Social Impact Report 2014

Relevanta dokument
Social Impact Report 2013!

minoritetspolitiska arbete

Effektmål förskola och fritidshem

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Statusrapport - romsk inkludering våren 2016

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Gävle kommuns brobyggarverksamhet under 2018

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

IJ2008/858/DISK

Med ökad kunskap bygger de bort våld

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Nationella minoriteter i förskola och skola

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Skol-BIM - barn till föräldrar med missbruksproblem med fokus på skolan

INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG

Kunskap och erfarenheter kring elever/unga som inte kommer till skolan. Vad vi ser, hör och gör

Fullersta rektorsområde

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Trygghetsplan för Hästens förskola

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Elever som zappar skolan

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm

Montessoriförskolan Paletten

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Innehållsförteckning 2 (7) Borlänge kommun

Distrikt Skåne Verksamhetsplan

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Samverkan i praktiken

förlängd skolplikt och lovskola

Barnkonventionen i korthet

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Förskole- och skolplan Laxå kommun. Barnen är det viktigaste vi har De är centrum för samverkan

Verksamhetsberättelse 2016/2017 Funkibator syd regional förening Avser perioden 1 dec dec 2017

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Mänskliga rättigheter och konventioner

Lika Unikas skolplattform

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Handlingsplan för Romers rätt en lokal strategi för romers inkludering i Västerås

Utvärdering BIG gruppens stöd till skolledare i Gävle kommun

kunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Teamplan Ugglums skola F /2012

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Social Impact Report 2014

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet... 4.2 Resultatmål... 4.3 Aktiviteter... 4.4 Dokumentation. 5. Resultat och måluppfyllelse 5.1 Effektmål 5.2 Resultatmål... 6. Analys och reflektioner... Bilagor Bilaga 1 Granskarens kommentarer

Sammanfattning Denna rapport redogör för Building Bridges verksamhetsår 2014 med utgångspunkt i de mål som föreningen med hjälp av Reach for Change satte upp vid inkubatorårets början. Under de tolv månaderna som rapporten gäller har Building Bridges utökat och kommit ut till Sverige, från Ystad upp till Gävle. Från att ha varit ensam anställd är vi nu fyra anställda som arbetar med olika delar inom verksamheten och som rör socialt arbete i någon form. Vi har skapat meningsfulla samarbeten på lokal och nationell nivå och som hjälpt oss att öka kunskapen om den romska kulturen och skapa bättre förutsättningar för de barn som vi möter i vår vardag. Vi har arbetat med 51 barn under året med fokus på deras skolgång och hälsa. Föreningen har lyckats med att driva flera projekt med arbete på dels lokal nivå med riktade insatser mot elever och deras familjer i samverkan med socialtjänst samt skolor. Vi har även genomfört föreläsningar som nått barn och andra aktörer som berör romska barns vardag. Föreningen har också under förra året deltagit i en referensgrupp tillsammans med regeringskansliet som arbetar nationellt med inkludering av romer i Sverige, där får vi vara med och påverka beslutsfattare och har inlett ett gott samarbete. Föreningen har under 2014 gjort stora kliv framåt, många nya kontakter har knutits och föreningen har definitivt banat ny mark och skapat förutsättningar för samarbete mellan minoritet och majoritetssamhället. Vi har under året lyckats etablera oss på flera orter och har inför 2014 goda förutsättningar för att utöka verksamheten. Sammantaget har verksamhetsåret varit mycket framgångsrikt och vi känner att vi är på rätt väg i vårt arbete att skapa förutsättningar för ett mer jämställt samhälle för romska barn. //Mario Hässledal, grundare och ordförande Building Bridges.

2. Verksamhetsåret 2014 1. Inledning I samarbete med bland annat Reach for Change arbetar vi med organisationen Building Bridges som startats upp med syftet att förbättra skolmotivationen och öka närvaron för romska barn i grund- och gymnasieskolan. Building Bridges erbjuder skolor och andra instanser i samhället hjälp med att skapa en länk mellan skola, socialtjänst och romska familjer. Genom att Building Bridges syns och samverkar med samhällets olika aktörer vill organisationen synliggöra diskriminerande normer och strukturer samt skapa en ökad kunskap om romers kultur och traditioner. Organisationen ska bidra till att stärka romska barns identitet. Vi arbetar även helt ideellt med en romsk referensgrupp som tillsammans med regeringskansliet arbetar för att skapa förutsättningar för romer i Sverige som är utvecklande och som kan berika både majoritets som minoritets samhället. Vi ger även utbildning i romsk kultur som riktar sig mot pedagogerna, elever i skolan samt socialtjänst för att utveckla interkulturella kommunikationsfärdigheter. Building Bridges erbjuder information till romska föräldrar om barns rättigheter, skyldigheter och möjligheter med fullföljd utbildning.

Vi agerar även samtalsledare vid möten med andra myndigheter för att ge goda förutsättningar för konstruktiva möten. Många romska elever har stor frånvaro, avslutar inte grundskolan med fullständiga betyg och får inte gå vidare till ett nationellt program i gymnasieskolan. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna baserat på artikel 13 I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artiklarna 28 och 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter, artiklarna 1 och 17 i Europeiska sociala stadgan, artikel 15 i Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och artikel 7 i Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har alla rätt till utbildning och flera internationella konventioner på området ser rätten till utbildning som ett viktigt led i förverkligandet av andra mänskliga rättigheter 3. Förändringsteorikarta och vision I feb 2014 tog Building Bridges med hjälp av Reach for Change fram en Förändringsteorikarta, se nedan. Arbetet med en förändringsteorikarta är en process som börjar med att definiera ett långsiktigt effektmål. Med utgångspunkt i effektmålet arbetar man sig bakåt för att identifiera alla steg som måste föregå måluppfyllelsen. Efter att ett effektmål på tre års sikt har identifierats sätter man upp mål som ska nås på ett års sikt. Dessa mål kallas för resultatmål. För att nå resultatmålen måste ett antal utfallsmål nås och olika aktiviteter genomföras.

3.1 Vision Att skapa en mer välmående och rättvist samhälle genom att möjliggöra en mer jämlik och ömsesidig respekt mellan romer och icke-romska grupper. 4. Resultat och måluppfyllelse Nedan följer en utvärdering och analys av de uppsatta effektmålen, resultatmålen och utfallsmålen. Det är även angett vilken mätmetod som används för att styrka resultaten. 4.1 Effektmålet (3 år) Romska barn har 70% skolnärvaro i minst 10 skolor i Sverige.

4.2 Resultatmål (år 2) Har minst 4 handledare/mentorer Erbjuder professionell stöttning gentemot företag, socialtjänst och skola. Total omsättning 1100000 kronor. Romska barn och föräldrar i Building Bridges har en mer positiv inställning till skolan Etablerat verksamhet till ytterligare fem skolor. Uppmärksamhet om romska barns rättigheter och möjligheter. Har arbetat med minst 58 romska barn Minst 40 % av deltagande romska barn är flickor

4.3 Aktiviteter Handledning och stöd Intern kompetensutveckling Knyta samarbetspartners till verksamheten. Identifiera romska barn i skolan att stötta. Föreläsningar Kommunikationsstrategi Aktiviteter utanför skoltid 4.4 Dokumentation Exempel på mätmetoder och dokumentation Dokumentation i form av exempelvis närvarolistor, mötesanteckningar Beskriva och kunna visa upp avtal och fakturor Enkäter, intervjuer Korrespondens Foto, video, annan media

5. Resultat och måluppfyllelse 5.1 Effektmål Beskrivning av målet: Romska barn har 70% skolnärvaro i minst 10 skolor i Sverige. Måluppfyllelse: Under perioden 2014-01-01 2014-12-31 har Building Bridges nått 51 barn. Av de 51 barn som vi aktivt arbetade med har vi sett en ökning av minst 45% närvaro med de barn som vi dagligen kommer i kontakt med. Mätmetod: Via mail korrespondens med ansvariga mentorer samt närvarolistor. Analys: Vår bedömning är att vi kommer kunna nå vårt mål om vi får arbeta i den takt som vi hållit hittills och att de resurser som finns kring oss får stanna kvar inom organisationen. 5.2 Resultatmål 5.2.1. Beskrivning av målet: Har minst 4 handledare/mentorer Måluppfyllelse: Vi har under 2014 nått målet med fyra st anställda i organisationen. Mätmetod: Mailkorrespondens, anställningsavtal, intern dokumentation. Analys: Vi har under 2014 kunnat anställa fler personer som fått möjligheten att hjälpa barn som behöver stöd i skolan, hemmet och med fritidsaktiviteter. Vårt kommande mål är att behålla personalen och skapa en stabilitet i organisationen.

5.2.2. Beskrivning av målet: Erbjuder professionell stöttning gentemot företag, socialtjänst och skola. Måluppfyllelse: Vi har under 2014 gett professionell stöttning till socialtjänsten i flera kommuner i Skåne, Halland och Västra Götaland. Mätmetod: deltagarlistor och fotografier Analys: Att vi under 2014 kunnat utöka vår verksamhet sett att vårt arbetssätt fungerar och är eftertraktat.

5.2.4. Beskrivning av målet: Total omsättning1100 000 kronor Måluppfyllelse: Vi har under 2014 nått vårt mål med en total omsättning om minst1100000 kr. Mätmetod: Avtal, balans och resultat rapport. Analys: Vi har sett att det finns ett behov av våra tjänster hos skolor och kommuner och att vi med vårt kvalitativa arbete har möjlighet att ta betalt för dessa tjänster. 5.2.5. Beskrivning av målet: Romska barn och föräldrar i Building Bridges har en mer positiv inställning till skolan Måluppfyllelse: Vi ser att barnen och deras familjer förstår syftet med skolan och de känner sig tryggare i skolmiljön då de har någon att vända sig till som kan förstå deras kulturella bakgrund. Mätmetod: Enkäter och korrespondens via mail. Analys: Vi ser att vår insats har betydelse och att det på sikt kan få fler pedagoger och föräldrar att samverka

5.2.6. Beskrivning av målet: Har arbetat med minst 58 romska barn Måluppfyllelse: Vi har nått 51 barn under 2014. Mätmetod: Närvarolistor och fotografier. Analys: Vi har till stor del nått ovanstående mål och är nöjda med det arbete som vi gjort under 2014. Vi tror att 2015 är det året då vi fokuserar på stabilitet framför kvantitet och kommer ha liknade mål för det året.

5.2.7 Beskrivning av målet Minst 40 % av deltagande romska barn är flickor Måluppfyllelse: Av de 51 barnen som vi arbetade med var en stor andel flickor. Mätmetod: Verksamhetsplan Analys: Vi uppnådde målet och har goda förhoppningar om nå fler barn under 2015. 6. Analys av resultat och måluppfyllelse Under 2014 har Building Bridges haft ett händelserikt år med många utmaningar bakom och framför oss. Överlag har året i inkubatorn varit ett framgångsrikt år med kraftig utveckling av verksamheten för Building Bridges. Vi har nått de flesta av våra mål och de målen som vi inte har nått fullt ut kan vi se att vi kan nå under 2015. Året har präglats av möten, intensiva produktioner, affärsutveckling, ansökningar och ett växande nationellt nätverk men också av framgång och effektivisering. Vi går mot ett ännu mer produktivt år och med goda förhoppningar om att nå våra mål och göra en större skillnad för barn för att nå ett mer jämställt samhälle. Vi kommer arbeta hårt för att skala upp vår verksamhet och ständigt arbeta för att förbättra för barns och ungas rätt till en trygg och lekfull barndom.

Bilaga1