Ö R E B R O WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17
Det är ett ansvarsfullt uppdrag att bedriva en skola. Förväntningarna är höga från elever, vårdnadshavare, politik, media och medarbetare. För att säkerställa kvalitén på skolan krävs att ett systematiskt arbete bedrivs under hela året. Denna rapport är resultatet av detta arbete för läsåret 2016/2017. Arbetet är gediget och omfattar skolan som helhet och involverar elever, lärare, elevhälsa och skolledning. Kvalitetsarbete är inget som bedrivs vid enstaka tillfällen eller dokument utan det är något som sker kontinuerligt och långsiktigt - att skapa kvalité tar tid. Under läsåret genomförde Skolinspektionen en så kallad regelbunden tillsyn av skolan som vi genomgick utan anmärkningar - ett mycket gott betyg gällande skolans kvalité. Ett annat mycket gott betyg på skolans arbete är det faktum att vi i juni nådde 100 % måluppfyllelse, dvs att alla elever som tog studenten fick gymnasieexamen. Att kvalitén på våra utbildningar motsvarar förväntningarna från näringslivet märks också på den efterfrågan som finns på elever från vårt yrkesprogram. Arbetsgivare hör på vårkanten av sig och vill komma i kontakt med elever då de söker arbetskraft. Vi har också fått positiv feedback från de aktörer som vi haft samarbeten med i projekt där elever fått uppgifter att lösa i form av reklammaterial och appar. Vi kan konstatera att vi har en mycket bra skola och att söktrycket ökar. Det ligger målmedvetet och hårt arbete bakom och vi har för ett ögonblick stannat upp och njutit av framgången men tar nu återigen sikte framåt och uppåt. Våra IT-utbildningar ska vara i framkant och våra elever ska få det stöd de behöver för att nå sin fulla potential. I denna rapport kan du läsa om våra planerade aktiviteter och hur vi har kommit fram till att just dessa kommer att höja kvalitén ytterligare på vår skola. Simon Ekdahl, rektor Örebro september 2017
IT-Gymnasiet Örebro
IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?
Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp
IT-Gymnasiet Örebro 2.1 Historik IT-Gymnasiet i Örebro startade 2005 med ett specialutformat program inom IT, elektronik och naturvetenskap. Genom åren har programutbudet förändrats genom att fler program tillkom och sedan den nya läroplanen 2011 har vi tre program (se nedan). Skolans lokaler har anpassats till att bättre passa de utbildningar vi har nu genom att bland annat inrätta labsalar för nätverk, elektronik, naturvetenskap och foto. 2.2 Program På skolan finns tre program: El- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik (67 elever) Estetiska programmet med inriktning musik och estetik och media (61 elever) Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik med (55 elever) 2.3 Elever De 183 eleverna på skolan kommer från hela Örebro län. Knappt hälften bor i Örebro kommun och övriga är från kommuner i länet såsom Askersund, Karlskoga, Nora och Hallsberg. Söktrycket är högst på el- och energiprogrammet där vi har fullt. På teknik- och estestiska programmet fyller vi inte de platser som vi har. Under de senaste åren har vi sett ett ökat intresse för teknikprogrammet men tyvärr har avhoppen under läsåret 16-17 varit stort. Eleverna som hoppat av har delvis gått till andra skolor men ett antal har stannat kvar på skolan och bytt till el- och energiprogrammet. Stödbehovet för eleverna på teknikprogrammet är ganska stort, framförallt i matematik. Gemensamt för våra elever är att de har ett intresse för datorer och dess användningsområden, allt från programmering till spel och bildbehandling.
2.4 Personal och organisation Skolan leds av en rektor och skolans lärare är organiserade i tre programlag (Estet, IT och Teknik) med en programansvarig per lag som tillsammans med rektor utgör skolans ledningsgrupp. Under läsåret 16/17 hade skolan 15 lärare jämt fördelade mellan programlagen. Av de 15 lärarna var 13 legitimerade och två yrkeslärare med relevant utbildning och kompetens. Enligt den officiella statistiken på SIRIS hade 80,2 % av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Antalet elever per heltidstjänst var 13,8. Programlagen har en timmes mötestid varje tisdag för att bland annat planera sina gemensamma åtaganden och följa upp elevärenden. På torsdagar har vi två timmars mötestid som används för kollegialt lärande i lärande team under ledning av skolans två förstelärare. På måndagar har lärarna en gemensam lektionsfri tid för möjlighet till samplanering, sambedömning, kompetensutveckling etc. På skolan finns även en administratör och en tekniker/vaktmästare på deltid. Elevhälsoteamet består av specialpedagog, skolsköterska och kurator som även har skolläkare och skolpsykolog knutna till sig. EHT-personalen har delade anställningar på IT-Gymnasiet och Rytmus som finns i samma hus. Ledningsgruppen träffas varje vecka. 2.5 Lokaler IT-Gymnasiet Örebro har sina lokaler i en gammal regementsbyggnad i centrala Örebros västra del (Väster Park). Vi har ändamålsenliga lokaler för skolans olika program. Vi har en musik- och fotostudio, datorsal, kommunikationslab och laborationsal för naturkunskap och kemi. Vi disponerade totalt 2246 kvm under läsåret 2016/2017. Inför och under läsåret totalrenoverades skolans toaletter och ett större arbetsrum som rymde två programlag gjordes om till klassrum och två nya arbetsrum inrättades. Skolmat serveras i skolans två matsalar. Maten levereras färdiglagad av Restaurang Stubbengatan som också håller med personal i matsalen. Idrottsundervisningen sker på Tegelbruket som ligger i nära anslutning till skolan. Skolbibliotek finns på skolan med litteratur på svenska och engelska, även lättläst. Skolan samarbetar delvis om lokaler tillsammans med Rytmus Örebro då vi delar samma trapphus på Västra Park. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål IT-Gymnasiet Örebro skall vara det sjävklara valet för elever som väljer en IT-utbildning inom el, teknik, estetik och media inom regionen.
Skolans elevhälsoteam leds av rektor. Teamet bestod läsåret 16/17 av specialpedagog (70 %), skolsköterska (24 %), kurator (20 %), skolläkare (ca 2 %) och skolpsykolog (ca 1 %). Samma personal arbetar även åt Rytmus som finns i samma byggnad vilket innebär att kompetensen finns på plats på skolan under längre tid än angett vilket ger en flexibilitet vid mötesbokningar etc. EHT (utan läkare och psykolog) träffas 60 minuter/vecka för att bedriva förebyggande, främjande och åtgärdande arbete. Vi har en stående agenda för våra möte med dessa punkter. Det åtgärdande arbetet med pågående elevärenden och nyinkomna ärenden tar den mesta av tiden i anspråk. Nya ärenden som inkommit till rektor diskuteras och en plan för dessa görs. Basen för vårt främjande utgörs av de goda relationer som vi skapar mellan elever och lärare. Dessa skapas genom att lärarna vid läsårets start ägnar extra mycket tid tillsammans med eleverna. Vi kallar detta för BaseCamp och syftet är att eleverna ska få en trygg start där de lär känna lärarna, varandra, skolans lokaler och introduceras i våra arbetssätt. Elevhälsoteamet besöker klasserna under BaseCamp för att presentera sig och sitt uppdrag. Mentorerna genomför elevprofileringar för att snabbt lära känna elevernas styrkor och behov. Vi har även bedrivit hälsofrämjande arbete i form av idrottsdagar där eleverna fått prova på olika typer av träningsaktiviteter efter eget intresse (bla klättring, boxning, fotboll, crossfit och simning). Vi har genomfört gemenskapsfrämjande insatser i form av kubbturneringar och årskursöverskridande lärandeprojekt. Under året har även hälsosamtal genomförts med eleverna i åk 1. Utvärderingar av föregående läsår visade på ett behov av ge skolans personal större kunskaper om psykisk ohälsa och hur man kan stärka det positiva. Skolans psykolog höll därför en workshop med personalen inför läsårsstarten. Tillsammans med elevhälsoteamet genomförde mentorerna ett projekt kring arbetsmiljö i ett par klasser där behov uppmärksammats. Syftet var att förtydliga att eleverna utgör varandras arbetsmiljö och att de påverkas av varandra. Projektet innebar även en kartläggning av elevernas trivsel i skolan genom individuella samtal med kurator och skolsköterska. Projektet föll väl ut och det visade sig att eleverna trivs i väldigt hög utsträckning. Under året hade vi gästföreläsare på skolan från bland annat NVB (om alkohol och trafik) och från Handelskammaren (Arbetsmarknadskunskap, om hur man lyckas ta sig in på arbetsmarknaden) Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/201 30 22
Det arbete som vi ser störst framgång i är skapandet av goda relationer mellan elever och personal. Lärarnas förhållningssätt mot elever i sina roller som både undervisande lärare och som mentorer är fortsatt vårt viktigaste elevhälsoarbete. Inför året anställdes en ny specialpedagog och tjänsten ökade från 36 % till 70 %. Detta hade stor positiv effekt för vårt arbete med extra anpassningar, utredningar och särskilt stöd. Lärarna upplevde att de fick bättre stöd i sina anpassningar av undervisningen. I mars slutade specialpedagogen och tjänsten var vakant under resterande del av våren vilket medförde att elevhälsoteamets arbetskapacitet avtog och åtgärdande arbete prioriterades. Några utredningar om behov av särskilt stöd genomfördes av en extern part på konsultbasis. Ordinarie kurator kom åter från föräldraledighet i februari och märkte en tydlig förändring i elevernas benägenhet att boka samtal. Tidigare var det få elever som tog initiativ själva. Vår analys visar att ökningen beror på att vi som organisation blivit bättre på att motivera eleverna till att ta den hjälp som finns. Vi har under året haft fortsatt stort fokus på att lärare och mentorer ska bygga förtroendefulla relationer med elever och att ta hjälp av elevhälsans kompetenser. Mentorer har dock beskrivit behov av att utveckla det förebyggande arbetet med att tex ge eleverna kunskaper om hur man bättre kan planera sina studier och om vilka möjligheter som finns i framtiden avseende studier och arbete. Vår utvärdering visar att eleverna har ökad kännedom om elevhälsans kompetenser men att vi har behov av ökad samverkan mellan elevhälsa och lärare. Lärarna har behov av stöd i sina roller som mentorer men också i sin lärargärning. Elevhälsans arbete har bedrivits för isolerat och det har till allt för stor del bestått av åtgärdande arbete. Det främsta utvecklingsbehovet som vi ser är ökad samverkan mellan elevhälsan och lärare/mentorer. Kontaktvägarna har varit för komplicerade och formella. Inför läsåret rekryteras en ny specialpedagog som behöver sättas in i vårt arbete Vi kommer därför att införa så kallade elevhälsomöten där elevhälsan träffar programlagen för att tillsammans planera och genomföra främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Detta kommer också att underlätta arbetet med uppföljningar av extra anpassningar, särskilt stöd och andra åtgärder. Vi ser fortsatta utmaningar med hög frånvaro hos elever och behöver få in elevhälsans kompetenser tydligare i arbetet med att främja närvaron. En allt för stor del av våra elever har svårt att fokusera på lektioner och planera sina studier. Lärare och mentorer behöver bättre kunskap och tips på metoder och verktyg för detta. Inför läsårsstarten kommer vi därför att ha en workshop på temat "Fokustaktik". Vi ser också ett behov av att bemöta elevernas framtidsoro. Hur förbereder vi eleverna bättre inför livet efter gymnasiet. Vi kommer därför att genomföra fler framtidsaktiviteter i samarbete med näringsliv och universitet i form av gästföreläsare och studiebesök.
Vårt arbete med APL drivs i huvudsak av vår APL-ansvarige Samuel Sundell. APL ingår i årshjulet för IT-programmet och tas återkommande upp på programlagsmöten. APL handledare har avstämningsmöten med rektor. Vi har ett lokalt programråd med representanter från APL-företag som träffas minst en gång per år. Eleverna i åk 1 genomför en veckas yrkespreparand på skolan. I åk 2 skrivs CV kartläggning av elevernas intresseområden sker. Sedan matchas elevernas profiler mot nya och befintliga APL-platser. Åk 2-eleverna genomför 8 veckors APL under vårterminen. I åk 3 genomförs 8 veckors APL under andra halvan av höstterminen på samma eller annan APL-plats. När en elev tilldelats en plats förlängs kursmoment till APL-platsen med rektorsbeslut. Under tiden eleverna är ute på APL genomförs trepartssamtal av någon av yrkeslärarna i programlaget. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever IT-programmet 26 20 15 Av 20 elever i åk 2 erbjöds 18 en APL-plats. Av de 18 eleverna var det 10 som genomförde hel APL, övriga hade reducerad tid. De två som inte erbjöds plats är hemmasittare. Av de 15 eleverna i åk 3 erbjöds samtliga en APL-plats och 12 av dessa genomförde hel APL, övriga hade reducerad tid. Den reducerade APL-tiden reglerades i åtgärdsprogram. Exempel på APL-platser är Sigma (IT-drift), Ericsson local services (nätverksteknik), Elgiganten (teknisk säljare), Multitech (datorteknik) och JG Optotech (fibernät). Inför APL-perioden genomfördes individuella kartläggningar av elevens möjlighet till lärande på varje APL-plats. Varje elev fick en individuell förlängning av kursmoment framtagen av programlaget som beslutades av rektor. Denna plan följdes upp under trepartssamtalet. Inför APL-perioden träffas elev, APL-ansvarig och handledare för att introducera eleven till arbetsplatsen. Under första veckan kontaktas handledaren för att följa upp starten. Efter halva tiden sker ett besök på APL-platsen av APL-ansvarig där elev och handledare beskriver arbetet. I slutet av perioden sker ett trepartssamtal där bedömning av kursmoment genomförs.
Alla elever som skulle ut på APL erbjöds en kvalitativ plats. Arbetet med APL var hela programlagets angelägenhet och var en central del i utbildningen. Utfallet av lärandet var över förväntan och fler elever än tidigare erbjöds olika typer av anställningar på sina APL-platser. Detta visar att eleverna i hög grad är yrkesförberedda. Antal elever som hade reducerad APL är högre än önskat. Den vanligaste orsaken till reduceringen är att elevens sammanlagda situation inte gör det lämpligt att vara borta från skolan under hela perioden. Vi har helt enkelt inte lyckats med de anpassningar som vi har vidtagit i tillräcklig utsträckning. Bland eleverna som hade reducerad APL finns de som har studiesvårigheter och stort behov av stöd för sitt lärande men även elever med hög frånvaro och uttalat låg motivation att uppnå gymnasieexamen. Processen kring reducerad APL skedde för sent. De elever som fick sin APL reducerad var föremål för olika processer (EHT och närvaro etc) men åtgärdsprogrammen beslutades tätt inpå APL-perioden vilket skapade osäkerhet bland inblandade, både personal och elever. Detta är något som vi behöver skapa ett bättre arbetsflöde för då det självklara målet är att alla elever ska genomföra sin APL enligt plan. Lektionstiden ses över och resursfördelas mer strategiskt så att eleverna är bättre förberedda inför APL-perioderna då ett identifierat problem är att elever har haft svårt att hinna med lärandet på lektionstiden för de kurser som till ingen eller liten del förläggs till APL. Vi kommer att mer systematiskt arbeta med att förbereda eleverna för APL och arbetsliv genom studiebesök, gästföreläsare från företag och av fd elever. Använda åk 3-elever för att förbereda åk 1 och 2:or. Tydligare process kring reducerad APL. För årskurs 3 som har APL-period v 45-51 påbörjas processen vid läsårets start och beslut om eventuell APL-reducering sker vid checkpoint 1 vecka 40. Processen för årskurs 2, som har APL v 9-16, påbörjas vid checkpoint 1 och beslut fattas vid checkpoint 2 alternativt 3 (vecka 47 respektive 6).
1. 2. Fördelning av lektionstid för eleverna på IT programmet Minskat antal elever med reducerad APL Schemaläggare Läsåret 17/18 Augusti 2017 Yrkesfokus start åk 1 (ex CV och gästföreläsare/studiebesök) Eleverna siktar tidigt på sin yrkesroll Lärare och APL-ansvarig VT18 Vecka 12 3. Förtydligad process och kommunikation inför APL-perioder. Minskat antal elever med reducerad APL Programlag IT-programmet Aug-feb Oktober 2017 4.
Kollegialt lärande 201/1 Det kollegiala lärande på skolan har formellt bedrivits genom en mötestid per vecka. Tiden har använts för tre olika block: 1. Lektionen är helig - om examinationsformer 2. Auskultationer - lärarna arbetade i grupper om tre med en individuell frågeställning 3. "Specialpedagogisk kompetens för lärare och rektor" - kurs arrangerad av AcadeMedia Academy Vi har även vid sex tillfällen per år haft checkpoints där undervisande lärare har enats om insatser för elever och grupper utifrån behov som framkommit från underlag i form av EWS och enkäter. Formativ bedömning 201/201 Det formella arbetet med formativ bedömning och återkoppling till eleverna förändrades en del i och med införandet av planeringsmodulen i SchoolSoft. Under hösten lades tid på att skapa tydliga planeringar i kurserna som skulle underlätta för eleverna att veta vilka förväntningar som finns och hur de ligger till.
Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Checkpoints har upplevts som betydelsefulla även i år men något för många. Auskultationerna upplevdes som värdefulla men för korta i omfattning. Lektionen är helig var för många lärare betydelsefull och gav nya infallsvinklar och idéer för hur lärare kan skaffa kunskap om elevernas förmågor i relation till styrdokument. Kurser "Specialpedagogisk kompetens..." upplevdes inte som tillräckligt anpassad för vår skola. Initialt var det mycket repetition av redan känd kunskap och kursen upplevdes som helhet vara för teoretisk. Vi valde att inte fullfölja den. Arbetet med formativ bedömning tog delvis ett steg bakåt då eleverna uppfattade det som att det blev mindre tydligt. Övergången från görande och uppgifter till helhet och lärande skapade otydlighet hos eleverna. Utvecklingsområden 201/201 Vi behöver flytta ut vårt kollegiala lärande i klassrummen och omsätta och bättre förstå den kunskap som vi redan har. Detta kommer att ske genom en större insats gällande auskultationer. Arbetet med planeringsverktyget behöver likriktas allt mer för att det ska bli tydligt för eleverna. Lärarnas kommunikation med elever avseende vad som ska läras behöver förbättras.
Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % 78 16 % 19 % 61 5 % 36 % 75 3 % 27 % Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk 3 41 37 18 13 11 13 14 6 37 24 17 % 14 % 6 % 0 % 0 % 0 % 7 % 0 % 5 % 4 % 27 % 11 % 6 % 23 % 55 % 46 % 14 % 33 % 26 % 52 % Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Avvikelserna mellan kurs- och provbetyg är större i år jämfört med tidigare år. Vi har fortsatt vårt arbete med att bedöma elevernas kunskaper färdigheter allsidigt och att använda ett brett bedömningsunderlag. Föregående års analys visade att vi bättre behöver förbereda eleverna för provsituationen som nationella prov innebär och analysen av detta läsår visar att vi inte lyckats med detta i tillräcklig utsträckning. Det är fortsatt så att eleverna upplever de nationella proven som avvikande från ordinarie undervisning vilket påverkar deras prestation. Störst avvikelse finns i matematik 2b. Denna grupp var relativt liten och läraren hade stora möjligheter att använda NP-resultatet formativt för att under kursens slutförande stödja elevernas lärande i de områden där
det fanns brister. Stor avvikelse finns också i Svenska 3. I denna kurs (och även i svenska 1) var det tydligt att provsituationen avvek från ordinarie undervisning och bedömning. De analys som lärarna genomfört visar att de största bristerna som eleverna har är skriftlig förmåga. Detta är något som vi tillsammans på skolan behöver vara medvetna om och stödja elevernas utveckling inom området.
Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A 99 7 % (10 %) B 108 8 % (10 %) C 303 22 % (18 %) D 214 16 % (18 %) E 503 37 % (39 %) F 129 10 % (5 %) Streck 7 0,5 % (0 %) Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Andelen F och streck ökar i år jämfört med tidigare år. Den främsta förklaringen till detta är att vi under året hade fler elever med hög problematisk frånvaro och elever som tidigt under läsåret visste att de skulle byta program till kommande läsår. Av de satta F:n är det ca 30 % som utgörs av dessa. För att minska denna typ av F krävs tidigare insatser och en breddning av åtgärder. Vilka alternativ finns det för elever som hamnat på fel program under läsåret? Vi behöver även vässa vårt arbete med att tidigt fånga in elever som riskerar att hamna i hemmasittande. Fortsatt höga förväntningar på elever och stöd till elever oavsett förmåga är nödvändigt.
Kurs Dator och nätverksteknik 21 % (3 av 14), Elektromekanik 21 % (3 av 14), Estetisk kommunikation 21 % (3 av 14), Fysik 1a 27 % (7 av 26), Matematik 2b 38 % (8 av 21), Matematik 4 56 % (5 av 9), Medier, samhälle och kommunikation 1 33 % (3 av 9), Mekatronik 1 21 % (3 av 14), Nätverkssäkerhet 21 % (3 av 14), Svenska som andraspråk 1 67 % (2 av 3) och Svenska som andraspråk 2 83 % (5 av 6) Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Antalet kurser med hög andel F eller streck ökar från fyra till 11. Flera av kurserna med hög andel F är små grupper och effekten av varje F blir stor procentuellt. I tre av kurserna (Dator- och nätverksteknik, Elektromekanik och Mekatronik) visar vår analys tydligt att det handlar om elever med svårigheter utanför skolan där vi haft väldigt begränsade möjligheter att påverka situationen. Högst andel F återfinns i kurser i Svenska som andraspråk. Här behöver vi se över situationen för dessa elever och anpassa undervisningen efter deras behov.
Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Införa planeringsmodul i SchoolSoft 201/1 201/1 2. Tydligare organisering av studiestöd och infö Gy-ex 100 % 96 % 3. Fokus på undervisning i lärande team 4. Utveckla arbetet med checkpoints med återko 5. 6. 7. 8. GBP 13,4 13,2 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP EEDAT 100 % 13,5 ESEST 100 % 13,5 TEINF 100 % 13,4 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Av de elever som avslutade sina studier på skolan i juni 2017 nådde samtliga gymnasieexamen vilket är resultatet av ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Den genomsnittliga betygspoängen ökade något men vi nådde inte vårt mål. Arbetet med planeringsmodulen i SchoolSoft krävde mycket tid och energi av skolan. Initialt berodde det till största del på tekniska leveranser som inte uppfyllde kraven. Under året förbättrades modulen och lärarna kunde allt mer använda verktyget som vi hade planerat. Tyvärr upplevde eleverna detta som en försämring av kommunikationen mellan lärare och elever vilket vi bedömer har haft effekter på både måluppfyllelse och på deras upplevelse av skolan som helhet. Aktiviteten genomfördes enligt planerat efter rådande förutsättningar.
Organiseringen av studiestöd och mattestuga förbättrades och eleverna var mer medvetna om det frivilliga stöd som finns att tillgång men framförallt när det sattes in som en obligatorisk lektion i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Arbetet i lärande team under hösten hade två teman. Fört fortsatte vi vårt arbete från föregående år med "Lektionen är helig", om lektionernas struktur etc. Sedan genomfördes kollegiala auskultationer. Arbetet med att hitta relevant förändringsunderlag från eleverna om deras uppfattning om undervisningen formaliserades inför checkpoint 1 då lärarna genomförde en enkät med eleverna. Genom detta fick vi nya infallsvinklar till vår checkpoint. I december genomfördes en mittkursutvärdering som framtagits av en arbetsgrupp för ITG/NTI. Resultatet från denna användes individuellt av lärarna men även gemensamt i samband med planering av undervisningen. Detta var också en av punkterna på det uppföljande pedagogiska samtalet med rektor. Målsättning andel elever som når gyex 201/201: Delmål 1: 100 % Delmål 2: 13,5
Det främsta hindret för att nå delmål 1 är enskilda elever med stora utmaningar och som redan inför sitt tredje år har ett antal F. Detta är elever som redan är föremål för insatser i form av särskilt stöd och extra anpassningar men de har inte räckt till. Vi ser en utmaning med hög frånvaro, både anmäld och ej anmäld. Frånvaron innebär att eleverna missar undervisning och därmed hamnar efter i sitt lärande. Vi behöver förbättra vårt arbete med att tidigt följa upp frånvaron och i högre grad involvera elevhälsan. Eleverna uttrycker i elevenkäten att skolans rutiner och konsekvenser vid frånvaro inte är tillräckligt tydliga. I flera år har vi använt oss av EWS (early warning system) för att tidigt få indikationer på att elever är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Systemet har teknisk haft brister som har gjort att det har varit svårt att följa upp och få en tydlig överblick. Elevhälsans kompetenser behöver i högre grad involveras i uppföljningar av extra anpassningar och andra överenskommelser som görs i samband med våra checkpoints. Det har även varit krävande att samordna detta system med frånvarouppföljning. Vi ser även ett behov av att hitta strukturer för tidigare samverkan mellan elevhälsan och lärare och mentorer.
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Tidig utvärdering av pågående ÅP och intensifiering Elever får tidigare rätt stöd Mentorer och specialpedagog Aug-sept 2017 Oktober 2017 Rutiner vid elevfrånvaro Minskad frånvaro. Mentorer och EHT Hela läsåret, start aug 2017 Oktober, januari och april 2017 3. EWS i SchoolSoft Enklare överblick för effektfullare insatser och uppföljningar Lärare Inför checkpoint 1 (4 okt) Oktober 2017 Införa elevhälsomöten för elevhälsa och programlag Ökad samverkan mellan elevhälsa och mentorer Organiseras av rektor Start augusti 2017 Oktober 2017 4.
Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/201 1. Fokus på undervisning i lärande team 66 63 63 2. Utveckla matrådets roll och inflytande Övriga resultat: 3. Renovering av toaletter Rekommendationsgrad: 70 67 Trivsel: 80 84 4. Utveckla arbetet med checkpoints med återkop Studiemiljö: 77 76 Undervisning: 69 71 Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: NKI ökar något men vi når inte vårt mål på 75. Vi når inte heller delmålen. Värdena är ganska stabila över tid vilket styrker uppfattningen att kvalitetsarbete tar tid. Höstens arbete i lärande team med fokus på examinationsformer etc och de kollegiala auskultationerna som genomfördes var uppskattade bland lärarna. Lärarna beskriver ett behov av att mer systematiskt och under längre period följa varandra. Aktiviteten att utveckla matrådets roll och inflytande ställdes in pga personalomsättning. Vi ansåg inte oss ha tillräckligt med resurser för detta arbete. Inför läsåret påbörjades renoveringar och ombyggnationer. Det största arbetet gällde totalrenovering av toaletterna. Arbetet påbörjades innan läsårets start men drog ut på tiden och skapade frustration hos elever och personal. Resultatet blev dock mycket bra med förseningen kan ha påverkat resultaten i enkäten. Under året genomfördes tre formella enkätundersökningar bland eleverna gällande deras uppfattning om undervisningen. Inför checkpoint 1 i september gjordes en kortare enkät med syfte att föra in underlag från eleverna in i vårt kollegiala lärande. I december-januari genomfördes den ITG/NTI-gemensamma mittkursutvärderingen och i maj en slutkursutvärdering. Lärarna har lite olika uppfattning om enkäternas effekt. I vissa fall framkom betydelsefulla uppfattningar som lärarna kunde ha framåtsyftande diskussioner med gruppen om. Det handlade bland annat om svårighetsnivå och utmaningar, arbetsro och längs på genomgångar. I andra fall gav inte enkäterna så mycket då det låg helt i linje med den uppfattning som läraren redan hade om elevernas upplevelse och insatser redan var planerade.
I samtal med eleverna återkommer de till förändringar som skett i vår pedagogiska användning av SchoolSoft. Eleverna upplever det som otydligare att vi i mindre utsträckning använder oss av uppgifter till förmån för bedömningar av arbetsområden. Upplevelsen att inte få veta om en uppgift är tillräcklig eller inte minskar tyvärr motivationen hos en del elever, deras lust att lära är till stor del kopplad till godkänt eller inte på en uppgift eller prov. Målsättning 201/201: NKI: 75 Rekommendationsgrad: 75, Trivsel: 90, Studiemiljö: 80, Undervisning: 80 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Det är svårt att plocka ut enskilda faktorer som påverkar NKI och övriga värden utan det handlar om elevernas helhetsuppfattning om skolan. Innan eleverna börjar sin utbildning har de förväntningar på oss som skola och det är viktigt att vi är tydliga i vår kommunikation med potentiellt blivande elever och att eleverna tidigt i sin gymnasietid får en helhetsbild av vart utbildningen leder dem. Om eleverna inte ser sammanhang och mål med de olika aktiviteterna i skolan så riskeras ointresse och bristande motivation. I enkäterna som genomförts under året framkommer fortsatt ojämnhet mellan lektioner och lärare. Vi har under flera år arbetat med att förbättra undervisningen i vårt kollegiala lärande och lärarna beskriver ett behov att stöd i genomförande av förändringarna. Vi behöver flytta ut vårt kollegiala lärande ut i klassrummen. Ett annat hinder för elevernas uppfattning om skolan är det formella sättet som lärare kommunicerar med eleverna på. Föregående år infördes en planeringsmodul i SchoolSoft som både var hjälp men samtidigt hindrade vissa lärares arbete. Eleverna uppfattade det som ett steg bakåt från något som de var trygga med. Förflyttningen från fokus på görande och uppgifter till lärande och helhet skapade osäkerhet. Vi behöver därför vara tydligare i både vår gemensamma men även lärarnas individuella kommunikation med elever.
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Programutveckling Ökad helhet för eleverna Programlag och VÖK-gemensamma utvecklingsgrupper Start hösten 2017 Januari 2018 Auskultationer inom lärande team Lärare får stöd i sin utveckling av sin yrkesroll Lärare Hösterminen Januari 2018 3. Fortsatt utveckling i användning av planeringsverktyget Tydligare kommunikation med elever Lärare Start augusti 2017 Oktober 2017 och januari 2018 4.
Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/201 1. Fler gemensamma aktiviteter med mindre tävli Andel elever som känner sig trygga: 91 % 91 % Andel elever som 2. Bättre utnyttjande av mentorstiderna med gem upplever att elever behandlar varandra 3. Fokus på undervisning i lärande team med respekt: 77 % 75 % Andel elever som 4. Ökade resurser för elevhälsa (specialpedagog) upplever att skolans personal tar ansvar för 86 % 82 % att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får 63 % 66 % arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Fortfarande är det allt för många elever som inte upplever sig som trygga på skolan. Vårt mål är 100 % och kommer att fortsätta att vara det. De insatser som genomfördes under året hade inte tillräcklig effekt. Andelen elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt och att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt ökar något vilket är positivt. Arbetsron är något försämrad. Vi lyckades inte genomföra den mängd gemensamma aktiviteter som vi hade planerat. Antalet aktiviteter ökade och vi hade bland annat en skolgemensam eftermiddag med tema spel på skolan som avslutades med ett LAN. Fokus på undervisning i lärande team - se delmål 1 och 2. Inför läsåret ökade bemanningen av specialpedagog från 36 % till 70 % vilket hade positiv effekt för elevhälsoarbetet. Tyvärr sade specialpedagogen upp sig och från mars till läsårets slut var tjänsten vakant.
Målsättning Trygghet: 100 %, Elever behandlar varandra med respekt: 80 % Personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: 90 % Arbetsro: 75 % Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Trygghetsarbetet på skolan är något som vi alla är delaktiga i och varje medarbetare och elev har del i och det är därför viktigt att det är ett arbete som görs tillsammans. Ökad samverkan mellan lärare och elevhälsa behövs för att kunna bedriva främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Vår analys av värdena för dessa frågor på klassnivå visar att det skiljer sig kraftigt åt mellan klasser. Bland de lägsta värdena återfinns två av tre avgångsklasser. Det är ett mönster som vi sett även tidigare år och är en effekt av att vi lägger stort fokus på frågorna för eleverna i åk 1 och riskerar att glömma bort åk 3. En av klasserna som anger låga värden gällande trygghet och elevernas respekt för varandra anger högt på att personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt. Då denna klass riskerar att dra ner skolans värde behöver den prioriteras. För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete med trygghets- och likabehandlingsfrågor behöver vi veta mer om elevernas uppfattning och kunna följa det över tid. Mentorer behöver stöd i sitt mentorskap och tydligare riktlinjer kring utvecklingssamtal och förväntningar. Stödet från elevhälsan behöver också förbättras. Arbetsro är en återkommande fråga som vi behöver arbeta vidare med. På klassnivå varierar instämmandegraden mellan 93 % och 38 %. Vi behöver angripa detta på klassnivå i både programlag och lärande team i samverkan med elevhälsan.
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Trygghetsfrämjande insats i specifik klass Ökad trygghet Mentor och elevhälsoteam Hösten 2017 November 2017 Införa elevhälsomöten för elevhälsa och programlag Ökad samverkan och tidigare insatser Organiseras av rektor Start augusti 2017 Oktober 2017 3. Utveckling av dokumentet "Mentorsrollen på ITG Örebro" Mentorer tryggare i sitt arbete Rektor tillsammans med lärare Augusti 2017 Oktober (efter första utvecklingssamtalet) 4.
Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : 3. 4.