Verksamhetsplan och budget 2014 HÖGSKOLAN DALARNA

Verksamhetsplan och budget 2014 HÖGSKOLAN DALARNA Beslut: Högskolestyrelsen 2013-12-19 Dnr: DUC 2013/1587/10 Gäller fr.o.m.: 2014-01-01 Ersätter: DUC 2012/1809/10 Relaterade dokument: Planerings- och budgetanvisningar 2014 (DUC 2013/1043/20, DUC 2013/776/20) Ansvarig för uppdatering: Planeringsberedningen (Eva Löfstrand) 2013-12-10 1

Sammanfattning Föreliggande budget för Högskolan Dalarna för 2014 har en total omslutning på cirka 585 mnkr vilket är 1 % (5,6 mnkr) lägre än 2013 års prognos. Budgeterat resultat för 2014 uppgår till -28,7 mnkr och därmed uppgår myndighetskapitalet till 122,7 mnkr vid utgången av 2014. I resultatet ingår strategiska avsättningar från myndighetskapitalet för forskning och utveckling inom e-lärande för Nästa Generations Lärande NGL-programmet (17,3 mnkr), visionsprojektet (1,5 mnkr) och edu-projektet (integrerad lär- och webbmiljö) (3,2 mnkr). Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med totalt 6,8 mnkr (1,7 %) under 2014, inkl. pris- och löneomräkning, jämfört med 2013. Förutom tidigare aviserade förändringar av takbeloppet anger budgetpropositionen en utökning på 3,3 mnkr p.g.a. hög efterfrågan från studenter på högskoleutbildning. I det höjda statsanslaget ingår även 2,8 mnkr som tillförts i vårförändringsbudgeten avseende utökad utbildning av sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Under 2014 beräknas utbildningsvolymen öka enligt budget med totalt sett 1 % (70 hst) jämfört med i oktober framtagen prognos för 2013. Ökningen återfinns till stor del inom sjuksköterskeutbildningen. Planerad verksamhet inom utbildningen överstiger 2014 års takbelopp med 1,8 % vilket motsvarar överproduktion om 7,3 mnkr. Omslutningen inom grundutbildningen ökar med 5,3 mnkr (1,3 %) vid en jämförelse med prognos för innevarande år. Den totala forskningsvolymen för Högskolan Dalarna beräknas under 2014 omsluta 104 mnkr, en minskning med 3 % (3,3 mnkr) jämfört med prognos för 2013. Den externt finansierade forskningen är omfattande och utgör 47 % (48,4 mnkr) av den totala forskningsbudgeten jämfört med prognos för 2013 som beräknas bli 50 % (cirka 53 mnkr). Ett flertal externfinansierade projekt upphör under 2013-2014 och medför därmed minskade intäkter. Uppdragsverksamhet inom utbildning minskar enligt budget under 2014 med 14 % (7,2 mnkr) jämfört med prognos för innevarande år. Den största minskningen (-6,6 mnkr) återfinns inom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna PUD men även omslutningen för Dalacampus minskar något. Antal anställda budgeteras till 650,5 personår vilket utgör en minskning med 0,4 % (2,5 personår) jämfört med prognos för 2013. Investeringsvolymen 2014 uppgår till 20,4 mnkr samt 5,4 mnkr för korttidsinvesteringar, totalt 25,9 mnkr. Av investeringarna härrör 10,2 mnkr till pågående biblioteksbyggnation. Motsvarande total volym enligt prognos för 2013 är drygt 19,9 mnkr. 2

1 Verksamhet Högskolan Dalarnas vision för 2015 sammanfattas i följande tre mål: År 2015 är Högskolan Dalarna ledande i nästa generations lärande. Vår utbildning och forskning är ansedd för sin höga kvalitet, som stärks ytterligare av att vi har egen forskarutbildning inom några starka områden. Vår samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer är väl utbyggd regionalt, nationellt och internationellt. I Strategisk handlingsplan 2010-2015 som fastställdes under 2010 1 för att konkretisera visionen, finns nio mål: MÅL 1. Högskolan Dalarna ska bedriva undervisning av hög kvalitet på grundnivå och avancerad nivå. MÅL 2. Högskolan Dalarna ska vara ledande i nästa generations lärande. MÅL 3. Högskolan Dalarna ska arbeta för ökad internationalisering av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. MÅL 4. Högskolan Dalarna ska bedriva egen forskarutbildning i några starka områden. MÅL 5. Högskolan Dalarna ska vidareutveckla samverkan kring utbildning, forskning och verksamhetsutveckling i riktning mot samproduktion. MÅL 6. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande arbetsmiljö för personal. MÅL 7. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande studiemiljö för studenter. MÅL 8. Högskolan Dalarna ska optimera användningen av tillgängliga resurser. MÅL 9. Högskolan Dalarna ska ha hög kvalitet på den vetenskapliga informationsförsörjningen. Dessa mål ligger till grund för de verksamhetsuppdrag som rektor ger till akademier, stödfunktioner och nämnder inför 2014. Under 2014 ska en process äga rum för att utveckla en ny vision för Högskolan bortom 2015 och framåt. Processen ska engagera såväl studenter och personal som våra intressenter och partners i och utanför Dalarna. Avsikten är att Styrelsen ska kunna fatta beslut om en ny vision för Högskolan i slutet av året. Under året kommer ett antal större utvärderingar och utredningar att genomföras. I enlighet med forskningsstrategin kommer Högskolans forskningsprofiler att utvärderas med stöd av extern expertis. På motsvarande sätt kommer en extern utvärdering av nämndsystemet att genomföras. Dessutom kommer Högskolan under 2014 att låta granska samtliga stödfunktioners innehåll och organisation. Fram till halvårsskiftet 2014 förbereds ett större projekt för att utveckla en ny och integrerad digital lärmiljö och webb för Högskolan, med arbetsnamnet edu. Avsikten är att efter behörigt beslut ska projektet kunna påbörjas under andra halvåret 2014 och fullföljas fram till 2016. Omslutning Verksamheten beräknas enligt budget 2014 omsluta cirka 585 mnkr, jämfört med prognos för 2013 på 590 mnkr. Totalt sett innebär budgeten en lägre omslutning på 0,9 % (-5,6 mnkr) vid en jämförelse med prognosen för innevarande år. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har omslutningen ökat med drygt 1 % (5,3 mnkr) vid en jämförelse med prognos för 2013. Statsanslaget har ökat med netto 6,8 mnkr inkl. 2,8 mnkr som tillförts i vårförändringsbudgeten avseende sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Bland Högskolans övriga verksamheter minskar uppdrag inom 1 Reviderad 2011-09-12 (DUC 2010/575/10) 3

utbildningen med 14 % (-7,3 mnkr) liksom forskningen med 2,5 % (-2,5 mnkr) och uppdragforskningen med 17 % (-0,8 mnkr). Inom uppdragsverksamheten återfinns minskningen huvudsakligen inom PUD med 28 % (-6,6 mnkr). Inom forskningen minskar främst forskningsprofilen Komplexa system mikrodataanalys med cirka 2 mnkr (7 %) p.g.a. att flera stora projekt avslutats under 2012-2013 vilket minskar de externa intäkterna under 2014. Relationerna mellan Högskolans verksamhetsgrenar (se diagram 1) uppvisar endast mindre förändringar jämfört med föregående år. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med två procentenheter till 74 % av den totala verksamheten vid en jämförelse med 2013. Uppdragsverksamhet inom utbildning har i stället minskat med en procentenhet till 8 % av total verksamhet, liksom forskningen som likaså minskar med en procentenhet till 17 % medan andelen för uppdragsforskning är oförändrad 1 %. Diagram 1: Högskolan Dalarnas verksamhet 2014 (intäkter, mnkr) Forskning 17 % (18%) Uppdragsforskn. 1 % (of) Verksamhet budget 2014 Intäkter totalt: 585 mnkr Uppdragsutbildn. 8 % (9%) Utbildning 74 % (72%) 1.1 Utbildning För att uppnå Mål 1 ovan (Högskolan Dalarna ska bedriva undervisning av hög kvalitet på grundnivå och avancerad nivå) fokuserar Högskolan Dalarnas utbildningsstrategi för åren 2013-2015 kontinuerlig och strategisk kvalitetsutveckling i fem centrala områden: Pedagogisk förnyelse - Nästa generations lärande Student, lärande och bildning Globala perspektiv och hållbarhet Forskningsförankrat lärande Samverkan och samproduktion Fokus på dessa fem prioriterade områden kommer att genomsyra Högskolan Dalarnas utbildningsverksamhet under år 2014. 4

Nästa generations lärande (NGL) Bland de viktigaste åtgärderna under 2014 för att uppnå Högskolans vision och mål, inte minst Mål 2 ovan (Högskolan Dalarna ska vara ledande i nästa generations lärande) finns en fortsatt satsning på utvecklingen av FoU-programmet Nästa generations lärande. Tack vare en medveten satsning på nätbaserad utbildning och på senare år forskning och utveckling inom nästa generations lärande, har Högskolan Dalarna fått ett gott rykte när det gäller innovativa undervisningsmetoder och pedagogisk förnyelse. Högskolan avser att under 2014 fortsätta att befästa sin ledande position inom e-lärande genom målmedvetet arbete med såväl egna utvecklingsprojekt som forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser inom akademi och arbetsliv. Under 2014 kommer programmet fortsätta arbeta tillsammans med akademierna för att säkerställa att utvecklingen av NGL får en plats i den ordinarie verksamheten såväl på campus som via internet. Efter en omfattande ansökningsprocess står det klart att NGL-programmet under 2014 kommer att finansiera tolv lärarinitierade utvecklingsprojekt, därtill ett antal centralt initierade nyckelprojekt. Antalet projekt är färre än tidigare år men är i högre grad fullt finansierade, vilket förväntas ha en positiv effekt på resultaten av dessa projekt. Under året kommer Högskolan också att arrangera den nationella och internationella forskningskonferensen NGL 2014, en uppföljning av den första konferensen som arrangerades av Högskolan i början av 2012. Intresset för konferensen är denna gång ännu större och av sammanlagt ett 60-tal konferensbidrag kommer mer än 25 från Högskolan Dalarna, vilket är mer än dubbelt så många som förra gången. Dessutom har nästan alla bidrag från Högskolan en koppling till antingen forskarskolan eller något av utvecklingsprojekten. Forskningsdelen av NGL-programmet beräknas omsätta drygt 7 mnkr under 2014 medan utvecklingsdelen budgeteras till 10 mnkr. Fortsatt projektering av edu-projektet under det första halvåret beräknas kosta cirka 0,5 mnkr och ytterligare 1,3 mnkr under året om Styrelsen så beslutar. Inom NGL programmets olika delar för 2014, inte minst edu-projektet ryms de digitala delarna av studie- och arbetsmiljön som ska utvecklas i enlighet med målen 6 och 7 ovan (Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande arbetsmiljö för personal. resp. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande studiemiljö för studenter.) Internationalisering Inom Mål 3 ovan (Högskolan Dalarna ska arbeta för ökad internationalisering av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå) talar visionstexten om att bejaka och uppmuntra globala perspektiv i Högskolans forskning och utbildning för att bidra till förståelsen av och engagemang för de stora överlevnadsfrågorna. Här kommer Högskolan också att genom särskilda utvecklingsinsatser bedriva gemensamma utbildningar med universitet i bl.a. Afrika. Att öka volymen utbyten mellan lärosäten i olika länder, av studenter, lärare och övrig personal, är en annan form av internationalisering som bidrar till att göra världen begriplig och ge handlingsvägar för studenter och en bred allmänhet. Inför 2014 fortsätter Högskolan satsningen på rekrytering av avgiftsbetalande studenter vad gäller insatserna för både rekrytering och mottagande. Utbildningsanslag För uppdraget inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå erhåller Högskolan ett ramanslag. Dessa anslagsintäkter avräknas via ersättningsbelopp som varierar mellan olika utbildningsområden. Resurstilldelningen bygger på ett system där faktiska prestationer ersätts upp till ett takbelopp, inklusive eventuellt anslagssparande. Lokalt inom Högskolan har ersättningsnivåer fastställts per 5

helårsstudent (hst) och helårsprestation (hpr), differentierade även de med hänsyn till utbildningsområden. Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med totalt 6,8 mnkr under 2014, inkl. pris- och löneomräkning. Förutom tidigare aviserade förändringar av takbeloppet anger budgetpropositionen i september en utökning på 3,3 mnkr p.g.a. hög efterfrågan från studenter på högskoleutbildning. Ett mindre belopp har även tillförts Högskolan för att finansiera en utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen. Tidigare kända förändringar utgörs av ett tillskott p.g.a. en tillfällig satsning på utökade högskoleplatser men även neddragningar p.g.a. omfördelning av platser inom lärar- och förskollärarutbildningarna liksom finansiering av föreslagen utbyggnad av vård- och ingenjörsutbildningar på andra lärosäten. Planerad verksamhet för 2014 motsvaras av 402,9 mnkr, att jämföra med tilldelat takbelopp på 395,7 mnkr. Utbildningsvolymen överstiger således takbeloppet med 1,8 % (7,3 mnkr), som därmed utgör överproduktion. Denna överproduktion får intäktföras först när utrymme finns inom ramen för takbeloppet. Senast framtagen prognos för 2013 utvisar att sparade prestationer utnyttjas med 1,4 mnkr, inklusive tillkommande decemberprestationer. Totalt beräknas Högskolan vid ingången av 2014 ha sparade prestationer motsvarande 4,8 mnkr som enligt budget ökar till 12,0 mnkr vid årets slut. Ökad utbildningsvolym Diagram 2: Total utbildningsvolym fördelat på utbildningsprogram resp. fristående kurs 2002-2012, prognos 2013 samt budget 2014 (antal HST) 8 000 7 000 6 000 5 000 Antal HST 4 000 Fristående kurs 3 000 2 000 1 000 Utbildningsprogram - 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 prognos Anm: Antal HST enligt budget 2014 innefattar inte fristående studenter som läser programkurser. Under 2014 beräknas den anslagsfinansierade utbildningsvolymen öka enligt budget med totalt sett 1% (70 hst) till 6 077 hst, jämfört med i oktober framtagen prognos för 2013. Den något högre utbildningsvolymen, i jämförelse med tidigare år, beror på ett något högre takbelopp för 2014. På längre sikt genomförs däremot neddragningar med beaktande av bland annat söktryck, regionens 6

Antal HST behov, tillgång till lärarkompetens samt ekonomisk bärkraft. Detta genomförs dels genom en minskning i antal och volym av fristående kurser och dels inställd respektive lägre antagning till befintliga utbildningsprogram. Diagram 2 visar utbildningsvolymen i antal helårsstudenter fördelat på utbildningsprogram respektive fristående kurs. Andelen fristående kurser av den totala utbildningsvolymen var som högst under 2009 med 48 % för att under 2012 sjunka till 39 %. Prognos för 2013 är nästan 41 % medan den enligt budget för 2014 är lägre. Vad gäller budgeterade antal HST för fristående kurs under 2014 innefattar dessa inte fristående studenter som läser programkurser varför andelen för 2014 i praktiken kommer att öka. Se vidare även diagram 3 för utveckling av utbildningsvolymen sedan 2003, inkl. fördelning på campus respektive nätbaserad utbildning. Volym per utbildningsområde och ämne Ökningen av antal helårsstudenter är, vid jämförelse med prognos för 2013, störst inom utbildningsområdena vård och medicin med totalt 98 hst (16 %) som huvudsakligen beror på den fortsatta utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen. Även inom undervisning/vfu sker en utökning med 15 % (74 hst) och är hänförlig till den nya lärarutbildningen. Det är nu högre krav på didaktik i samtliga ämneskurser och många kurser ligger helt inom pedagogiskt arbete (undervisning/vfu). Den största minskningen återfinns inom utbildningsområdet samhällsvetenskap och motsvarar 90 hst (7 %). Ämnen som minskar är exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap (-35 hst), statsvetenskap (-19 hst), sociologi (-19 hst) och även socialt arbete där ämnet delvis har klassificerats om till utbildningsområdet vård. Diagram 3: Antal helårsstudenter 2003-2012 samt prognos 2013 och budget 2014 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - HST campus HST nätcampus HST nätbaserat Prestationsgrader Prestationsgraden är ett mått som visar antal avklarade poäng i förhållande till kursens antal poäng. Prestationsgraden är under 2014 budgeterad till 77,5 %, som ligger i nivå med utfall för 2012 och prognos för 2013 (enligt tabell 1). Utbildningsvolymen har under dessa tre år varit på en relativt likartad nivå varför också prestationsgraden är relativt konstant. Den totala utbildningsvolymen ökade under 2008-2009 stort, totalt sett med 40 % (2 099 hst) i enlighet med tabell 2 vilket orsakade lägre 7

prestationsgrader under den perioden. Utbildningsvolymen minskade därefter under såväl 2010 som 2011 med knappt 2 % för att därefter under 2012 ytterligare minska med 14 %. Prestationsgraden för nätbaserad utbildning var under 2012 68 % (2011; 66 %) medan campusutbildning hade en prestationsgrad på 89 % (2011; 88 %), en skillnad som har två huvudsakliga förklaringar. Dels består det nätbaserade utbudet till 56 % av fristående kurser. Utbildningsprogram har i medeltal betydligt högre prestationsgrad än fristående kurser, för 2012 var genomsnittet 86 % (2011; 88 %) respektive 63 % (60 %). Dels är förklaringsgrunden en högre andel icke-aktiva studenter, s.k. nollpresterare, i nätbaserad utbildning. Tabell 1. Prestationsgrad (%) 2001-2011, prognos 2012 samt budget 2013-2014 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 81,0 80,7 82,6 83,8 81,8 75,4 78,7 72,4 68,6 74,9 76,1 77,3 77,7 77,5 Nätbaserat 60,0 65,5 70,3 57,2 64,5 45,1 55,9 63,8 66,2 67,9 73,9 74,2 Campus 83,6 85,3 83,4 80,7 84,4 87,8 76,8 86,2 88,0 88,7 83,5 81,9 Utbpgm 88,8 90,1 90,0 83,8 88,3 85,8 80,7 84,9 88,1 86,2 Frist kurs 71,0 71,5 68,2 63,0 66,2 57,3 56,1 62,4 60,0 63,2 Utbildning på campus respektive nät Den nätbaserade utbildningen har sedan 2003 ökat kraftigt vid Högskolan Dalarna (se tabell 2 och diagram 3) och utgör enligt prognos under 2013 59 % av den totala utbildningsvolymen räknat i antal helårsstudenter. Enligt budget 2014 minskar den nätbaserade utbildningen något vad gäller antal helårsstudenter vilket medför att även andelen minskar till 58 %. Minskningen beror till stor del på lägre andel fristående kurser på nät i främmande språk. Dessutom beräknas Förskollärarprogrammet fr.o.m. hösten 2014 göras om från nätbaserad utbildning till campus vad gäller undervisningsform. Tabell 2. Antal HST samt andel nätbaserad utbildning (%) 2003-2012, prognos 2013 samt budget 2014 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5 947 5 251 5 099 5 345 5 281 6 026 7 380 7 256 7 135 6 201 6 008 6 077 5 % 8 % 14 % 25 33 % 36 46 % 51 % 54 % 55 % 59 % 58 % Cirka 70 % av de drygt 16 000 individer som läser vid Högskolan 2013, studerar via nätet och även de som läser på campus använder de nätbaserade hjälpmedlen i form av lärplattform, inspelade föreläsningar, tillgång till öppna lärresurser o.s.v. Utbildningsprogram Antalet nybörjare på utbildningsprogram planeras minska under 2014 med 149 (-7 %) jämfört med föregående år (enligt tabell 3). Detta utgör en nödvändig anpassning till takbeloppen som beräknas gälla under åren 2014-2017. Antagning till utbildningsprogram innebär nämligen ett åtagande som sträcker sig 3-5 år framåt i tiden. Dimensioneringen av utbildningsutbudet inför 2016 kommer fortsatt att ses över. Tabell 3. Antal nybörjare utbildningsprogram 2003-2013 samt budget 2014 inkl. vårantagning 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 288 1 398 1 645 1 619 1 752 2 156 2 721 2 550 2 224 1 929 2 217 2 068 Till hösten 2014 planeras på nytt antagning till specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning vård av äldre (60 hp, avancerad nivå) efter det att programmet har omarbetats under 2012-2013. I och med ny examensrättighet i solenergiteknik på masternivå planeras för antagning till hösten på masterprogrammet, till stor del med avgiftsbetalande studenter. Dessutom planeras redan till våren 2014 för en återstart av Entreprenöriellt företagande (120 hp, grundnivå). Programmet är nätbaserat och har lockat 189 förstahandssökande. 8

Antagningen planeras fr.o.m. 2014 att ställas in för magisterprogrammet i nationalekonomi (60 hp, avancerad nivå). Kurserna involveras fortsättningsvis i stället i masterprogrammet Business Intelligence. En utökad antagning planeras till magisterprogrammet i företagsekonomi medan i stället minskad antagning planeras exempelvis inom magisterprogrammet i socialt arbete samt Digitalbrott och esäkerhet samt de tvååriga utbildningarna Utveckling av e-tjänster och Produktionsteknikerprogrammet. Även inom lärarutbildningarna kommer en minskad antagning att ske, främst till Grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Vad gäller antalet avgiftsbetalande studenter har budgetering gjorts för 36 nybörjare på utbildningsprogram för 2014, ungefär samma nivå som antal registrerade för innevarande år. Intresset hittills tyder på att en utökad antagning skulle kunna ske om studenterna bedöms behöriga och fullföljer sina planer. Söktryck Sökandesiffrorna totalt sett i riket har ökat med 3 % till vårens kurser jämfört med vårterminen 2013 2. Det totala utbildningsutbudet har samtidigt minskat med 8 %. Vid Högskolan har antalet förstahandssökande till kurser ökat med 3 % medan samtidigt antalet sökalternativ har minskat med 3%. Antalet förstahandssökande till utbildningsprogram har däremot ökat med 25 % jämfört med våren 2013, trots att antalet sökalternativ minskat med 17 %. Ökningen avser ökat antal sökande till främst sjuksköterskeprogrammet (66 st; 27 %) och lärarprogrammen (39 st; 10 %). Dessutom har det nystartade tvååriga programmet Entreprenöriellt företagande 189 förstahandssökande. Sökandesiffrorna totalt sett i riket till utbildningsprogram har ökat med 12 % samtidigt som antalet program har minskat med 9 %. Vad gäller antal förstahandssökande till ämneslärarprogrammen årskurs 7-9 respektive gymnasieskolan är ökningen vid Högskolan 41 % respektive 22 % medan motsvarande siffror för riket är -22 % respektive 12 %. Samtliga lärarprogram har till antagningen våren 2014 undervisningsform distans. Antalet sökande i åldersgruppen upp till 24 år har fortsatt ökat med 1 procentenhet jämfört med våren 2013 medan andelen kvinnor är 65,5 % jämfört med 64 % 2013. Akademiernas utbildningsplanering 1.1.1 Humaniora och medier Akademin Humaniora och medier, som organisatoriskt träder i kraft 2014-01-01, erbjuder nationellt konkurrenskraftiga utbildningar inom medier och humaniora. Kännetecknande för utbildningarna i medieproduktion är ett mycket högt söktryck, välmeriterade lärare och forskare med stor branscherfarenhet, en väl utvecklad samverkan med det omgivande samhället, ett mediehus i världsklass och hög etableringsgrad för examinerade studenter. Högskolans humanistiska utbildningar är också starka i ett nationellt perspektiv och kännetecknas av en hög andel vetenskapligt meriterade lärare. Språkutbildningarna har liksom medieproduktion ett mycket högt söktryck och utgör en unik miljö med 12 ingående språkämnen, som företrädesvis erbjuds via nätet. Språkmiljöns styrka vid Högskolan är förutom mångfalden av språk det täta samarbetet över ämnesgränserna kring forskning och pedagogisk utveckling. Högskolans lärarprogram är av stor betydelse då tio av akademins ämnen ingår som inriktningar (bild, engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, spanska, svenska som andra språk, svenska språket, tyska). 2 VHS pressmeddelande 2013-10-17 9

Volymmässigt är språkavdelningen störst med cirka 80 anställda inom tio främmande språk: arabiska, engelska, franska, italienska, japanska, kinesiska, portugisiska, ryska, spanska och tyska. Utbildningen sker huvudsakligen inom ramen för fristående kurser. I engelska finns däremot utbildningsprogram på magisternivå. Engelska, franska, spanska och tyska ges också inom lärarutbildningen. Expansionen inom språkutbildningen fram till 2011 har varit en starkt bidragande orsak till Högskolans höga andel nätbaserad utbildning. Dock har volymen språkstudenter minskat kraftigt de senaste åren som en följd av lägre anslagsbelopp. Inom språken är siktet inställt på att fortsätta arbetet med att erhålla examensrätter i samtliga språk. Tabell 4. Humaniora och medier i siffror 2007-2012, prognos 2013 och budget 2014 prognos budget 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal HST 1 815 2 287 2 889 2 802 2 801 2 382 2 351 2 335 Förändring jmf. föreg. år (%) 26 % 26 % -3 % 0 % -15 % -1 % -1 % Andel nätbaserad undervisning HST (%) 42 % 49 % 59 % 64 % 68 % 71 % 68 % 72 % Prestationsgrad totalt 74 % 63 % 62 % 67 % 69 % 68 % 72 % 72 % Antal personår 126 varav antal personår professorer 8 Total omslutning (mnkr) 136 Andel extern finansiering (%) 4 % Grundutbildning (mnkr) 123 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 91 % Forskning (mnkr) 12 Andel forskning av total omslutning (%) 9 % Siffrorna avseende åren 2007-2011 är framtagna enligt ny organisation Medieavdelningen har cirka 40 anställda och domineras volymmässigt av utbildningarna inom bildproduktion samt ljud- och musikproduktion. Utbildningen sker främst inom utbildningsprogram som är campusförlagda. Bildämnet planeras ingå i avdelningen. Bild är en inriktning i ämneslärarprogrammet och är viktiga inslag i förskollärar- och grundlärarprogrammen. Det finns ett huvudområde på magisternivå i audiovisuella studier och ett magisterprogram startade hösten 2013. Utfasningen av programmen i medie- och kommunikationsvetenskap fortsätter och programkurserna ges för sista gången våren 2014. Den planerade nya avdelningen för humaniora och svenska har cirka 50 anställda och kännetecknas av ett stort engagemang i lärarutbildningen. En viktig strategi för framtiden är att vidareutveckla kursverksamheten som är fristående från lärarutbildningen, dels för att stärka de ingående ämnenas vetenskapliga kärna och dels för att göra området mindre sårbart för fluktuationer i söktryck till lärarprogrammen. Parallellt med detta kommer avdelningen, samt andra berörda ämnen inom akademin, involveras i arbetet med att ta fram en strategi för Högskolans lärarutbildningar. Planerade förändringar i verksamheten Inom ramen för forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning utformas en ansökan om masterutbildningsrätt inom området Interkulturella studier. Syftet med denna masterexamensrätt är att kunna bedriva ett program som kan bilda bryggor mellan Högskolans humanistiskt/ samhällsvetenskapliga grundutbildningar och forskarutbildning inom området Kultur, identitet och gestaltning. Ansökan om masterexamensrätt beräknas kunna inlämnas till UK-ämbetet under 2014. 10

1.1.2. Industri och samhälle Akademin Industri och samhälle ansvarar för utbildning inriktad främst mot teknik, data/it och ekonomi. Inom det tekniska området ges två- och treåriga utbildningar på grundläggande nivå, högskoleexamen och högskoleingenjör, med inriktning mot bl.a. byggteknik, energiteknik, maskinteknik, materialteknik och industriell ekonomi. Inom materialteknik sker utbildning även inom Civilingenjörsprogrammet i materialdesign som leder till examen vid KTH, men detta program är under utfasning. Kandidatprogram finns inom datateknik och informatik. Programmet Utveckling av etjänster är helt nätbaserat och erbjuder kontinuerlig antagning samt fri studietakt. På avancerad nivå finns tillstånd att utfärda masterexamen inom materialteknik, mikrodataanalys och solenergiteknik. Under hösten har ett Augerelektronmikroskop installerats, det enda i sitt slag i landet förutom ett liknande vid Chalmers. Mikroskopet används för analyser av ytor och ytskikt på alla material. Högskolan kommer att bygga upp kunskap kring analysteknikens användningsområde och även erbjuda näringslivet möjlighet att utnyttja tekniken. De samhällsvetenskapliga utbildningarna inom akademin erbjuder kurser och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Viktiga kandidatprogram finns även inom turismvetenskap samt personal och arbetsliv. På avancerad nivå finns magisterprogram i destinationsutveckling (inom turismvetenskap) samt magister Strategisk HRM, marknadsföring och redovisning (inom företagsekonomi). Tabell 5. Industri och samhälle i siffror 2007-2012, prognos 2013 och budget 2014 prognos budget 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal HST 1 566 1 657 2 129 2 165 1 988 1 800 1 822 1 789 Förändring jmf. föreg. år (%) 6 % 28 % 2 % -8 % -9 % 1 % -2 % Andel nätbaserad undervisning HST (%) 19 % 23 % 31 % 24 % 25 % 24 % 29 % 27 % Prestationsgrad totalt 77 % 71 % 67 % 74 % 76 % 78 % 75 % 75 % Antal personår 135 122 128 138 146 146 150 154 Förändring jmf. föreg. år (%) - 10 5 8 % 6 % 0 % 2 % 3 % varav antal personår professorer 15 13 12 12 12 12 12 11 Andel forskarutbildad personal (%) 63 % 60 % 61 % Total omslutning (mnkr) 136 149 189 205 188 181 182 177 Förändring jmf. föreg. år (%) 9 % 27 % 8 % -8 % -4 % 0 % -2 % Andel extern finansiering (%) 23 % 24 % 24 % 21 % 22 % 23 % 22 % 23 % Grundutbildning (mnkr) 91 99 129 142 130 124 121 114 Förändring jmf. föreg. år (%) 8 % 30 % 10 % -8 % -5 % -2 % -6 % Andel grundutbildning av total omslutning (%) 67 % 66 % 68 % 69 % 69 % 68 % 67 % 64 % Forskning (mnkr) 40 46 58 58 57 55 60 62 Förändring jmf. föreg. år (%) 11 % 27 % 0 % -2 % -4 % 9 % 3 % Andel forskning av total omslutning (%) 30 % 31 % 31 % 28 % 30 % 30 % 33 % 35 % Antal refereegranskade artiklar 44 27 28 48 62 49 64 Antal doktors-examina (inkl. industridoktorander) 3 4 5 7 3 1 2 Antal licentiat-examina (inkl. industridoktorander) 1 3 2 2 1 4 4 Antal examina, avancerad nivå 132 116 141 148 110 65 42 Antal examina, grundnivå 209 194 171 135 234 242 217 Siffrorna avseende åren 2007-2011 är framtagna enligt nuvarande organisation Antal examina och antal refereegranskade artiklar per 2013-11-21 Undervisningen sker huvudsakligen på campus. På grundläggande nivå är undervisningsspråket främst svenska, medan de flesta program på avancerad nivå är på engelska. Följaktligen är rekryteringen till program på svenska nationell medan den till stor del är internationell till engelskspråkiga program. Högskolan har liksom flertalet andra lärosäten problem att rekrytera till de tekniska utbildningarna. Sökandetrycket ökade däremot något till läsåret 2013/14, jämfört med föregående år. Även inom 11

ekonomiutbildningarna ökade söktrycket. Akademin har ett knappt 30-tal avgiftsbetalande studenter från tredje land. Sammantaget minskade antalet registrerade studenter totalt på kursnivå något p.g.a. det sänkta takbeloppet. Planerade förändringar i verksamheten Förutsättningarna för att starta en civilekonomutbildning samt ett magisterprogram i turismekonomi kommer att undersökas under 2014. Inom nationalekonomi görs en förändring då magisterprogrammet har lagts ner och kurserna på avancerad nivå i stället involveras i masterprogrammet Business Intelligence. Våren 2014 kommer det tvååriga nätbaserade Entreprenörsprogrammet att på nytt starta efter antagningsuppehåll under några år. Till hösten startar för första gången ett masterprogram i solenergiteknik. Även ett nytt kandidatprogram inom Byggteknik och Samhällsplanering utreds i samarbete mellan ämnena byggteknik och kulturgeografi. En valbar utgång inom Byggingenjörsprogrammet kommer också att utvecklas mot energieffektivt byggande/infrastruktur. Civilingenjörsutbildningen och nuvarande högskoleingenjörer i maskinteknik och materialteknik kommer fortsatt att fasas ut successivt. Högskoleingenjörerna i materialteknik och maskinteknik utvecklas i stället, med start hösten 2013, i en nysatsning på fyra nya ingenjörsprogram med gemensamt första år. De två nuvarande inriktningarna kompletteras med program i Energiteknik respektive Industriell ekonomi, för att därigenom ge ökad möjlighet till samläsning. Arbetet fortsätter med att skapa turismforskningen en starkare position inom forskningsområdet Mikrodataanalys. 1.1.3 Utbildning, hälsa och samhälle Akademin Utbildning, hälsa och samhälle är en delvis ny akademi från 2014. Den omfattar utbildningar inriktade mot lärande, hälsa, idrott, vård och socialtjänst samt samhällsvetenskapliga utbildningar. Verksamheten kretsar särskilt kring de stora yrkesutbildningarna, med lärarutbildningarna, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske-, barnmorske-, socionom- samt idrottstränar- och samhällsvetarprogrammen som de viktigaste. En magisterutbildning inom socialt arbete med inriktning mot barn och ungdom startade hösten 2013 för att svara mot behov inom kommunernas socialtjänst. Tabell 6. Utbildning, hälsa och samhälle i siffror 2007-2012, prognos 2013 och budget 2014 prognos budget 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal HST 1 900 2 060 2 277 2 183 2 244 2 019 1 814 1 953 Förändring jmf. föreg. år (%) 8 % 11 % -4 % 3 % -10 % -10 % 8 % Andel nätbaserad undervisning HST (%) 36 % 32 % 46 % 57 % 66 % 64 % 66 % 70 % Prestationsgrad totalt 84 84 % 78 % 86 % 85 % 87 % 88 % 84 % Antal personår 183 varav antal personår professorer 8 Total omslutning (mnkr) 214 Andel extern finansiering (%) 23 % Grundutbildning (mnkr) 166 Andel grundutbildning av total omslutning (%) 78 % Forskning (mnkr) 26 Andel forskning av total omslutning (%) 12 % Siffrorna avseende åren 2007-2013 är framtagna enligt ny organisation Till följd av inriktningen mot yrkesutbildningar är undervisningen till stor del campus- och verksamhetsförlagd, med integrering av teoretiska och praktiska moment. Sjuksköterskeprogrammet däremot och delvis lärarprogrammen bedrivs med s.k. nät-campus, där campus- och nätinslag 12

kompletterar varandra och studenter från en kurs till en annan väljer om de vill delta i studiegrupper på campus eller på nätet. Högskolan Dalarna har idag examensrätter för samtliga fyra grundläggande lärarexamina: Förskollärarexamen, Grundlärarexamen (inriktning F-3 och 4-6), Ämneslärarexamen (inriktning 7-9 och gymnasieskolan) och Yrkeslärarexamen. Grundlärar- och ämneslärarprogrammen startade hösten 2011, yrkeslärarprogrammet våren 2012, och till hösten 2012 startade förskollärarprogrammet vilket betyder att de i programmen ingående kurserna successivt måste färdigutvecklas tills dess att de första årskullarna tar examen (yrkeslärarprogrammet våren 2014, grundlärarprogrammet våren 2015 samt förskollärar- och ämneslärarprogrammen hösten 2015 resp. våren 2016). För detta utvecklingsarbete kommer särskilda resurser även fortsättningsvis att behöva avsättas för de ämnen som ingår i de olika lärarprogrammen. Undervisningen inom akademin sker huvudsakligen på svenska. Inom statsvetenskap finns däremot fristående kurser och kurspaket kring internationella relationer där undervisningen huvudsakligen sker nätbaserat och på engelska. Denna utbildning utgör akademins påtagligaste bidrag till Högskolans internationaliseringsarbete. Idrottsområdet utgör en egen miljö där idrottsämnet, idrottstränarprogrammen och LIVI (Lugnets idrottsvetenskapliga institut) ingår. Det EU-finansierade projektet Dala Sports Academy (DSA) är en del av idrottsmiljön vid akademin och arbetar framförallt med samverkan mellan näringsliv, idrottsrörelse och forskning. Ett molekylärbiologiskt- och biokemiskt laboratorium möjliggör mer avancerade analyser och utvecklar forskningen. Samarbetet är intensivt med avnämarna, särskilt landsting och kommuner kring verksamhetsförlagd utbildning, klinisk verksamhet, lärarutbyte och forskning. Sedan Kliniskt träningscentrum bildats vid Landstinget Dalarna, i samarbete med Högskolan Dalarna, har vårdrelaterad övningsverksamhet flyttats dit. Planerade förändringar i verksamheten För att anpassa till ett sänkt takbelopp tvingas akademin minska på volymen fristående kurser. Lärarutbildningarna har nu utvecklat de flesta kurser inom de nya programmen men har en hel del utvecklingsarbete kvar. Under 2014 kommer t.ex. försöksverksamhet med s.k. övningsskolor att påbörjas. En utredning påbörjas under hösten 2013 för att under 2014 kunna fatta beslut om vilka ämnen som fortsättningsvis ska ingå i utbudet på ämneslärarprogrammen. Trots neddragningar generellt inom akademin behöver särskilda rekryteringar ske av forskarutbildad personal inom förskollärarområdet, läs- och skrivområdet, omvårdnad och idrott för att öka forskningsförankringen och kunna säkra examensrätter. Förstärkning av seniora forskare är också viktigt för dessa områden. Hösten 2012 startade socionomprogrammet. De studenter som finns kvar i socialarbetarprogrammet kommer att kunna erbjudas examen som socionomer. Antalet nybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen beräknas kunna öka med 25 under 2014, i enlighet med regeringens bedömning. Denna ökning fördelas jämnt mellan vår- och höstterminerna. Till hösten 2014 planeras på nytt antagning till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning vård av äldre (60 hp, avancerad nivå). En bättre samordning mellan specialistsjuksköterskeprogrammens olika inriktningar har påbörjats och ska arbetas vidare med under 2014. 13

1.2 Uppdrag inom utbildningen Omslutningen för uppdrag inom utbildningen är enligt budget 2014 44,4 mnkr vilket är en minskning med 14 % (7,2 mnkr) jämfört med prognos för innevarande år. Den största minskningen (-6,6 mnkr) återfinns inom PUD men även Dalacampus minskar något. Dalacampus Enligt Högskolans vision ska samproduktionen av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling, tillsammans med företag och organisationer, vara väl utbyggd, i enlighet med Högskolans MÅL 5. Högskolan Dalarna ska vidareutveckla samverkan kring utbildning, forskning och verksamhetsutveckling i riktning mot samproduktion. I detta ingår en ökning av samproduktion kring fort- och vidareutbildning för att tillgodose behov i arbetslivet av att kompetensutveckla personal. Ökade aktiviteter på detta område måste till stor del ske genom uppdragsutbildning. En stor del av denna samproduktion sker inom akademierna, inte minst med hjälp av samarbetsorganen PuD och SuD, och enheten Dalacampus Uppdrag kommer under 2014 att fortsätta arbetet med att i nära samverkan med akademierna utveckla arbetsformerna och få till stånd en fortsatt ökning av uppdragsvolymen. Den totala budgetomslutningen beräknas minska med 1-2 mnkr under 2014 jämfört med prognos för 2013. Bidragsintäkterna minskar p.g.a. avslut av EU-projektet Fokus InnoWent medan avgiftsintäkterna ökar i och med ökad satsning på uppdragsutbildning. Dalacampus Uppdrag (DCU) DCU är Högskolans enhet för samordning av uppdrag kring utbildning och lärande utvärdering. DCU genomför uppdrag och bidrar med kunskap om utveckling av uppdrag från idé och upphandling till upplägg och genomförande, till lärare och forskare på akademierna. DCU samverkar med och samordnar akademiernas företrädare för uppdragsutbildning. DCU avtalar om utbildning med offentlig part och näringsliv. När uppdragsutbildning omfattar mer än en akademi ansvarar DCU för samordning och avtalsskrivning. DCU driver samproduktionsprojektet Dalarnas Akademi tillsammans med Dalarnas Försäkringsbolag. Målsättningen är att projektet ska tillgängliggöra cirka 100 korta kompetenskurser samt tre på platsen förlagda ledarskapsutbildningar under 2014. DCU driver projektet Uppdragsinkubator. Syftet är att utveckla och pröva modeller, processer och rutiner som stimulerar och möjliggör för lärare att utveckla goda idéer till lönsam uppdragsutbildning, utan att akademierna riskerar genomförandet av övrig verksamhet. Projektets övergripande mål är att finna väl fungerande former för detta, så att projektets verksamhet i så fall kan permanentas efter projektets slut. Övergripande volymmål är att öka uppdragsutbildningens omslutning med minst 10 % varje år. DCU har tagit över den uppdragsverksamhet om lärande utvärdering, som tidigare genomförts vid Dalarnas Forskningsråd. Lämpliga kompetenser på akademierna involveras successivt i uppdragen. Dalacampus näringsliv (DCN) DCN har som uppdrag att stimulera, koordinera och utveckla samverkan mellan regionens näringsliv och högskolan. Det sker i huvudsak genom stora externfinansierade projekt, såsom Fokus InnoWent, EMC - Energi och Miljökompetenscentrum och KTP Dalarna Knowledge Transfer Partnerships. Fokus InnoWent ska utveckla nätverk och innovativa system för att stärka ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i regionen. Alumniverksamhetens övergripande syfte är att etablera, behålla, underhålla och utveckla relationen mellan Högskolan och tidigare studenter, så kallade alumner, vilka idag finns i arbetslivet. De blir en viktig bro mellan högskola och arbetsgivare som kan ge feedback på hur väl utbildningarna fungerar i praktiken och om de tillgodoser yrkeslivets behov. Ambitionen är att alumniverksamheten ska övergå från projektform till ordinarie verksamhet inom Högskolan från och med 2014. 14

Fokus InnoWent fokuserar insatserna till fyra profilområden som är gemensamma för region och högskola: Turism och besöksnäring Materialutveckling IT & media Energi & miljö I arbetet inom profilområdena görs även tvärvetenskapliga insatser via högskolan utifrån företagens utvecklingsbehov inom exempelvis arbetsvetenskap, företagsekonomi/marknadsföring och språk. Fokus InnoWent omsluter cirka 8 mnkr/år och får större delen av finansieringen från EU och Region Dalarna. Projektet pågår till och med mars månad 2014. Energi- och miljökompetenscentrum EMC ska stärka konkurrenskraften för främst regionala företag verksamma inom förnybar energi och energieffektivisering genom att stödja produkt-, metod-, kompetens- och marknadsutveckling. EMC har en budget på ca 6 mnkr/år där medfinansiärerna är EU, Region Dalarna, Länsstyrelsen, Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi. Projektet pågår till och med halvårsskiftet 2014. KTP Dalarna (Knowledge Transfer Partnerships) är ett pilotprojekt för avancerad kunskapsväxling mellan akademi och yrkesliv.15 nyutexaminerade studenter får på full tid och full lön i mellan fem månader och två år ett kvalificerat utvecklingsuppdrag i lika många företag. En halv dag i veckan får de tillgång till en kvalificerad handledare från högskolan och en gång i månaden tillgång till en affärscoach från Stiftelsen Teknikdalens affärsinkubator. Projektet har en 2-årsbudget på 11,5 mnkr med delfinansiering från Tillväxtverket, Länsstyrelsen samt de deltagande företagen. Om pilotprojektet faller väl ut är tanken att efter försöksperioden, som pågår 2014 ut, expandera till nationell nivå. Samtliga projekt sker i mycket nära samverkan med akademierna och regionens näringsliv. Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna PUD (akademin Utbildning, hälsa och samhälle) PUD ansvarar för all uppdragsutbildning inom lärarutbildningsområdet samt för strategisk skolsamverkan och uppdragsutbildning för skolan i hela Högskolan. Till Rådet för Pedagogiskt Utvecklingscentrum i Dalarna (PUD-rådet) är samtliga kommuner i Dalarnas län anslutna, samt åtta kommuner i Västmanlands och Gävleborgs län. Rådets ledamöter utses av PUD:s medlemsorganisationer, vilket inom sig utser ett Arbetsutskott (AU). Skolforskningsfonden är inrättad av PUD-rådet och reglerad i 2011 års partnerskapsavtal - Lärarutbildning som skolutveckling. Styrgruppen för NGL-skolcentrum (Högskolan och PUDkommunerna) har arbetat med frågor om vision och strategi för utveckling av pedagogiken inom IT och lärande. PUD-AU utgör från och med augusti 2012 styrgrupp för både NGL-skolcentrum samt skolforskningsfonden. Högskola och skola ska ta ett fortsatt gemensamt ansvar för att producera ny kunskap som bidrar till att utveckla förskolans, skolans och lärarutbildningens vetenskapliga grund. Sammantaget har skolforskningsfonden sedan starten utbetalat cirka 10 mnkr till forskning i samband med lokala utvecklingsprojekt. På uppdrag av PUD-rådet har en samfinansierad forskarskola Skolnära startats hösten 2013 i samverkan med Karlstads universitet (KaU). Forskarskolan vänder sig till verksamma lärare i PUDregionen och fokuserar verksamhetsnära skolforskning. Från hösten 2013 är fem doktorander inskrivna vid KaU och bedriver forskarstudier på 50 %. Pågående regeringsuppdrag för skolans utveckling som Rektorsprogrammet, Rektorslyftet, Lärarlyftet, Förskolelyftet och VAL är centrala projekt i PUD. Satsningarna ingår som delprogram i den pågående statliga reformeringen av skolan och i Högskolan tillför de viktiga resurser utöver takbelopp även om omfattningen av Lärarlyftet och Förskolelyftet minskar inför 2014. 15

NGL-skolcentrum ska ge fortsatt stöd till IKT-pedagogisk skolutveckling samt initiera kurser och utbildningar som svarar mot skolans utvecklingsbehov. Utvecklingsarbetet inom NGL-skolcentrum ska få till följd att lärarprogrammen tillförs nya influenser från skola och skolutveckling. Omslutningen för uppdragsverksamheten inom PUD är enligt budget 17 mnkr, varav den övervägande delen utgörs av avgiftsintäkter. Jämfört med prognos för 2013 utgör detta en minskning med 28 % (-6,6 mnkr). Under 2013 har 4 mnkr av uppkommet överskott specifikt kunnat avsättas till kursutveckling. Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD (akademin Utbildning, hälsa och samhälle) SUD är ett samverkansorgan mellan Högskolan och yrkeslivet inom det sociala välfärdsområdet. Verksamheten inom SUD leds av Rådet för Socialtjänstens utvecklingscentrum där representation finns från 17 kommuner, landstinget Dalarna, regionala myndigheter och organisationer samt fackliga organisationer inom det sociala välfärdsområdet. I och med att SUD flyttats från Dalacampus och inlemmas i akademin förstärktes akademins samverkansuppdrag. Dalarnas forskningsråd (DFR) har under 2012 inlemmats i SUDs verksamhet och en ny struktur påbörjades under 2013 vilken har medfört ytterligare förstärkningar i samverkan med regionens socialtjänsthuvudmän och landstinget. Omslutningen för SUD enligt budget är drygt 4 mnkr, en minskning med 15 % (0,7 mnkr) vid en jämförelse med prognos för 2013. Övrig uppdragsutbildning Den reguljära uppdragsutbildningen inom akademierna Humaniora och medier samt Industri och samhälle beräknas för 2014 ha en total omslutning enligt budget på drygt 2 mnkr, vilket utgör en minskning på knappt 0,2 mnkr jämfört med prognos för 2013. 1.3 Forskning Forskningsstrategi Från och med 2012 antogs en ny forskningsstrategi. I enlighet med Högskolans MÅL 4. Högskolan Dalarna ska bedriva egen forskarutbildning i några starka områden är det övergripande målet för forskningsstrategin är att förvärva examenstillstånd på forskarnivå och därigenom få rätten att examinera doktorer inom minst två av de prioriterade sex forskningsprofilerna Energi, skog och byggd miljö, Hälsa och välfärd, Komplexa system mikrodataanalys, Kultur, identitet och gestaltning, Stålformning och ytteknik samt Utbildning och lärande. Avsikten är att erbjuda studenterna en komplett studieväg från grundnivå till forskarnivå inom de områden där Högskolan erbjuder en stark vetenskaplig miljö. För att kunna få ansvara för forskarutbildning krävs stark forskningssamverkan, omfattande och aktiv vetenskaplig produktion, en stabil bas av seniora handledare professorer och docenter samt en etablerad forskarutbildningsmiljö med ett flertal doktorander. Under 2012 beviljade Högskoleverket (nuvarande Universitetskanslersämbetet) Högskolan examenstillstånd på forskarnivå inom området Mikrodataanalys, ett viktigt steg mot målet. Inom området har forskarutbildningsämnet Mikrodataanalys inrättats. Vidare krävs en stabil och omfattande forskningsvolym för att kunna säkerställa finansieringen av en tillräckligt stor doktorandgrupp under hela deras forskarutbildning. Ansökningar om externa medel kommer därför att intensifieras under 2014. De fem första doktoranderna i egen regi antogs under 2012 och ytterligare fyra under 2013. De obligatoriska forskarutbildningskurserna i forskarutbildningen inom forskarutbildningsämnet 16

Mikrodataanalys har utvecklats. De första licentiatseminarierna och den första disputationen med doktorander antagna vid Högskolan Dalarna skedde under 2013. För att ansvara för Högskolans forskarutbildning konstituerades 2012 Forskarutbildningsnämnden (FUN). Under 2013 har nödvändiga styrdokument och rutiner utvecklats för forskarutbildningen. Under 2014 kommer en ny och viktig uppgift för FUN bli att följa upp doktorandernas individuella studieplaner Diagram 4: Intäkter forskning 2003-2012, prognos 2013 och budget 2014 (mnkr) 120 100 80 mnkr 60 40 20-2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Externt Anslag Forskningsvolym Forskningsvolymen för Högskolan Dalarna beräknas under 2014 omsluta cirka 100 mnkr, en minskning med 2,5 % (-2,5 mnkr) jämfört med prognos för 2013. Minskningen återfinns bland avgiftsintäkterna. Det statliga forskningsanslaget har ökat med 1,6 mnkr (3 %) och består dels av kompensation för pris- och löneomräkning (1 mnkr) och dels tillskott av nya medel (cirka 0,6 mnkr). Den externt finansierade forskningen totalt sett är omfattande och utgör 45 % (cirka 45 mnkr) av forskningsbudgeten, främst avseende intäkter av bidrag i enlighet med diagram 4 ovan. Enligt prognos för 2013 beräknas andelen exterfinansiering bli 47 % (cirka 49 mnkr). Erfarenhetsmässigt tillkommer alltid externt finansierade projekt under verksamhetsåret som inte var kända vid tidpunkten då budgeten upprättades. Diagram 5 redovisar intäkterna enligt budget per forskningsprofil, fördelat på anslags- respektive externa intäkter. Vid en jämförelse med prognos för 2013 återfinns den största ökningen inom forskningsprofilen Stålformning och ytteknik, motsvarande nästan 5 mnkr (29 %). Den är huvudsakligen hänförd till en ny forskarskola inom området som beräknas vara fullt utbyggd under 2014 med ett tiotal doktorander. 17

mnkr Diagram 5: Intäkter forskningsprofiler 2012 samt prognos 2013 och budget 2014 (mnkr) 30 25 20 15 10 5 - Externt Anslag NGL Inom FoU-programmet Nästa generations lärande utgörs en grundpelare av forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser inom akademi och arbetsliv som startade 2011 i samarbete med Örebro universitet - med 14 doktorander, varav 10 anställda vid Högskolan Dalarna, 3 vid Örebro universitet och 1 halvtidslicentiand som är anställd av Ludvika kommun. Under 2014 kommer forskningsmiljön som nu förutom doktoranderna består av en forskningsledare, en gästprofessor och 17 handledare, varav 7 är från Högskolan och 10 från Örebro universitet fortsätta med att synliggöra sin verksamhet såväl internt som externt. Internt handlar det om att få fler forskare vid vår högskola med intresse för (informations-)teknik att delta i miljöns högre seminarium där texter och forskningsprojekt prövas i en konstruktiv-kritisk diskussion. Externt handlar det om att fortsätta arbetet med att knyta kontakter med andra forskningsmiljöer och delta i forskningsnätverk, såväl nationellt som internationellt. Under 2014 kommer förutsättningarna för forskarskolans/ forskningsmiljöns samgående i forskningsprofilen Utbildning och lärande att undersökas. 1.3.1 Energi, skog och byggd miljö Inom forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö finns inför 2014 14 disputerade och 14 doktorander som bedriver forskarstudier. Den totala forskningsvolymen uppgår till 13,6 mnkr, varav nästan 60 % är externa medel främst via bidragsintäkter med KK-stiftelsen och EUs sjunde ramprogram som stora finansiärer. Forskningsprofilen kan tematiskt delas in i fem områden: Energiomställning och samhällsprocesser, Solvärmesystem, Småskalig förnybar elgenerering, Energieffektivisering i bebyggelse samt Skogliga resurser. Forskningen genomförs huvudsakligen av forskare vid ämnesenheterna energi och miljöteknik, skog och träteknik samt byggteknik, men även forskare från kulturgeografi är kopplade till profilen som handledare på forskarnivå. Flertalet projekt bedrivs i nära samarbete med regionala och nationella företag inom energi- och byggsektorn och skogsindustri. Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola har tillsammans med 17 företag inom energisektorn startat forskarskolan REESBE. Huvudmannaskapet återfinns hos Högskolan i 18