Clostridium difficile diarré

Relevanta dokument
Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Clostridium difficile diarré (CD)

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Clostridium Difficile

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE - hygienrekommendationer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Nya städrutiner vid Clostridium

Hygienkonferens. Hösten 2016

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

MRSA vårdhygieniska aspekter

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Mässling - hygienrekommendationer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)

Fastställd

Lokal anvisning

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Multiresistenta bakterier

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Lokal anvisning

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Basala hygienrutiner

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Lokal anvisning

Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Hygienrutiner i förskolan

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Influensa A och B samt RS-virus

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Städinstruktion för Västmanlands sjukhus (VS) och Primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet (PPHV) REGION VÄSTMANLAND

Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Städrutiner isolersal för transplanterade patienter

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Transkript:

Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2 Besökare...3 Tvätt...3 Avfall...3 Undersökning/behandling på annan enhet...3 Städning...3 Daglig städning och desinfektion...3 Slutstädning...3 Misstanke om smittspridning...3 Provtagning:...3 Utskrivning...4 Bilaga 1 Checklista slutstädning Clostridium difficile...5 Bilaga 2 Patientinformation Clostridium difficile...8 Sidan 1 av 8

Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer i tarmfloran hos ca 2 % av friska vuxna individer. Hos spädbarn, äldre och sjukhusvårdade patienter kan högre bärarskap påvisas. De flesta bärare med CD i tarmen är symtomfria. För dessa finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. En antibiotikabehandling kan rubba den normala tarmfloran. CD får då möjlighet att växa till och producera toxin som ger diarré (toxin A och B). I svåra fall kan pseudo-membranös kolit tillstöta. En aggressiv stam av CD (ribotyp 027) har orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Denna stam är resistent mot fluorokinoloner och orsakar allvarligare symtom och verkar mer spridningsbenägen. Fall finns rapporterade i Sverige. Bakteriens sporer kan överleva under lång tid och sprider sig lätt i vårdmiljö. Smittspridning i vården kan pågå under lång tid om inte effektiva åtgärder sätts in tidigt i förloppet. Till effektiva åtgärder räknas: Att snabbt identifiera ett misstänkt fall ha alltid CD i åtanke om en patient med antibiotikabehandling drabbas av diarré. Provtagning ger snabbt svar. Vård på enkelrum vid diarré begränsar spridning av bakteriesporer. Daglig städning, rengöring och desinfektion begränsar spridning av bakteriesporer. Följsamhet till hygienrutiner begränsar spridning av bakteriesporer Se över patientens antibiotikabehandling minska risken för uppkomst av diarré. Smittväg Indirekt kontaktsmitta och/eller fekal-oral smitta. Riskfaktorer för smittspridning Diarré, antibiotikabehandling Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Placering/vårdrum Enkelrum med egen toalett. Saknas enkelrum, undvik att dela vårdrum med patient som har en pågående/nyligen avslutad antibiotikabehandling. Behov av enkelrum upphör i samband med att diarréerna upphör. När symtomen upphört bör patienten duscha och få rena kläder. Utför slutstädning och renbädda sängen. Patient med resistenta CD (t.ex. ribotyp 027) ska vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme på infektionsavdelning, om inga medicinska skäl omöjliggör detta. Måltider Patienten ska äta på vårdrummet. Patient uppmanas och ges möjlighet att tvätta händerna och använda handsprit före måltid. Personal Tvätta händerna med tvål och vatten efter vårdarbete. Avsluta med handdesinfektion. Engångs långärmad skyddsrock rekommenderas vid risk för stänk från avföring vid t.ex. bäddning. Risken för personal att bli smittad av CD är liten om basala hygienrutiner tillämpas. Sidan 2 av 8

Besökare Besökare ska tillämpa god handhygien Handtvätt och handdesinfektion. Tvätt Rumsbunden vit tvättsäck i säckhållare. Byt sängkläder och patientkläder ofta. Tvätt som är kraftigt förorenad med diarré hanteras som smittförande, dvs gul tvättsäck med innersäck av gelatin. Avfall Rumsbunden avfallssäck i säckhållare. KAD-påse, stomipåse och blöjor kastas i separat soppåse som tillsluts innan den kastas i avfallssäck. Undersökning/behandling på annan enhet Patient bör om möjligt undersökas, behandlas och rehabiliteras i sitt vårdrum. Om detta ej är möjligt informeras mottagande enhet och transportpersonal. Patient ska inte sitta i väntrum. Patienten bör duscha, få rena kläder och sängkläder före transport. Rengör och desinfektera sänggrindar. Misstänkt eller verifierad Clostridium difficile får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp Städning Patientens närmaste omgivning förorenas med sporer som kan överleva lång tid i vårdmiljö. Det krävs därför en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion. Städutrustning desinfekteras efter användning. Daglig städning och desinfektion Informera städpersonalen. Städpersonal utför grundläggande städning enligt avtal. Tag-ytor i vårdrum (tex sängbord, sänggrind, handtag mm) torkas dagligen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. I toalettutrymmet ska dörrhandtag, kranar, lysknappar, toalettpappershållare, spolknapp och sittring torkas dagligen med ett alkoholbaserat yt-desinfektionsmedel med tensid. Slutstädning Slutstädning Utförs när patienten flyttas från vårdrummet eller när diarrésymtom har upphört. Utöver daglig städning enligt avtal så ska all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten rengöras och desinfekteras. Använd checklista bilaga 1. Misstanke om smittspridning Vid flera eller upprepade fall av CD diarré kontaktas vårdhygien för epidemiologisk utredning. Provtagning: Genom att snabbt identifiera en smittsam patient med diarré kan åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning till andra. Så länge patienten har diarré kvarstår risk för smittspridning även om fecesprov är negativt för CD. Undersökning beställs i COSMIC RoS-Mikrobiologi. Remiss finns under grupp/feces. Välj Clostridium difficile (toxinpåvisning + odling). Se också Akademiska laboratoriets provtagningsanvisningar: http://www.akademiska.se/verksamheter/provtagningsanvisningar/ Sidan 3 av 8

Utskrivning Utskrivning till andra vårdavdelningar eller till särskilt boende sker efter medicinsk bedömning. Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare informeras i god tid innan överflyttning till annan avdelning/klinik/sjukhus/ vårdinrättning. Hygiensjuksköterska ska kontaktas vid utskrivning av patient med resistenta Clostridium difficile (t.ex. ribotyp 027). Sidan 4 av 8

Bilaga 1 Checklista slutstädning Clostridium difficile Tillämpa basala hygienrutiner, byt skyddshandskar och torkdukar ofta för att inte återsmutsa rengjorda ytor och föremål. Använd torkduk får inte åter doppas i rengöringslösningen. Slutstädning efter patient med Clostridium genomförs i två steg: Steg 1; Rengöring med vatten och rengöringsmedel. Steg 2; Desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, alternativt Klorin. Rengör vårdrum och möbler Kasta allt engångsmaterial. Gäller även material i förrum/sluss Både använda och oanvända textilier skickas på tvätt. Använd vit tvättsäck. Tvätt som är kraftigt förorenad med tex diarré hanteras som smittförande och skickas i gul tvättsäck med vattenlöslig innersäck av gelatin. Rengör handtag, strömbrytare, stolar, fjärrkontroller etc Rengör patientnära ytor och vårdbädden Rengör sängbord, säng- och väggpanel, lampa, patienttelefon Rengör säng och sänggrindar Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag rengörs. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar. Kuddar utan överdrag skickas på tvätt. Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel Flergångsartiklar rengörs bäst i disk- eller spoldesinfektor. Är detta inte möjligt, använd mekanisk rengöring. All utrustning (infusionspumpar, stetoskop, blodtrycksmanschett, lift, gåbord mm) som använts vid vård och behandling rengörs Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera kasseras Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som hushållsavfall. Rengör papperskorgar och säckhållare Rengör toaletten Rengör handtag, kranar, tvättställ (ut/invändigt), avställningshylla, larm/strömbrytare Rengör hållare till tvål- och handspritförpackningar Rengör hållare till toalettpapper, handikappstöd, duschhandtag Rengör spolknapp och toalettstol utvändigt Rengör vägg bakom toalettstol Rengör toalettstolens lock, sittring (in/utsida), toalettstolen invändigt, kasta toalettborsten Sidan 5 av 8

Rengör golv Samtliga golv rengörs, vårdrummet först och toaletten sist. Använd engångsmopp Avslutande desinfektion Avsluta med att torka patientnära ytor, tagställen, flergångsmaterial, utrustning, hjälpmedel, handtag, kranar och toalettsits med alkoholbaserat yt-desinfektionsmedel med tensid. I samband med utbrott kan man behöva byta ut alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel mot Klorin. Om Klorin används är det viktigt att noggrant följa nedanstående anvisning. Kontaktytor, städutrustning, skyddsutrustning och arbetskläder Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Tvätta och desinfektera händerna Byt ev arbetskläder Slutdesinfektion med Klorin Kontakta gärna vårdhygien för bedömning om desinfektion med Klorin är nödvändig. Medel Klorin används i spädning 1:5, dvs 1 del klorin och 4 delar vatten (max 40 grader). Klorin får inte blandas med rengöringsmedel eller andra kemikalier, då det kan medföra risk för utveckling av toxiska gaser. Rinnande vatten och ögondusch måste finnas tillgänglig vid beredning av lösning. Använd skyddshandskar av nitril och skyddsglasögon. Tvätta händerna efter avslutad beredning. Se säkerhetsdatablad för Klorin. Överbliven brukslösning hälls ner i avloppet (spoldesinfektorn). Var observant på att Klorin kan reagera med vissa metaller. I sådant fall bör ytan fortsättningsvis inte desinfekteras med Klorin. Metod Använd engångsdukar. Dukar som använts får inte doppas i klorinlösningen för att återfuktas. För att uppnå desinfektion med Klorin krävs det att ytan bearbetas mekaniskt med våt torkduk. Klorin har en inverkningstid på 10 minuter. Låt lösningen torka. Eftertorkning är normalt sett inte nödvändig. Skyddsutrustning Tillämpa basala hygienrutiner, använd skyddshandskar av nitril och skyddskläder. Använd skyddsglasögon eller visir vid risk för stänk. Tvätta händerna efter avslutad desinfektion. Vårdbädd Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag torkas med alkoholbaserat yt-desinfektionsmedel eftersom överdragen tål inte Klorin. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Patientnära ytor Sängbord, sängpanel, handtag, knappar, lampa och säng desinfekteras med klorinlösning. Sidan 6 av 8

Hygienrum Toalettstol, tvättställ, spolknapp, duschhandtag, lysknapp, dörrhandtag och kranar och toalettpappershållare desinfekteras med Klorinlösning. Toalettsits rengörs och desinfekteras med fördel i spoldesinfektor. Om detta ej är möjligt så desinfekteras den med Klorinlösning Golv Golven behöver vanligtvis inte desinfekteras med Klorin. Sidan 7 av 8

Bilaga 2 Patientinformation Clostridium difficile Vad är Clostridium difficile (CD)? Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas normalt i tarmen hos framför allt små barn och äldre. Vanligtvis ger den inga symtom. Bakterien kan överleva utanför kroppen t.ex. i sjukhusmiljön. Varför blir jag sjuk och vilka symtom ger en CD infektion? Antibiotikabehandling i kombination med nedsatt allmäntillstånd är den vanligaste orsaken till infektion. Antibiotika minskar mängden goda bakterier i tarmen och CD som inte påverkas av antibiotika kan då föröka sig. Symtom som vattniga diarréer, buksmärtor och feber är vanligt. Svårighetsgraden kan variera från person till person. Hur ställs diagnosen? Du får lämna ett avföringsprov som skickas till laboratoriet för analys. Hur blir jag frisk? Måttliga diarréer kan gå över av sig själv, när du inte längre äter antibiotika. Svårare diarré behandlas med antibiotika som är särskilt verksam mot CD. Det är viktigt att du följer läkarens ordination och kontaktar din läkare om diarréerna återkommer efter avslutad behandling. Hur sprids CD? Bakterierna från tarmen kan förorena föremål som vidrörs efter toalettbesök t.ex. toalettsits, spolknopp, kranar och dörrhandtag. Den som vidrör dessa ytor kan sprida bakterierna vidare till andra ytor. För att bakterierna ska orsaka sjukdom måste de in via munnen. Därför är noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid mycket viktigt. Så här tvättar du dina händer 1. Fukta händerna med vatten och tag flytande tvål. 2. Massera tvålen så att det löddrar och gnugga händerna en stund. 3. Skölj av alla tvålrester. 4. Torka händerna på rent papper eller handduk. 5. Avsluta gärna med att gnida in händerna i handsprit. Förhindra spridning av CD på sjukhus Så länge du har diarré vårdas du på eget rum med egen toalett. Lämna inte ditt rum. Mat serveras på rummet. Var extra noga med din handhygien före måltid och efter toalettbesök. Ska du på undersökning eller behandling rekommenderar vi att du duschar, byter till rena kläder och sängkläder. Byt gärna underkläder dagligen. Ditt rum och toalett städas varje dag. Ibland används Klorin som är verksamt mot CD bakterier. Det går bra att ta emot besök. Risken att smittas är liten om besökare är noga med sin handhygien. Sidan 8 av 8