Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Relevanta dokument
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Rörlighetsträning vid tonusproblematik

FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur

Ledrörlighet Svåra hjärnskador Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Att leva med Spasticitet

Att förebygga motionsskador

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling

Ortopedidagen Rehabilitering efter armbågsluxationer. Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Till dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi

Träningsprogram med fitness training ball

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en metacarpalefraktur

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Manual för HSL Uppdrag

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Delegering i Procapita, manual

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

ALT OM SPASTICITET. Solutions with you in mind

Rutin för fall och fallskador

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Plexusinformation för barn i skolåldern

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

information till dig om Acromioplastik

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

Till dig som har knäledsartros

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Manual delegering i Procapita

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

Triggerfinger/-tumme

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

Manual LifeCare Utförare

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Uppvärmning. Stretching

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Du är gjord för att röra på dig

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Kroppen del 2 Stencilhäfte

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder

Förebygga förslitningsskador hos tjänstehund

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Multipel Skleros Multipel skleros

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har opererats för en handledsfraktur

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Världens vanligaste ledsjukdom

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Patientinformation tennisarmbåge

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt.

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Gång- och rörelseanalys

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Hässleholms sjukhusorganisation

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Hockeyskador. Handläggning i samband med match och träning. Team -04

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Transkript:

1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax Bakgrund Kontraktur definieras som begränsad rörlighet i leder, muskler eller mjukdelar. En kontraktur kan utvecklas när en led eller de muskler som fäster vid leden inte används optimalt. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna blir kortare med risk för översträckning och felställningar. Till följd av detta kan rörelseomfånget i en led begränsas, smärta i den stela leden uppstå och ADL (aktivitet i dagliga livet)-funktionen begränsas. Profylax kan beskrivas som en förebyggande åtgärd och är en term som ofta används i olika sammanhang inom vården. Kontrakturprofylax (ofta förkortat KP) kan kort sammanfattas som en förebyggande åtgärd för att motverka en begränsad rörlighet i olika leder, muskler eller mjukdelar. Riskfaktorer Det finns flera tänkbara riskfaktorer till att en kontraktur utvecklas. När individen inte kan ta ur rörligheten i en viss led aktivt på egen hand (av olika orsaker) är risken för kontrakturer hög. Om individen inte själv kan ta ut rörligheten kan denna behöva hjälp med detta. Inaktivitet är en vanligt förekommande riskfaktor. Vid inaktivitet kan rörligheten inskränkas redan inom en vecka. Ökad ålder leder ofta till mer stillasittande/inaktivitet. Det naturliga åldrandet leder bland annat till att: Muskelmassan minskar, främst de snabba muskelfibrerna. Leden förändras vilket kan leda till försämrad rörelseförmåga. Ledbrosket blir mjukare, mindre elastiskt och mer känsligt för belastning. POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se WEBB VELLINGE.SE BANKGIRO 5896-1467 ORG. NR 212000-1033

2 (5) Förändringarna i ledbrosket medför bl.a. försämrad rörlighet genom ökad friktion, vilket leder till gångsvårigheter, minskat rörelseomfång och stelhet. Skador eller sjukdomar är andra riskfaktorer som kan leda till kontrakturer, till exempel vid spasticitet, muskelobalans (t.ex. benamputation), traumatiska skador eller sjukdomar i centrala nervsystemet (t.ex. skallskador, stroke, ryggmärgsskador, MS, Parkinson, etc.) samt demenssjukdomar. Kontrakturprofylax Kontrakturprofylax utförs när risken för att en kontraktur ska uppstå är överhängande. Det bästa sättet att motverka en kontraktur är att se till att den aldrig uppkommer. Syftet med en kontrakturprofylax är att: Förebygga inskränkt ledrörlighet. Förbättra funktion och/eller minska smärta. Förbättra cirkulationen i en led. För att kontrakturprofylax ska ha effekt är det viktigt att den utförs regelbundet, gärna flera gånger dagligen, enligt ordination. Hur ofta den utförs i specifika fall styrs av individuella faktorer, till exempel rörligheten i leden från början, risken för att utveckla kontrakturer samt tänkbara konsekvenser av en kontraktur. En kontrakturprofylax kan utföras både aktivt och passivt. Med aktiv kontrakturprofylax menas att patienten själv tar ut rörligheten i de berörda lederna. Detta förutsätter att patienten kan styra armen eller benet med egen muskelkraft. När patienten inte på egen hand kan utföra rörelserna aktivt utförs kontrakturprofylaxen passivt. Patienten behöver då hjälp med att ta ut rörligheten i en viss led antingen med hjälp av den friska sidan och olika träningsredskap eller med hjälp av en annan person. Vad händer i leden? Rörligheten i en led kan begränsas av olika strukturer vilket leder till att slutläget av en rörelse kan upplevas på olika sätt. Ofta pratar man om rörelsens endfeel. Mjukt stopp innebär att mjuk vävnad begränsar ledens rörlighet, till exempel när man böjer armbågen eller knäet. Hårt stopp innebär att ledens utformning och skelettet begränsar rörligheten, till exempel när man sträcker knäet eller armbågen på en avslappnad individ.

3 (5) I samband med kontrakturer begränsas rörligheten oftast av ett fast stopp, vilket innebär att slutläget känns stumt och fast. Muskler, ligament och ledkapsel kan då vara det som begränsar rörligheten. Mjuka rörelser ut i ytterläget kan då sättas in som behandling i syfte att bibehålla eller om möjligt öka befintligt rörelseomfång. Generell och avancerad kontrakturprofylax Det finns två olika typer av kontrakturprofylax som kan delegeras i Vellinge kommun. Den ena är generell, vilket betyder att du som blir delegerad inom detta får utföra ordinerad kontrakturprofylax hos flera olika patienter. Den andra är avancerad, vilket betyder att det krävs specifikt handhavande hos en specifik patient dvs. denna delegering är patientbunden. Tillvägagångssätt vid utförande av generell kontakturprofylax I samband med utförande av generell kontrakturprofylax är det av betydelse att du som vårdpersonal talar om för patienten vad du tänker göra innan du påbörjar insatsen, håller ett stadigt och lednära grepp, väl understött kring den kroppsdel det gäller samt utför rörelserna långsamt, stannar i ledens ytterläge och därefter åter till utgångsläget. Tillvägagångssätt vid utförande av avancerad kontrakturprofylax I samband med utförande av avancerad kontrakturprofylax är det av betydelse att du som vårdpersonal utför insatsen i enlighet med ordination som står i den specifika patientens hälsoplan samt enligt tillvägagångssättet för generell kontrakturprofylax. Skulle de två vara motstridiga är det alltid den patientspecifika ordinationen i hälsoplanen som gäller. Kontrakturprofylax i samband med stroke Den ökade muskelaktiviteten och hjärnans minskade muskelkontroll kallas spasiticitet. Vid stroke kan spasticitet uppstå. Spasticitet är en vanlig komplikation efter stroke och drabbar mer än var femte patient. Oftast utvecklas spasticiteten gradvis under de första månaderna. Spasticiteten orsakar rörelse- och funktionshinder. Spasticiteten beror på att skadan som stroken medfört i hjärnan stör dess kontroll över musklernas aktivitet. Ökad muskelspänning kan då uppstå som i sin tur leder till förkortning av den drabbade

4 (5) muskeln. Ju hastigare rörelse som sker, desto högre motstånd från den spastiska muskeln. Botox är ett muskelavslappnande läkemedel. När det injiceras i den spastiska muskeln dämpas överaktiviteten och spasticiteten lindras. Ett utav målen med Botox-behandling är att förhindra muskelförkortning och ledstelhet dvs. kontrakturer. Botox botar inte spasticitet men underlättar för fortsatt träning. Det är därför av stor betydelse att rörelseuttag för den specifika muskeln, som blivit injicerad med Botox, sker dagligen och regelbundet. Risker med att kontrakturprofylax inte genomförs En aspekt av att kontrakturprofylax inte genomförs, är att det finns risk att patientens ADL-funktion försämras och konsekvensen blir vidare att vårdpersonal måste stötta upp mer i de olika momenten. En annan aspekt är att patienten i den stela leden/kroppsdelen kan uppleva smärta. Det är viktigt att kontrakturprofylax genomförs på ett korrekt sätt, då risk annars föreligger för onödiga vårdskador, som inte hade behövt inträffa. Praktik Praktisk genomgång av kontrakturprofylax/avancerad kontrakturprofylax gås igenom inför varje enskild delegering. Avancerad kontrakturprofylax är patientspecifik. Referenser Medical Affairs. (2016). Patientinformation Botox vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. Vårdhandboken (170816) http://www.vardhandboken.se/texter/benamputation-vardoch-behandling/kontraktprofylax-och-forflyttning/ 1177 vårdguiden (170816) https://www.1177.se/jonkopingslan/tema/ryggmargsskada/liv-och-halsa/trana-leder-och-muskler-kontrakturprofylax/

5 (5) Instuderingsfrågor: 1. Vad är kontrakturprofylax? 2. Varför uppstår kontrakturer? 3. Vad är syftet med kontrakturprofylax? 4. Vad är skillnaden på aktiv och passiv kontrakturprofylax? 5. Vad bör man tänka på i samband med utförande av avancerad kontraktuprofylax? 6. Vad är riskerna med utebliven kontrakturprofylax?