Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper
checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera din åsikt. Välj ut de tre starkaste argumenten. Det är viktigt att du funderar kring vilken typ av argument det är, eftersom du främst ska bygga din argumentation på naturvetenskapliga faktaargument. Motargument Gärna motståndarsidans starkaste argument. Mot-motargument För att bryta ner motargumentet. Känsloargument? Faktaargument? Känsloargument? Faktaargument? Känsloargument? Faktaargument? Avslutning Lyft fram tesen igen tillsammans med en kort sammanfattning av din argumentation.
exempeltext argumenterande text BYGG UT VINDKRAFTEN I STÄLLET FÖR ATT SATSA PÅ NY KÄRNKRAFT! Jag tycker att vi ska satsa på förnybara energikällor för att framställa miljövänlig el när våra kärnkraftverk behöver bytas ut. Framför allt tycker jag att vi ska satsa på att bygga ut vindkraften. Vinden är ett flöde som man inte kan förbruka. Man kan använda vinden hur mycket man vill utan att den riskerar att ta slut. Det kommer fortsätta att blåsa så länge jorden snurrar kring solen. Andra energiformer, exempelvis kärnbränslet uran, kommer i stället från olika lager som tar slut när vi använder dem. I och med att vindkraften inte kommer från något bränsle som förbränns, så blir det inte heller några utsläpp av växthusgaser. Vindkraften påverkar därför inte klimatet negativt, utan vi kan använda vindkrafts-el utan att öka uppvärmningen av jordens atmosfär. Det läskigaste med kärnkraften är olycksrisken. Om en stor olycka skulle inträffa i Sverige är det inte bara en olycka, utan en katastrof för stora delar av landet. Massor med människor skulle kanske behöva flytta från sina hem och aldrig kunna flytta tillbaka. Om ett vindkraftverk går sönder märks det knappt. Många motståndare till utbyggnad av vindkraft lyfter fram problemet med att den inte är lika effektiv som kärnkraften. Man behöver bygga nästan 1000 vindkraftverk för att ersätta en enda kärnreaktor. Å andra sidan visar beräkningar att det kostar ungefär lika mycket att bygga ny vindkraft som att bygga ny kärnkraft, om man slår ut kostnaden per kilowatt energi man får ut av kraftverket. Så ja, ett kärnkraftverk är 1000 gånger effektivare än ett vindkraftverk, men det kostar också ungefär 1000 gånger mer att bygga. Frågan är vem som vill satsa så mycket pengar. Min slutsats kan inte bli någon annan än att vi bör satsa på vindkraften i framtiden. Den är inte dyrare än kärnkraften, den är förnybar och säker. Dessutom lämnar den inte efter sig något farligt avfall som kommande generationer måste ta hand om. Källor http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2011/03/lathund-nov-2013.pdf http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article265570.ece
checklista laborationsrapport Checklista för laborationsrapport Börja med att skriva namn, klass, ämne, datum för laboration och vem du eventuellt laborerade med. Frågeställning Vad vill du undersöka? Formulera som en fråga. Undersökning Tänk dig att du ska skriva ett recept. - Material. Vad ska användas? - Metod. Hur ska man göra? Beskriv steg för steg. Använd gärna bilder när du förklarar. - Vilka risker finns i din planering? Hur kan man minska riskerna? OBS! Innan du går vidare och genomför undersökningen är det viktigt att du går igenom planeringen med din lärare. Resultat Kortfattad beskrivning av vad du såg när du genomförde undersökningen. Exempelvis en lista, en tabell med mätvärden eller ett diagram. Slutsats - Förklara hur man kan använda resultatet för att besvara frågeställningen. - Verkar resultatet rimligt? Varför eller varför inte? - Felkällor. Gick något fel under laborationen? Hur kan man i så fall förbättra? - Har du fått några nya undersökningsidéer från den här laborationen?
exempeltext laborationsrapport DELA PÅ SAND, SALT OCH JÄRN Frågeställning Hur kan man dela upp en blandning av sand, salt och järnfilspån i tre rena högar? Undersökning Material A4-papper, magnet, två bägare, vatten, tratt, filtrerpapper, trefot och brännare. Metod Den här laborationen sker i tre steg, där ett ämne i taget skiljs ut från blandningen. 1. Sprid först ut blandningen på ett A4-papper. För sedan en magnet över blandningen. Lägg det som fastnar på magneten i en första hög. 2. Häll blandningen i en bägare och fyll på med vatten. Vik sedan ett filtrerpapper och sätt det i en tratt. Filtrera därefter blandningen genom filtret ner i en annan bägare. Lägg det som fastnar i filtret i en andra hög. 3. Ställ först bägaren med den filtrerade vätskan på trefoten med en brännare under. Tänd sedan brännaren och värm vattnet tills allt vatten ångats bort. Lägg det som blev kvar i bägaren i en tredje hög. Risker: Brännaren kan vara farlig och ska därför användas enligt de föreskrifter vi lärt oss. Kokande vatten kan ge brännskador, därför är det viktigt att inte ha för stor mängd vatten i bägaren och att se till att allt står stadigt. Det kan även sprätta när det sista vattnet kokar bort. Använd därför skyddsglasögon. Resultat I steg 1 drogs järnfilspånet till magneten. I steg 2 fastnade sanden i filtret. I steg 3 avdunstade vattnet och saltet blev kvar i bägaren.
exempeltext laborationsrapport Slutsats Olika ämnen har olika egenskaper. Det gör att man kan använda de olika ämnenas egenskaper för att separera dem. Järn är magnetiskt, det är inte sand och salt. Därför kan man skilja järnet från blandningen med en magnet. Salt löser sig i vatten, det gör inte sand. Saltlösningen tar sig dessutom genom filtret när sanden stannar i det. Det beror på att salt i löst form är mycket små partiklar och sandpartiklar är större. Därför kan man skilja saltlösningen från sanden genom att filtrera. När man värmer upp saltlösningen och vattnet förångas stannar saltet kvar. Salt har en mycket högre kokpunkt än vatten (ca 1 500 C jämfört med 100 C) och blir därför inte ånga vid den här temperaturen. Därför kan man skilja på vattnet och saltet genom att koka bort vattnet. Om man inte vill använda brännare kan man i stället hälla saltlösningen i en kristallisationsskål och låta vattnet avdunsta. Detta tar dock flera dagar. Resultatet verkar mycket rimligt eftersom de olika metoderna fungerade som planerat. Det är svårt att få bort allt järnfilspån från magneten. Man kan därför slå in magneten i papper. Det blir då lättare att få loss järnfilspånet genom att bara försiktigt ta bort magneten ur pappret. Utifrån det faktum att de olika ämnena har olika kokpunkter vore det intressant att undersöka kokpunkten hos några olika vätskor. Exempelvis vatten, etanol och matolja.
checklista faktatext Checklista för faktatext Inledning Vad ska din text handla om? Varför har du valt just detta ämne? Vilka frågor vill du ha svar på i ditt arbete? Hur ska du gå till väga för att få svar på frågorna? Avhandling Arbeta utifrån frågorna i inledningen. För att kunna svara på varje fråga behöver du förklara något eller några faktaområden. Vilka faktaområden behöver du lyfta fram för att kunna svara på dina frågor? Faktaområdena blir dina underrubriker. I vilken ordning ska dina fakta presenteras för att det ska bli så tydligt som möjligt? Försök att inte bara beskriva hur något är, utan också varför det är så. Avslutning Sammanfatta vad du har kommit fram till, gärna genom att kortfattat återkoppla till frågorna du ställde i inledningen. Källor Vilka källor har du använt? Tänk på att skriva upp dina källor medan du letar efter fakta. Gör det kontinuerligt under arbetets gång, eftersom det kan vara både svårt och tidskrävande att hitta tillbaka till samma källor igen.
exempeltext faktatext VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN FÖR NÅGOT? I tv, tidningar och på nätet pratas det mycket om klimatförändringar. Det kommer ständigt nyheter om hur det förändrade klimatet påverkar oss människor, men också om hur det är vi som påverkar klimatet. Mekanismen som styr klimatet är den så kallade växthuseffekten. Så för att förstå klimatförändringarna behöver vi förstå hur växthuseffekten fungerar. Det är det jag tänker försöka förklara i det här arbetet. Det första jag tänker undersöka är om växthuseffekten är något naturligt eller något som människan skapat. Jag tänker också fördjupa mig i vad som påverkar växthuseffekten och människans roll i den processen. Genom detta hoppas jag kunna visa hur klimatet påverkas och hur vi kan göra för att minska klimatpåverkan i framtiden. Atmosfären Runt hela vår jord finns ett gaslager som kallas atmosfären. Atmosfären består av en mängd olika gaser, bland annat det syre vi behöver för att kunna andas. I atmosfären finns också de så kallade växthusgaserna, där koldioxid och vattenånga är de två viktigaste. Vad är växthuseffekt? Atmosfären är genomskinlig. Solens strålar kan därmed lätt ta sig genom atmosfären och träffa jordens yta. När solstrålar träffar något blir det varmt, strålningsenergin övergår till värmeenergi. Det händer även när solen lyser på marken som därmed värms upp. Värmen från marken har inte lika lätt att ta sig ut genom atmosfären som solljuset hade att ta sig in. Värmen stoppas nämligen upp av växthusgaserna och värmer upp atmosfären på sin väg ut mot rymden. Det här är exakt samma fenomen som i ett växthus. Solljuset tar sig in men värmen har svårare att ta sig ut. Därav namnet växthuseffekt. Naturligt eller onaturligt Växthuseffekten är inte bara en helt naturlig process utan till och med en livsviktig process. Den gör att medeltemperaturen på jorden är ungefär 14 C i stället för 19 C. Utan växthuseffekten skulle vår planet ha mycket sämre förutsättningar för liv eftersom den skulle vara en frusen planet utan exempelvis rinnande vatten.
exempeltext faktatext Människans roll Men varför lyfts då växthuseffekten fram som ett problem skapat av människan? Jo, därför att vi bidrar till att öka växthuseffekten. Genom att använda fossila bränslen, exempelvis pumpa upp olja ur marken som vi sedan förbränner i våra bilar, frigör vi kol som tidigare inte funnits i atmosfären. Kolatomerna som finns bundna i oljan byggs om till koldioxid vid förbränningen i motorn och släpps sedan ut i atmosfären. Eftersom koldioxidhalten därmed ökar, och koldioxiden är en av de viktigaste växthusgaserna, så ökar också växthuseffekten. Koldioxiden stänger in mer värme eftersom den hindrar vägen för värmen att fritt röra sig ut i rymden. Detta leder till klimatförändringar eftersom temperaturen höjs. Lösning Den enda vägen att gå om vi vill minska klimatpåverkan är att minska våra utsläpp av koldioxid. För att lyckas med det måste vi sluta använda fossila bränslen, eftersom det är därifrån kolatomerna (byggmaterialet) till koldioxiden kommer. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att växthuseffekten är livsviktig för att vi över huvud taget ska kunna leva på jorden, men vi påverkar den just nu genom att använda fossila bränslen och då sätts balansen ur spel. Den här balansen har funnits i hundratusentals år och vi ändrar den på kort tid. Det påverkar i slutändan allt liv på jorden. Källor http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844 http://svn.universeum.se/k_vaxthuseffekten_1.htm http://www.molndalenergi.se/miljö/miljöpåverkan/växthuseffekten/tabid/249/default.aspx