Kunskapsmätningar 8
8. Internationella kunskapsoch attitydmätningar Jämförande internationella studier 1964 2003 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. I detta kapitel beskrivs de viktigast internationella kunskapsoch attitydmätningarna under perioden 1964-2003, med tonvikt på undersökningar gjorda på 2000-talet. Kapitlet är indelat efter ämnesområde och inom varje område beskrivs, i tidsordning, kortfattat de viktigaste undersökningarna och resultaten för varje undersökning ur ett svenskt perspektiv. Därefter följer en sammanfattning av de så kallade PISA-undersökningarna 2000 och 2003. Sist i kapitlet visas en översikt av Sveriges resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i jämförelse med andra länder. Organisationer som genomför internationella kunskaps- och attitydmätnignar IEA Syftet med IEA-studierna har varit att beskriva och jämföra elevers prestationer samt att jämföra deras inställning till ämnesområdena läsförståelse, matematik och naturvetenskap, nationellt och internationellt. För att bättre kunna förstå och förklara har i vissa studier ytterligare information hämtats in via elev-, lärar- och skolledarenkäter. OECD OECD som sedan länge arbetat med internationella utbildningsindikatorer började under 1990- talet att genomföra internationella jämförande studier. En orsak var att regelbundna och tillförlitliga mått på utbildningsprestationer i OECD-länderna saknats. Den första av OECD:s jämförande studier undersökte i vilken utsträckning vuxna kan använda sin läsförmåga i sitt dagliga liv. På 2000-talet är det PISA-undersökningarna som satts i fokus. Fler än en kvarts miljon 15-åriga elever i mer än 30 länder har under 2000 och 2003 testats i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2003 tillkom undersökning av problemlösningsförmåga. Övriga Utöver IEA:s och OECD:s kunskaps- och attitydmätningar sker samarbete mellan olika länders skolmyndigheter som resulterar i olika undersökningar. 110 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Läsförståelse IEA 1 /LF 1970 Den första läsförståelseundersökningen genomfördes 1970. Femton länder deltog, men alla länder medverkade inte i alla delar. Studien omfattade 10-åringar, 14-åringar och elever i gymnasieskolans avgångsklasser. 1) International Association for Evaluation of Educational Achievement. Läsförståelse Svenska 10-åringar i topp De svenska 10-åringarna hamnade i topp i läsförståelse, medan 14-åringarna hamnade på sjunde plats bland de deltagande länderna. Även de svenska eleverna i gymnasieskolans avgångsklasser hade liksom 14-åringarna ett medelresultat. Med få undantag hade länder med goda resultat för 14-åringar även goda resultat för elever i avgångsklasserna från gymnasiet. IEA/LF 1991 I den andra internationella studien i läsförståelse 1991 deltog 31 länder. Sverige deltog med 9-åringar och 14-åringar. Sverige på tredje plats Jämfört med den första studien 1970 var de svenska eleverna relativt sett något bättre, men skillnaden var inte signifikant. Sverige låg på tredje plats i de båda undersökta åldersgrupperna. Finland kom på första plats. De länder som hade goda resultat för de yngre eleverna hade det i allmänhet också för de äldre. IALS 1 1994 1998 IALS var den första internationella undersökningen om vuxnas läsförmåga. Den genomfördes i drygt 20 länder, varav de flesta var eller har blivit medlemmar i OECD. Undersökningen genomfördes 1994 98 och de första resultaten presenterades 2000. Resultaten för varje individ i undersökningen rangordnades på en skala som därefter grupperades i följande fyra nivåer av läsförmåga. Nivå 1: Mycket dålig förmåga att tillgodogöra sig information Nivå 2: Klarar endast enkla, välstrukturerade uppgifter Nivå 3: Bedömd lägsta nivå för att klara kraven i dagens samhälle Nivå 4/5: Mycket god förmåga att bearbeta information 1) The International Adult Literacy Survey. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 111
Läsförståelse Sveriges vuxna i topp Sverige hade det högsta värdet i studien. Tre fjärdedelar av alla svenska deltagare, 16 65 år, uppnådde minst nivå 3. Motsvarande andel för de övriga nordiska länder var under 70 procent. Sverige hade dessutom en större andel på nivå 4/5. De lägsta resultaten fanns i Polen, Portugal och Chile. I Polen och Portugal uppnådde endast var fjärde person i åldern 16 65 minst nivå 3, i Chile endast var sjätte. Data för elva jämförbara länder visar att resultaten för invandrarna var klart lägre än för den infödda befolkningen. I Sverige och Norge uppnådde dock nästan hälften av invandrarna minst nivå 3. Andel av befolkningen (16 65 år) som uppnådde nivå 3 5 i läsförmåga. Urval av länder Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Kanada Australien USA Storbrit. Polen Portugal Chile Nivå 3 Nivå 4 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent PIRLS 1 2001/TREND 2001 PIRLS är en stor internationell studie av läsförmågan hos elever i åldern 9 10 år (årskurs 3 4 i Sverige) som genomfördes av IEA år 2001. Trettiofem länder deltog, däribland Sverige med cirka 300 skolor och 16 000 elever. Resultat presenterades första gången våren 2003. Studien undersökte förutom läsförmågan också läsvanor och attityder till läsning, vilken typ av texter som läses och i vilka sammanhang läsning sker. Studien omfattar inte enbart elever utan även rektorer, lärare och föräldrar. För nio länder, däribland Sverige, ingår också en trendstudie (TREND 2001) där elevernas resultat 2001 jämförs med en motsvarande undersökning 1991. 1) Progress in International Reading Literacy Study. 112 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Svenska fjärdeklassare i topp De svenska fjärdeklassarna hade den högsta genomsnittliga poängen (561) av samtliga länder. Över 550 i medelpoäng noterades även för elever i Nederländerna och England. Bland länder med medelpoäng under 500 fanns bland andra Norge och Turkiet. De svenska resultaten var relativt väl samlade, då skillnaden mellan de hög- och lågpresterande eleverna var liten. De svenska eleverna hade de bästa resultaten både i att läsa skönlitterära texter och i informationsläsning. Läsförståelse Flickornas läsförmåga bättre än pojkarnas I samtliga deltagande länder visade flickorna en klart bättre läsförmåga än pojkarna. Studien visade även att flickorna i Sverige tyckte om att läsa och var påtagligt mer nöjda med sin egen läsförmåga än pojkarna. Tioåringarnas läsförmåga i utvalda länder efter medelpoäng och kön Sverige Nederl. USA Italien Tyskland Frankrike Norge Medelvärde 490 500 510 520 530 540 550 560 570 580 Medelpoäng SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 113
Läsförståelse Försämrad läsförståelse bland elever i årskurs 3 Resultaten har försämrats för svenska elever i årskurs 3 när det gäller läsförmågan mellan åren 1991 och 2001. Det gäller både läsförståelse och läshastighet. Förutom Sverige var det enbart USA:s årskurs 3 elever som försämrat sin läsförmåga. Nioåringars (årskurs 3) totalresultat (medelvärde) på läsproven för år 1991 och 2001 USA Sverige Italien Nya Zeeland Island Singapore Grekland Ungern År 1991 År 2001 Slovenien 440 450 460 470 480 490 500 510 520 530 Medelpoäng PISA 1 -Läsförståelse 2003 Läsförståelse syftar till att studera elevers förmåga att söka information och tolka texter. Ett annat syfte är att bedöma elevernas förmåga att reflektera över och bedöma texters innehåll och form, för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och kunna delta i samhällslivet. Läsförståelse definieras således bredare än att bara gälla läs- och skrivförmåga. Elevernas resultat beskrivs på fem olika prestationsnivåer. Det innebär att deras prestationer utöver att rangordnas också beskrivs i termer av vad de kan göra. Elever på nivå 1 kan endast klara enklare läsuppgifter medan elever på nivå 5 klarar av mycket komplicerade läsuppgifter. 1) Program for International Student Assessment. Svenska 15-åringar har god läskompetens Av eleverna i OECD-länderna uppnådde i genomsnitt åtta procent nivå 5. I Sverige var motsvarande siffra 11 procent. Mer än 15 procent av eleverna i Australien, Finland och Nya Zeeland uppnådde nivå 5. 114 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Finland tillsammans med Sydkorea hade lägst andel elever, 6-7 procent, på eller under nivå 1. I Sverige var motsvarande andel 13 procent. I övriga OECD-länder varierade andelen elever på eller under nivå 1 med mellan 10 och 52 procent. Av PISA 2003 framgår att Sverige tillhör de åtta OECD-länder där mellan 65 och 80 procent klarar minst nivå 3, vilket innebär att eleven klarar av att lösa medelsvåra uppgifter. Andel elever på olika prestationsnivåer på läsförståelseskalan, PISA 2003. Urval av länder (Medelpoäng) Finland (543) Läsförståelse Sydkorea (534) Australien (525) Sverige (514) Norge (500) USA (495) Danmark (492) Italien (476) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Nivå 0 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Flickorna fortfarande klart bättre än pojkarna Skillnaderna mellan könen i läsförståelse var stora till flickornas fördel 2003. Det gällde både i Sverige och i övriga OECDländer. Det skiljde i genomsnitt 34 poäng till flickornas fördel inom OECD-länderna, genomsnittspoängen för flickorna var 511, genomsnittet för pojkarna 477. Motsvarande siffror för Sverige var 533 respektive 496 poäng. Skillnaden, mellan könen i Sverige, 37 poäng, var lägre än skillnaderna i Finland, Norge och Island. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 115
Läsförståelse Elever i Sverige med utländsk bakgrund, födda utomlands presterade sämre än OECD-genomsnittet Elever födda i Sverige med helt svensk bakgrund visade de högsta medelpoängen av de svenska elevgrupperna. Elever födda i Sverige men med utländsk bakgrund presterade något sämre men ändå klart bättre än OECD-genomsnittet. Skillnaden mot de med helt svensk bakgrund var ungefär som i OECD i genomsnitt. Svenska elever med utländsk bakgrund födda utomlands presterade klart sämre än OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. Medelpoäng i läsförståelse uppdelat efter migrationsbakgrund. PISA 2003 och PISA 2000 Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund födda i födda Infödda landet utomlands PISA 2003 Sverige 522 502 433 OECD-genomsnitt 499 475 452 PISA 2000 Sverige 524 484 451 OECD-genomsnitt 506 467 446 116 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Matematik FIMS 1 1964 Den första matematikundersökningen (FIMS) genomfördes år 1964. Tretton länder deltog. Studien omfattade 13-åringar och avgångsklasser i gymnasieskolan. Matematik 1) First Internationell Mathematics Study. Svenska 13-åringar bland de sämst presterande De svenska 13-åringarnas resultat tillhörde de sämsta, medan avgångseleverna i gymnasieskolan hade medelgoda resultat. I likhet med USA, som tillsammans med Sverige hade de lägsta genomsnittliga resultaten, var resultaten något oväntade och väckte en viss debatt. Den nya grundskolan, som infördes 1962 i Sverige, ansågs av vissa kritiker som en av orsakerna till de låga resultaten. SIMS 1 1980 Den andra internationella matematikstudien, SIMS, genomfördes 1980 med 17 deltagande länder. För att man skulle kunna göra jämförelser av elevernas kunskaper över tid ingick 41 uppgifter från 1964 års prov för 13-åringar (årskurs 7) i 1980 års undersökning. 1) Second International Mathematics Study. Svaga matematikkunskaper bland de svenska eleverna i årskurs 7 Prestationerna för de svenska eleverna i årskurs 7 var i stort sett lika låga som vid 1964 års undersökning. Resultatet för de svenska avgångseleverna från gymnasieskolan var, liksom 1964, medelgoda. Sämst var de svenska 13-åringarna, tillsammans med bland andra eleverna i Nigeria och Swaziland, i aritmetik, algebra och geometri. Inom övriga matematikområden presterade de svenska 13-åringarna som genomsnittet. De svaga resultaten för de svenska eleverna ledde till ett intensivt och omfattande arbete, vilket bland annat mynnade ut i ett politiskt åtgärdspaket. Paketet innehöll ett trettiotal omedelbara och ett tiotal mera långsiktiga åtgärder för att förbättra utbildningen i matematik. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 117
Matematik TIMSS 1 1995 Den tredje internationella matematikstudien (TIMSS 1995) samordnades med den tredje internationella studien i naturvetenskap. Sverige deltog med ett urval av 13-åringar samt ett urval av elever från gymnasieskolans avgångsklasser uppdelade på elever från N- och T-linjer/program samt övriga linjer/program. I undersökningen som riktade sig till 13-åringar deltog 43 länder varav 25 länder hade samma typ av urval som Sverige. I gymnasiestudien deltog 23 länder. 1) Trends in International Mathematics and Science Study. Förbättrade kunskaper för de svenska eleverna Resultaten för de svenska 13-åringarna var klart bättre jämfört med 1980 års studie (SIMS 1980). De svenska eleverna presterade över det internationella genomsnittet i bland annat statistik och mätningar. Däremot presterade de svenska 13- åringarna under genomsnittet i algebra och geometri. Jämfört med många andra länder var skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas resultat relativt små. Bland eleverna på den avslutande årskursen i gymnasieskolan var resultaten mycket goda. Endast två länder (Frankrike och Schweiz) hade signifikant bättre resultat än de svenska eleverna på naturvetenskaplig och teknisk linje/program. Även elever på övriga linjer/program hade mycket goda resultat. Jämfört med de svenska 13-åringarna var prestationerna hos pojkarna på gymnasiet signifikant bättre än flickornas. Flertalet övriga länder uppvisade en likartad bild. TIMSS 2003 I TIMSS 2003 deltog över 50 länder. Från Sverige deltog 4 300 elever i årskurs 8. Syftet med TIMSS 2003 var både att mäta kunskapsläget år 2003 men också att kunna jämföra resultaten med TIMSS 1995. Det var möjligt att jämföra resultaten från 16 länder som alla uppfyllde kraven för trendstudier. Försämrade svenska resultat i matematik Mellan 1995 och 2003 försämrades resultaten i matematik för Sverige relativt kraftigt. Den genomsnittliga poängen sjönk från 540 poäng 1995 till 499 poäng 2003. Inget annat land hade en lika stor nedgång. Norge hade den näst största nedgången med 37 poäng. Sverige hamnade med sina 499 poäng år 2003 på fjortonde plats i 20-landsgruppen 1 vars genomsnitt låg på 516 poäng. 1) 20-landsgruppen utgörs av länder som ligger i vår närhet och/eller har levnadsvillkor som motsvarar Sveriges. 118 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Parallellt med TIMSS 2003 gjordes ytterligare två stora undersökningar som bland annat innefattade matematik: NU 03 och PISA 2003. NU 03-studien och TIMSS 2003 visar på en mycket kraftig nedgång i matematikkunskaper bland svenska elever från början av 90-talet fram till 2003. PISA-undersökningarna visar i stort sett oförändrade resultat mellan 2000 och 2003. Detta indikerar en kraftig nedgång i matematikkunskaperna under 1990-talet och att de i början av 2000-talet låg kvar på en relativt låg nivå. Jämfört med flertalet andra länder i 20-landsgruppen hade de svenska eleverna mindre undervisningstid i matematik och färre läxor och prov. Den svenska lärarkåren var mindre erfaren 2003 jämfört med 1995. Sverige var det land som hade de näst minsta klasserna, 21 elever per klass. Bara Belgien hade mindre klasstorlek, 20 elever per klass. I TIMSS 2003 delades matematiken upp i fem huvudområden: aritmetik, algebra, geometri, mätningar och statistik. Svenska elever presterade signifikant sämre i geometri och algebra och signifikant bättre i statistik än 20-landsgruppens genomsnitt. Jämfört med TIMSS 1995 var mönstret med starka och svaga sidor i matematik detsamma. Matematik Genomsnittsprestationer inom olika huvudområden i matematik. TIMSS 2003 Länder Genomsnittliga prestationer i matematik (skalpoäng ) Arit- Alge- Mät- Geo- Statis- Totalt metik bra ningar metri tik Singapore 605 618 590 611 580 579 Sydkorea 589 586 597 577 598 569 Japan 570 557 568 559 587 573 Belgien (flandl) 537 539 523 535 527 546 Nederländerna 536 539 514 549 513 560 Estland 531 523 528 528 540 535 Ungern 529 529 534 525 515 526 Lettland 508 507 508 500 515 506 Ryska fed. 508 505 516 507 515 484 Slovakien 508 514 505 508 501 495 Australien 505 498 499 511 491 531 USA 504 508 510 495 472 527 Litauen 502 500 501 492 506 502 Sverige 499 496 480 512 467 539 Skottland 498 484 488 508 491 531 Nya Zeeland 494 481 490 500 488 526 Slovenien 493 498 487 496 483 494 Italien 484 480 477 500 469 490 Norge 461 456 428 481 461 498 Cypern 459 464 455 459 457 458 20-landsgruppen 516 514 510 518 509 523 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 119
Matematik PISA-Matematik 2000 och 2003 Målet med matematik i PISA är att utvärdera elevers förmåga att tillämpa matematiska kunskaper och färdigheter i en mängd olika realistiska situationer. I PISA-studien har fokus förskjutits till att se matematiken som en meningsfull problemlösande aktivitet i stället för en samling begrepp och färdigheter att bemästra. I PISA 2003 omfattar matematiken fyra delområden: Rum och Form (t.ex. geometri), Förändringar och samband (till exempel funktioner och ekvationer), Kvantitet (t.ex. taluppfattning och aritmetik) samt Osäkerhet (t.ex. sannolikhetslära och statistik). Elevernas resultat har sammanställts på en skala per delområde och dessutom på en skala som summerar resultaten från de fyra matematikområdena. Utifrån dessa skalor går det att identifiera sex olika prestationsnivåer. Nivå 1: klarar endast rutinmässiga beräkningar. Nivå 4: kan arbeta effektivt med matematiska symboler och förklara tolkningar och resonemang på ett flexibelt och insiktsfullt sätt. Nivå 6: kan modellera komplexa problem, visa prov på avancerat matematiskt tänkande och utveckla nya strategier för problemlösning. Svenska elever något bättre än OECD-genomsnittet i matematik Det genomsnittliga resultatet i PISA 2003 för de svenska 15- åringarna var 509 poäng på den kombinerade matematikskalan, vilket var något bättre än OECD-genomsnittet på 500 poäng. Finland (544), Korea (542) samt Nederländerna (538) var de länder som hade de högsta medelvärdena. Ytterligare sex OECD-länder hade signifikant bättre resultat än Sverige, nämligen Japan, Kanada, Belgien, Schweiz, Australien och Nya Zeeland. Inom Norden var det endast de norska 15-åringarna som hade ett sämre resultat än de svenska. De svenska eleverna följer väl fördelningen över nivåerna inom OECD-länderna, med den enda skillnaden att en något mindre andel svenska elever når högst nivå 1. I jämförelse med Norden (inkl. Sverige) är det tvärtom, Sverige har en något högre andel som endast når upp till nivå 1. Procentuell andel elever efter uppnådd nivå i matematik för svenska och nordiska elever samt OECD-genomsnittet. PISA 2003 Nivå 0 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Sverige 17 22 25 20 12 4 Norden 15 20 26 22 12 5 OECD 21 21 24 19 11 4 120 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Inga större förändringar i matematikresultaten I de 25 länder för vilka jämförande matematikresultat finns från PISA 2000 och PISA 2003 skedde inga större förändringar mellan undersökningarna. Det var framförallt de bättre eleverna som presterade något sämre 2003 jämfört med 2000. Matematik Högre medelvärden i matematik för pojkarna I samtliga länder, Island undantaget, var pojkarnas medelvärden i matematik högre än flickornas, skillnaderna var dock relativt små. I Finland och Sverige var skillnaderna mellan könen små, i Danmark något större medan det i Norge inte fanns någon signifikant skillnad alls. Största skillnaderna mellan könen hade Sydkorea. Skillnaderna mellan könen var störst inom OECD totalt, som i Sverige, på delområdena Rum och form samt Osäkerhet. För delområdena Samband och förändring samt Kvantitet var skillnaderna mindre inom OECD. I Sverige fanns inom dessa områden ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Pojkar och flickors kunskaper i matematik rangordnade efter medelvärde. Urval av länder. PISA 2003 Finland Sydkorea Kanada Island Danmark Sverige Norge Spanien USA Norden OECD 470 480 490 500 510 520 530 540 550 560 Medelpoäng SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 121
Matematik Elever med utländsk bakgrund klarade matematiken sämre För OECD-länderna var prestationsskillnaderna i matematik relativt stora mellan infödda och de med utländsk bakgrund (födda i landet eller utomlands). För Sverige var denna skillnad ännu större, eleverna med utländsk bakgrund födda utomlands hade i genomsnitt nästan 100 poäng sämre resultat än de infödda, 425 mot 517. OECD-genomsnittet för denna skillnad var endast 39 poäng. I Australien och USA fanns inga mätbara skillnader i prestation mellan infödda och elever med utländsk bakgrund om hänsyn togs till deras socioekonomiska bakgrund. För det genomsnittliga OECD-landet och för Sverige fanns däremot signifikanta skillnader, 19 respektive 55 poäng till de infödda elevernas fördel. Endast Portugal och Belgien hade större skillnader än Sverige med 82 respektive 68 poäng. Det var inga signifikanta skillnader i resultat mellan infödda och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige. Medelpoäng i matematik uppdelat efter migrationsbakgrund för PISA 2003 och PISA 2000 Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund födda i födda Infödda landet utomlands PISA 2003 Sverige 517 483 425 OECD-genomsnitt 505 481 466 PISA 2000 Sverige 517 466 446 OECD-genomsnitt 504 474 456 122 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Naturvetenskap FISS 1 1970/71 Under åren 1970 71 mättes för första gången elevernas kunskaper i fysik, kemi och biologi. Nitton länder deltog. Studien omfattade 10-åringar, 14-åringar och elever i gymnasieskolans avgångsklasser. 1) First International Science Study. Naturvetenskap Sverige stora skillnader i resultat mellan olika åldersgrupper De svenska eleverna uppvisade ett varierande resultat i olika åldersgrupper jämfört med elever i andra länder. 10-åringarna nådde de näst bästa resultaten efter Japan. De svenska 14- åringarna presterade lägre än genomsnittet i de flesta industriländerna. I jämförelse med alla deltagande länder presterade dock de svenska 14-åringarna ett genomsnittligt resultat. De svenska gymnasieeleverna klarade sig bra med en femte plats. Pojkarna presterade mycket bättre än flickorna, framför allt i fysik och kemi. SISS 1 1983 I den andra internationella studien i naturvetenskap (SISS) deltog 24 länder. Studien genomfördes 1983 och omfattade 10-åringar/årskurs 4, 14-åringar/årskurs 8 och elever i gymnasieskolans avgångsklasser med inriktning mot naturvetenskap eller teknik 1) Second International Science Study. Förbättrade prestationer De svenska grundskoleelevernas (årskurs 4 och 8) prestationsnivå var mycket bra i jämförelse med andra länder. Eleverna i den svenska gymnasieskolan presterade medelgoda resultat. Jämfört med undersökningen 1970 var elevernas prestationer i naturvetenskap bättre såväl i Sverige som i flertalet andra länder. I Sverige var det framförallt flickorna och de lågpresterande elever som höjt sina resultat. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 123
Naturvetenskap TIMSS 1995 Den tredje studien i naturvetenskap samordnades med den tredje studien i matematik. Sverige deltog med ett urval av 13-åringar samt elever i gymnasieskolans avgångsklasser. I åldersgruppen 13 år deltog 43 länder varav 25 länder hade samma typ av urval som Sverige. I gymnasiestudien deltog 23 länder. Förbättrade resultat för svenska 13-åringar De svenska 13-åringarna hade ett något bättre resultat i naturvetenskap än det internationella genomsnittet. I samma resultatgrupp som Sverige återfanns bland andra Norge, USA och Kanada. Jämfört med resultaten i 1983 års undersökning (SISS 1983) hade resultaten förbättrats något. Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas prestationer från tidigare studier fanns kvar. Pojkarna hade bättre resultat i fysik och kemi medan flickorna hade bättre resultat i biologi. De svenska eleverna i den avslutande årskursen på naturvetenskaplig och teknisk linje/program hade resultat som låg klart över genomsnittet och toppresultat i fysik. Även eleverna på övriga linjer/program hade mycket bra resultat. Skillnaderna mellan könen var större bland gymnasieeleverna än bland 13-åringarna. TIMSS 2003 I TIMSS 2003 deltog över 50 länder. Från Sverige deltog 4 300 elever i årskurs 8. Syftet med TIMSS 2003 var dels att mäta kunskapsläget år 2003, dels att kunna jämföra resultaten med TIMSS 1995. Jämförelser gjordes mellan 16 länder som uppfyllde kraven för trendstudier. Kunskapsnivån i naturvetenskap sjönk för de svenska eleverna Kunskapsnivån för de svenska eleverna i årskurs 8 minskade från 553 poäng i TIMSS 1995 till 524 i TIMSS 2003. Trots detta var resultaten signifikant bättre än genomsnittsvärdet för samtliga deltagande länder i båda undersökningarna. För de länder som deltog i båda undersökningarna ökade medelvärdet något, från 516 till 518 poäng. Största ökningen noterades för Litauen (+ 55 poäng) och Hong Kong (+ 47). Sverige (- 29 poäng) var tillsammans med Norge (- 20 poäng ) de länder vars resultat försämrats mest. 124 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Det internationella medelvärdet i TIMSS 2003 var 471 för flickorna och 477 för pojkarna. Sverige följde det internationella mönstret och pojkarna låg 8 poäng högre än flickorna. I sju länder presterade flickorna signifikant bättre än pojkarna. Biologi, fysik och kemi utgör kärnan i naturvetenskap. I biologi och fysik låg de svenska elevernas resultat i mitten av 20-landsgruppen medan de presterade bättre i kemi. De svenska flickornas resultat hade förbättrats mer i kemi och biologi mellan 1995 och 2003 än pojkarnas. Naturvetenskap Genomsnittsprestationer bland elever i årskurs 8 i olika huvudområden inom naturvetenskap (TIMSS 2003) Länder TIMSS 2003 Totalt 1 Biologi Fysik Kemi Singapore 578 569 579 582 Sydkorea 558 558 579 529 Estland 552 547 544 552 Japan 552 549 564 552 Ungern 543 536 536 560 Nederländerna 536 536 538 514 Australien 527 532 521 506 USA 527 537 515 513 Sverige 524 528 525 526 Slovenien 520 523 515 501 Nya Zeeland 520 521 509 532 Litauen 519 517 519 534 Slovakien 517 514 519 519 Belgien (flaml.) 516 526 514 503 Ryska fed. 514 514 511 527 Lettland 512 511 512 514 Skottland 512 512 515 499 Norge 494 496 488 485 Italien 491 498 470 487 Cypern 441 437 450 443 20-landsgruppen 523 523 521 519 20-landsgruppen utgörs av länder som ligger i vår närhet och/eller har levnadsvillkor som motsvarar Sveriges. 1) I Totalt ingår förutom biologi, fysik, kemi även geovetenskap och miljövetenskap. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 125
Naturvetenskap PISA Naturvetenskap 2000 och 2003 Frågorna om naturvetenskap avser att mäta elevernas förmåga att använda och förstå naturvetenskapliga teorier, modeller och begrepp. Vidare ska de mäta elevernas förmåga att förstå ett naturvetenskapligt arbetssätt för att tolka, bedöma och kommentera texter med naturvetenskapligt innehåll. Större spridning i naturvetenskapligt kunnande I PISA 2003 uppnådde Finland och Japan de högsta resultaten (548 poäng) i naturvetenskapligt kunnande. Sveriges medelvärde var 506 poäng, vilket var något bättre än OECD-genomsnittet. Svenska 15-åringars resultat hade inte förändrats nämnvärt jämfört med PISA 2000. Ett flertal andra länder hade förbättrat sina resultat, till exempel Finland, Grekland och Tyskland. De länder, vars resultat försämrats mest jämfört med PISA 2000, var Norge och Österrike. Spridningen mellan de svenska 15-åringarnas resultat har ökat då de bäst presterande eleverna blivit bättre medan de lägst presterande eleverna presterat lägre jämfört med PISA 2000. Detta gäller även flertalet länder inom OECD. Även skillnaden mellan infödda och de med utländsk bakgrund födda utomlands hade ökat, framförallt i Sverige. I PISA 2000 var skillnaden i Sverige mellan födda i Sverige och de med utländsk bakgrund födda utomlands 79 poäng. I PISA 2003 hade skillnaden ökat till 107 poäng. Inga större skillnader mellan pojkar och flickor I ett genomsnittligt OECD-land presterade pojkarna 6 poäng bättre än flickorna, men skillnaderna till pojkarnas fördel var bara signifikanta i 11 OECD-länder. I Sverige var motsvarande skillnad inte signifikant. Finland och Island var de enda länder där flickorna presterade signifikant bättre än pojkarna i naturvetenskap. 126 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Fördelning per land som presterar under 400 poäng, mellan 400 600 poäng respektive över 600 poäng i naturvetenskap Urval av länder samt genomsnitt för Norden och OECD, PISA 2003 (Medelpoäng) Finland (548) Japan (548) Sydkorea (538) Australien (525) Nederl. (524) Kanada (519) Frankrike (511) Sverige (506) Tyskland (502) Island (495) USA (491) Norge (484) Danmark (475) Turkiet (434) Naturvetenskap Norden (502) OECD (500) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Under 400 poäng 400 600 poäng Över 600 poäng SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 127
Problemlösningsförmåga Problemlösningsförmåga PISA Problemlösning 2003 Undersökningen av förmågan att lösa problem ingick för första gången i PISA 2003. Den avser att mäta elevernas förmåga att använda sina samlade ämnesövergripande kunskaper för att lösa vardagsnära, samhälleliga, relevanta problem. I problemlösning fokuseras processen från att identifiera och förstå ett problem till att skaffa sig information och skapa strategier för att lösa dem samt att reflektera över och motivera sin lösning. Eleverna ställs i problemlösning också inför olika typer av situationer som bland annat kräver beslutsfattande, analyser och design av system eller felsökning. Genom problemlösning kan elevernas färdigheter i att resonera och deras slutledningsförmåga undersökas. Stora skillnader mellan länder Skillnaderna mellan länder var stora när det gäller problemlösningsförmåga. I Korea (550 poäng), Finland (548) och Japan (547) presterade eleverna klart bättre än elever i andra länder. Eleverna i Sverige uppnådde i genomsnitt 509 poäng, signifikant över OECD-genomsnittet. I bland annat Norge och USA presterade eleverna signifikant under medelvärdet i OECD. Sverige flickorna bäst på problemlösning I Sverige och i de nordiska länderna Island och Norge presterade flickorna signifikant bättre än pojkarna. I de länder där flickorna presterade mycket bättre än pojkarna i läsförståelse, som i Sverige, presterade de även bättre i problemlösning. Tittar man på de högpresterande eleverna (nivå 3) låg de svenska flickorna över OECD-genomsnittet medan de svenska pojkarna låg under snittet. Andel elever som presterar under nivå 1 respektive på nivå 3, fördelat efter kön. Procent Under nivå 1 Nivå 3 Sverige, flickor 11 19 Sverige, pojkar 13 16 OECD, flickor 16 18 OECD, pojkar 18 19 128 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Genomsnittspoäng samt andel elever på olika prestationsnivåer i problemlösningsförmåga per land Urval av länder samt Norden och OECD-genomsnitt, PISA 2003 (Medelpoäng) Turkiet (408) Grekland (448) Italien (469) USA (477) Spanien (482) Norge (490) Österrike (506) Nivå 0 Nivå 1 Island (505) Sverige (509) Tyskland (513) Danmark (517) Frankrike (519) Nederl. (520) Kanada (529) Australien (530) Japan (547) Finland (548) Sydkorea (550) Nivå 2 Nivå 3 Problemlösningsförmåga Norden (514) OECD (500) 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 129
Skolklimat och tillhörighet Skolklimat och tillhörighet Matema Resultat från PISA 2003 Gott självförtroende och god motivation hos eleverna underlättar lärandet i och utanför skolan. Om de också upplever ett positivt klimat så stimulerar det både lärandet och känslan av tillhörighet till skolan. Av PISA 2003 framgår bland annat: Elevernas intresse för matematik jämfört med läsning var lågt. I Sverige var intresset för matematik större än i ett genomsnittligt OECD-land. Inte i något land uppgav flickor ett högre intresse än pojkar för matematik. I Sverige och Danmark var eleverna minst ängsliga för matematik medan eleverna i de högpresterande länderna (Japan och Korea) var mycket ängsliga. Mellan 2000 och 2003 har andelen elever i Sverige som stör på lektionerna ökat. Inom OECD har andelen störande elever varit konstant mellan år 2000 och 2003. Svenska elever kom oftare för sent till skolan än elever i något av de 41 länder som ingår i PISA 2003. Mer än var femte svensk elev kom för sent minst 3 gånger under en tvåveckorsperiod. Motsvarande siffra för OECD-länderna i genomsnitt är elva procent. Åtta av tio elever ansåg att skolan var en plats där de kände att de hörde hemma. Andelen gällde såväl för svenska elever som för OECD-genomsnittet. Känslan av tillhörighet skilde sig inte mellan flickor och pojkar i de flesta länder. I Sverige däremot kände flickorna en lägre tillhörighet än pojkarna. 130 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Engelska AE 1 1996 och 2002 Åtta länder, däribland Sverige, genomförde 2002 en studie av elevers kunskaper och uppfattningar om engelska i slutet av grundskolan. Studien är en upprepning av en studie som genomfördes 1996 i Frankrike, Spanien och Sverige. I studien 2002 deltog sju andra europeiska länder förutom Sverige: Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien och Tyskland. 1) Assessment of English. Engelska Eleverna i Sverige och Norge bäst Resultaten av studien kan delas in i tre nivåer. Norska och svenska elever låg högst med i det närmaste identiska resultat. Därefter kom eleverna i Danmark, Finland och Nederländerna med inbördes relativt likartade resultat. De klart lägsta resultaten uppmättes för eleverna i Spanien och Frankrike. Den stora skillnaden mellan södra och norra Europa förklaras till stor del av att ungdomar i Frankrike och Spanien i mindre utsträckning omges av engelska. Ungdomarna i norra Europa har i högre utsträckning kontakt med engelskan genom musik, TV/video, datorer och biobesök. Sett ur ett svenskt perspektiv fanns i våra nationella resultat stora skillnader på både individ- och skolnivå. Jämfört med övriga länder var dock spridningen av resultaten klart mindre. Det framgick klart att de svenska ungdomarna var mycket duktiga i engelska. I synnerhet visade de svenska 15-åringarna ett mycket gott receptivt kunnande, vilket innebär att de mycket bra förstod vad de hörde och läste. Detta stämmer väl överens med de nationella proven för skolår 9. Något sämre resultat hade de svenska eleverna i språklig korrekthet och skriftlig produktion. Se diagram på nästa sida! Svenska elever mycket positiva till engelska I Sverige är utbildningen i engelska ganska traditionell, det vill säga, lärarledd och läromedelscentrerad med mycket engagerade lärare. Lärarna i Sverige talar mer engelska på lektionerna än lärarna i övriga deltagande länder. Par- och grupparbete används mer i Sverige än i övriga länder. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 131
Engelska Det framgick också att de svenska ungdomarna var mycket positiva till engelska som språk och som skolämne mest positiva av alla ungdomar i de deltagande länderna. De svenska eleverna ansåg att lärarna i engelska är mycket engagerade och hjälpsamma. Lärarna kände sig också uppskattade av eleverna. Mer än hälften av lärarna ansåg dock att läraryrket är mycket litet eller inte alls uppskattat av samhället Procentuella totalmedelvärden av språkfärdighetsområdena hör- och läsförståelse, språklig korrekthet och skriftlig produktion. AE 2002 Sverige Norge Finland Nederl. Danmark Spanien Frankrike 0 20 40 60 80 100 Procent 1) Tyskland deltog endast delvis i studien varför inga totalmedel värden kan beräknas. 132 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Demokrati CIVIC 1 ung i demokratin 1999 2000 IEA-studien med 28 deltagande länder undersökte, under 1999 och 2000, 14-åringars och gymnasieelevers kunskaper om demokratins bärande ide och organisation. Undersökningens kunskapstest skilde på faktakunskaper och tolkningsförmåga. 1) Civic Education Study. Demokrati De svenska 14-åringarna ungefär som genomsnittet Totalt sett hade de svenska 14-åringarna en kunskapsnivå i nivå med genomsnittet. De presterade något under genomsnittet när det gällde faktafrågor om samhället och något över när det gällde tolkningsfrågor. Svenska 14-åringar, framförallt flickorna, hade en mer positiv inställning till invandring och invandrare jämfört med genomsnittet. Detta gällde också för kvinnors politiska rättigheter. Jämfört med flertalet andra länder upplevde 14-åringarna i Sverige att klassrumsklimatet var öppnare och att lärarna i högre utsträckning uppmuntrade till diskussioner. Ungdomars (14 15 år) kunskaper i demokrati, CIVIC 1999/2000. Urval av länder Ryssland Schweiz Kunskapsskala Tolkningsskala Danmark Storbrit. Tyskland Sverige Norge Italien USA Finland 85 90 95 100 105 110 115 120 Medelpoäng SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 133
Demokrati De svenska gymnasieeleverna över genomsnittet Totalt sett hade de svenska gymnasieeleverna en kunskapsnivå över genomsnittet i demokratifrågor. När det gällde tolkningsfrågor var de svenska gymnasieeleverna bland de bästa och när det gällde faktafrågor var resultatet något över genomsnittet. Liksom de svenska 14-åringarna hade de svenska gymnasieeleverna en mer positiv inställning till invandring/invandrare än genomsnittet. De svenska gymnasieeleverna, framförallt de på studieförberedande program, upplevde att klassrumsklimatet var öppnare än genomsnittet. Likartad syn på klassrumsklimatet fanns bland gymnasieelever i Danmark och Schweiz. 134 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Sammanfattning av PISA 2000 och 2003 I OECD:s PISA-studier mäts 15-åringars förmågor inom fyra kunskapsområden: läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning. Syftet är bland annat att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever i den obligatoriska skolan är rustade att möta framtidens utmaningar. Hur de klarar att analysera och hur de är förberedda på ett livslångt lärande. PISA genomförs från och med år 2000 vart tredje år. Fler än en kvarts miljon 15-åriga elever testades i 41 länder i PISA 2003, däribland samtliga OECD-länder. I PISA 2000 deltog 32 länder. Vid varje undersökningstillfälle är ett kunskapsområde i fokus, men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tiden. I PISA 2000 var läsförståelse huvudområde, i PISA 2003 matematik och i PISA 2006 blir det naturvetenskap. Ett nytt område i 2003 års undersökning var problemlösning. Svenska elever bättre än OECD-genomsnittet Svenska elever var signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom samtliga kunskapsområden i PISA 2003. Några större förändringar hade inte skett av de genomsnittliga resultaten i matematik, läsförståelse eller naturvetenskap jämfört med PISA 2000. Fyra länder var bättre än Sverige i alla fyra kunskapsämnena Finland, Sydkorea, Kanada och Australien. Ytterligare två länder, Japan och Nya Zeeland, var signifikant bättre än Sverige i matematik, naturvetenskap och problemlösning. En tredjedel av OECD-länderna, bland andra Norge, USA och Grekland var signifikant sämre än Sverige i alla fyra ämnena. Resultatet av PISA 2003 visade också att Sverige hade en mindre andel svagpresterande elever i alla ämnen utom naturvetenskap, jämfört med OECD-genomsnittet. De svenska flickorna presterade bättre än pojkarna i läsförståelse och problemlösning. Pojkarna presterade bättre i matematik än flickorna. I naturvetenskap fanns inga signifikanta skillnader. Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige hade förbättrat sina resultat i matematik och läsförståelse. Eleverna med utländsk bakgrund födda utomlands hade däremot försämrat sina resultat. En tredjedel av de svenska eleverna ansåg att det var oväsen och oordning på lektionerna samtidigt som Sverige var det land som hade störst andel elever som kom för sent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 135
Genomsnittspoäng för eleverna i ett urval av länderna för respektive kunskapsområde i PISA 2000 och 2003 Läsförståelse Matematik Naturveten- Problem- PISA PISA skap PISA lösning 2000 2003 2000 2003 2000 2003 PISA 2003 Australien 528 525 533 524 528 525 530 Danmark 492 492 514 514 481 475 517 Finland 546 543 536 544 538 548 548 Frankrike 505 496 517 511 500 511 519 Island 507 492 514 515 496 495 505 Italien 487 476 457 466 478 486 469 Japan 522 498 557 534 550 548 547 Mexiko 422 400 387 385 422 405 384 Norge 505 500 499 495 500 484 490 Sverige 516 514 510 509 512 506 509 Sydkorea 525 534 547 542 552 538 550 Tyskland 484 491 490 503 487 502 513 USA 504 495 493 483 499 491 477 Norden 513 508 515 515 505 502 514 OECD-snitt 500 494 500 500 500 500 500 136 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik
Översikt av svenska elevers resultat i internationella studier i läsförståelse, matematik och naturvetenskap 1964 2003 Mätning/år Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS/1964 13-åringar * Avgångselever i gymn. skolan *** FISS/1070/71 10-åringar ***** 14-åringar *** Avgångselever i gymn. skolan ***** IEA LF/1070 10-åringar ***** 14-åringar *** Avgångselever i gymn. skolan *** SIMS/1980 13 14-åringar * Avgångselever i gymn.skolan *** SISS/1983 10-åringar (år 4) ***** 14-åringar (år 8) ***** Avgångselever från N /T linjer **** IEA LF/1991 9-åringar ***** 14-åringar ***** IALS /1994 98 16 65 år ***** TIMSS/1995 13-åringar (år 7) **** *** Avgångselever N/T linjer **** ***** Avgångselever övriga linjer ***** ***** PISA/2000 15-åringar **** **** **** Trend/2001 Årskurs 3 ** PIRLS/2001 Årskurs 4 ***** Årskurs 3 **** TIMSS/2003 Årskurs 8 **** **** PISA/2003 15-åringar **** **** **** ***** Resultat bland de fem/20 procent bästa. **** Resultat signifikant över genomsnittet. *** Genomsnittligt resultat. ** Resultat signifikant under genomsnittet. * Resultat bland de sämsta. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 137
Källor till kapitlet OECD (2002), Education Policy Analysis Skolverket (2003), PIRLS 2001. Barns läskompetens i Sverige och världen. Skolverket (2001), PISA 2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. SV-rapport 209 Skolverket (2003), Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. SV-rapport 227 Skolverket (2004), TIMSS 2003. Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. SV-rapport 255 Skolverket (2004), Engelska i åtta europeiska länder Utbildningsdepartementet (2004), Utbildningen i Europa. Rapport 6 Skolverket (2001), Ung i demokratin, SV-rapport 210 Skolverket (2004), Internationella studier under 40 år Skolverket (2004), PISA 2003. Svenska femtonåringars läsförmåga, kunnande i matematik, naturvetenskap och problemlösningsförmåga i ett internationellt perspektiv. SV-rapport 254 Skolverket (1996), TIMSS 1995. Svenska 13-åringars kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, SV rapport 114 Skolverket (1996), TIMSS 1995. Kunskaper i matematik och naturvetenskap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser, SV rapport 145 Svenska Kommunförbundet (2004), Aktuellt om skola och barnomsorg Tabeller till kapitlet Sid Tabell 8.1 Genomsnittlig ålder samt medelpoäng i allmän-, informationsoch skönitterär läsning fördelat efter land (PIRLS 2001) 180 Tabell 8.2 Genomsnittlig ålder samt medelpoäng i matematik och naturvetenskap fördelat efter land (TIMSS 2003) 181 Tabell 8.3 Genomsnittspoäng per land och kunskapsområde (PISA 2003) 182 138 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik