Protokoll från fastighetsägaremöte den 12 december 2013

TRV PROTOKOLL 1 (9) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Hélène Caulier 2013-12-12 0.1 Ev. dokumentid Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [DokumentID] TRV 2013/74410 102358 Fastställt av (i förekommande fall) [Fastställt av (personlista)] Dokumenttitel Protokoll från fastighetsägaremöte den 12 december 2013 Datum för mötet: 12 december Plats för mötet: Vingens kulturhus, Amhults Torg 7, Torslanda Tid: Kl 17.00-20.30 Deltagare från projektledningen och Göteborgs stad: Johanna Arvidsson Projektledare Trafikverket Hélène Caulier Projektkoordinator Trafikverket Helena Forslund Markförhandlare Trafikverket Johan Bengtsson Byggledare Trafikverket Christer Claesson Enhetschef Trafikverket Karl-Erik Johansson Projektstöd Trafikverket Jan Björkegren Uppdragsledare WSP Hans Nykvist Vägprojektör WSP Annika Granath MKB ansvarig WSP Jesper Lindgren Akustik WSP Markus Knutsmark Risk, farligt gods WSP Erén Andersson Petter Frid Anna-Karin Nilsson Sasson Markusson Stadsdelsförvaltningen/ Västra Hisingen Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret 1 Samrådsmöte öppnas Johanna Arvidsson, projektledare välkomnade och öppnade samrådsmötet. Johanna gick igenom agendan och förklarade urvalsprocessen till detta möte. Enligt vägförordningen 2012:707 är en fastighetsförteckning upprättad, där de fastighetsägare är upptagna, som anses vara särskilt berörda av intrång och buller. Ni omfattas av denna förteckning och är därmed kallade till kvällens möte. Målet för projektet är skapa bättre förutsättning för kollektivtrafiken. Vi planerar för ett busskörfält för att gynna fri framkomlighet för busstrafiken. Presentationsmaterialet från mötet finns tillgängligt på www.trafikverket.se/vag155. För de som önskar erbjuder vi enskilda samtal tillsammans med projektledaren och markförandlaren i januari. Möte hålls i första hand på Vingens kulturhus. Anmälan kan göras under kvällen alternativt så stämmer man av med Johanna Arvidsson vid senare tillfälle. Representanter från Stadsbyggnadskontoret var med idag för att redogöra kring arbetet med detaljplaner och dess planprocess som än så länge är i tidigt skede. Vägplan för projektet Lilla Varholmen Gossbydal skickas preliminärt in för

PROTOKOLL 2 (9) fastställelse december 2014. Vägplan kan dock inte fastställas om den strider mot detaljplan. I december hålls möten med särskilt berörda fastighetsägare. Den 13 januari hålls ett stort samrådsmöte för övriga intresserade. Synpunkter samlas in löpande och införlivas i samrådsunderlaget. Vi planerar att kungöra vägplan under hösten 2014, lämna in för fastställelse i december 2014 och starta byggnation 2016. 2 Presentation av medverkande Projektledningen och representanter från Stadsbyggnadskontoret, Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och Trafikkontoret presenterade sig kort. 3 Närvarolista Närvarande bockades av på lista innan mötet inleddes. 4 Val av justeringsmän Justeringsman 1: Carl G Enelund Justeringsman 2: Klas Richardsson 5 Presentation av vägförslaget Hans Nykvist och Jan Björkegren redogjorde för vägförslaget med åtgärder vid Hjuviksrondellen, Stora Pölsans väg och Batterivägen, Hästeviksrondellen, nya fastighetsanslutningar, Skalkorgarna, Övre Hällsviksrondellen, Hällsviksrondellen och busshållplats vid Gossbydalsvägen. Vid Skalkorgarna får bussfält en riktningsförändring. Vägen håller hastighet 70 km/h men det finns planer på att sänka hastighet till 50 km/h. Diskussion pågår med kommunen som fattar beslut om hastigheter. Stora Pölsans väg med Majstenavägen från norr. Fortsättningsvis hålls 3 vägkorsning. För att säkra gc-väg blir korsning signalreglerad och för att förbättra sikt för bilist förläggs gc-väg längs södra sidan. Måste tas bort för blandtrafik avser längs 6 fastigheter. Tomrör förläggs för eventuell framtida signalreglering. Nästa korsning vi Batterivägen är idag gångbana på norra sidan som tas bort av utrymmesskäl. Denna sträcka har även vänstersvängar som också gör det svårt att komma ut. För att sänka hastighet planeras för platågupp. Största problemet är färjorna vid högtrafik. Under dagen är det inget problem. Då flyter trafiken. 6 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vägplaneringsprocess Annika Granath redogjorde för miljö i vägplaneringsprocessen, åtgärdsförslag för natur- och kulturmiljö och artskydd, fokus kring rekreation och friluftsliv, barriäreffekter och åtgärdsförslag för vägdagvatten. I byggskedet kommer man generellt att påverkas av buller, vibrationer, damm och trafikstörningar. Sprängning och platsgjutning av räcken kommer att utföras. Trafikverket arbetar utefter ny vägplansprocess som började gälla från januari 2013. I vägplaneringsprocessen befinner vi oss nu i status samrådshandling.

PROTOKOLL 3 (9) Länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet innebär betydande miljöpåverkan. Det innebär att en MKB ska upprättas för vägplanen enligt 6 kap Miljöbalken. MKBn är indelad i följande fokusområden: Skyddande av naturvärden såsom artrik vägkant Hasselsnok skyddad i artskyddsförordningen Fornlämningsmiljöer Barriäreffekter för djur och människor Dagvattenhantering Buller och vibrationer Riskanalys för transporter med farligt gods I detta är även barnkonsekvensbeskrivning inkluderad. Målsättningar är åtgärder med hög säkerhet där det under byggtid följs tidreglering och riktvärden för bullrande verksamhet enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, riskanalyser, trafikanordningsplaner för att minska trafikstörningar och olycksrisker, miljösäkring av anläggningsarbete. Vi har tittat på att utföra gc-tunnlar på två ställen med dessa skulle bli för smala och trånga passager. Efter genomförda samråd skickas en ny version av MKB-Samrådshandling till Länsstyrelsen för godkännande. En granskningshandling av vägplanen inkluderat en av Länsstyrelsen godkänd MKB görs därefter tillgänglig för allmänheten för granskning. För Björköfjord och Rivöfjord finns idag miljökvalitetsnormer som dess vatten bedöms av. För att rena och förbättra vägdagvatten föreslås åtgärder som fördröjer vatten genom dagvattenmagasin och översilningsyta (gräsklädd slänt). Vid ett par platser längs vägen samlas vatten med bland annat isfall. När dessa smälter tas de med i terrängvatten och det blir överfyllt med vatten. Trafikverket är medveten om de två platserna. I MKBn tittas även på miljöeffekter under byggskedet. Luftmiljö, buller och vibrationer. Jesper Lindgren redogjorde för utredning kring luftmiljö, buller och vibrationer. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Luftföroreningar För luftföroreningar tittar vi dels på nulägesalternativ (år 2013) där befintligt framgår och dels utredningsalternativ (år 2030) som anger hur det antas att se ut efter alla åtgärder. Tiden för utredningsalternativet är satt från datum vid trafiköppning + 20 år. Bullervärden tas fram genom beräkningar och inte genom fysisk mätning på plats. Man räknar på en årlig trafikökning med ca 2 %. Bilar anses bli allt bättre ur miljösynpunkt med bättre avgasrening som på det viset kompenserar den tillkommande trafikökningen. Miljöförvaltningen beräknar varje år halterna av luftföroreningar i Göteborg och det går att ta del av den informationen via Göteborgs stads hemsida.

PROTOKOLL 4 (9) Buller För buller tittar vi på nulägesalternativ (år 2013), utredningsalternativ (år 2030), nollalternativ (år 2030). Riksdagen har angett riktvärden för buller från vägar och järnvägar. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. För rekreations- och friluftsområden anser Naturvårdsverket därutöver att följande värden ska eftersträvas: Rekreationsområden i tätort ekvivalentnivå 55 dba för vardagsmedeldygn Friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet ekvivalentnivå 40 dba för vardagsmedeldygn Ökning av maximal ljudnivå på grund av en extra bussfil beräknas bli högst 1dBA för två fastigheter. För övriga fastigheter blir situationen oförändrad eller förbättrad. Vibrationer Vi utför inte beräkningar utan gör mätningar på utvalda hus. Jesper Lindgren gick igenom hur selektering gjorts av hus som vibrationsmätts. De ska inte vara grundlagda på eller i fast berg. Samt de ska ha jämn geografisk spridning över den vägsträcka som ska byggas om. Mätningar har utförts under en dryg månad. Riskutredning för farligt gods Marcus Knutsmark gick igenom riskutredning för farligt gods. Plan-och bygglagen kräver riskhantering längs rekommenderade vägar för transport av farligt gods. För riskvärdering ser man till individ-och samhällsrisk genom tre alternativ För buller tittar vi på nulägesalternativ (år 2013), utredningsalternativ (år 2030), nollalternativ (år 2030). Risknivån för dessa tre alternativ ligger generellt i undre delen av ALARPområdet fram till ca 25-30 meter. Alla rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas enligt definition av ALARP-området. Föreslagna riskreducerande åtgärder innefattar nya vägräcken eller murar, nya eller förstärkta bullerskärmar samt ny vall och dike. De syftar till att förhindra avåkning från vägen samt eventuell pölutbredning sprider sig från vägbanan. Genomförs dessa åtgärder kommer risknivån generellt att nå en acceptabel nivå bortom 30 meter. Bebyggelse inom 30 meter kommer att ha en likvärdig risknivå som tidigare. Risknivån blir lägre för utredningsalternativet bortom ca 30 meter från vägen jämfört med nuläges- och nollalternativet. Väg 155 är en primär led där farligt gods transporteras. Det är ingen bra situation idag men i och med vägförslaget så gör vi det bättre än nuvarande förhållanden.

PROTOKOLL 5 (9) 7 Redogörelse för vägplanens prövning Helena Forslund, markförhandlare redogjorde för vägplanens prövning. Vägplan ger rätt till markåtkomst för vägen. Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet på-börjats (31 Väglagen). Vägrätten är en rätt för väghållaren att nyttja den mark som behövs för vägen. Rätt till grus, berg och andra jordmassor inom vägområdet (30 Väglagen). 8 Information om ersättningsfrågor och markförhandlingar Helena Forslund informerade om markåtkomst och ersättningsfrågor. Utomstående värderare utför värdering. Vanligtvis regleras ersättning i efterhand för att få se exakt vad som exempelvis blivit illa åtgånget. Ersättning kan överklagas till mark- och miljödomstolen och vägplan kan överklagas till regeringen. Ersättningsfrågor och vägplan lever därmed två olika liv. 9 Stadsbyggnadskontoret informerar om detaljplaneändringar Stadsbyggnadskontoret kommer att ha en egen samrådsprocess. Man befinner sig just nu i detaljplaneskede. Preliminärt startar samråd under våren 2014. Karta visades över Trafikverkets vägplansområde kontra Stadsbyggnadskontorets område för detaljplan för att illustrera hur de strider mot varandra. Om vägplan strider mot detaljplan kan vägplan inte fastställas. Byggnadsnämnden ansvarar för detaljplaner och har tagit beslut att detaljplan här ska ändras. Stadsbyggnadskontoret arbetar utefter mål som hållbart resande och klimat neutral stad. I det detaljplanearbetet görs hela tiden avvägning av politiska mål och den enskilde invånaren. Vanligt förekommande frågor till Stadsbyggnadskontoret är frågor kring detaljplaneområdet. I vägplan berörs många fler. Stadsbyggnadskontoret kan idag enbart förmedla lite information men det kommer att byggas på efterhand. Stadsbyggnadskontoret är än så länge i tidigt skede. Om man lägger detaljplan på allmän plats. Då ska kommun lösas in.? 10 Övriga frågor Frågor och synpunkter 1. Denna sträcka har dålig framkomlighet. Varför bygga enbart busskörfält? Svar från Trafikverket: Med detta fält gynnas fri framkomlighet för buss. 2. Angående korsning vid Batterivägen och utrymmesskäl. Ni bör börja lösa in fastigheter. Detta är inte konsekvent. När det är svårlöst då bör man ta mark. 3. Vid Övre Hällsviksvägen tas signalkorsning bort för att istället göra en cirkulationsplats. Cirkulationsplatser anses vara hastighetsdämpande men här flyger bilar över och det gäller även bussar. Svar från Trafikverket: Vi arbetar med att sänka hastighet med hjälp av farthinder. Trafikverket har en dialog med kommunen om att sänka hastigheten på hela sträckan. 4. Det är oförståeligt att inte sänka hastigheten. Här finns ju flera uppenbara faror med vänstersvängar, folk som har oerhört bråttom och farliga övergångar. 5. Högre hastighet ger högre ljud. Hur mäter ni nivån? Svar från Trafikverket: Vi arbetar främst utefter beräkningar och inte mätningar. Vi ser se över och diskuterar med Trafikkontoret möjlighet att sänka från 70 till 50 km/h längs sträckan. 6. Vad gäller båtplatser hur mycket kommer ni att flytta ut? Kommer båtplatser vara kvar? Svar från Trafikverket. Vi kommer att bredda vid cirkulationsplatsen i Hjuviksrondellen och en bit västerut, skjul kommer skyddas med en mur. Båtplatserna kommer att vara kvar.

PROTOKOLL 6 (9) 7. Vid Skalkorgarna bibehålls cirkulation och pga. hastighet 70 km/h kan inte övergångsställe vara kvar. Hur ska vi kunna ta oss över vägen då? Vet ni hur många barn som går över vägen Har ni räknat antal? Om man bor där och vill åka buss hur ska man komma över vägen? Det borde vara signalreglerad övergång. Den måste som minst en markerad övergång. Svar från Trafikverket. Cirkulationen i sig påverkar trafik till sänkt hastighet. Övergångsställe är ingen säkerhetsgaranti. Signalreglering ger endast marginella fördelar och inte samma naturliga hastighetsdämpning som cirkulation bidrar till. Vi tar till oss era synpunkter. Det bör utformas en tydlig markering. 8. Regelverk anger att övergångsställe inte är tillåtet på 70 km/h väg, men sänk då istället hastighet. 9. Är bussfälten fastställda? Gäller förslaget reversibelt fält fortfarande? Svar från Trafikverket: Reversibelt busskörfält gäller inte längre. 10. Hur många minuter tjänar vi i och med denna åtgärd? Tidigare har sagts restidsvinst med 3 minuter. Man måste ju ha räknat på detta? Svar från Trafikverket Det blir missvisande att räkna minutvinster på det viset. Västtrafik efterfrågar mer garanterad framkomlighet som busskörfältet kan erbjuda. Man måste se till hela stråket. Västtrafik förväntar sig ett pålitligt stråk med fri framkomlighet för att bussar ska kunna trafikera enligt tidtabell samt komma fram överhuvudtaget. 11. Hastighet borde sänkas från 70 km/h till 50 km/h. Svar från Trafikverket: Trafikverket bestämmer inte hastighet. Det gör Trafikkontoret men dialog pågår nu kring detta med Trafikkontoret/kommunen. 12. Kan ni sätta upp fartkameror? Vem bestämmer det? Svar från Trafikverket: Trafikverket ansvarar för det. Väg 155 uppfyller dock inte tillräckliga kriterier för att nyttja det. 13. Lägger man inte ner väldigt mycket pengar på åtgärd som egentligen inte kan nyttjas? Är bro ett alternativ? Svar från Trafikverket: Bro är ingen fråga att ta ställning till i detta forum. Projektet görs som en långsiktig lösning. Området exploateras stort så vi ser att projektåtgärden är befogad och att det långsiktigt kommer till nytta. 14. I Öckerö kommun, hur många kan tänka sig där att åka kollektiv? Svar från Trafikverket: Vi har ingen uppgift på det. Projektet bygger på att Västtrafik ska få bättre tillförlitlighet i sin trafikering. Tidtabeller ska kunna följas bättre. 15. Stannar bilar och bussar upp i rondell och därefter gasar på så ger det störande buller. Det är bra med bussfält men trafik gör mycket ljud. Ska ni förstärka med bullerplank? Har ni tänkt att sätta upp bättre bullerplank? Svar från Trafikverket: Vi kommer gör många bullerskyddande åtgärder. 16. Angående trafikering bil och buss, har ni någon skyldighet att bilar ska komma fram? Hur lång livslängd har vägen? Är detta ok? Vilken nivå är ok? Svar från Trafikverket Västra Götalandsregionen beslutar i regionalvägsfrågor. Trafikverket levererar in status och fakta på vägar sen är det ytterst politiker som beslutar vad som ska göras. 17. Vem beslutar om framkomlighet, vem bestämmer? Anledning till frågan är att vi får en motorväg rätt igenom ett fint bostadsområde, när det istället finns mark som kan nyttjas till detta ändamål. 18. Allt är fel! Förhoppningsvis så kommer öborna inse att man behöver bro. 19. Görs det något vid färjeläget? Svar från Trafikverket: Nej, i detta projekt gör vi kollektivtrafikhöjande åtgärder. 20. Det känns som vi här boende ska åka buss medan de från öarna ska åka bil. De får fri framkomlighet med bil. Svar från Trafikverket: Västtrafik ser ständigt över sin trafikering för att kunna uppdatera bäst. 21. Bro, är ni med på den tanken? Svar från Trafikverket: Vi har inget uppdrag att utreda projektering för bro. 22. Det är konstigt att ni utreder kollektivtrafiken och helt åsidosätter biltrafiken.

PROTOKOLL 7 (9) 23. Vanligtvis har man samråd men nu är allt redan bestämt. Beslut är taget långt innan. Svar från Trafikverket: Utredning har gjorts blanda annat i K2020. 24. Detta är ju ingen demokratisk process. Det enda är att skaffa bra advokater och fördröja det hela på så vis. Ni har ritat in markintrång men ni villa inte lösa in fastigheter. Det är absurt. Svar från Trafikverket: Det som ni kan påverka genom dessa samråd är att komma med synpunkter på trafikförslaget. Vidare kan ni påverka genom att överklaga projektet. 25. Det har tidigare varit tal om att lösa in 70 fastigheter längs sträckan bla. med anledning av riktlinjer skyddsavstånd 200 meter från bostad och 100 meter från övrig bebyggelse. Men hur har läget förbättrats? Hur är det tillräckligt skydd? Svar från Trafikverket: Vi har tagit hjälp av Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och kommit fram till detta. Med vår åtgärd hindras pölar att rinna ut. Sannolikhet är låg att olycka ska inträffa och det är få transporter längs sträckan. Under de tider som farligt gods trafikerar gäller sänkt hastighet. 26. Hur mäter man oväsen? Tunga transporter, bussar som stannar och öppnar dörrar och accelererande fordon gör mycket ljud. 27. Detta är ett så omfattande projekt rent juridiskt att det kan betraktas som ny väg. Det har också en kollega till er på Trafikverket hävdat. Det är en så pass stor utbyggnad att det går som nybyggnation. 28. För oss som bor här räcker det inte med att säga att det inte blir sämre. Vilken norm går ni efter? Svar från Trafikverket vi gör bulleråtgärder vid överstigande värde vid fasad 55 db, samt våra åtgärder för farligt gods som sänker risk avsevärt.55 db gäller som riktvärdesgräns vid byggande av ny väg. 55 db är ett dygnsmedelvärd, 70 db är maxvärde. 29. Det hela tycks bestå av väldig många kompromisser. Busstrafik gör att biltrafiken blir lidande. Man satsar enbart på busskörfält men åtgärdar inte vägen för övrigt. Det blir svårt att få ordning på detta. 30. Vem har beslutat om detta? Är det Trafikverket, Västtrafik eller Göteborgs stad? Svar från Trafikverket: Projektet är beslutat av Västsvenska paketet. 31. Ni samråder inte med oss. Ni har redan fattat beslut. Ni har inte lyssnat på oss och ni förstör miljön för oss boende. Svar från Trafikverket: Syftet med projektet är att flytta över resandevanor från bil till buss för att med det få en långsiktig hållbarhet. 32. Ni måste se till att det bli bullerdämpande åtgärder. Bilar kör för fort och det är många barn i området. 33. Vi har ett bullerplank, busshållplats utanför oss. Vi har redan varit med och fått mark tvångsinlöst. 34. Angående buller har ni planer att lägga på tystare vägbeläggning? Svar från Trafikverket: Nej, pga. det är inte så effektivt. Det ger bra effekt till en början men den sjunker samt underhåll blir dyrare. 35. Finns det kartor med beräkningar. Svar från Trafikverket. Ja det finns. 36. Vem ska initiera frågan kring hastighetssänkning? Kan vi göra det? Svar från Trafikverket: Vi driver frågan och Trafikkontoret driver också frågan. 37. Detta är en åsikt som vi har och den är viktig. Hastighetsfrågan har tagits upp tidigare men nu har den ju tagits bort. Svar från Trafikverket. Nej, frågan har inte tagits bort. Den bearbetas nu. 38. Många upplever magisk gräns vad gäller hastighetförändring från 50 km/ till 70 km/h i det att stor respekt ges för 30 km/h samt det följer även för 50 km/h. När hastighet ligger runt 70 km/h då tappas respekten och hastighet kan snarare lätt öka än minska. 39. Hur vet man var i processen ni befinner er? Svar från Trafikverket. Vi informerar via hemsidan, brev och e-post. När det är dags för granskning av vägplan kommer de som är berörda få information om detta via rekommenderat brev. Vi följer Väglagen och enligt den ska alla intressenters synpunkter tas om hand.

PROTOKOLL 8 (9) 40. Samråd existerar inte. Allt är redan klart. Det är bara resterande detaljer som samråds om. Det är ren formalia och principer. Man samråder om det som redan är bestämt. Politiska beslut tas på regeringsnivå. Men här är en viktig skillnad. Detta är en lite ort med alternativ. 41. Politikerna ser detta som långsiktig planering men om detta misslyckas så har man inte gjort något för att förbättra trafiken. Varför förbättrar man inte för hela trafiken samtidigt? 42. Varför inte med respekt lösa in fastigheter? 43. Varför sätts inte fartkameror upp? Vem beslutar om det. Svar från Trafikverket: Det är Trafikverket som beslutar om fartkameror ska sättas upp. Det kommer inte att göras på väg 155 för att vägen har lågt olycksantal samt för låg hastighet. 44. Angående ersättning och markfrågor, varav riktlinje 50 %.Hur kommer det sig? Var kommer det ifrån, är det lagstadgat? Svar från Trafikverket: Detta är Trafikverkets riktlinje. 45. Hur görs exempelvis vid ersättning för häck. Bullerplank ska justeras och likvärdig häck önskas. Svar från Trafikverket: Trafikverket försöker ersätta så likt som möjligt med tidigare. 46. Finns det innovativa system, exempelvis system som kan ge indikation till färja att bilar är på väg mot färja så att denna kan invänta bilar. 47. Dialog mellan Göteborgs kommun och Öckerö kommun uppmanas. 48. Pratar man med Öckeröborna så vet de inte vad som planeras för. De tror att det är en fil för dem som ska upprättas. 49. Har ni tänkt göra barriär mellan bussfil och bilfil? Svar från Trafikverket: Nej. 11 Samrådsmötet avslutas Johanna Arvidsson tackade för visat intresse. Vid protokollet: Hélène Caulier Justeras Johanna Arvidsson Justeras Justeras Carl G Enelund Klas Richardsson

PROTOKOLL 9 (9)