HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET 2017-08-31 Johan Kerttu
TANKAR OM PARKERING / SVÅRIGHETEN ATT STYRA MED PARKERING Innehåll: Kort historik kring parkeringsnormer Problem med dagens normer Nya mål för parkeringsplaneringen? Hinder för att styra med parkering Avslutning 2
PARKERINGSNORMER Stark tillväxt i efterkrigstidens Sverige Femdubbling av antalet bilar, fördubbling av transportsträckan under 1950-talet Människornas trängsel i städer förbyts mot bilarnas trängsel 70% 1950 30% 1960 30% 70% 3
PARKERINGSNORMER Byggnadsstadgan 1947: parkering på tomtmark förordas Parkeringsutredningen 1955 (1956): preliminära miniminormer Byggnadsstadgan 1959: möjlighet att kräva P-platser, även för befintlig bebyggelse Nya P-normer 1960 och 1968: 500 bilar/1000 inv. PBL 2010: En obebyggd tomt ska ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, vilket i skälig utsträckning gäller även för bebyggda tomter. 4
PROBLEM MED DAGENS PARKERINGSNORMER Kostsamt Bostadsbyggandet hämmas Kostnaderna fördelas så att bilinnehavarna subventioneras Riklig förekomst av billig parkering ger ett förhöjt bilinnehav, vilket i sin tur leder till ökad bilanvändning Höga krav på antal parkeringsplatser på kvartersmark gör parkering och bilinnehav till en inflexibel resurs 5
BOSTADSBYGGANDET HÄMMAS risk kan förmodas föreligga att de föreslagna detaljerade normerna kommer att låsa bebyggelseutvecklingen. Gösta Bohman 1956 Det råder inga tvivel om att parkeringsvillkoret i detaljplanerna är en fördyrande faktor för bostadsproduktion. Höga parkeringsnormer gör bostadsproduktion mindre attraktivt. Göran Persson et al. 2014 6
BOSTADSBYGGANDET HÄMMAS 18% -18% -30% -33% Konstruktionskostnader Bebyggelsetäthet (bostäder/ha) Fastighetsinvesteringar Markvärde Bertha 1964 7
BILINNEHAV SUBVENTIONERAS Dock är det inte orimligt att för minskning av hyran belasta hela fastigheten med en skälig del av produktionskostnaden för garaget. (Jensfelt 1968) Gratis P på gatan (24h) 200 lgh 1 bpl/lgh -4,8 mkr/år eller -2.000 kr/mån per lägenhet (för hushåll utan bil) 8
FÖRHÖJT BILINNEHAV OCH BILANVÄNDNING Billig och lättillgänglig parkering vid bostaden leder till högre bilinnehav, och i sin tur till ökad bilanvändning. (Manville 2017) Parkeringsmöjligheterna vid bostaden har större effekt på andelen bilresor än parkeringsmöjligheterna vid arbetsplatsen (vid samma bebyggelsetäthet och kollektivtrafikutbud). (TØI 2015) 9
PARKERING EN INFLEXIBEL RESURS Höga krav på parkering på kvartersmark leder till platseffektiva lösningar som innebär att eventuell alternativanvändning omöjliggörs Första steget i en självuppfyllande profetia 10
NYA MÅL FÖR PARKERINGSPLANERINGEN? Minskad bilandel i tätorter till 2030: Malmö/Lund/Helsingborg: 41% 30% Övriga tätorter med stadsbuss: 55% 40% Tätorter utan stadsbuss: 70% 54% Vad bör detta innebära i termer av parkeringstal för bostäder i skånska tätorter? Mobilitetsplan för Skåne, 2017 11
NYA MÅL FÖR PARKERINGSPLANERINGEN? 5,3-8 bpl/1000 kvm BTA (reduktion ca 0,5-6,5 bpl) 3-6 bpl/1000 kvm BTA (avsteg kan diskuteras) 10-11 bpl/1000 kvm BTA 2030: +22 000 invånare 2030: +2 500 invånare 2030: +1 500 invånare 4-6 bpl/1000 kvm BTA ( 0,35-0,55 bpl/lgh) 5-7 bpl/1000 kvm BTA ( 0,45-0,65 bpl/lgh) 7-8 bpl/1000 kvm BTA ( 0,65-0,75 bpl/lgh) OBS! siffrorna är skattningar som varierar beroende på gjorda antaganden. Poängen är att mobilitetsplanens mål motsvarar ett kraftigt minskat bilinnehav (och parkeringstal). Notera att Eslövs P-tal redan är mkt låga. 12
MARKNADSSTYRNING Ta ut samhällsekonomiskt effektiva priser för parkering på gatumark och avskaffa kraven på parkeringsplatser på den egna fastigheten vid nybyggnad Shoup 2005 There is no economic shortage of parking space until the rent of land in use for parking exceeds the rent of similarly situated land used for other purposes Glassborow 1961, citerad i Roth 1965 13
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN PARKERINGSMARKNAD Utbud styrs av priset, vilket i sin tur styrs av efterfrågan Ett parkeringsutbud bestående av allmänt tillgängliga platser, möjliga att använda för alternativa ändamål Prissättning och användning styrda av vad som ger största möjliga samhällsnytta Jämn rumslig spridning 14
HINDER FÖR PARKERINGSMARKNADEN 15
HINDER FÖR PARKERINGSMARKNADEN 16
HINDER FÖR PARKERINGSMARKNADEN Hur stort är egentligen utbudet av allmänt tillgänglig parkering? Lund: Utbud: 4 000 5 000 bpl Ökad efterfrågan till 2030: >1 500 bpl Vem bygger nya platser? Hur påverkas tillgängligheten? 17
AVSLUTNING Parkeringsnormer på kvartersmark har fungerat bra för att styra mot ökat bilinnehav och ökad bilanvändning Att styra åt andra hållet är betydligt svårare Fokusera på kvalitet, inte på kvantitet, ersätt P-tal med P-form: Parkering ska kunna samnyttjas av de som är beredda att betala vad det kostar att tillhandahålla parkering Parkering ska kunna ställas om till annan användning Ställ krav på att den parkering som byggs (oavsett mängd) byggs med rimliga våningshöjder, ovan jord. 18
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Johan.kerttu@trivector.se, 010-456 56 18 19