RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen



Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Omvårdnadsförvaltningen

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Dokumentationsriktlinjer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Riktlinje för social dokumentation i verkställighet

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt

Social dokumentation. En vägledning för personal i äldreomsorgen

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Sekretess Journal och dokumenterade personuppgifter skall hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Social dokumentation, vägledning för omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen i. Härnösands kommun

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

1(11) Egenvård. Styrdokument

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER

Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet

Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Dokumentation, riktlinjer inom Vård- och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Personakter enligt socialtjänstlagen, s.k. SoL-akter, inom vård- och omsorg samt LSS-verksamheten

ABCDE. Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade. Socialtjänstförvaltningen Staben

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

Rutin för journalföring

Dokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård

Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

1(12) Dokumentation inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

SIP Samordnad Individuell Plan

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Rutiner för f r samverkan

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Rev Handbok för Hemdok. inom förvaltningen för Funktionsstöd. Therese Lindén, socialt ansvarig samordnare SAS

Social dokumentation i verkställighet

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Basutbud och Kvalitetskrav

Transkript:

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun

1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund... 1 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av insats... 1 1.2 Lagar som den enskilde berörs av... 1 1.3 Dokumentationsansvarig... 1 1.4 Avgränsning mellan SoL/LSS och HSL... 2 1.5 Definition... 2 1.6 Den enskildes insyn i dokumentationen... 2 1.7 Sekretess... 3 2. Dokumentation... 3 2.1 Delegering/Instruering... 3 2.2 Genomförandeplan... 3 2.2.1 Kvalitetskrav... 4 2.3 Daganteckningar... 4 2.3.1 Kvalitetskrav... 5 2.4. Dokumentationens förvaring... 5 2.4.1 Kvalitetskrav... 5 2.5 Avslutad insats... 5 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av insats Vi dokumenterar för: Att tillförsäkra den enskildes rättsäkerhet Att ha ett underlag för den individuella planeringen och insatsen Att den enskilde ska kunna få kontinuitet vad gäller beslutade och överenskomna insatser Att personalen ska kunna genomföra biståndet/insatsen Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. 1.2 Lagar som den enskilde berörs av Skyldighet att dokumentera enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller för handläggning av ärenden som rör den enskilde men också för genomförandet av beslut om bistånd enligt dessa lagar. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. (2001:453 kapitel 11 5 SoL, 2005:125 21 a LSS). Enligt 3 kap 3 punkt 1 Patientdatalagen är de som har legitimation enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) t ex sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, psykolog etc. skyldiga att föra patientjournal. 1.3 Dokumentationsansvarig Ansvaret för dokumentationen har den som genomför insatsen. Det vill säga att när insatsen genomförs inom ramen för den beslutande nämndens verksamhet ansvarar den nämnden för att genomförandet av insatsen dokumenteras. När en beslutad insats genomförs av annan (på nämndens uppdrag) ansvarar huvudmannen för den enskilt bedrivna verksamheten för att genomförandet av insatsen dokumenteras.

2 av 5 I SoL/LSS regleras inte vem yrkeskategori eller befattningshavare som är skyldig att dokumentera genomförandet av insatser. Enligt patientdatalagen är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, med ett personligt ansvar, skyldig att föra patientjournal. 1.4 Avgränsning mellan SoL/LSS och HSL Det kan ibland vara svårt att avgöra när dokumentationen ska ske i SoL/LSS och när den ska ske i HSL. En tumregel kan vara att dokumentationen sker i HSL när: Det handlar om medicinsk omvårdnad. Kontakt tas med personal som lyder under HSL t.ex. sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Arbetsuppgifter som är delegerade/instruerade av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och som utförs i verksamheten. I övrigt sker dokumentationen i SoL/LSS. 1.5 Definition Med handläggare avses bistånds-, LSS-, psykiatrihandläggare samt boendesamordnare vid Vård- och Omsorgsförvaltningen. Kontaktman inom Äldreomsorgen i Ulricehamns kommun innebär att omsorgstagaren har en egen kontaktman, det är någon av baspersonalen. Kontaktmannen har det övergripande ansvaret för att säkerställa målen för en bra vårdkvalitet, skapa trygghet och kontinuitet utifrån beviljade insatser. Genom att: upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde utifrån det beslutade uppdraget uppföljning sker var tredje månad eller vid varaktiga förändringar detta dokumenteras i den sociala journalen baspersonalens arbetsanteckningar sammanfattas och dokumenteras i den sociala journalen en levnadsbeskrivning bör upprättas om den enskilde godkänner detta en bra närståendekontakt initieras och upprätthålls Genomförandeplanen lämnas i ett original till enhetschef som bifogar det till den sociala journalen, en kopia till omsorgstagaren en kopia behålls i arbetsgruppen. Planen ska vara underskriven av omsorgstagare eller dess företrädare och kontaktman. Kontaktmannen har ansvar för att informera dag och nattpersonal om vad som framkommit vid planeringsmötet/ankomstsamtalet. 1.6 Den enskildes insyn i dokumentationen Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom/henne (11 kap 6 SoL och 21 a LSS). Inom hälso- och sjukvården har den enskilde rätt att ta del av sin journal, om det inte med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom/henne (7 kap 3 Sekretesslagen). Det är enhetschefen eller motsvarande chef som beslutar om omsorgstagaren eller annan får ta del av de uppgifter som står i journalanteckningarna enligt SoL. För journalanteckningarna enligt HSL är det sjuksköterskan, sjukgymnasten och/eller arbetsterapeuten.

3 av 5 1.7 Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (Sekretesslagen 7 kap.4 ). Det är endast den person som uppgifterna rör som får läsa de uppgifter som finns om honom/henne. Undantag gäller för: Om samtycke lämnats av den som uppgifterna rör. Samtycket ska vara skriftligt och undertecknat av den enskilde. Vårdnadshavare till barn under 18 år. Sekretessen gäller även gentemot närstående t.ex. maka/make, sambo och andra anhöriga. Sekretessen gäller även mellan personal om inte uppgifterna är nödvändiga för att kunna fullfölja verksamheten. 2. Dokumentation Handläggare skickar uppdrag och beslut som utgör själva beställningen till enhetschefen eller motsvarande chef. I uppdraget ska finnas målsättning, samt datum för när ärendet ska omprövas. Utföraren ska dokumentera när beslutet/uppdraget har verkställts, enhetschefens ansvar att anteckning sker i den sociala journalen. Om ett gynnande beslut/uppdrag inte har verkställts eller inte verkställts fullt ut ska det framgå av dokumentationen vilka skälen är till att det inte har verkställts. Likaså ska handläggaren informeras. Med dokumentation enligt SoL/LSS menas utredningar och anteckningar (journalanteckningar, genomförandeplan m.m.) som är knutna till den enskilde. Dokumentationen ska innehålla följande: Uppdrag, beslutsunderlag från beslutsfattande handläggare Journalanteckningar Genomförandeplan Signeringslistor Endast händelser av betydelse ska dokumenteras i journalanteckningarna. Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan. Patientjournal avser alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförs eller planeras. Patientjournalen ska i första hand fungera som stöd för den/de personer som ansvarar för patientens vård men också som informationskälla för patienten. Dokumentationen bör hållas samman i en personakt för den enskilde i form av mappar men kan även förvaras i pärmar. Dokumentation enligt SoL, LSS och HSL ska hållas åtskilda från varandra. 2.1 Delegering/Instruering Sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast delegerar arbetsuppgifter till baspersonal. Den delegerade arbetsuppgiften beskrivs i en vård/hslplan. 2.2 Genomförandeplan Utifrån uppdraget ansvarar enhetschefen eller motsvarande chef för att kontaktman utses och en genomförandeplan upprättas, tillsammans med omsorgstagaren/legal företrädare. Genomförandeplanen utgår från beslutet/uppdraget och beskriver mer i detalj hur insatsen ska

4 av 5 genomföras. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet, vem som ska göra vad, när och hur. Av genomförandeplanen ska det framgå inte enbart praktiska insatser utan även insatser av sociala psykologiska och existentiella karaktärer, vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den, när och hur insatsen eller delar av den ska genomföras, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen. Genomförandeplan upprättas i två original varav ett förvaras hos verksamheten som sparas och arkiveras och ett hos den enskilde. Genomförandeplanen följs upp tillsammans med omsorgstagaren med jämna mellanrum av kontaktmannen, minst var tredje månad. När målen revideras förs dessa ändringar in i journalen eller så görs en hänvisning till genomförandeplanen. 2.2.1 Kvalitetskrav För att tillgodose den enskildes behov och önskningar ska den enskilde/legal företrädare vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen för hur insatsen ska utföras. För varje person som har bistånd/insats ska det finnas en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska upprättas tillsammans med den enskilde/legal företrädare inom den tid som anges i respektive verksamhets kvalitetskrav. Insatser ska framgå, vem som ska göra vad, när och hur ska vara tydliga i genomförandeplanen. Genomförandeplanen undertecknas av den enskilde alternativt legal företrädare. Datum när uppföljning är gjord ska framgå på genomförandeplanen och uppföljning ska ske minst var tredje månad. 2.3 Daganteckningar Alla uppgifter som kan vara av betydelse för genomförandet av insatsen bör föras in i den sociala journalen utan oskäligt dröjsmål. Den ska också visa hur situationen utvecklas för den enskilde. Exempel på sådant kan vara att en beviljad insats som inte utförs ska dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå om en insats är avböjd och även varför den avböjdes. Om extra insatser utförts ska även de dokumenteras och anledningen till det utökade insatsbehovet. Enhetschefen dokumenterar i den sociala journalen eller delegerar till omvårdnadspersonalen. baspersonalen skriver arbetsanteckningar i en pärm på avdelningen, dessa sammanfattas av kontaktman/enhetschef. Enhetschef skriver in det väsentliga i journalen. Dokumentationen ska vara: kortfattad men innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter vara väl strukturerade och tydligt utformade innehålla källa så det framgår var uppgifterna kommer ifrån vara objektiv och sakligt grundad på ett korrekt underlag med respekt för den enskildes integritet inte innehålla nedsättande värdeomdömen inte innehålla uppgifter om tredje person om det inte är nödvändigt för ärendet Det ska framgå vem som gjort anteckningen och när (år, månad och dag). Anteckningen ska signeras och det ska framgå vem signaturen tillhör (lista på signaturförtydligande ska finnas i journalanteckningarna). Uppgifter i journalanteckningar får inte utplånas eller göras oläslig. Vid rättelse av felaktig uppgift ska anges när rättelse har skett och vem som utfört den. Genomförandet av ett beslut om en insats ska dokumenteras fortlöpande.

5 av 5 2.3.1 Kvalitetskrav Den enskilde ska ha en egen akt/journal med daganteckningar. Dokumentationen ska avse den enskilde och vara väsentlig Den dagliga dokumentationen ska avse händelser av betydelse Den enskildes namn och/eller personnummer ska framgå på varje blad Daganteckningar ska vara sidnumrerade Daganteckningar ska gå att följa över tid med händelse, åtgärd och resultat Dokumentationen får inte innehålla överstruken text som gör den oläsbar Dokumentationen ska vara beständig och läsbar Dokumentationen ska vara daterad och signerad 2.4. Dokumentationens förvaring Handlingar som upprättas eller kommer in till verksamheten måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem (11 kap 5 SoL och 21 a LSS). Anteckningar som innehåller integritetskänsliga uppgifter får inte ligga framme i personallokaler eller i andra utrymmen. Genomförandeplan i original förvaras hos enhetschefen. Genomförandeplanen kopia förvaras i personalens kontor. 2.4.1 Kvalitetskrav Dokumentation som rör enskilda ska förvaras på ett tryggt och säkert sätt som inte ger möjlighet för andra än berörda att läsa denna. Förvaringen ska ske i såväl stöld- som brandsäkert skåp Dokumentationen ska vara fri från plast och gem 2.5 Avslutad insats När insatserna avslutats d.v.s. insatserna upphör, omsorgstagaren flyttar till annat boende eller avlider ska genomgång av dokumentationen ske enligt dokumenthanteringsplanen. Vilka handlingar som ska förvaras och sparas i akten beslutas av Vård o Omsorgsnämnd i särskild dokumenthanteringsplan. Dokumentationen ska t.ex. vara rensad från kladdlappar och skickas till biståndshandläggarenheten. Dokumentationen arkiveras därefter i SoL/LSS-akten resp. HSL-journalen och lämnas till arkivet. För verksamhet som drivs av annan utförare sker förvaring av handlingar efter avslutad insats enligt överenskommelse.