Fördelning av medicinskt ansvar och arbetsuppgifter i kommunal hemsjukvård

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-14 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01 Fördelning av medicinskt ansvar och arbetsuppgifter i kommunal hemsjukvård Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Termer och begrepp...3 Omfattning...3 Ansvar...4 Vårdgivaren...4 Verksamhetschefen...4 Hälso- och sjukvårdspersonal...4 Utbildningsansvar...4 Primärvården...4 Specialistvården...4 Genomförande...5 Särskild planeringsprocess vid delat medicinskt ansvar...5 Kommunal verksamhetschef...5 Fast vårdkontakt i kommunal hemsjukvård...5 Riskbedömning...5 Bedömning och planering av egenvårdsåtgärder...6 Fast vårdkontakt...6 Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå (bilaga 3)...6 Arbetsuppgifter i hemsjukvård, specialistnivå med delat medicinskt ansvar (bilaga 4)...6 Arbetsuppgifter som inte övertas av kommunens hemsjukvård...6 Referenser...7 Bilaga 1 - Fördelning av medicinskt ansvar...8 Bilaga 2. Riskbedömning analys av patientsäkerhetsrisker vid specialiserade och komplexa hälso- och sjukvårdsinsatser...9 Sidan 1 av 14

Bilaga 3. Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå... 13 Bilaga 4. Arbetsuppgifter i hemsjukvård specialiserad nivå... 14 Sidan 2 av 14

Bakgrund Rutinen beskriver medicinska arbetsuppgifter inom ramen för kommunal hemsjukvård och utgår från Ädelöverenskommelsen (ÄDEL) som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret för personer från och med 17 års ålder som har behov av hemsjukvård. Syfte Att tydliggöra ansvarsfördelning vid planering om hur det medicinska ansvaret fördelas mellan specialistsjukvård och/eller primärvård då patienten har behov av kommunal hemsjukvård. Termer och begrepp Hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. Primärvård - hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Slutenvård - hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård Specialistvård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Öppen vård/öppenvård - hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. Omfattning I riktlinjen beskrivs fördelning av medicinskt ansvar utifrån primärvårdsnivå, specialistnivå samt vilka insatser den kommunala hemsjukvården kan utföra efter samordnad planering. Efter utskrivning från slutenvården återgår vanligen det medicinska ansvaret till primärvården/öppenvården. Då det finns hälso- och sjukvårdsåtgärder som specialistsjukvården 1 har ett fortsatt medicinskt ansvar för ska det av den samordnade planering framgå hur ansvaret fördelas (bilaga 1). Vid delat medicinskt ansvar där hemsjukvårdsåtgärden kräver riskanalys och utbildningsinsats skall en särskild planeringsprocess göras. Det kan vara hemsjukvårdsåtgärd som ges vid exempelvis: trakeostomivård hemventilatorbehandling peritonealdialys total parenteral nutrition (TPN) rehabilitering vid svår och/eller förvärvad hjärnskada 1 Omfattar både somatisk och psykiatrisk vård. Sidan 3 av 14

Ansvar Vårdgivaren Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ansvarar för att det i ledningssystemet ska finnas beskrivet de processer och rutiner som behövs för att säkerställa patientsäkerhet. Verksamhetschefen Verksamhetschefen enligt 29-30 i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ansvarar för att säkerställa att det finns den bemanning av legitimerad personal som behövs, att personalen har fått introduktion och har god kännedom om processer och rutiner. Ansvaret omfattar även att tillse att personalen som förväntas utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter har kompetens för detta. Verksamhetschefen ansvarar för att det utses en fast vårdkontakt inom sitt ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter beskrivs i kap 6 1-11 Patientsäkerhetslagen(PSL) vilket bl.a. innebär att arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Legitimerad personal ska inom sitt kompetensområde ansvara för att kontinuerligt ta del av aktuell evidens i exempelvis vårdprogram, medicinska riktlinjer/rutiner och vårdhandboken2. Det omfattar ansvar för att riskanalyser genomförs så att patientsäkerheten upprätthålls. Hälso- och sjukvårdspersonal som använder och hanterar medicintekniska produkter 3 ska ha kunskap om: produkternas funktion riskerna vid användningen av produkterna på patienter hanteringen av produkterna vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat Utbildningsansvar Primärvården För hemsjukvårdsinsatser som ordinerats av primärvården ansvarar kommunernas olika vårdgivare för att tillräcklig kompetens finns. Primärvården kan ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunal hälso-och sjukvårdspersonal Specialistvården Vid hemsjukvårdsinsatser som ordinerats av specialist ska aktuellt verksamhetsområde ansvara för eventuell utbildning till berörd personal i kommunen innan utskrivning kan ske. Verksamhetsområdet ansvarar även för komplettering av utbildningsinsatser under pågående behandlingsperiod. 2 www.vardhandboken.se 3 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1, kapitel 3, 6-7 Sidan 4 av 14

Genomförande Särskild planeringsprocess vid delat medicinskt ansvar Då specialiserad vård ska utföras i ordinärt och särskilt boende av kommunal hemsjukvård krävs en särskild planeringsprocess som innebär att planeringen sker i två steg. Ett extrameddelande ska skickas till kommunen så snart som behovet identifierats så att ett förberedande planeringsmöte 4 och riskbedömning enligt bilaga 2 kan genomföras. Mötet är en förutsättning för att det ska kunna skickas en kallelse till samordnad utskrivningsplanering. Kommunal verksamhetschef Ansvarar för att det finns en sjuksköterska som fast vårdkontakt alternativt en arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast i de fall omfattande rehabiliteringsåtgärder behövs 5. tillsammans med legitimerad personal planera för samordning av resurser så att alla berörda enheter deltar i planering och utbildning det finns personal som har erforderlig kompetens och möjliggöra att personalen får den utbildning som hälso- och sjukvården anvisar om så att patientsäkerheten upprätthålls dygnet runt Fast vårdkontakt i kommunal hemsjukvård Ansvarar för att arbetsuppgifterna genomförs på ett säkert sätt enligt anvisning och att ansvarig läkare informeras om patientens tillstånd förändras eller avvikelse uppstår tillsammans med verksamhetschefen tillse att den personal som behövs för att upprätthålla patientsäkerhet erhåller av landstinget anvisad utbildning för den hälso- och sjukvårdsåtgärd som ska utföras tillsammans med verksamhetschefen bidra till att samordna de resurser som behövs så att patientsäkerhet uppnås dygnet runt Riskbedömning Riskbedömning ska genomföras så snart det identifierats att specialiserad vård ska utföras av kommunal hemsjukvård och ske i samråd med patienten. Vid riskbedömning bör verksamheten ta ställning till: individens förutsättningar och förmåga att klara insatsen på egen hand eller medverka i behandlingen organisatoriska möjligheter/förutsättningar behov av utbildningsinsatser hur komplex är insatsen och vad som händer om insatsen inte utförs eller utförs på fel sätt Riskbedömningen dokumenteras enligt bilaga 2 och utgör ett underlag för planering, journalföring och uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatsen. Gemensamt planerade insatser ska regelbundet följas upp och omprövas. Av dokumentationen i bilaga 1 ska det framgå hur det medicinska ansvaret är fördelat samt hur uppföljning ska genomföras. 4 Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, riktlinje 5 Exempelvis vid stroke/förvärvad hjärnskada Sidan 5 av 14

Bedömning och planering av egenvårdsåtgärder Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av, om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård och om patienten själv och/eller med stöd av någon kan utföra den. När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård ska den behandlande läkaren göra en bedömning av, om åtgärden kan utföras som egenvård Egenvårdsbedömningen och planeringen ska vara dokumenterad i journal och delges patienten. Vid behov av handräckning utgör egenvårdsbedömningen ett sakkunnighetsutlåtande vid ansökan om socialtjänstinsats 6. Fast vårdkontakt Verksamhetscheferna inom landsting och kommun ska utse fast vårdkontakt för patienten med uppgift att samverka och samordna insatser för den enskilde. För palliativ patient ska den fasta vårdkontakten vara en läkare. När flera läkare har medicinskt ansvar för olika åtgärder ska en läkare med samordningsansvar utses. I regel utses läkaren på den specialistenhet som sköter patientens grundsjukdom till samordningsansvarig. I kommunen är det den patient-/omvårdnadsansvariga sjuksköterskan som är fast vårdkontakt 7. Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå (bilaga 3) Innan hemsjukvårdsuppgifter påbörjas/tas över ska en samordnad planering med primärvården ske vilket förutsätter patientens delaktighet. Kommunen tar ansvar för sjuksköterskeuppgifterna och primärvården eller annan namngiven läkare tar läkaransvaret. Samverkan ska dokumenteras på avsedd blankett (bilaga 1) Arbetsuppgifter i hemsjukvård, specialistnivå med delat medicinskt ansvar (bilaga 4) Arbetsuppgifterna kan utföras inom kommunal hemsjukvård först efter att en samordnad planering genomförts. En riskbedömning (bilaga 2) skall genomföras innan utskrivningsplaneringen så att det framgår hur eventuella patientsäkerhetsrisker ska förebyggas och hanteras. Hemsjukvårdsuppgifter kan inte påbörjas förrän den samordnade planeringen och eventuella utbildningsinsatser genomförts samt att det medicinska ansvaret tydligt fördelats. (bilaga 1) Arbetsuppgifter som inte övertas av kommunens hemsjukvård Dessa insatser är för riskabla att genomföras i hemmet (ordinärt och särskilt boende) då det kräver resurser, utrustning och kompetens som inte åvilar kommunal hemsjukvård. Blodtransfusion Infusionsbehandling över dygnet i perifer infart Suicidprevention för personer i akut suicidalt skede 6 Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län, riktlinje, ViS 7 Fast vårdkontakt, samverkan kommun och landsting i Uppsala län, riktlinje, ViS Sidan 6 av 14

Nutrition via nasogastrisk sond (observera att hemsjukvård kan bistå om det är en tillfällig lösning och efter särskild riskbedömning) Byte av nasogastrisk sond Referenser Hälso-och sjukvårdslag, HSL, (1982:763) Patientsäkerhetslag, PSL, (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) Sidan 7 av 14

Bilaga 1 - Fördelning av medicinskt ansvar Patientens namn: Personnummer:... Närstående:.....Tel.nr. Landsting Planeringen avser samordning med hemsjukvården utifrån: medicinskt ansvar primärvården delat medicinskt ansvar mellan specialist- och primärvård Husläkare/vårdcentral.... Tel.nr. Specialistläkare/enhet....Tel.nr. Fast vårdkontakt/enhet..tel.nr.jourtelefon.. Kommun Verksamhet/enhet:... Verksamhetschef:.....Tel.nr. Fast vårdkontakt.tel.nr.jourtelefon. Insats Hemventilator Trakeostomi Peritonealdialys i hemmet TPN Rehabilitering Annat Diagnos:... Riskbedömning och planering utförd: Hälso- och sjukvårdsåtgärder samt ansvar för respektive åtgärd (ev bilagor): Dokumentet ska uppdateras vid behov och senast inom 6 månader. Sammankallande: Datum.. Journalhandling: 1 ex till respektive patientjournal, 1 ex till patient/närstående Sidan 8 av 14

Bilaga 2. Riskbedömning analys av patientsäkerhetsrisker vid specialiserade och komplexa hälsooch sjukvårdsinsatser Namn: Personnummer: Uppföljningsdatum: Uppdragsgivare: Verksamhetsområde: Ansvarig för uppföljning: Brytpunktssamtal 0-HLR utfört Datum Ansvarig för bedömningen.. beslut Datum Ansvarig för beslut. Orsak till riskbedömningen: Individens förut-sättningar Analys och behov av åtgärder Ansvarig för att vidta åtgärd Tidplan (klart) A I förekommande fall, närståendes förutsättningar/situation? B Hur medverkar patienten i situationen/behandlingen och hur tillgodogör sig hen information? C Vilken informationsåtgärd behövs/är nödvändig? D Egenvård - patientens förmåga att klara insatsen på Sidan 9 av 14

egen hand eller med hjälp av någon? Utbildningsinsatser Analys och behov av åtgärder Ansvarig för att vidta åtgärd Tidplan (klart) A Vilken kompetens finns och är den tillräcklig för att upprätthålla patientsäkerhet? B Vilka behöver utbildning, i vilken omfattning samt tidsåtgång? C Vem ansvarar för utbildningen? Organisatoriska möjligheter/förutsätt-ningar Analys och behov av åtgärder Ansvarig för att vidta åtgärd Tidplan (klart) A Vilka enheter behöver samarbeta över dygnet och vilka risker finns? B Var/i vad är riskerna som störst och hur skall dessa hanteras? Sidan 10 av 14

C Hur kan arbetsfördelning/delegering ske och i vilken omfattning? D Möjlighet att larma och inställelsetid? E Miljöaspekter vid smitta? Finns risk att andra smittas? Komplexitet Analys och behov av åtgärder Ansvarig för att vidta åtgärd Tidplan (klart) A Vilka moment i utförandet utgör riskområden? B Vad händer om insatsen inte utförs eller utförs på fel sätt? C Vilken back-up plan behövs ifall de planerade insatserna inte fungerar, hur ska man då gå tillväga? Sidan 11 av 14

D Vem kan ordna med kompetensförstärkning om akuta behov uppstår? E Tillsynsbehov - behövs dygnet runt stöd? Sidan 12 av 14

Bilaga 3. Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå Detta är exempel på arbetsuppgifter som utförs av hemsjukvården och utgår från primärvårdsnivån. Uppgifterna kan utföras efter samordnad planering. Den som uppmärksammar behovet tar kontakt med aktuell vårdgivare efter överenskommelse med patienten. Arbetsuppgifterna utförs på ordination av läkare om inte annat anges under notera särskilt. Typ av arbetsuppgift Blåssköljning Byte av suprapubiskateter Kateterisering (KAD) Ren intermittent kateterisering (RIK) Nefrostomi spolning och omläggning Vaccinationer Öronspolning Rensugning i munhåla och svalg Skötsel och hantering av centrala infarter t.ex. CVK, Subkutan venport, picc-line Byte av PEG, med kuff Nutrition via PEG Spolning av PTC-kateter Infusionsbehandling vardagar dagtid 07-16 (perifer infart) (tillfällig vätsketillförsel) Intravenös behandling av läkemedel Tömning av passivt dränage Tömning av Vakuumpump (VAC) för sårbehandling Notera särskilt Ej patient med prostataspiral Ordineras av distriktssköterska eller läkare Se www.vardhandboken.se Övre luftvägar Föregås av riskbedömning Föregås av riskbedömning Kräver samordnad planering Sidan 13 av 14

Bilaga 4. Arbetsuppgifter i hemsjukvård specialiserad nivå Detta är exempel på arbetsuppgifter som ingår, det finns även andra specialiserade arbetsuppgifter som kan ingå i kommunal hemsjukvård efter överenskommelse och riskbedömning. Arbetsuppgifterna kan utföras inom kommunal hemsjukvård först efter samordnad medicinsk planering med riskbedömning och tydliggörande av medicinskt ansvar enligt bilaga 1. Typ av arbetsuppgift Notera särskilt Parenteral nutrition med central infart t.ex. CVK, Subkutan venport, picc-line Är möjligt om ingen annan lösning finns på nutritionstillförsel, kravet är att det finns en pump som reglerar infusionshastigheten. Smärtpumpbehandling vid slutet system med subkutan administrering Peritonealdialys C-pap SyrgasbehandlingKoncentrator, portabla tuber, syrgastunna Tracheostomivård och sugning av trachea Ventilator/respiratorbehandling Intravenös långtidsbehandling av svår hjärtsvikt Intravenös antibiotikabehandling Specifik rehabilitering vid delat medicinskt ansvar Sker i samverkan med specialistvården Se rutin. Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg Utförs efter särskild utbildning Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg Behandlingen ska vara väl utprovad och inställd inom slutenvården (delat medicinskt ansvar med kardiolog) Endast långtidsbehandling som är väl inställd och utprovad inom sluten-vården. Läkemedlet ska förskrivas av ansvarig specialist. Administrations-tider måste överenskommas vid den samordnade planeringen med slutenvården. Ex samordnade insatser mellan hemsjukvård och specialistenhet Sidan 14 av 14