Barnrättsspelet Handledning

Barnrättsspelet Handledning Barnrättsspelet är ett sätt för barn och unga att lära sig om sina rättigheter. Genom kunskap kan unga påverka sin situation, göra skillnad i sitt eget liv och sin omgivning. Barn och unga ska också veta att de har rätt till skydd och omsorg av vuxna. Materialet är framtaget av ungdomar för ungdomar i dialog med vuxna. Barnrättsspelet angår alla barn och unga!

Innehållsförteckning 1. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)...3 2. Om Barnrättsspelet...5 3. Handledarens roll...6 4. Bana 1 Rätten att inte diskrimineras... 10 5. Bana 2 - Rätten till båda föräldrarna... 14 6. Bana 3 Rätten att skyddas från skadliga saker... 16 7. Bana 4 Rätten att leva ett fullvärdigt liv för barn och unga med funktionsnedsättning... 19 8. Bana 5 Barn och unga har rätt att säga sin mening och påverka det som rör dem... 23 9. Bana 6 - Tjejer och killars lika rätt till utveckling... 25 10. Bana 7 - Rätten till privatliv... 28 11. Bana 8 Alla barns rätt till utbildning... 30 12. Bana 9 Barns rättigheter i världen... 32 13. Bana 10 Barnets bästa samt rätten till respekt... 36 14. Talet... 39 15. Avslutning... 40 16. Bakgrund... 40 17. Bilagor... 43 2

1. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) Du som ska använda detta material är en viktig person för barns och ungas rättigheter. För att barn och unga ska kunna utöva sina rättigheter måste vuxna som finns i deras närhet ge dem ett aktivt stöd och se till att rättigheten förverkligas i praktiken. För att detta ska hända så måste både vuxna och barn känna till att barnkonventionen finns (artikel 42) samt att regeringen men ytterst men alla har ett ansvar att genomföra rättigheterna i konventionen (artikel 4). FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn. Barnkonventionens barnsyn och barnperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Den speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. 41 sakartiklar Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Fyra grundprinciper Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska grundprinciperna vara vägledande vid all tolkning. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. 3

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Del av folkrätten Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen. För att övervaka att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den, finns det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén). Vart femte år ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén. Sverige har hittills lämnat fyra rapporter. I artiklarna 42-54 finns reglerat hur granskningen från barnrättskommittén ska gå till samt vad en ratificering av konventionen innebär. Regeringen har arbetat fram en strategi (prop.2009/10:232) för hur vi i Sverige ska arbeta med barnkonventionen. Den syftar till att stärka barnets rättigheter inom all statlig, kommunal och landstingsförvaltning. Läs mer om regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/87/01/e6d5b9d9.pdf 4

2. Om Barnrättsspelet 2.1 Varför ska du spela Barnrättsspelet? Spelet är roligt och lärorikt! Övergripande syftet med Barnrättsspelet är att barn och unga ska lära sig om sina rättigheter. Genom mer kunskap kan unga påverka sin situation, göra skillnad i sitt eget liv och sin omgivning. Barn och unga ska också veta att de har rätt till skydd och omsorg av vuxna. Materialet är framtaget av ungdomar för ungdomar i dialog med vuxna. Barnrättsspelet angår alla barn och unga! 2.2 Vem vänder sig spelet till? Spelet vänder sig till barn och unga mellan 13-18 år. Lämpliga tillfällen att använda spelet med handledningen är i en förening, genom ett studieförbund, på en ungdomsgård eller i skolan. 2.3 Hur spelar man Barnrättsspelet? Spelet är upplagt på 15-20 timmars utbildning om barnkonventionen och barnets rättigheter. Det finns 10 banor med stora utmaningar där man lär sig om olika rättigheter samt ett avslutningstal då man får testa vad man lärt sig. När man har klarat en bana så finns det frågor diskutera med andra, göra övningar och lära mer genom ett faktapass. Räkna med att varje bana tar ungefär 1 ½ timme. För att kunna spela Barnrättspelet måste man ha tillgång till dator och vara uppkopplad på internet. Lösenordet för att kunna gå in på enstaka banor är Barnkonventionen. Observera att Barnkonventionen stavas med stort B. Alla 54 artiklarna i Barnkonventionen är inte med i spelet av praktiska skäl. Ingen artikel är viktigare än någon annan men vissa artiklar har i spelet varit lämpligare att använda sig av än andra. Länkar finns till konventionen på olika språk. (Se sid.43). 5

3. Handledarens roll 3.1 Vem är handledaren? Eftersom Barnrättsspelet vänder sig till barn och unga mellan 13-18 år så lämpar sig handledningsmaterialet för personer som redan har en ledarfunktion t.ex. som cirkelledare i ett studieförbund, aktiv i någon förening eller är lärare, fritid- eller ungdomsledare. Det viktigaste är att du som handledaren har ett intresse för rättighetsfrågor och speciellt för barn och ungas rättigheter. 3.2 Viktigt att tänka på för handledaren! Att vara handledare till Barnrättsspelet innebär att du ska leda diskussioner, låta alla deltagare komma till tals utifrån diskussionsfrågor och presentera övningar som finns i detta handledningsmaterial. Att blanda diskussioner med övningar är ett bra sätt för att alla ska delta. Som handledare måste du vara lyhörd, flexibel och anpassa innehållet utifrån gruppens behov. Barnkonventionen säger att alla barn ska respekteras så det är viktigt att visa det i praktisk handling i övningarna. Varje bana har ett syfte och ett budskap som ska tolkas enligt barnkonventionen. I faktapassen finns hänvisning till artiklar som är aktuella. Handledaren ska få deltagarna att fundera och reflektera, om påhittade och verkliga situationer i livet samt använda egna erfarenheter för att förstå hur man kan använda barnkonventionen. Det är bra om du som handledare testar övningarna på en grupp innan du använder dem i gruppen som du ska handleda. Om du får frågor som du inte kan svara på så kan alla deltagare hjälpas åt att försöka hitta ett svar. Det kan vara utvecklande och lärande att lyfta olika perspektiv i en fråga, dessutom blir ofta så när alla får komma till tals. Följ gärna upp med följdfrågor t.ex. Kan du berätta mer hur du tänker då? Förklara lite mer? I UNICEF:s Handbok om Barnkonventionen kan man hitta möjliga svar på många frågor. Här kommer länken; http://www.unicef.se/assets/barnkonv-internet.pdf 3.3 Lära känna - övningar Om deltagarna inte känner varandra så är det viktigt att inleda med några lära kännaövningar. Snöret För denna övning behövs ett snöre, hopknutet till en ring, som är stor nog för att du ska kunna krypa igenom den. Deltagarna ställer sig i en ring och håller varandra i händerna. Du som handledaren har tagit på dig snöret. Förklara för gruppen att man ska presentera sig under så lång tid som det tar att förflytta snöret till nästa person, utan att släppa taget om de andras händer. Målet är alltså att snöret ska förflyttas varvet runt medan alla fortfarande håller varandras händer, och utan att det blir tyst i gruppen. Börja med att presentera dig själv på detta vis, medan du trär av dig snöret så att det hamnar på nästa person. 6

Intervjua en kompis Till denna övning behövs A4 papper och en tjock penna till varje person. Börja med att para ihop gruppen två och två, med någon dom inte känner sedan tidigare. Förklara att de kommer att få tio minuter på sig att rita av varandra samt ställa frågor om den andra personen. Svaren skriver de upp i form av stödord runt porträttet. Det är viktigt att båda hinner intervjua under de tio minuterna, så meddela gruppen när halva tiden gått. Efter detta steg ska alla presentera personen som man har intervjuat inför övriga deltagare. Gör redovisningsordningen oförutsägbar för att deltagarna ska lyssna på varandra istället för att vänta på sin tur. Oavslutade meningar Deltagarna ställer sig i en ring och du går fram till dem en i taget medsols och läser en oavslutad mening. Deltagaren du står framför ska avsluta meningen så snabbt som möjligt. Det ska helst inte vara någon betänketid alls! I värsta fall får man säga pass men försök att undvika det. Betona att det inte finns något som är rätt eller fel. Jag tycker om att... En tjej med bra självförtroende är Många dricker alkohol för att Jag mår bra när Det bästa med skolan är Frihet för mig är Jämställdhet mellan kvinnor och män är när Politik är Det viktigaste för mig är Jag är bra på Jag säger ifrån när Jag är trygg när Det bästa med livet är Killar som sminkar sig är När jag blir vuxen ska jag Husdjur är Tjejer som sminkar sig är Jag skulle vilja 3.4 Fyra hörn, Heta stolen och barnkonventionskorten Följande tre övningar förekommer vid flera tillfällen i handledningen. Fyra hörn Syftet är att deltagarna ska reflektera och komma fram till en ståndpunkt i det ämnet som banan handlar om. Deltagarna får möjlighet att diskutera olika frågor och fundera över konsekvenserna av de olika alternativen. Övningen tar 20-30 minuter. Förberedelse. Läs igenom de olika påståenden och fundera över om de är relevanta för den aktuella gruppen deltagare. Kom gärna på egna påståenden som passar den specifika gruppen och banans syfte. 7

Så här gör du. Samla alla deltagare stående i en klunga mitt på golvet. Läs upp ett påstående med fyra alternativa svar. För varje svar pekar du mot ett hörn. Låt deltagarna gå till det hörn som de mest tycker stämmer med deras åsikt. I den här första övningen så kan exemplet vara neutralt, t.ex. Det bästa med sommaren är: 1. Att träffa kompisar. 2. Att bada 3. Att sova länge på morgonen 4. Öppet hörn eget förslag. När deltagarna har gått till det hörn som de sympatiserar mest med så får de en kort stund prata vid sitt hörn varför de ställt sig just där. De som vill, berättar för hela gruppen om sin motivering. Observera att det handlar om motiveringar, ingen debatt mellan hörnen får förekomma, inget hörn är mer rätt eller fel än något annat! Det är också möjligt att byta hörn när man lyssnat på andras motivering. Heta stolen Syftet är att deltagarna ska reflektera och komma fram till en ståndpunkt i det ämnet som banan handlar om. Deltagarna får möjlighet att diskutera olika frågor och fundera över konsekvenserna av de olika alternativen. Övningen tar 20-30 minuter. Förberedelse. Läs igenom de olika påståenden och fundera över om de är relevanta för den aktuella gruppen deltagare. Kom gärna på egna påståenden men undvik att använda ordet inte, det kan bli förvirrande. Så här gör du. Liksom i Fyra hörn finns inget som är rätt eller fel. Det handlar om att motivera sin egen åsikt, inte debattera mot någon annans. Deltagarna sitter på sina stolar och du som handledare läser upp ett påstående. För att visa hur övningen går till så kan påståendet vara neutralt. T.ex. Lakrits är det godaste godiset som finns! Om man håller med om påståendet så sitter man kvar på sin stol men om man inte håller med så ställer man sig upp. Fråga om det är någon som vill motivera sitt ställningstagande, men tvinga inte fram ett svar. Kom ihåg att inget av påståendena är rätt eller fel. I de kommande Fyra hörn och Heta stolen övningarna så är det viktigt att du agerar om det kommer motiveringar som kan kränka någon annan. Tänk på artikel 2, ingen ska diskrimineras! 8

Barnkonventionskorten Barnkonventionskorten består av kort med texten av konventionens samtliga 54 artiklar på. Texten är i kortfattat format. Korten kan kopieras i önskat antal och klippas ut till kortlekar. Syftet är att lära sig om konventionen, vilka artiklar som finns, om innebörden av dem samt att kunna relatera olika frågor till respektive artiklar. Övningen tar 30 minuter. Förberedelse. Korten finns som, längst bak i handledningen. Kopiera och klipp ut artiklarna på barnkonventionskorten. Det är lämpligt att använda en kortlek per grupp som består av högst fem personer. Så här gör du. Dela ut en kortlek per grupp. Deltagarna får en fråga t.ex. Vilka artiklar anser ni vara relevanta för att belysa barns och ungas rätt till utveckling? Lägg korten som en diamant utifrån prioriteringar. Högst upp det som ni anser vara mest relevant. Diskutera sedan i hela gruppen de olika artiklarna och varför ni lagt just de korten i den prioriteringsordningen. X X X X X X X X X Det går också att använda korten (utan att använda diamantformen), till att reflektera över olika situationer. T.ex. Vilka artiklar är relevanta för att skydda barn från kränkningar på internet? Ett annat exempel: vilka artiklar ska beslutsfattare tänka på inför nedläggning av en fritidsgård? 9

4. Bana 1 Rätten att inte diskrimineras Lars får ett samtal från Nicklas som känner sig mobbad och han ber Lars om hjälp. I spelet startar Lars en antimobbinggrupp på skolan. Du hjälper Lars och Nicklas genom att para ihop människor som frivilligt vill gå med i en sådan grupp. Banan visar på att barn och unga ofta har bra idéer om vad man kan göra för att stoppa mobbning. När du klarat bana ett så har du fått två artiklar. Läs mer om artiklarna 2 och 12 i faktapasset. 4.1 Vad är syftet med banan? Syftet är att lära sig att alla barn är lika mycket värda inte ett enda barn får bli diskriminerat. Inte ett enda barn i hela världen ska t.ex. behöva utstå mobbing, som är en form av diskriminering. Alla måste hjälpas åt för att se till att inget barn mobbas! 4.2 Faktapass Artikel 2 handlar om att barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inget enda barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet har på huden, om barnet är pojke eller flicka, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan är en typ av diskriminering. Vuxna har huvudansvaret för att mobbning inte förekommer i skolan men barn och unga har ofta bra idéer om vad man kan göra för att stoppa mobbning. Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga vad de tycker och då ska vuxna lyssna. (men vuxna måste inte göra som barnen säger) Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6, 12 alltid finnas med. 4.3 Förslag på övningar Muren Syftet är att skapa förståelse för att alla kanske inte har samma förutsättningar och slutresultatet blir bättre om man hjälps åt. Övningen tar 30 minuter. Förberedelse. För den här övningen behövs mycket utrymme och rekvisita. Rummet möbleras om så att det är tömt, förutom en mur som deltagarna bygger upp av bänkar, stolar och annat som finns att tillgå i rummet. Övningen går ut på att deltagarna är fångar som ska ta sig ut ur sitt fängelse dvs. över muren. Så här gör du. Gruppen ställer sig på ena sidan av muren. Välj ut en person till fångvaktare som får gå och ställa sig på andrasidan muren. Berätta sedan för två eller tre av deltagarna att de har en funktionsnedsättning, blind eller förlamad i benen. De kommer att vara beroende av hjälp från övriga gruppen. Deltagarnas uppgift är att genom samarbete få samtliga över till andra sidan av muren utan att bli upptäckta upp fångvaktaren. 10

Fångvaktaren har hela tiden ryggen vänd mot fångarna och får bara vända sig om när någon ger ifrån sig ett ljud. Då gäller det för fångarna att stå helt stilla annars blir alla tillfångatagna och tvingas börja om från början. Först när samtliga är över muren och i säkerhet på andra sidan har gruppen lyckats. Avsluta med att relatera övningen till verkliga situationer. Hjälper vi alltid varandra för att komma över muren i verkliga livet? Att skapa mobbning Syftet är att deltagarna ska reflektera kring mobbning, dess orsaker och möjliga lösningar samt att kunna se sin egen roll för att motverka mobbning. Övningen tar 25 minuter. Förberedelse. Se till att det finns papper, pennor, blädderblockspapper samt en tuschpenna var till tre eller fyra grupper. Så här gör du. Dela upp deltagarna i mindre grupper om tre-fyra i varje. Välj sedan en situation, det kan vara i skolan, på fritiden eller en idrottsförening. Grupperna ska nu lista så många mobbningsframkallande orsaker som de kan komma på i den valda situationen. Nästa steg är att låta grupperna vända på allt som de listat som mobbingframkallande så att förutsättningarna istället blir positiva. Det är viktigt att vara så konkret som möjligt. När samtliga grupper är klara så redovisar varje grupp sina negativa faktorer samt hur man där kan förebygga mobbning. Diskutera sedan; Vilka är de viktigaste orsakerna? Finns det några orsaker som alla grupper tar upp? Hur ska man kunna arbeta för att uppnå det positiva som grupperna föreslår? Hur viktigt är varje individs handlande när det kommer till att förebygga mobbning? Fyra hörn Se instruktioner i stycket 3.4. Förslag på påståenden: Vem bär ansvaret för att ett barn inte ska mobbas? 1. Barnets kompisar 2. Barnets självt 3. Föräldrarna 4. Öppet hörn 11

Det bästa sättet att stoppa mobbning är 1. Flytta på den som mobbas 2. Flytta på dem som mobbar 3. Prata med föräldrarna till dem som mobbar 4. Öppet hörn Hur ska man ta emot en ny elev i en klass? 1. Låta den berätta om sig själv 2. Bara låta den sätta sig och smälta in 3. Utse någon som tar hand om den nya tills den hunnit skaffa kompisar 4. Öppet hörn Vad ska en förälder göra om dess barn blir mobbat? 1. Trösta det 2. Själv ta kontakt med mobbarna 3. Ta kontakt med skolan 4. Öppet hörn Du går in i skolans matsal för att äta lunch. På vägen in ser du hur tre tjejer står framför en ensam tjej. De tre stirrar på henne och skrattar högt, du ser att den ensamma tjejen blir ledsen. Vad gör du? 1. Du går fram till den ensamma tjejen och frågar hur hon mår? 2. Du konfronterar de tre som trakasserar 3. Du går till någon annan på skolan och berättar/ber om hjälp 4. Öppet hörn Heta stolen Se instruktioner på i stycket 3.4 Påståenden: Många elever i dagens skola är rädda för andra elever. Mobbning förekommer på min skola. Tjejer och killar mobbar på samma sätt. Psykisk mobbning är värre än fysisk. Föräldrar borde agera mer vid mobbning. Mobbare har hög status. Lärare är ofta rädda för mobbare. 12

Det finns vuxna som mobbar barn. Mobbning ska polisanmälas. Låt mobbarna byta skola. Det är synd om mobbarna. Bästa sättet att undkomma mobbning är att ge tillbaka. 4.4Förslag på diskussionsfrågor Diskutera deltagarnas egna erfarenheter från övningen till verkliga situationer. Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Varför tror du att vissa barn och unga blir mobbare? Vad skulle du göra om du såg någon bli mobbad? Hur man förhindra så att mobbing aldrig uppstår? Går det? Hur tror du att vuxna mobbar varandra? Tror du att barn i fattiga länder mobbas mer än i rika länder? Varför eller varför inte? 4.5 Läs och lär mer Friends, är en organisation som arbetar för att stoppa mobbning. http://www.friends.se/ Skolverkets handledning för arbetet med likabehandlingsplan. http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/09/90/handledninglikabehandling.pdf Barn- och elevombudets hemsida. http://www.skolinspektionen.se/sv/beo/ BRIS. Vad är mobbning? http://www.bris.se/upload/articles/faktablad_mobbning.pdf Barnombudsmannens hemsida. http://www.bo.se Lärarhandledning om Unga & Medier http://www.medieradet.se Surfa lugnt, ett initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet, http://www.surfalugnt.se 13

5. Bana 2 - Rätten till båda föräldrarna Lars får ett telefonsamtal från Erik. Han behöver hjälp för att få träffa sin pappa. Erik måste flyga helikopter över staden. Men se upp, molnen är farliga och måste till varje pris undvikas för att du inte ska kraschlanda! När Erik landat på pappans tak så har du klarat banan och du får artiklarna 5, 9 och 18. 5.1 Vad är syftet med banan? Syftet är att alla ska veta att det är föräldrarna som har gemensamt ansvar för barnet och alltid, när det går ska vara hos sina föräldrar. Om föräldrarna skiljer sig eller separerar har barnet rätt att umgås med både mamma och pappa om de respekterar barnets bästa och övriga rättigheter. 5.2 Fakta pass Det finns flera artiklar i barnkonventionen som är relevanta i den här situationen. Artikel 3 handlar om att man alltid ska tänka på barnets bästa vid beslut eller planering. Den kallas också portalparagrafen och är en av grundprinciperna. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Ibland blir det inte så av olika skäl men man måste diskutera och pröva barnets bästa i alla fall. I artikel 5 står det om föräldrars ledning för barnets utveckling. Artikel 9 handlar om de gånger det är barnets bästa t.ex. vid vanvård eller övergrepp så ska åtskiljande från föräldrar ske samt i artikel 18 står det om föräldrars gemensamma ansvar för barnets fostran och utveckling. När det gäller föräldrars gemensamma ansvar så kommer andra lagar in såsom Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Artiklarna 10, 20 och 21 kan också ha betydelse i det här fallet. Artikel 10 handlar om familjeåterförening, artikel 20 om alternativ omvårdnad och artikel 21 om adoption. Vid tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12 alltid finnas med. 5.3 Förslag på övningar Barnkonventionskorten Syftet är att reflektera över vilka artiklar som har med barns utveckling att göra. Övningen tar 30 minuter. Förberedelse. Se instruktioner i stycket 3.4 Så här gör du. Se anvisningar i stycket 3.4 14

5.4 Förslag på diskussionsfrågor Är det alltid ett barns rättighet att få träffa båda sina föräldrar? Diskutera situationer när det är bra eller mindre bra att träffa en förälder? När vet ett barn sitt eget bästa? När ska man få bestämma själv vad som är bäst? Vad är barnets bästa och vem bestämmer det? Vem är det som bestämmer att ett barn eller ungdom ska träffa båda föräldrarna? Vad gör man som barn om en av föräldrarna inte vill träffa sitt barn? Vilket råd skulle du ge? 5.5 Läs och lär mer Barnombudsmannen, om familjer och föräldrar. http://www.barnombudsmannen.se/adfinity.aspx?pageid=3672 BRIS för vuxna. Om vårdnad, boende & umgänge. http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/vardnad Socialstyrelsen. Om barn och familj. http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj Riskbryggan arbetar med barn vars föräldrar är föremål för kriminalvården. http://www.riksbryggan.se Kriminalvården har Barnsidor. http://www.kriminalvarden.se Mötesplats för barn och unga med föräldrar som har psykisk sjukdom. http://www.kuling.nu 15

6. Bana 3 Rätten att skyddas från skadliga saker Hjälp Patrik, han mår inte så bra och hans mamma Christine är orolig för honom. Hon har skickat ett mail till Lars och berättar där att Patrik befinner sig i parken. I bana tre gäller det att ta sig fram genom att fånga bra saker, som i det här fallet är en fotboll, en not som ska symbolisera musik samt en frukt. De skadliga sakerna symboliseras av cigaretter, öl, hasch och en kniv. Du kan hoppa, gå framåt, gå bakåt och ducka genom att använda piltangenterna. När du tagit tillräckligt många bra saker så vinner du flera artiklar. 6.1 Vad är syftet med banan? Syftet är att barn och unga ska lära sig om rättigheterna som ska skydda dem från användning av narkotika och andra skadliga ämnen. Barnkonventionen betonar också att barn har rätt att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. 6.2 Faktapass Barn och ungas rätt till utveckling är en av grundprinciperna, artikel 6, men flera andra artiklar är aktuella. Barns rätt till utbildning (artikel 28-29), barns rätt till hälsa och sjukvård (artikel.24) samt rätten till lek och rekreation (artikel.31) samt artiklarna 17, 26, 27 och 33. Artikel 17 handlar om mediers roll och säkerställandet av information som främjar barns välfärd och hälsa. Artiklarna 26-27 handlar om social välfärd och levnadsstandard. Artikel 33 är den artikel som direkt ska skydda barn från skadliga ämnen. Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12 alltid finnas med. 6.3 Förslag på övningar Heta stolen Se instruktioner i stycket 3.4. Påståenden Det är kul att dansa. Det är OK att vara kär i mer än en person samtidigt. Vackra personer får fler kompisar. Det är viktigare att vara omtyckt än att ha mycket pengar och saker. Pizza är godare än pannkakor. Man måste vara riktigt olycklig ibland för att kunna vara lycklig. Människor blir trevligare när de druckit alkohol. Det är lätt att se på en person om den mår dåligt. Man kan ha lika kul nykter som berusad. Det kan vara jobbigt att säga nej då kompisarna vill att man ska testa att röka. De som röker ser tuffa ut. Det är lätt att se på en person att han eller hon mår bra. 16

Alla kan bli alkoholister. Vi har för mycket lagar och förbud mot alkohol i Sverige. Tonåringar (och vuxna) borde leka mer. Det vore bra om det inte fanns alkohol. Tjejer gillar inte killar som är fulla. Det är viktigare att rätt personer är med på festen än vad man får att dricka. Man mår bra om man ser bra ut. Killar dricker ofta för att våga mer. Man mår alltid bättre om man är ihop med någon. Det är inte farligt att testa hasch. Killar är känsligare än tjejer för motgångar i livet. Ensam är stark. Charader med skyddsfaktor Syftet är att reflektera kring vad som får barn och unga att må bra och utvecklas. Övningen tar 25 minuter. Förberedelse. Ta med många post-it lappar och pennor i många färger. Så här gör du. Dela in gruppen i lag om tre-fyra personer. Varje lag ska komma på så många skyddande faktorer som de kan. I det här fallet menas då saker som gör att barn mår bra och utvecklas på ett sätt som det har rätt till enligt barnkonventionen t.ex. trygghet, lek och respekt. Varje faktor skrivs på en post-it lapp, gruppen har fem minuter för denna uppgift. Samla in lapparna och blanda dem. Dela ut de blandade lapparna till lagen. Deltagarna ska utföra charader utifrån vad som står på lappen. De övriga lagen ska gissa vad charaden föreställer. 6.4 Förslag på diskussionsfrågor Hur kan man se på ett barn att det mår dåligt? Vad kan vi göra för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga? Mår barn och unga sämre idag än förr i tiden? Hur mycket påverkar media och kompisar hur man mår? Varför börjar vissa ungdomar med cigaretter, droger och alkohol? Ge exempel på vad man kan göra för att förhindra att ungdomar fortsätter att ta droger, alkohol och cigaretter? Barn och ungdomar har rätt till inflytande (artikel 12) så om en ungdom vill dricka sprit ska han/hon få göra det? 17

6.5 Läs och lär mer Folkhälsoinstitutet. Om risk- och skyddsfaktorer. http://www.fhi.se/sv/handbocker/uppslagsverk-barn-och-unga/risk--och-skyddsfaktorer-/ Drugsmart. Om förebyggande arbete. http://www.drugsmart.com/cms/artikel/att-arbeta-med-ant-i-skolan#risk Centralförbundet för alkohol- och narkotiskupplysning. http://www.can.se Tänk om. Att sätta gränser kring alkohol. http://tänkom.nu 18

7. Bana 4 Rätten att leva ett fullvärdigt liv för barn och unga med funktionsnedsättning På väg till affären går Lars förbi fritidsgården där Carla sitter och snickrar. Carla ska bygga en ramp för rullstolsburna. Hjälp henne genom att använda delarna och sätt dem på rätt plats i rampen. Du måste bli klar innan det blivit mörkt, då får du två nya artiklar. 7.1 Vad är syftet med banan? Syftet är att lära sig att alla barn (oavsett funktionsnedsättning eller ej) har rätt att leva ett fullvärdigt och anständigt liv. Det är viktigt att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället för alla även funktionshindrade. 7.2 Faktapass Artikel 23 handlar om barn med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver en begränsning som omgivningen gör på grund av funktionsnedsättningen. T.ex. en fritidsgård utan ramp gör att ett barn med funktionsnedsättning även har ett funktionshinder. Sedan 2008 finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och artikel 7 i den konventionen handlar om barn med funktionsnedsättningar. http://www.handisam.se/tpl/normalpage 75717.aspx Vid all tolkning av artiklarna ska samtliga grundprinciper 2, 3, 6 och 12 alltid finnas med. 7.3 Förslag på övningar Hela havet stormar med mångfaldstema Syftet är att deltagarna ska börja reflektera över människors olika villkor. Övningen tar 40 minuter. Förberedelse. Till den här övningen behöver du kunna spela musik. Det behövs även stolar till alla deltagare. Ställ stolarna i två rader med ryggarna mot varandra, i mitten av rummet. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Så här gör du. Instruera gruppen att de ska gå runt stolarna så länge musiken spelas. När musiken tystnar ska de hitta en stol att sätta sig på. Den som inte hittar en stol åker ut och får istället agera betraktare. Låt musiken spelas under ca 20 sekunder varje gång deltagarna går runt stolarna. Ta sedan bort en stol i taget för varje gång musiken tystnat och en deltagare försvunnit. 19

Efter en provomgång berättar du att nästa omgång kommer att gå till på ett annat sätt och en ny regel tillkommer. Du väljer ut tre-fyra deltagare. Förklara nu att de utvalda kommer att få annorlunda regler. Ställ en stol en bit ifrån de andra stolarna (ca tre meter). De utvalda personerna måste förutom att gå runt de vanliga stolarna också gå runt den extra stolen, när musiken är igång. De utvalda får inte sätta sig på extrastolen. När musiken tystnar måste dem fullfölja varvet runt extrastolen innan dem får börja tävla om sittplatserna. Om det är många av de utvalda som åker ut, välj då fler som får gå runt den extra stolen. Fortsätt till det bara finns en deltagare kvar. Diskutera vad som hände i övningen: Hur kändes det att behöva gå rund den extra stolen? Hur kändes det att åka ut när ni hade så olika förutsättningar? Om man översätter leken i verkligheten, vilka behöver inte gå runt den extra stolen? Vilka har de bästa förutsättningarna att få bra betyg? Få jobb? Hitta bostad? Inte bli diskriminerade? Fortsätt gärna att prata om varför man inte säger ifrån om man får fördelar i samhället eller i skolan? Varför säger man ofta ingenting om man vet att det är orättvist även om man själv får fördelarna? I vilka situationer säger man ifrån och när gör man det inte? Vad hände med dig som fick gå runt den extra stolen? Alla reagerar olika när man får olika förutsättningar. Tänk på att frågorna är relevanta också för andra diskriminerade grupper än barn med funktionshinder. Vem följer normen? Syfte är att tydligöra normerna i samhället. Övningen tar 25 minuter. Förberedelse. Kopiera upp lapparna som du hittar i Bilaga 1. Gruppen ska delas in i par och varje par ska få varsin uppsättning av lapparna. Rita också en stor cirkel på ett blädderblockspapper. Så här gör du. Låt deltagarna prata i en minut om vad normer är innan övningen börjar. Enligt Nationalencyklopedin så är en norm en handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Dela ut en uppsättning lappar till varje par och låt deltagarna diskutera vilka lappar som följer normen och vilka som inte gör det. Uppgiften är sedan att sortera ut alla lappar som de anser följer samhällets norm. De ska inte sorteras utifrån vilka de själva tycker borde vara normen utan hur de tycker att samhället ser på de olika lapparna idag. 20