Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Carl Skottbergs gata 22B 413 19 Göteborg lilian.wiegner@vgregion.se
Institutet för stressmedicin ISM Projekt (2002) till permanent verksamhet (2008) Sedan start har vi träffat över 1000 patienter som uppfyller kriterierna för UMS. Vi har följt hälften i minst 18 månader. 2/3 kvinnor och 40% under 40 år Sedan juni-2016 ingen patientmottagning, enbart forskning och kunskapsspridning. Pågående långtidsuppföljning av UMS patienter (LUMS)
Meny för dagen.. Diagnostik vid utmattningssyndrom (UMS) Förekomst i primärvård Vanliga symtom inklusive depression och ångest Behandling Hur ska man förhålla sig till sjukskrivningslängd? Rehabkoordinatorns viktiga roll Kärnbudskap
Diagnosen utmattningssyndrom, hur kom den till? UMS kriterier togs fram av Socialstyrelsen 2003. OBS LÅNGVARIG STRESSBELASTNING Sjukdomen benämns olika internationellt: vital exhaustion, clinical burnout, adjustment disorder
Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom F43.8A Andra reaktioner på svår stress Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel, eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
UMS är vanligt bland sökande på vårdcentral Primärvårdsstudien STRIP 1. Samtliga patienter i väntrummet på fem vårdcentraler, 18-65 år, besvarade under två veckor en fråga om stressbelastning (N= 587) 59 % angav ökad stressbelastning (mer än bara lite stress på single item stressfrågan QPS Nordic) 2. Dessa patienter besvarade frågeformulär om: - utbrändhet (SMBQ) - självskattat utmattningssyndrom (s-ums) - depression (HAD) - ångest (HAD) 3. Sista steget var ett läkarbesök (n-178), 9% av alla inkluderade i studien hade kliniskt UMS. Av dessa hade 94% även ångestdiagnos och 53% depressions diagnos.
Stressrelaterad sjukdom kan ha många ansikten Olika kroppsrelaterade symtom som bröstsmärta/ yrsel och huvudvärk Psykiska symtom som sömnstörning/ångest och nedstämdhet Kognitiva svårigheter som minnes och koncentrationsstörningar
Vad är utmärkande för utmattningssyndrom? Mental trötthet Sömnstörning Kognitiv svikt Varierande kroppsliga symtom
Hur får man utmattningssyndom? STRESS (EXPONERING/STRESSORER) Friskfaktorer Genetiska faktorer Tidigare erfarenhet /livshändelser m.m Bemästring m.m Stressfysiologisk reaktion Somatiska konsekvenser Psykiska konsekvenser
Var fanns stressbelastningen hos UMS-patienter på ISM? 4% n-100 20% 76% Privatlivet Arbetet Både arbete och privat
Vilka huvudsakliga stressorer angavs Arbetsrelaterade stressorer 1.Kvantitativa krav i arbetet 2.Emotionella krav i arbetet 3.Dåligt ledarskap (n=100 patienter på ISM med UMS. 50 kvinnor och 50 män) Privata stressorer 1.Relationsstörningar 2.Ansvar för sjuk anhörig 3.Ekonomiska problem
Vad ser vi för symtom hos patienter med stress/utmattningssyndrom?
SYMTOM VID STRESS och UMS Trötthet och sömnstörningar Huvudvärk/yrsel/ökad ljudkänslighet Bröstsmärtor/tryck över bröstet/hjärtklappning Muskelvärk/annan värk Minnes- och koncentrationssvårigheter Magvärk/orolig tarm Oro och ångest Ökad irritabilitet, stressintolerans Nedstämdhet, depression
Mental trötthet Lång återhämtning även efter måttlig ansträngning Snabb överbelastad av yttre stimuli Låg uthållighet
Sömnstörning hos patienter med UMS Svårare att somna in Mindre och mer fragmenterad djupsömn Reducerad sömneffektivitet Normal sömnlängd men försämrad sömnkvalité
Beskrivning av minnesförmåga hos patienter med UMS (n=363) 12% 28% 42% 18% 0% 20% 40% 60% Minnet så dåligt att det ställer till dagliga problem Både jag själv och anhöriga har märkt påtaglig försämring Minnet påtagligt försämrat men anhöriga har ej anmärkt på de Minnet ej försämrat jämfört m jämnåriga
De kognitiva nedsättningarna vid UMS påverkar förmågan att Ta in ny information Komma ihåg instruktioner i flera led ex matlagning Läsa böcker/ tidningar och minnas vad man just läst Hålla en röd tråd i ett samtal Strukturera vardagen Fatta beslut lösa nya problem
Kvinnliga patienter med Utmattningssyndrom hade försämrad kapacitet gällande uppmärksamhet, snabbhet, koncentration. De hade svårt med komplexa uppgifter som kräver organisation, planering och gott bildminne. -trots högt på IQ. Funktionell magnetkamera visar: Annat aktivitetsmönster i hjärnan när pat utför minnestest Lägre aktivitet i frontalloben, där exekutiv förmåga regleras dvs uppmärksamhet och långsiktig planering.
Depression och ångest är vanligt vid utmattningssyndrom Knappt 9% hade enbart UMS utan depression och ångest på specialistmottagningen
Ångest i primärvårdsstudien 94% av UMS patienter hade ångestdiagnos Bland dessa hade; 55% Ångest UNS 36% GAD 10% Panikångest
Patienter med UMS har svårare att nedreglera negativa emotioner via försämrad förmåga till att bromsa med PFC. Detta ökar sårbarheten för stress och ger en ökad stresskänslighet.
Personlighet Klinisk erfarenhet Ordning och reda men inte petimeter Drag av tvångsmässighet Ambitiös Svårt att be om hjälp Villkorlig självkänsla (Prestationsbaserad eller relationsbaserad självkänsla)
Behandling Utmattningssyndromet är ett sjukligt tillstånd med en kroppslig dysfunktion Ingen av de behandlingsmetoder som prövats ger någon särskilt imponerande effekt.. Svårigheten att rehabilitera när utmattningssyndromet väl kommit till stånd talar för att prevention är väsentlig. (DU-projektet, M.Åsberg,Å.Nygren)
Viktigt att utesluta annan sjukdom innan diagnos Viktigt att utesluta annat som tex: Sköldkörtel sjukdom B12 brist Blodbrist Hjärtsjukdom
UMS tar tid att utveckla och tid att bli frisk ifrån Energi Akut belastning Utmattningssyndrom Balanserad energinivå Långvarig hög stressbelastning Rehabilitering, sjukskrivning
Hur har vi behandlat patienter med UMS på ISM? Alla erbjöds Info till patienten i grupp Info arb.giv/anhörig Remiss till ISM Sjuksköterska Provtagning skattningsskalor Läkarbesök: Diagnos Information om sjukdomens art Regelbundet leverne Fysisk aktivitet Sjukskrivning Medicinering Regelbundna återbesök Stresshanteringskurs Fysisk träning Individuell bedömning av behov Psykoterapi Ind/grupp Sömnskola Grön rehab Arbetsminnes träning Psykoterapi för ökad självkänsla
Viktigast i behandlingen Balans i livet!
Brist på vila/återhämtning är lika farligt som ökad stressbelastning!
Minska belastningen 100% Sjukskrivning helt eller delvis under 3 år bland patienter på ISM (n-538) 0% 80% 60% 40% 20% 25% 50% 75% 100% Sickness compensation 0% 62% 27% 18% 17% 10% Baseline (n=538) 12 month (n=526/538) 18 month (n=485/538) 24 month (n=321/446) 36 month (n=311/446)
100% Sjukskrivning helt eller delvis under 3 år bland patienter på ISM Män (n-140) 0% 25% 80% 60% 50% 75% 100% 40% Sickness compensation 20% 0% Baseline 12 month 18 month 24 month 36 month
Sjukskrivning helt eller delvis under 3 år bland patienter på ISM Kvinnor (n-398) 100% 0% 80% 25% 60% 50% 75% 40% 100% 20% Sickness compensation 0% Baseline 12 month 18 month 24 month 36 month
Öka resurserna - hur då? Meditation, yoga, mindfulness Fysisk träning Stresshanteringskurs Medicin Grön rehabilitering ÅTERHÄMTNINGSTID ÅTERHÄMTNINGSTID ÅTERHÄMTNINGSTID
Övertränar patienten?
Involvera arbetsgivare Rehabkoordinator ex PRIMA studien Avstämningsmöten Grad av sjukdom samsjuklighet med depression/ångest Succesiv arbetsåtergång med upptrappning av arbetstiden och ökad komplexitet på arbetsuppgifterna Anpassning av arbetsuppgifter
Vid återgång i arbete Enkla arbetsuppgifter En sak i sänder Ingen tidspress Undvik kontorslandskap Ska kunna gå ifrån för att vila OBS viktigt att patienten får klara besked om vad som förväntas!! STÖD från arbetskamrat att ta raster, gå hem i tid osv
Finns det några riskyrken?
Framtida utmaningar. Kvarstående symtom! Nybesök 7 års uppföljning Symtom på utbrändhet 92 % (n=145) 25 % (n=38) Symtom på depression 37 % (n=60) 4 % (n=6) Symtom på ångest 63 % (n=102) 7 % (n=12) Självrapporterade symptom på utbrändhet (Cut-off 4.0 på Shirom-Melamed Burnout Questionnaire) och symtom på depression och ångest (cut-off > 10 på Hospital and anxiety depression scale) hos patienter med utmattningssyndromdiagnos, vid nybesök på specialistklinik och 7 år senare. Figur 1. De vanligaste rapporterade kvarstående symtomen hos patienter med utmattningssyndrom, 7 år efter nybesök (N= 166). Det finns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor vad gäller prevalens (Chi-square).
Kärnbudskap För hög stressbelastning ger många olika symtom Kartlägg alltid stressbelastning både i arbetet och privatlivet, hela livssituationen spelar roll Viktigt att få patienten att inse nödvändigheten av förändring Återhämtningen är mycket viktigt. Träna fysiskt, chilla, sov och ha lite roligt!! Depression och ångestsymtom försvinner fortare än utmattningssymtomen Tröttheten, stresskänsligheten och kognitiva svårigheter är den stora utmaningen Längd på sjukskrivningen varier mycket. Involvera arbetsgivaren!
Två helt olika sidor
Vi finns även på Facebook och Instagram Hemsida: vgregion.se/stressmedicin Facebook: Institutet för stressmedicin Twitter: @ingibjorg_ism
Neurocognitive and endocrine dysfunction in women with exhaustion syndrome Avhandling från Umeå university Agneta Sandström; [2010] Psykisk ohälsa Ängslig, pessimistisk Låg självkänsla UMS Låg självkänsla ofta prestationsbaserad Ambitiös Pedantiska drag Ihärdig Envis
Private Work Stressorer som som orsak till UMS vid specialistmottagning N=100 Quantitative Demands Emotional Demands Deficient leadership Reorganisation Conflicts Management responsibility Discontent Irregular working-hours Job insecurity Traumatic event at work Noisy work environment Relational conflicts Caring for a family-member Financial worries Residential stressor Death of a family-member Separation Single parent Personal injury or illness Change in family composition Worries for ones health Loneliness Voluntary engagement in association Legal matter 14 8 3 10 5 7 3 2 2 2 6 6 5 8 6 2 6 0 6 2 1 1 2 01 16 17 17 14 6 4 4 1 2 16 11 4 25 7 16 34 10 10 18 12 11 16 41 Women Men 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80