuvarande förhållanden skulle praktiskt vara omöjligt. Trots allt är vindkraft en ren energikälla och bör utnyttjas så långt det bedöms rimligt. Enligt SCB (Statistiska Central Byrån) är Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år 2006 855 394 MWh. Detta är en siffra som har stigit och sjunkit sedan 1990. (Se tabell 1.) Elproduktionen från vindkraft i Lunds kommun gav år 2007 6522 MWh. För att komma fram till hur mycket energi ett 2 MW-vindkraftverk producerar per år har siffror använts ur Vindforsk årsrapport, Energimyndigheten. Medelvärden har räknats fram. Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av vindkraftverk i Sverige (2006) med effekten 2 MW är: 3153 MWh Medelvärdet för beräknad energiproduktion av vindkraftverk i Sverige med effekten 2 MW är: 5228 MWh (värdet är av ägarna beräknat värde) Medelvärdena skiljer sig relativt mycket från varandra vilket kan bero på en mängd olika orsaker. Det är dock mest realistiskt att räkna med det lägre faktiska medelvärdet. Räkneexempel 1: All elenergi som förbrukas i Lunds kommun produceras enbart av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 271 verk. Räkneexempel 2: 20% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 54 verk. Räkneexempel 3: 10% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 27 verk. Räkneexempel 4: 5% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 14 verk. I beräkningar ovan har medelvärdet för den faktiska energiproduktionen för år 2006 använts. Tabell 1. Total elanvändning i Lunds kommun 1990, 2004 och 2006 1990 2004 2006 Total elanvändning i Lunds kommun (MWh) 751450 1101802 855394 6

FÖRUTSÄTTNINGAR Tekniska förutsättningar För att driva ett vindkraftverk krävs vind. Då rotorn tagit fart alstras elektricitet med hjälp av en generator. Vindkraftverk är dock inte i drift i alla vindstyrkor. Vindstyrkan ska vara mellan 3-25 m/s för att verket skall vara i drift. Under 3 m/s är vinden inte tillräcklig för att driva rotorn. Över 25 m/s vinklas rotorbladen om och vindkraftverket stängs helt enkelt av för att inte överbelastas. Detta sköts via datorautomatik. När vindhastigheten har sjunkit till ca 20 m/s startar verket igen. Då vindkraftverket producerar maximal effekt når vindstyrkan en nivå av 12-14 m/s. Det sker hela tiden en teknisk utveckling av vindkraftverk som gör dem tystare och effektivare men också större i storlek. Då vindkraftverken kommer upp på en allt högre höjd tilltar också vinden och därmed utvinns också mer energi. Det finns nya typer av verk som kan reglera vinkeln på rotorbladen för att få en optimerad energiproduktion och en så låg ljudnivå som möjligt. Regleringen sker automatiskt via ett hydralsystem som kan vrida bladen 95. Dock blir energiproduktionen något lägre då ljudnivån regleras till en lägre nivå. Temperatur Ett vindkraftverk är igång i temperaturer mellan -20 C och +30 C. Vindförhållanden En vindkartering i Skåne är gjord på 56, 71 samt 103 m höjd av Meteorologi Institutionen vid Uppsala Universitet. Undersökningen visar att det i hela Skåne blåser tillräckligt för att en vindkraftsetablering skall vara lönsam. Storlek och effekt Denna rapport avser främst vindkraftverk med en navhöjd på ca 80 m, en rotordiameter på 80 m och en effekt på 2 MW. Mindre verk än dessa är inte energimässigt effektiva nog och bör inte användas. Framöver kommer förmodligen nyuppförda verk på land ha en effekt på 1-3 MW. Större verk skulle skapa transportproblem. Effekt (energi per tidsenhet) 1 kilowatt (kw)=1 000 W 1 megawatt (MW)=1 000 kw 1 gigawatt (GW)=1 000 000 kw 1 terrawatt (TW)=1 000 000 000 kw Energi (effekt gånger tid) 1 kilowattimme (kwh)=1 000 Wh 1 megawattimme(mwh)=1 000 kwh 1 gigawattimme (GWh)=1 000 000 kwh 1 terrawattimme (TWh)=1 000 000 000 kwh Markbehov För ett verk med ca 80 m högt torn behövs ett fundament i storleksordningen 20 m i diameter. Därtill skall det finnas plats för en transformatorstation med väg och parkeringsutrymme intill. I vissa fall byggs transformatorn in i vindkraftverket. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) Vid placering av verk i rader rekommenderas ett avstånd av 4x rotordiametern vilket ger ett inbördes avstånd på 320 m. Raden bör stå vinkelrätt mot förhärskande vindriktning. Vid placering av parallella rader är avståndet mellan rader minst 5x rotordiametern vilket ger ett avstånd på 400 m. Vid placering av nya anläggningar i närheten av befintliga är ett minsta avstånd om 3-5 km rekommenderat. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Vägar och transporter Vid uppförande av verk krävs en viss kvalitet på transportsträcka/väg till området i fråga. Vanligtvis räcker det med en allmän grusad väg i god kondition för att lösa detta. Vid uppförande av verk rent praktiskt krävs olika transporter så som lastbil, grävlastare samt mobilkran. Anslutning till elnät Stora vindkraftsanläggningar bör anläggas så nära ett elnät som möjligt. Utbyggnaden bör i första hand ske i anslutning till befintligt vägnät. 7

FÖRUTSÄTTNINGAR Grupper av vindkraftverk ansluts till 50 kvledningar medan enstaka verk kan anslutas till befintliga 10 kv-ledningar, eventuellt krävs då en viss förstärkning i nätet. Vid anslutning till befintligt elnät skall en bedömning göras i varje enskilt fall. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Säkerhet Den mest påtagliga säkerhetsrisken för svenska vindkraftverk bedöms vara nedisning av rotorblad som kan ge upphov till iskast. Denna risk råder främst i kallt klimat samt i förhållanden där frost och underkylt regn bildas till följd av en hög luftfuktighet. Det finns även en risk för att bladdelar kan lossna från verket och slungas iväg. En holländsk studie ( Guidelines on the Environmental Risk of Wind Turbines in the Netherlands ), visar på att det under ett år skall lossna en bladdel på ett av 4000 verk med en sannolikhet på 95 %. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Säkerhetsavståndet bedöms vara 350 m vid ett verk i vindhastighet 25 m/s. Buller Ljud är tryckförändringar som mäts i enheten decibel (db). En människa med god hörsel kan uppfatta ljud så låga som 0 db. Vid 65 db för vi ett vanligt samtal och vid 130 db går den smärtgräns då örat kan ta skada. 8 Viktigt att veta är att endast små tryckförändringar kan öka ljudstyrkan avsevärt. Ex. då ljudtrycksnivån höjs från 8 till 10 db sker en fördubbling av den upplevda ljudstyrkan. (Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, 2001.) Riktvärdet för hur mycket ett vindkraftverk får låta i anslutning till bostadshus är 40 db(a). Om verket avger rena toner bör ljudnivån sänkas med 5 decibel-enheter. Detta på grund av att rena toner uppfattas starkare och är svårare att maskera. Med maskering menas att andra vindljud som till exempel lövprassel och vinande bland hus överröstar ljudet från vindkraftverket. Från vindkraftverket uppkommer tydligt två typer av ljud, dels det mekaniska ljudet från växellådan och dels det aerodynamiska ljudet som alstras från rotorbladen. Generellt anses det mekaniska ihållande ljudet vara mest störande till skillnad från det aerodynamiska som ger ett svischande mer vindlikt ljud. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) Ju längre avstånd från vindkraftverket desto mer minskar ljudet då ljudenergin fördelas över ett större område. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Ljudenergin påverkas även av vind-, temperatur- och markförhållanden. Bulleravstånd Det är viktigt att vid varje fall göra en bedömning av bullernivån. Dock skall boverkets rekommenderade ljudnivå om 40 db(a) i anslutning till bostadshus följas. I det fall då verk med rotorhöjd 80 m, effekt 2 MW, används räknar man med minst 400 m avstånd. Frågan är komplex då flera faktorer spelar in så som vind, terräng, tornhöjd m.m. Ljudnivån kan vara högre på den östra sidan om ett verk då vinden oftast ligger på från väst. Bulleravstånd beror även på antalet uppförda verk på platsen. Moderna vindkraftverk kan även regleras så att en viss effekt stryps och då ge ett lägre bullervärde. Det är nödvändigt att i varje fall göra en bullerutredning för att få det exakta avståndet. Mätningen görs med hjälp av ett datorprogram där olika faktorer matas in. Fasta värden är dels att bullervärdet inte får överstiga 40 db och dels skall måttet tas fram med en vindhastighet av 8 m/s. Över denna vindhastighet anses vinden låta mer än själva verket. (Intervju med Arne Helmersson, Vestas Northern Europe AB, september 2008)

FÖRUTSÄTTNINGAR Skuggor De höga 2 MW verken ger stora skuggeffekter. Det störande momentet uppstår då rotorbladet skär solstrålen vilket ger en skuggeffekt i rörelse. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) För att motverka denna stressfaktor bör verket undvikas att placeras syd-ost och syd-väst om objekt som kan komma att påverkas. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Idag är vindkraftverken avancerade i fråga om styr- och reglersystem som kan begränsa problemen med skuggeffekter. Där dessa problem kan uppstå rekommenderas att en avkopplingsautomatik kopplas till verken. Med andra ord kan man automatiskt stänga av verk då skuggeffekten är som värst. För vindkraftverkens skuggutbredning se tabell 2. Placering i grupp Att placera vindkraftverk i grupp ger allmänt ett mindre störande intryck än att fördela dem spritt i landskapet då de i det senare fallet tar ett större landskapsrum i anspråk. Den inbördes placeringen av vindkraftverken bör vara enkel och i en organiserad geometri. Gruppen bör även anpassas till landskapets former och riktningar. Gruppen bör bestå av lika stora verk. Vid etablering av nya verk vid befintliga verk skall höjden avvägas och en eventuell nedtagning av de äldre verken bör göras. Avstånd mellan två vindkraftverksgrupper bör vara mellan 3-5 km för att grupperna ska uppfattas som åtskiljda. I annat fall kan ett onödigt stort landskapsrum komma i anspråk rent visuellt. Kostnadsmässigt är det lönsamt att bygga vindkraftverk grupperat då etableringskostnaden kan fördelas på flera verk. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Då landskapet inte tillåter stora vindkraftverk kan mindre verk användas. Det är dock viktigt att försöka utvinna maximal vindenergi på utredda platser och därför är en gruppering av flera och stora verk att sträva efter. Påverkan på djur Fladdermöss Vindkraftverk kan dra till sig insekter som får till följd att fladdermöss vill vistas i miljön och är då en risk för flera olika arter fladdermöss. Risken finns också för fladdermusen att kollidera med ett vindkraftverk i ett förflyttningsstråk. Därför bör dessa stråk undvikas vid en vindkraftsetablering. (www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/ Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Fladdermoss/ (2008-09-11)) Tabell 2. Skuggutbredning för vindkraftverk. Sommar Vinter Navhöjd Rotordiam. Horisontell Vertikal Horisontell Vertikal yta yta yta yta 50 m 50 m 300 m 700 m 600 m 1250 m 75 m 75 m 500 m 1100 m 850 m 1800 m 100 m 100 m 600 m 1375 m 1100 m 2300 m Fåglar Studier visar att de flesta fåglar undviker vindkraftverksanläggningar. Det är dock viktigt att ta hänsyn till rovfåglars häckningsområden och inte placera vindkraftverk inom den närmasta zonen. (www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/ Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Faglar-och-vindkraftverk/ (2008-09-11)) 9

FÖRUTSÄTTNINGAR Hur uppfattas vindkraftverk? Det är viktigt att verket passar in i sin omgivning och att verket fungerar och levererar sin energi som det ska. Då vindkraftverken skapar en skuggrörelse syns de mer i landskapet än om de skulle stå stilla. Dock kan det uppfattas mer negativt om verken inte snurrar. Stora verk påverkar landskapet mer än mindre verk när det gäller landskapsbild, skuggor skyddsavstånd m.m. Det är dock mer positivt med ett större verk med större rotorblad då dessa roterar långsammare än mindre verk. Det är lättare att acceptera en långsam rörelse och därför motiveras större verk. Ofta är människor mer negativa till en utbyggnad innan verken har kommit på plats än när de väl är uppförda. Detta visar på att det är viktigt med information redan i ett tidigt skede samt under projekteringsprocessens gång. Bild 1. Vindkraftverk väster om Värpinge by med Lunds stad som bakgrundssiluett. Negativ eller positiv påverkan? (www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/ Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Narsamhallet-och-landskapet--/ (2008-09- 11)) 10

MOTSTÅENDE INTRESSEN MOTSTÅENDE INTRESSEN Motstående intressen till vindkraftverk har olika krav och skydd vilket gör att varje intresse vägs för sig. Områden som till exempel klassats som riksintresse skall nästan alltid skyddas från en vindkraftverksetablering. Intressen som infrastruktur har däremot skyddsavstånd som inte är helt fasta och en avvägning får göras i varje enskilt fall. Järnvägar och allmänna vägar Vid placering av vindkraftverk kring järnväg får verket inte störa radiotrafiken. Vindkraftverk får alltså inte placeras på linjen mellan systemets noder. Varje enskilt fall skall bedömas. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Enligt banverket bör inte vindkraftverk placeras närmare järnvägsbanken än verkets totalhöjd. Avståndet får dock inte vara mindre än 50 m (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Minsta etableringsavstånd kring större allmänna vägar motsvarar vindkraftsverkets totalhöjd. Vid mindre vägar är ett avstånd om 50 m rimligt. Kraftledningar Minsta avstånd för etablering av vindkraftverk kring kraftledningar är 50 m. Vid större ledningar kan ett större säkerhetsavstånd behövas. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Utbyggnad av infrastruktur Vid planering av nya vindkraftverk skall hänsyn tas till nyutbyggnad av vägar, järnvägar och kraftledningar. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Fornlämningsområden Då fornlämningar och fornlämningsområden kan komma att beröras av en nyetablearing skall samråde ske med länsstyrelsen. Varje fall bedöms individuellt. Områden med naturvårdsförordnanden i Lunds kommun innefattande naturreservat, Natura 2000-områden samt nationalpark: Följande områden är klassade som naturreservat i Lunds kommun: (Se bild 2) Naturreservat skyddas med stöd av miljöbalken (SFS 1998:808). 1. Billebjär 2. Dalby norreskog 3. Dalby västermark 4. Dörröds fälad 5. Fågelsångsdalen 6. Gryteskog 7. Häckeberga 8. Hällestad åsar 9. Klingavälsån 10. Knivsåsen Borelund 11. Kungsmarken 12. Maskängen 13. Måryd 14. Rinnebäcksravinen 15. Risen Dalby Söderskog 16. Skrylle 17. Stångby mosse (www.m.lst.se/m/ 2008-09-11) Följande områden är klassade som Natura 2000 - områden: (Se bild 2) 1. Billebjär 2. Dalby Norreskog 3. Dalby Söderskog 4. Fågelsångsdalen 5. Häckeberga - Degebergahus 6. Häckeberga - Husarahagen 7. Häckeberga - Skoggård 8. Humlamaden - Enelyckan 9. Klingavälsån 10. Klingavälsån - Karup 11. Knivsås 12. Krankesjön 13. Kungsmarken 14. Linnebjer 15. Måryd - Hällestad 16. Revingefältet 17. Stadsparken i Lund 18. Vombs Norregård 19. Sularpskärret 20. Stångby mosse (www.m.lst.se/m/ 2008-09-11) 11

MOTSTÅENDE INTRESSEN Följande område är klassad som nationalpark: Dalby söderskog Dalby söderskog är en ädellövskog med både biologiska och kulturhistoriska värden. Som nationalpark ägs den av staten. (www.m.lst.se/m/ 2008-09-11) Bild 3. Områden med naturvårdsförordnanden i Lunds kommun (Se bild 2) Nästintill all negativ påverkan på miljön i ett område med naturvårdsförordnanden är förbjuden. Områden utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild 2. 0 5 km 0 5 km Strandskydd (Se bild 3) 100 m är det generella avstånd som gäller vid strandskydd. Dels 100 m ut i vattnet och 100 m upp på land. I vissa fall gäller ett avstånd om 300 m. Strandskyddsområden berör dock inte de områden som är intressanta för vindkraftverksetablering. 12

MOTSTÅENDE INTRESSEN Större opåverkade områden (Se bild 4) Lunds kommun har drygt 100 000 invånare med en folkökning av 2000 invånare år 2006-2007. Kommunen är idag relativt tätt bebyggd och starkt exploaterad och kommer förmodligen fortsätta i den riktningen. Dock finns ett fåtal sammanhängande områden som kan klassas som opåverkade vad gäller större vägar, kraftledningar, vindkraftverk etc. Det är således viktigt att låta dessa områden förbli orörda i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller vindkraftverk så tar de ett mycket stort visuellt landskapsrum i anspråk varför det är viktigt att hålla tillräckliga avstånd till de områden som är opåverkade. Större opåverkade områden utesluter anläggande av vindkraftverk. Enligt ÖPL - 98 är nedan benämnda områden klassade som större opåverkade områden vilka ska skyddas så långt som möjligt från exploateringsingrepp: 1. Svenstorp 2. Kungsmarken - Skarnberga - Valleberg 3. Sjöstorp - Skrylle 4. Romeleåsen - Häckeberga 5. Vombs fure - Klingavälsån (Se bild 4) Bild 4. Gällande för större opåverkade områden är: NRL, 2 kap, 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Bild 5. Gällande för ekologiskt särskilt känsliga områden är: NRL, 2 kap, 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmijön. 1. 0 5 km 2. 3. Bild 4. 4. 5. 0 5 km Bild 5. Ekologiskt särskilt känsliga områden (Se bild 5) Områden under denna rubrik kan enligt ÖP- 98 klassas i tre olika klasser som ska skyddas så långt som möjligt från bl.a. exploatering som t.ex. vindkraftverk. Kategorierna som ska skyddas är: 1. Kommunens alla vattendrag, all skogsmark samt vinderotionskänslig åkermark. 2. Hotade djur- och växtarter inom kommunen. 3. Länge hävdad ängs- och hagmark samt känsliga områden för fåglar så som deras häckningsplatser och rastplatser. Områden utesluter anläggande av vindkraftverk. 13

MOTSTÅENDE INTRESSEN Riksintresse kulturminnesvården Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Lunds kommun som ska bevaras, vårdas och utvecklas enligt länsstyrelsen: 1. Bonderup - Lunnarp 2. Dalby stenbrott 3. Esarp - Alberta - Sånahusen 4. Flyinge 5. Hammarlunda - Harlösa - Hjularöd - Revingehed - Silvåkra 6. Hardeberga - Arendala - Dalby - Skrylle - Hällestad 7. Linnebjer 8. Ljungen 9. Lund 10. Romeleåsen - Lyngby - Genarp - Häckeberga 11. Kungsmarken - Fågelsångsdalen 12. Stångby - Västra Hoby - Krutmöllan 13. Svenstorp - Örtofta - Ellinge - Skarhult - Gårdstånga 14. Trolleberg - Värpinge 15. Vomb 16. Landsvägen och första motorvägen Malmö - Lund (Kulturmiljöstråk) 17. Kävlinge å (Kulturmiljöstråk) 18. Malmö - Simrishamns järnväg (Kulturmiljöstråk) 19. Södra stambanan (Kulturmiljöstråk) Områden som skyddas av kulturminnesvården utesluter anläggande av vindkraftverk. Områden skyddas enligt MB 3kap. 6. För beskrivningar av områden ovan hänvisas till Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen. Bild 7. Länsintresse för kulturminnesvården Områden ovan visar på kulturhistoriskt värdefulla miljöer som öppna landskap, bebyggelsemiljöer samt värdefulla vyer och stråk ur ett regionalt skåneperspektiv. Bild 6. Bild 7. 0 5 km Bild 6. Områden som är av riksintresse för kulturminnesvården. Områdena får inte exploateras så att de värden som fi nns påtagligt kommer till skada. 0 5 km 14 14

MOTSTÅENDE INTRESSEN Friluftslivet Områden som är av riksintresse för friluftslivet är ett natur- eller ett kulturlandskap som ger naturupplevelser för ett välbefinnande. Området skall också vara attraktivt för besökare från stora delar av landet. Det är viktigt att tillgängligheten är god dels för friluftsverksamhet och dels för naturupplevelser. En stor kvalitet för friluftslivet är ett variationsrikt landskap vilket i sin tur höjer värdena. Landskapsbilden spelar här en väsentlig roll för dessa upplevelser vilket gör att vindkraftverk skulle stå i konflikt med dessa värden. Områden av värde för friluftslivet utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild 8. Bild 9. 0 5 km 0 5 km Riksintresse för det rörliga friluftslivet (Se bild 8) Områden är skyddade av MB, 4kap, 2. Riksintresse för friluftslivet (Se bild 9) Områden är skyddade av MB, 3kap, 6. 15

MOTSTÅENDE INTRESSEN Riksintresse för flygplatsen Malmö Airport Malmö Airport, före detta Sturup flygplats, är ett riksintresse då det utgör viktiga förutsättningar för näringslivet och dess kommunikation. Vid uppförande av byggnadsverk högre än 40 m eller högre oavsett läge skall detta alltid anmälas till Malmö Airport och prövas av Luftfartsstyrelsen. Byggnadsverk högre än 10 m och samligger inom berörda hinderytor skall även de anmälas till Malmö Airport. Lunds kommun Staffantorps kommun Områden med riksintresse för flygplatsen Malmö Airport utesluter anläggande av vindkraftverk. (Flygplatsen Malmö Airport, Anspråk på riksintresse. Upprättad av LFV Malmö Airport 2007-01-22 och kompletterad i samråd med Luftfartsstyrelsen 200804-15.) Svedala kommun Skurups kommun Trelleborgs kommun Bild 10. Ungefärlig utbredning av flygtrafiken runt Malmö Airport. Tillståndsgiven kurva för 70 dba. (Tillstånd för flygbuller, koncessionsnämnden) 16 0 5 km

MOTSTÅENDE INTRESSEN Kommunalt naturvårdsprogram De värden som vägts in i områden klassade som värdefull natur är aspekter som biologiska, geologiska samt de sociala och kulturhistoriska. Trakter består av större områden där det finns landskapsekologiska värden, kulturmiljövärden, friluftslivsvärden och landskapsbildsvärden. Naturvärdesområden och trakter är områden som skall visas särskild hänsyn vid exploatering. (Se bild 11) (Läs mer i Grönstrukturoch naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, Antagen av kommunfullmäktige 2006-03- 30.) Områden med värdefull natur och värdefull landskapsbild utesluter anläggande av vindkraftverk. Riksintresse för naturvården Ett område som är klassat som riksintresse för naturvården har särskilt höga naturvärden. Det kan vara ett ostört område innefattande många olika naturtyper. Här kan finnas hotade eller på annat sätt känsliga naturtyper eller arter, både växter och djur. Området kan också vara känsligt då det väl understryker natur- och kulturlandskapets utvecklingsskeden. Områdets värden skall skyddas mot påtaglig skada enligt MB, 3kap, 6. (Se bild 12) Områden med riksintresse för naturvården utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild 11. Bild 12. Värdefull natur (naturvärdesklasser 1, 2, 3) Värdefull landskapsbild (trakter) 0 5 km 0 5 km 17

MOTSTÅENDE INTRESSEN Bild 13. Riksintresse för värdefulla ämnen och material Områden för utvinning av värdefulla ämnen och mineral är enligt länsstyrelsen uteslutna gällande en vindkraftverksetablering. Dock kan det finnas möjligheter att etablera vindkraftverk i området under en begränsad tid om utvinningen av ämnen skall äga rum långt fram i tiden. (Se bild 14) Bild 14. 0 5 km Riksintresse för totalförsvaret Lunds kommuns östra del har i stort sett tagits i anspråk av totalförsvaret. Området används dels för militär luftfart samt för övnings- och skjutverksamhet i Revingehed. Vindkraftverk skulle utgöra hinder för dessa intressen. Likaså skulle vindkraftverk kunna störa tekniska system som radiolänk, radar, kommunikationssignalspaning (KOS), teknisk signalspaning (TES) och andra underrättelsesystem. Riksintresset för totalförsvaret kräver ett relativt stort område för att inte störas eller hindras av t.ex. vindkraftverk. Ytan har expanderat österut sedan ÖPL 98. Områden med riksintresse för totalförsvaret utesluter anläggande av vindkraftverk. (Se bild 13) 0 5 km 18

MOTSTÅENDE INTRESSEN Möjliga områden för vindkraftsetablering i konflikt med planerad bebyggelse. Områden med motstående intressen är borttagna. Avstånd till närmaste bostad är 400 m. Bild 15. Håstad 1. Stångby kyrkby 3. 1. Hoby 2. Vallkärra gård 3. Stångby 4. Söder om Botillelund 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 7. Norr om Vallkärra 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 10. Norr om Knästorp 11. Sydost om St. Råby 4. 5. 2. 7. Stångby 6. Vallkärra 8. LUND Södra Sandby 9. Värpinge Områden möjliga för vindkraftverk Möjliga vindkraftområden belägna på yta planerad för ny bebyggelse Rögle dammar St.Råby 10. Kommungräns 11. Dalby N 0 5 km 19

MOTSTÅENDE INTRESSEN Möjliga områden för vindkraftsetablering i konflikt med planerad bebyggelse. Områden med motstående intressen är borttagna. Avstånd till närmaste bostad är 400 m. Bild 16. 12. Väster om Dalby 13. Väster om Dalby 14. Hässleberga 15. Lyngby 12. 13. Dalby Hällestad Områden möjliga för vindkraftverk Möjliga vindkraftområden belägna på yta planerad för ny bebyggelse 14. 15. Genarp 0 5 km Kommungräns Häckebergasjön N 20

MOTSTÅENDE INTRESSEN Frizoner kring stad, större tätort och sammanhållen bebyggelse Det kan vara av vikt att hålla städer och tätorter fria från vindkraftverk. Framförallt bör det finnas ett utrymme för en ort/stad att växa. Varje enskilt fall bedöms dock. Frizon kring större tätort Avstånd till vindkraftverk bör vara 1000 m. Frizon kring Lunds stad Avstånd till vindkraftverk bör vara 1000 till 2000 m. Frizon kring sammanhållen bebyggelse Avstånd till vindkraftverk bör vara 500 m. Bild 17. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Håstad 1. Stångby kyrkby 3. 1. Hoby 2. Vallkärra gård 3. Stångby 4. Söder om Botillelund 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 7. Norr om Vallkärra 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 10. Norr om Knästorp 11. Sydost om St. Råby 12. Väster om Dalby 13. Väster om Dalby 14. Hässleberga 15. Lyngby 5. 4. 2. 7. Stångby 6. Vallkärra 8. LUND 9. Bild 18. 13. Dalby 12. Värpinge Områden teoretiskt möjliga för vindkraftverk, 400 m till närmaste bostad. Motstående intressen borttagna. St.Råby 10. 11. N 0 5 km Genarp 15. 14. N 21

MOTSTÅENDE INTRESSEN - slutsats Slutsats - motstående intressen Uteslutning av områden med motstående intressen. 2. Vallkärra gård Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 4. Söder om Botillelund Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 7. Norr om Vallkärra Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 10. Norr om Knästorp Området uteslutes i utredningen på grund av närhet till Lunds stad samt Knästorps kyrka. 13. Väster om Dalby Området uteslutes i utredningen på grund av närheten till Dalby kyrka. 14. Hässleberga Området uteslutes då det kommer i konflikt med flygtrafik med anknytning Malmö Airport. 15. Lyngby Området uteslutes då det kommer i konflikt med flygtrafik med anknytning Malmö Airport. 22

slutsats - MOTSTÅENDE INTRESSEN Resterande områden möjliga för vindkraftverk efter att områden där konflikter med motstående intressen tagits bort. Områden inom 400 m till närmaste bostad har tagits bort. Bild 19. Håstad 1. Stångby kyrkby 1. Hoby 3. Stångby 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 11. Sydost om St. Råby 12. Väster om Dalby 5. 3. Stångby 6. Vallkärra 8. 9. Södra Sandby LUND Värpinge Rögle dammar St.Råby 11. Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare 0 5 km Dalby 12. N 23

VIDARE UTREDNING AV LÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN

UTREDNING - översiktskarta Översiktskarta Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare med en buffert kring bostäder om 400m. Bild 20. Håstad 1. Stångby kyrkby 3. 2. Stångby 4. Vallkärra 5a. b. 1. Hoby 2. Stångby 3. Söder om Håstad 4. Fels mosse 5a, b. Odarslöv 6. Nordväst om Värpinge 7. Sydost om Stora Råby 8. Väster om Dalby Södra Sandby 6. LUND Värpinge Rögle dammar St.Råby 7. Dalby Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare 8. N 26 0 5 km

karaktärsområden - UTREDNING Karaktärsområden Landskapet i Lunds kommun kan delas in i fyra större karaktärsområden. Det sydskånska backlandskapet är olika mycket skogsbeklätt och har därför ytterligare delats in i två skiljda områden. (se bild nr. 21) Karaktärsområdena sträcker sig även utanför kommunens gränser. Möjliga områden för en etablering av vindkraftverk är belägna inom karaktärsområdet Lundaslätten som beskrivs nedan. 1. Lundaslätten Består till största delen av utdikad åkermark. Slättlandskapet är ett sedan länge kulturpåverkat område tack vare sina näringsrika jordar. Jorden den så kallade sydvästmoränen är en kalkrik moränlera och anses vara landets bästa odlingsjord. Höjden över havet varierar från 0-100 möh. Karaktäristiskt för landskapet är de spridda gårdarna som fick sin placering främst efter enskiftet i början av 1800-talet. Visuellt och audiellt finns här också en påverkan av infrastrukturen samt bebyggelsen. De lodräta vindkraftverken skapar en kontrast och förstärker det flacka moderna jordbrukslandskapet. Staden Lund skapar också den en kontrast där den ligger mitt på slätten. Trädtäckningen är låg med enstaka dungar, trädrader och alléer. Historiskt sett har landskapet delvis varit öppet sedan bronsåldern (ca 1500 f.kr.). Norr om Lund kan man uppfatta stora gravhögar från bronsåldern. Karaktärsområden i Lunds kommun: 1. Lundaslätten 2. Vombsjösänkan 3. Romeleåsen 4. Sydskånska backlandskapet 5. Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet (www.m.lst.se/m/kartor_och_planeringsunderlag/ Landsbygdsprogram/ (2008-09-11)) (Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, A-programdel, Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen, 2006) Bild 22. Lundaslätten ett vidsträckt öppet landskap 1. Lund 4. 3. 5. Bild 21. 2. 27

UTREDNING - områdesbeskrivning Områdesbeskrivning 1. Hoby Öppet flackt åkerlandskap med gles bebyggelse. Relativt opåverkat landskap när det gäller större vägar. Kävlingeån går som ett rekreativt band norr om detta område. Över ån på dess norra sida finner man Lilla Harrie med sin kyrka. Från vindkraftsområdet är kyrkan synlig på långt håll. Även Stångby kyrka som ligger sydväst om aktuella området är synligt. Ett par kilometer österut kan man finna en markant bronsåldershög sticka upp. Alla dessa riktmärken i landskapet är viktiga att visa hänsyn inför i fråga om landskapsbild när det gäller en vindkraftsetablering. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt för vindkraftsetablering om riktmärken i landskapet beaktas. Bild 23. Pilevall väster om Stångby kyrka 2. Stångby Området är beläget i ett öppet flackt åkerlandskap med glest spridda gårdar. En kraftledning är väl synlig i området. Det går en väg genom detta område som leder norrut mot Stångby kyrka. Med knappa 1 km till kyrkan sticker kyrktornet upp väl synligt. Väster om Stångby kyrkby leder en lång pilrad vars siluett kan störas kraftigt av vindkraftverk. (Se bild 23) Området ligger även på ett avstånd så att befintliga vindkraftverk åt väst är väl synliga. Avståndet till denna grupp är närmare än 3 km varför de skulle kunna läsas ihop landskapsbildsmässigt och ta ett stort område i anspråk visuellt. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Lämpligt endast om tillräckligt avstånd till Stångby kyrka hålls samt att trädraden ej påverkas. Fotomontage får avgöra om samverkan med befintliga verk är möjliga. 3. Söder om Håstad Området ligger i nära anslutning till område nummer 1. Då minsta rekommenderade avstånd mellan två vindkraftsanläggningar är 3km bör område 1 och 5 samspela istället för att fungera som två enheter. Härifrån kan man också se vindkraftverken i Odarslöv tydligt. Österut från området sträcker sig en lång pilevall som är viktig att hållas ostörd. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Lämpligt endast om vindkraftsetableringen kan harmoniera med vindkraftverk i område 1 (Område 1 skall dock prioriteras.) samt att pilevallen ej kommer i konflikt. 4. Fels mosse Storskaligt mycket flackt åkerlandskap. Gles bebyggelse. Fels mosse ligger i närheten och är ett vackert inslag i landskapet. Mossen skall visas hänsyn. Området ligger på kommungräns mot Lomma kommun. Då området är för litet för att skapa rum för fler vindkraftverk än ett kan en samordning göras med Lomma kommun för att göra en vindkraftverksgruppering över kommungränsen möjlig. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt. Samordning med Lomma kommun är nödvändig. 28

områdesbeskrivning - UTREDNING 5. Odarslöv Svagt böljande åkerlandskap. Området är stört av buller från motorvägen E22. Här finns få bostäder omkring med lite växtlighet annars mycket öppet landskap. Befintliga verk finnes i område 8b. Det går en höjdrygg i ost-västlig riktning som är väl synlig. Väg E22 går igenom detta område och är en av Lunds stora infarter. Väg E22 ger upphov till ständiga billjud. Kommer man från söder har man en stor och fin utsikt. Kommer man norrifrån ser man siluetten av Lund då man kommit upp på höjden. Vindkraftverk här blir mycket påtagliga. Placering av verk på båda sidor av motorvägen kommer att uppfattas samtidigt. Viktigt med ett samspel områdena emellan. På andra sidan kommungränsen kan verk synas liknande Lunds kommuns. Bild 24. Befi ntliga vindkraftverk i Odarslöv a. Området ligger inom en 2 km gräns till Lunds stad. Det är möjligt att området Norra Fäladen anses ligga för nära för att en etablering skall vara möjlig. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt om hänsynsavståndet kan överträdas. b. Här finns redan tre uppförda verk med navhöjd 67 m och effekten 1500 kw vardera. (Se bild 24) Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt men befintliga verk är effektiva nog för att stå kvar i detta fall. Detta gör att det inte kommer att finnas utrymme för fler vindkraftverk i området. Krävs samordning med kommande ESSanläggning i området. 6. Nordväst om Värpinge, Pilsåker Öppet storskaligt landskap med få gårdar omkring. Här syns några träddungar och mindre trädrader. Området ligger i nära anslutning till väg 108 och väg 16 vilka ger ett ständigt störande billjud. Befintliga verk syns i områdets östra del. Söder om området ligger Höje åns dalgång som är känsligt för exploatering i dess närmaste omgivning. En av de stora infarterna till Lund går söder om området och låter betraktaren se siluetten av Lunds stad. Verk i området skulle påverka stadens siluett. Området ligger inom gränsen av 1 km till Lunds stad. Undantag gällande vindkraftverk anses dock kunna göras här. I nordostlig riktning kan ses industriverksamhet. Enligt Mellanrum landskapsarkitekter (Landskapsanalys av område mellan Staffanstorps- och Lunds kommun, Mellanrum landskapsarkitektkontor, 2008) är området något känsligt för förändrad markanvändning vad gäller en vindkraftverksetablering. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt men olika placeringsalternativ bör diskuteras med tanke på stadens siluett. Idag står här olikstora verk vilket gör uttrycket oharmoniskt. De mindre verken kan komma att bytas ut på sikt. 29

UTREDNING - områdesbeskrivning 7. Sydost om St. Råby Ett relativt ostört landskap dock med en kraftledning i anslutning till området. Gårdarna ligger glest och trafiken är låg. träddungar är spridda. Området ligger mitt i mellan Råby kyrka och Bjällerups by vilket skulle göra att siktstråket skulle störas av en vindkraftsetablering. Härifrån ges även en stor vy där Lunds stads siluett är värd att bevara. Här ses bl.a. Lunds domkyrka och Allhelgonakyrkan. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Tveksamt då siktstråket mellan Råby k:a och Bjällerups by skulle störas samt vyn över Lunds stads siluett. Bild 25. Att träda över kommungränsen kan ibland vara nödvändigt vid en vindkraftsetablering. 8. Väster om Dalby Storskaligt landskap med öppen flack åkermark. Hästgårdar ligger i närheten. Området sluttar svagt nedåt från Dalby. Dalby kyrka kan skymtas som ett landmärke på höjden i Dalby. Området ligger mellan de två större vägarna väg16 i norr och väg11 i söder. Här finns också ett par mindre kraftledningar i området. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Avståndet anses tillräckligt stort till Dalby kyrka för att en vindkraftsetablering anses lämplig. Fotopunkter Fotokollage är gjorda från samtliga av utredda områden. (Se bilaga: Visualisering av vindkraftverk) 30

400 m till bostad - UTREDNING UTREDNING - 400 m till bostäder Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 400 m. 0 2 km Lilla Håstad Bild 26. 1. Hoby Stångby kyrkby Botillelund 3. Söder om Håstad 2. Stångby Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) N Områden möjliga för vindkraftverk 31

UTREDNING - 400 m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 400 m. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) 0 2 km Områden möjliga för vindkraftverk Bild 27. Bild 28. Odarslöv E22 4. Fels mosse 5a. Odarslöv Fels mosse N N 32

400 m till bostad - UTREDNING Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 400 m. Förslag på ny vindkraftsplacering 0 2 km 16 Bild 29. Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk Bild 30. 6. NV om Värpinge Stora Råby Värpinge N 7. S om Stora Råby N 33

UTREDNING - 400 m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 400 m. VINDKRAFTVERKENS ENERGI Utredning 400 m till bostäder: 29 vindkraftverk har förslagsvis placerats ut på möjliga vindkraftverksområden. Detta med ett bulleravstånd om 400 m. Verken skulle alstra en energi om ca 91 GWh/år vilket motsvarar nästan 11 % av den totala elenergiförbrukningen i Lunds kommun. (Se bild 26-31) 0 2 km Bild 31. 16 Dalby 8. V om Dalby Förslag på ny vindkraftsplacering 11 N Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk 34

500 m till bostad - UTREDNING UTREDNING - 500 m till bostäder Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 500 m. 0 2 km Bild 32. 1.Hoby Stångby kyrkby Botillelund 2. Stångby Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) N Områden möjliga för vindkraftverk 35

UTREDNING - 500 m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 500 m. 0 2 km Odarslöv Bild 33. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk Bild 34. E22 6. NV om Värpinge 5a. Odarslöv Värpinge by N N 36

500 m till bostad - UTREDNING Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 500 m. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) VINDKRAFTVERKENS ENERGI Utredning 500 m till bostäder: 9 vindkraftverk har förslagsvis placerats ut på möjliga vindkraftverksområden. Detta med ett bulleravstånd om 500 m. Verken skulle alstra en energi om ca 28 GWh/år vilket motsvarar drygt 3% av den totala elenergiförbrukningen i Lunds kommun. (Se bild 32-35) Områden möjliga för vindkraftverk Bild 35. 0 2 km Dalby 8. V om Dalby N 37

ÄRENDEHANTERING ÄRENDEHANTERING Detaljplan eller bygglov Vid prövning av ett områdes lämplighet för vindkraftsetablering skall detta ske genom upprättande av detaljplan om lämpligheten ej kan prövas i samband med handläggning av ansökan om bygglov. Krav på detaljplan för en vindkraftverksgrupp beror på dess antal och storlek. Vid ärendehantering av enstaka verk bör en prövning i lov eller förhandsbesked kunna göras. Miljökonsekvensbeskrivning Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk skall alltid en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. I denna rapport har redovisats bland annat ett område i anslutning till Lomma kommun som är möjlig för en vindkraftsetablering. Här krävs en samordning om en gruppering är möjlig över kommungränsen. Skydd för vindkraftverk Miljöbalken: 3 kap 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses iförsta stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Landskapsanalys Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk skall alltid en landskapsanalys göras. I analysen skall landskapets karaktär och värden redovisas samt en utvärdering av de aktuella områdenas känslighet för exploatering. Grannkommuner Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk inom 3 km till grannkommun skall samråd med denna göras. Samråd skall även göras i fall då en vindkraftverksgruppering är motiverad att läggas över kommungräns. 38

KÄLLFÖRTECKNING KÄLLFÖRTECKNING Litteratur 1. ÖPL - 98, Översiktsplan för Lunds kommun, Stadsarkitektkontoret i Lund, 1998. 2. Vindkraft i Lunds kommun, PM NR 19, Stadsarkitektkontoret i Lund, 1997. 3. Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, A-programdel, Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen, 2006. 5. Energiplan för Lunds kommun, Stadsarkitektkontoret i Lund, 2001. 6. General Specification V80-2.0 MW Optispeed Wind Turbine, Vestas Wind Systems A/S, 2008. 7. Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, 2001. 8. Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020, ER 2007:45, Statens Energimyndighet 2007. 9. Driftuppföljning av vindkraftverk, årsrapport 2007, Energimyndigheten, Vindforsk, Elforsk, Vattenfall Power Consultant AB; Vindstatistik, 2007. 10. Vindkraftens Miljöpåverkan, Resultat från forskning 2005-2007 inom kunskapsprogrammet Vindval, Naturvårdsverket, 2008. 11. Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUU-Model, Hans Bergström, Wind Energy Report WE 2008:1, Air, Water and Landscape Sciences, Departement of Earth Sciences, Uppsala University, Energimyndigheten, MIUU, 2008. 12. Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6. 13. Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008. 14. Landskapsanalys av område mellan Staffanstorps- och Lunds kommun, Mellanrum landskapsarkitektkontor, 2008. 15. Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35 16. Flygplatsen Malmö Airport, Anspråk på riksintresse. Upprättad av LFV Malmö Airport 2007-01-22 och kompletterad i samråd med Luftfartsstyrelsen 2008-04-15 Internet www.lund.se/templates/page 27271.aspx (2008-09) www.m.lst.se/m/amnen/naturvard/natura_ 2000/Kommuner/Lund.htm (2008-09) www.m.lst.se/m/ (2008-09) www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/ Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Djurlivet-- /Fladdermoss/ (2008-09-11) www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/ Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Djurlivet-- /Faglar-och-vindkraftverk/ (2008-09-11) www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/ Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/ Narsamhallet-och-landskapet--/ (2008-09-11) www.m.lst.se/m/kartor_och_ planeringsunderlag/landsbygdsprogram/ (2008-09-11) 40

KÄLLFÖRTECKNING Intervju Intervju med Arne Helmersson, Vestas Northern Europe AB, september 2008 Foto Kristin Rydell - Andersson Layout Kristin Rydell - Andersson 41

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN VISUALISERING AV VINDKRAFTVERK Bilaga till planeringsunderlag för översiktsplan 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN VISUALISERING AV VINDKRAFTVERK Bilaga till planeringsunderlag för översiktsplan 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september 2008 Åke Hellström Översiktsplanechef Christina Zoric Persson Landskapsarkitekt Kristin Rydell - Andersson Landskapsarkitektpraktikant 44

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... ÖVERSIKTSKARTA... FOTOPUNKTER OMRÅDE A, Hoby OMRÅDE B, Söder om Håstad OMRÅDE C, Stångby OMRÅDE D, Fels mosse OMRÅDE E, Nordväst om Värpinge OMRÅDE F, Odarslöv OMRÅDE G, Sydost om Stora Råby OMRÅDE H, Väster om Dalby SID 46 47 48-53 48 48 48 49 50 51 52 53 45

INLEDNING INLEDNING En utredning har gjorts över vilka områden som anses möjliga för en vindkraftsetablering. De områden som har blivit kvar redovisas i denna rapport. För att slutligen kunna bedöma om ett område är lämpligt för vindkraftverk eller inte krävs en visualisering. Visualiseringen går ut på att man, med hjälp av datorsystemet Wind PRO, gör ett fotomontage med föreslagna verk placerade ute i landskapet. Detta visar tydligt hur landskapsbilden skulle kunna förändras och om den skulle ta skada vid uppförande av vindkraftverk. 46

ÖVERSIKTSKARTA ÖVERSIKTSKARTA A. Hoby B. Söder om Håstad C. Stångby D. Fels mosse E. Nordväst om Värpinge F. Odarslöv G. Sydost om Stora Råby H. Väster om Dalby Stångby kyrkby Håstad A B C Stångby D Vallkärra E F LUND Södra Sandby Värpinge Rögle dammar St.Råby G Dalby A-H: Områden möjliga för vindkraftverk H 0 5 km N 47

FOTOPUNKTER - område A, B, C FOTOPUNKTER A Hoby 1. Denna punkt riktas mot Stångy kyrkby och kyrka. 2. I siktlinjen här kan man se en av Lunds alla bronsåldershögar. Hur förhåller sig verken till detta fornminne? 3. Lilla Harrie kyrka i Kävlinge kommun är väl synlig varför en fotopunkt är viktig här. 1. B 4. Denna fotovinkel från vägen är viktig då man ser flera områden möjliga för vindetablering samtidigt. Hur samverkar dessa verk och är området närmast vägen för nära? C Söder om Håstad Stångby Stångby kyrkby 3. A 2. Håstad 5. Fotopunkten är riktad mot två befintliga verk i väst för att se hur de skulle samspela med de nya. 6. Vyn härifrån är vacker med Stångby kyrkby och kyrka i siktlinjen samt en mycket lång pilrad i väst som leder dig till kyrkan. Eventuellt kan verk ställas på båda sidor vägen. C 6. 5. B 4. Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Stångby Kommungräns Fotoriktning (i pilens riktning ) Område möjligt för vindkraftsetablering 0 3 km N 48

område D - FOTOPUNKTER D Fels mosse 7. Hur uppfattas området från väg 108? 8. Fels mosse är ett vackert inslag i landskapsbilden varpå vindkraftverk kan stå i konflikt. Mossen är i förgrunden och vyn riktad mot blivande verk. 7. D 8. Fels mosse Norra Nöbbelöv Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Kommungräns Fotoriktning (i pilens riktning ) Område möjligt för vindkraftsetablering N 0 3 km 49