Program för räddningstjänst och sanering

Program för räddningstjänst och sanering Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning för Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Program för räddningstjänst och sanering är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Rapportansvarig: Charlotta Källerfelt Beslutande: Lisbeth Schultze Beslutad: 2014-12-17 Foto: Annika Örnborg Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Enheten för skydd och säkerhet Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

Innehåll 1. Inledning... 5 1.1. Syfte... 5 1.2. Revidering... 5 2. Västra Götalands län... 6 2.1. Människors liv och hälsa... 6 2.2. Samhällets funktionalitet... 6 2.3. Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter... 7 2.4. Miljö och ekonomiska värden... 8 2.5. Nationell suveränitet... 9 3. Övergripande om kärntekniska olyckor... 10 3.1. Länsstyrelsens ansvar... 10 3.2. Övriga aktörers ansvar och roller... 11 3.3. Larmnivåer och larmvägar... 11 3.3.1. Höjd beredskap... 11 3.3.2. Haverilarm... 11 3.3.3. Larmvägar... 11 3.4. Samverkan... 12 3.4.1. Samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län... 13 3.4.2. Samverkan med övriga län... 13 3.5. Förväntade åtgärder i Västra Götalands län... 14 3.6. Beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk... 15 3.6.1. Delar inom Västra Götalands län som ingår i indikeringszonen... 15 3.6.2. Aktörer inom Västra Götalands län med uppgifter inom Ringhalsberedskapen... 15 3.7. Samband... 17 3.8. Information till allmänheten... 18 3.9. Strålningsmätning... 18 3.9.1. Nationella mätresurser... 18 3.9.2. Materiella resurser för strålningsmätning... 19 3.10. Jodtabletter... 20 4. Räddningstjänst... 21 4.1. Organisation i räddningstjänstfas... 21 4.2. Övertagande av ledning från annat län... 22 4.3. Överlämnade av ledning till annat län... 22 5. Checklista för räddningstjänstfasen... 24 5.1. Larmnivå Höjd beredskap från svenskt kärnkraftverk inga omedelbara hot om utsläpp... 24 5.2. Larmnivå Haverilarm från svenska kärnkraftverk utsläpp pågår eller kan inte uteslutas inom 12 timmar... 27 6. Sanering... 29-3 -

6.1. Saneringsmetod... 29 6.1.1. Möjliga tidiga saneringsmetoder i urban miljö... 29 6.1.2. Möjliga sena saneringsmetoder i urban miljö... 29 6.1.3. Möjliga saneringsmetoder inom jordbruket... 29 6.2. Nödvändigt underlag inför beslut om sanering... 30 6.3. Val av saneringsmetod... 31 6.4. Organisation saneringsfas... 32 6.4.1. Övergång till saneringsorganisation... 32 6.4.2. Länsstyrelsens saneringsorganisation... 32 6.4.3. Länsledningens uppgifter... 33 6.4.4. Styrgruppens arbete... 34 6.4.5. Projektledaren uppgifter... 34 6.4.6. Saneringsledarens uppgifter... 34 6.4.7. Förslag på sammansättning av delprojekt sanering... 34 6.4.8. Förslag till sammansättning av delprojekt projektstöd... 36 6.4.9. Fältorganisationen... 36 6.5. Materiella och personella resurser för sanering... 36 6.6. Arbetsmiljö och strålskyddslagen... 38 7. Checklista för saneringsfas... 39 7.1. I väntan på att nedfallet kartläggs... 39 7.2. När nedfallets omfattning är klar... 40 7.3. När rekommendationer kommer... 40 8. Referenser... 41-4 -

1. Inledning En kärnteknisk olycka kan få mycket allvarliga konsekvenser för människa, miljö och näringsliv och skapa stor oro bland allmänheten. Till skillnad från andra händelser är det Länsstyrelsen som direkt ansvarar för eventuell räddningstjänst och sanering. Det innebär att Länsstyrelsen snabbt måste etablera en krisledningsorganisation, vidta nödvändiga skyddsåtgärder och informera allmänheten. Detta program är en rutin under Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan och beskriver det som är specifikt för den kärntekniska olyckan. Programmet innehåller även endast det som är specifikt för Västra Götalands län t.ex. vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och hur de kan vidtas. I många avsnitt hänvisas till annan litteratur som ger en mer generell beskrivning av Sveriges beredskap för kärntekniska olyckor. Planen är uppdelad i en övergripande del, en räddningstjänstsdel och en saneringsdel. 1.1. Syfte Programmet ska fungera som ett praktiskt stöd i Länsstyrelsens arbete med att leda räddningstjänst och sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Programmet ska även vara tillgänglig för samverkande aktörer och allmänhet som är intresserad av hur Länsstyrelsen planerar sitt arbete. Den senaste versionen av programmet ska alltid finnas tillgänglig på Länsstyrelsens intranät och på den externa webbplatsen. 1.2. Revidering Programmet upprättades 2014. Programmet kommer att revideras årligen i samband med att den övergripande planen revideras. Programmet har remitteratas till berörda aktörer. - 5 -

2. Västra Götalands län och be- Detta kapitel är ett utdrag ur Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 1 skriver Västra Götalands län ur ett krisberedskapsperspektiv. De mål som regeringen har fastställt för rikets säkerhet är att: värna befolkningens liv och hälsa värna samhällets funktionalitet värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden, som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri och rättigheter Utifrån dessa mål har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap formulerat fem övergripande skyddsvärden: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Var och en av punkterna är en utgångspunkt för vad som är skyddsvärt i länet. 2.1. Människors liv och hälsa I länet bor 1,5 miljoner invånare, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. De 49 kommunerna har en varierande befolkningsmängd allt från Dals-Ed med 5 000 invånare till Göteborg med 500 000 invånare. Det ställer stora krav på de aktörer inom länet som har ett särskilt ansvar för att hantera samhällsstörningar. Däribland de 49 kommunerna och deras kommunalförbund och samarbetsorgan som svarar för bland annat medborgarnära tjänster som skola, äldreomsorg, kommunal räddningstjänst och kommunalteknisk försörjning. För att skydda människors liv och hälsa är fungerande hälso- och sjukvård samt omsorg en central del. Västra Götalandsregionen är naturligtvis en av de viktigaste aktörerna, tillsammans med kommunerna, för att upprätthålla skyddet av människors liv och hälsa. 2.2. Samhällets funktionalitet I länet finns det många samhällsviktiga anläggningar som är av stor eller avgörande betydelse för länet och i många fall även för hela landet. Infrastruktur för el, telefon, data samt radio och tv är viktiga att skydda för att kunna förse medborgarna och de samhällsviktiga aktörerna med energi och 1 Risk- och sårbarhetsanalys, Västra Götalands län (rapportnummer 2014:61) - 6 -

information. Infrastruktur för transporter på väg, järnväg och till sjöss är skyddsvärda för att upprätthålla flödet av gods och mäniskor till exempel europaleder, riksvägar, flygplatser och knutpunkter för järnvägsnätet. Infrastruktur för värme och vatten är också avgörande att skydda för att skydda människors liv och hälsa. Stora vattendrag i länet utgör råvattenintag. Däribland Göta Älv som är dricksvattentäkt för Göteborg Stad och flera kranskommuner. Det totala antalet vattenabonnenter uppgår till cirka 700 000 människor. Göteborgs hamn är Skandinaviens största, med en omsättning på cirka 40 miljoner ton årligen. Göteborg är även utsedd till att ha Sveriges bästa logistikläge, vilket givetvis bidrar ytterligare till att belysa vikten av att hamnen och staden är en av flera skyddsvärda funktioner i länet. För att kunna förse Sverige med petroleumprodukter är raffinaderierna i Göteborg och Lysekil skyddsvärda. Även de petrokemiska industrierna i Stenungsund är unika för Västra Götalands län. Figur 1 Karta över Västra Götalands län 2.3. Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Detta är punkter som utgör en grundförutsättning för ett fungerande samhälle, och med andra ord inte direkt kopplat till de samhällsfunktioner som enbart bedrivs i Västra Götalands län utan gäller givetvis hela Sverige. Det är avgörande att invånarna i Sverige och Västra Götalands län har tillit till demokratiska system och folkvalda politiker. Att de har en tilltro till att vi har ett fungerande rättsväsende, där alla ska få en rättvis juridisk prövning och de myndigheter som ansvarar för - 7 -

dessa processer förvaltar förtroendet på ett korrekt sätt. Inom Västra Götaland har vi ett större s.k. Rättscentrum placerat i Göteborg. Här finns Kriminalvården, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tingsrätten inom samma område. Skyddsvärda samhällsfunktioner som är en viktig del av det om utgör navet i samhällets grundläggande byggstenar. Allemansrätten är en rättighet som ger oss fri rörlighet i vår natur, detta är en rättighet som är få länder förunnat och något som vi ska värna om. Friluftslivet i Västra Götaland lockar med skärgårdsmiljö, Sveriges största insjöar Vänern och Vättern. Västergötlands och Dalslands mångfald av sjöar och vattenleder som erbjuder fritidsfiske och andra vattenaktiviteter. I de djupa skogarna och i det öppna landskapet erbjuds goda möjligheter till rekreation. Storstaden Göteborg erbjuder ett brett utbud av kultur, nöjen, mässor och evenemang. 2.4. Miljö och ekonomiska värden I Västra Götalands län finns alla Sveriges naturtyper utom fjällnatur representerade. Skogen dominerar och det bedrivs ett betydande skogsbruk. Vänerlandskapets slättområden, där bland annat Dalboslätten och Västgötaslätten ingår, utgör tillsammans med Falbygden Sveriges mest produktiva jordbrukslandskap. Dessutom har länet en hög andel biologiskt rika miljöer vid sidan av den brukade marken. Här finns exempelvis ädellövskogar, myrar, fågelsjöar, naturliga betesmarker och slåtterängar. I Västra Götaland finns fyra områden som är utsedda till nationalparker, tillexempel Kosterhavets nationalpark och skyddas därmed av särskilda bestämmelser. Syftet är att bevara delar av de finaste nationella naturarv som finns i Sverige. I länet rinner Göta Älv som är en stor pulsåder. Förutom att vara skyddsvärt för samhällets funktionalitet finns där en artrikedom som är värd att beakta, med s.k. natura 2000-områden 2. Det råder en skredkänslighet utefter älven vid ett flertal platser, där stora förorenade områden också finns belägna. Göta Älv är med andra ord ett område som är mycket skyddsvärt ur flera olika synpunkter och därför svår att kategorisera under en av dessa rubriker. Göta Älv är ständigt återkommande i länets och Länsstyrelsens arbete med hot och risker, och det är flera aktörer på lokal, regional och nationell nivå som på olika sätt arbetar med att hantera dessa. Utbudet i Västra Götalands län gör att länet räknas till ett av Sveriges viktigaste turistområden. Den dragningskraft som länet utgör inom turistnäringen med ökad tillfällig befolkning under vissa perioder ställer högre krav hos samhällsaktörer på deras förmåga att hantera en eventuell händelse. Både turisterna och turistnäringen är skyddsvärda. Västra Götalands län har en varierande näringslivsstruktur med många starka företag inom såväl traditionella industribranscher som nytillkomna branscher. Historiskt sett har olika näringsprofiler utvecklats i länet, till exempel handel, sjöfart, jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri. Samtliga är i dag viktiga delar av länets näringsliv. Att skydda och upprätthålla verksamheterna inom näringslivet är givetvis en fråga för varje enskild näringsidkare. Men utifrån den påverkan som en störning skulle 2 Ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU. - 8 -

kunna få på både på samhällets funktionalitet, ekonomiska värden eller rent av för människors liv och hälsa, så är det givetvis en angelägenhet för Länsstyrelsen att verka för god samverkan mellan offentliga och privata samhällsaktörer för att upprätthålla det som är skyddsvärt för samhället. 2.5. Nationell suveränitet Uttrycket kan beskrivas som nationell integritet, att nationen har ett eget territorium att skydda från yttre intrång och där nationen bestämmer över sina politiska beslutsprocesser. För att se till att detta inte bryts så har vi Försvarsmakten, en myndighet som ansvarar för Sveriges militära försvar. Med flertalet militära förband i Västra Götalans län så innebär det att vi även har skyddsvärda samhällsfunktioner inom denna kategori. - 9 -

3. Övergripande om kärntekniska olyckor 3.1. Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering regleras av lag och förordning om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp eller vid överhängande fara för radioaktivit utsläpp från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten 3,4. Med stöd från centrala myndigheter fattar Länsstyrelsen beslut om varning, information, åtgärder för skydd av människa, egendom och miljö, strålningsmätning och sanering. Med kärnteknisk anläggning avses anläggningar för utvinning av kärnenergi t.ex. kärnkraftsreaktorer och kärnenergidrivna fartyg, anläggningar för hantering och tillverkning av bränsle samt anläggningar för bearbetning och lagring av kärnavfall 5. Länsstyrelsen ansvarar även för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Med sanering avses i detta sammanhang de åtgärder som staten ska vidta för att åter göra det möjligt att åter använda mark, vatten, egendom och annat som förorenats med radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen är skyldig att vidta sådana åtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följdernas av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnader för insatsen och omständigheterna i övrigt 3,4. Regeringen kan föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse eller någon annan statlig myndighet ska ta över saneringsansvaret inom ett eller flera län 3. Länsstyrelsen ska upprätta ett program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Programmet ska behandla: organisation och ledning samband strålningsmätning information till allmänheten personella och materiella resurser i länet saneringsmetoder andra frågor av betydelse för beredskapen 4 3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 5 Lag (1983:3) om kärnteknisk verksamhet - 10 -

3.2. Övriga aktörers ansvar och roller Många aktörer inom många olika sektorer och nivåer i samhället blir involverade i hanteringen av ett radioaktivt utsläpp från en kärnteknisk anläggning. För att kunna vidta rätt skyddsåtgärder är Länsstyrelsen beroende av rekommendationer från andra myndigheter bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, SMHI, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Länsstyrelsen är också beroende av länets kommuner och andra aktörer för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Statliga myndigheter och kommunerna är skyldiga att delta i räddningstjänst och sanering om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och om deltagande inte allvarligt hindar den vanliga verksamheten 6. Utöver ordinarie uppgifter genomför kommunerna bland annat strålningsmätning. Kommunerna är också en lämplig resurs när det gäller att snabbt nå ut med till exempel information och eventuella jodtabletter till allmänheten. Läs om övriga myndigheters roller och ansvar i boken Kärnenergiberedskap 7. 3.3. Larmnivåer och larmvägar Vid de svenska kärnkraftverken finns två larmnivåer, Höjd beredskap och Haverilarm. 3.3.1.Höjd beredskap Höjdberedskap innebär att en händelse har inträffat på anläggningen som har eller kan få betydelse för reaktorsäkerheten. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som medför behov av skyddsåtgärder har förkommit. Dock kan sådana utsläpp inte uteslutas på sikt. 3.3.2.Haverilarm Haverilarm innebär att en händelse inträffat vid kärnkraftverket som kan medföra behov av skyddsåtgärder utanför kärnkraftverket. Onormalt höga utsläpp av radioaktiva ämnen förekommer eller kan förekomma inom tolv timmar. 3.3.3.Larmvägar Vid en kärnteknisk olycka i Sverige eller utomlands får Länsstyrelsen larmet från två håll. Dels från Strålsäkerhetsmyndigheten via fax s.k. Brådskande meddelande, dels via sökning från SOS Alarm. Länsstyrelsen informerar i sin tur aktörerna i länet. 6 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 7 Räddningsverket, R79-218/00, Boken är inaktuell i vissa avsnitt då den refererar till myndigheter som inte längre finns utan slagits samman med och bildat nya. De mest betydelsefulla förändringarna är att Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar bildat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftsinspektionen har gått samman till Strålsäkerhetsmyndigheten, Banverket och Vägverket motsvaras i stort av Trafikverket. - 11 -

Svenskt kärnkraftverk Utländsk olycka SOS Alarm SMHI Länsstyrelsen i aktuellt län Länsstyrelsen i Västra Götalands län SSM SOS Alarm Regeringen och övriga berörda myndigheter Kommuner Figur 2 Larmvägar 3.4. Samverkan Samverkan med berörda aktörer följer samma samverkansrutiner som vid andra händelser, till exempel genom nationella och regionala samverkanskonferenser och utsända samverkanspersoner. Utöver de lokala och regionala aktörer som Länsstyrelsen normalt kallar till regionala samverkanskonferenser i samband med andra händelser är det viktigt att samverkan med följande aktörer fungerar: Länsstyrelsen i det län utsläppet skett Länsstyrelser i angränsande län Arbetsmiljöverket (AMV) Jordbruksverket (SJV) Livsmedelsverket (SLV) Myndigheten för samhällskydd och beredskap Naturvårdsverket Socialstyrelsen - 12 -

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) SMHI m.fl. 3.4.1.Samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län En kärnteknisk olycka vid Ringhals kräver omfattande samverkan med Länsstyrelsen i Halland. Även vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen från andra kärnkraftverk besitter Länsstyrelsen i Halland värdefull kunskap och erfarenhet. Vid larm om utsläpp från Ringhals kärnkraftverk ska Länsstyrelsen säkerställa samverkan med Länsstyrelsen i Halland. Samverkan kan dels ske genom att samverkansperson skickas till Halland, dels via samverkan mellan de olika länsstyrelsernas staber. Länsstyrelserna har möjlighet att koppla upp sig mot varandras staber genom tekniska system. Länsstyrelsen bör delta i länsstyrelsen i Hallands läns stabsorienteringar. I de fall som det blir aktuellt med räddningstjänst både i Västra Götalands län och Hallands län ska prioritering av gemensamma resurser i första hand ske genom samverkan. Länsstyrelsen i Halland har Mer information om inträffad händelse Bättre kunskap om landets kärnenergiberedskap Genom övning mer erfarenhet av kärntekniska olyckor En plattform för samverkan med de aktörer som verkar både i Hallands län och Västra Götalands län Kompletteringslager av jodtabletter, bl.a. på mottagningsplatsen i Marks kommun Möjlighet att bistå med stabspersonal och resurser för strålningsmätning om utsläppet inte skett från Ringhals (bistånd till annat län, enligt förordning om skydd mot olyckor) Länsstyrelsen i Västra Götaland län kan bistå med Reservledningsplats Personella resurser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län kan avlasta och stödja Länsstyrelsen i Halland både i vissa delar av arbetet med att hantera utsläppet men också i Länsstyrelsen ordinarie verksamhet. 3.4.2.Samverkan med övriga län Vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen är det viktigt att åtgärder och information samordnas över länsgränserna. Om rekommendationerna skiljer sig mel- - 13 -

lan olika län utan uppenbar anledning kan allmänheten tappa förtroende för myndigheterna. Om inte MSB, SSM eller någon annan aktör tar initiativ till en sådan samordning bör Länsstyrelsen ta initiativ till att detta sker. Genom samverkan kan länen ta till vara varandras kompetens och resurser för nyttja resurserna optimalt. Länsstyrelserna i Kalmar, Uppsala, Skåne och Västerbottens län ska enligt förordning om skydd mot olyckor 8 planera för bistånd till annat län. Ovanstående länsstyrelser har bredare kompetens inom kärnenergiberedskap och i vissa fall även materiella resurser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län kan avlasta och stödja drabbade län i vissa delar av arbetet med att hantera ett utsläpp men också i dessa länsstyrelsers ordinarie verksamhet. 3.5. Förväntade åtgärder i Västra Götalands län Följande åtgärder skulle kunna bli aktuella i Västra Götalands län vid en olycka i Sverige. Strålningsmätning Inomhusvistelse Intag av jodtabletter som hindrar upptag av radioaktivt jod i sköldkörteln (vid olycka vid Ringhals) Åtgärder inom jordbruket (installning av framför allt mjölkkor, täcka brunnar, om möjligt tillvara ta foder och andra grödor, betesrestriktioner) Informationsåtgärder Sanering av urban miljö och motåtgärder i jordbruket Omflyttning i syfte att minska den ackumulerade stråldosen Det finns inga krav på Länsstyrelsen i Västra Götalands län avseende planering för varning, utdelning av jodtabletter och utrymning, sådana krav finns endast på länsstyrelser i län med kärnkraft 9. För den inre beredskapszonen i Hallands län, d.v.s. området närmast kärnkraftverket, finns planer för varning och utrymning, se Figur 3. Inom den inre beredskapszonen är även jodtabletter utdelade till allmänheten. Dessutom finns jodtabletter i lager för begränsad komplettering av förhandsutdelningen och en begränsad utdelning inom indikeringszonen vilken även innefattar delar av Västra Götalands län. 8 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 9 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor - 14 -

I böckerna Livsmedelsproduktion vid radioaktivt nedfall 10 och Kärnenergiberedskap 11 finns mer information om åtgärderna. Böckerna är inaktuella i vissa avsnitt då den refererar till myndigheter som inte längre finns utan slagits samman och bildat nya, se avsnitt 2.2. Åtgärderna beskrivs dock på ett korrekt sätt. 3.6. Beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk Runt Ringhals finns det två stycken zoner inom vilka särskilda skyddsåtgärder är planerade. Inom den inre beredskapszonen (12-15 km runt Ringhals) finns planer för inom- och utomhusvarning, utrymning och utdelning av jodtabletter. I indikeringszonen (ca 50 km runt Ringhals) finns utpekade mätslingor som används för att kartlägga nedfallet. Zonerna framgår av Figur 3 Inre beredskapszon och indikeringszon runt Ringhals kärnkraftverk. Länsstyrelsen i Halland leder arbetet inom indikeringszonen även i de kommuner som tillhör Västra Götalands län. 3.6.1.Delar inom Västra Götalands län som ingår i indikeringszonen. Mölndals kommun Göteborgs kommun: söder om Göta Älv och Säveån Svenljunga kommun: Mjöbäcks församling Marks kommun: inte församlingarna Fristla och Skephult 3.6.2.Aktörer inom Västra Götalands län med uppgifter inom Ringhalsberedskapen Marks kommun: anordnar mottagningsplats i Kunskapens hus i Skene Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund: ingår i indikeringsorganisationen Räddningstjänsten Storgöteborg: ingår i indikeringsorganisationen Polismyndigheten i Västra Götaland: hanterar polisverksamheten vid mottagningsplatsen i Skene och samordnar ev. polisverksamheten innanför Ringhals industristaket Försvarsmakten stödjer Polismyndigheten i Västra Götalands län vid mottagningsplatsen i Skene. 10 Livsmedelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen, ISBN 91-7056-113-3 11 Kärnenergiberedskap, Räddningsverket, R792018/00-15 -

Ovanstående aktörer har uppgifter inom Ringhalsberedskapen som leds av Länsstyrelsen i Hallands län. Det innebär att de vid ett utsläpp från Ringhals kan ha begränsade möjligheter att vidta ytterligare åtgärder på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Även andra myndigheter har ansvarsområden som sträcker sig över länsgränsen. Dessa aktörer kan därför komma att behöva utföra uppgifter på uppdrag av minst två stycken räddningstjänstansvariga länsstyrelser. Samverkan med framför allt Länsstyrelsen i Halland men även andra berörda länsstyrelser är viktig för att gemensamt samordna och inrikta verksamheten. Länsstyrelsen bibehåller det geografiska områdesansvar över länet inklusive de delar som ingår i indikeringszonen, vilket innebär att Länsstyrelsen bland annat ska samordna åtgärder och information och hålla regeringen underrättade om läget i länet. - 16 -

Figur 3 Inre beredskapszon och indikeringszon runt Ringhals kärnkraftverk. Mer information om beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk finns i Hallands län beredskapsplan 12. 3.7. Samband Länsstyrelsen i Hallands län använder en loggbok som kallas för Hallands dagbok. Inloggningsuppgifter till denna finns i krisledningsorganisationens 12 Beredskapsplan Ringhals 2006, Länsstyrelsen Hallands län. (planen är under revidering) - 17 -

kontakter i Outlook. Utöver Hallands dagbok används samma sambandsmedel vid en kärnteknisk olycka som vid andra händelser i länet, se Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan 13. 3.8. Information till allmänheten Länsstyrelsens arbete med kriskommunikation beskrivs i Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan 13 samt i kriskommunikationsplanen 14. 3.9. Strålningsmätning Länsstyrelsen i Halland ansvarar för strålningsmätning utmed förutbestämda mätslingor inom indikeringszonen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar för att mätningar av strålnivån genomförs övriga delar av länet. De flesta kommuner i länet genomför regelbundet referensmätningar i redan utpekade mätpunkter, s.k. sjumånadersmätningar. Vid mätningarna används intensimeter SRV2000. Värdena rapporteras i Strålsäkerhetsmyndighetens system för inrapportering av mätdata, RadGis. En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inklusive skyddsutrustning finns i Länsstyrelsens gemensamma mappsystem under 452_SkyddOlyck/kärnteknisk olycka. Vid en händelse ska mätningar göras i referenspunkterna. Vid behov kan förtätade mätningar göras. Innan Länsstyrelsen initierar förtätade mätningar bör SSM kontakats för att få riktlinjer. 3.9.1.Nationella mätresurser Mätningar med SRV2000 ger bara svar på vilken strålnivå som finns i området. Instrumentet mäter endast gammastrålning. För en noggrannare kartläggning av nedfallet behövs andra resurser. Strålsäkerhetsmyndigheten ger råd om strålningsmätningar, bistår med strålskyddsbedömningar och samordnar den nationella expertstödorganisationen. I en krissituation ska mätinsatser, datahantering och analys resultera i att risker snabbt kan bedömas. För att lösa uppgiften har Strålsäkerhetsmyndigheten knutit till sig andra organisationer och olika mätresurser som ingår i den nationella strålsäkerhetsberedskapen. 13 Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2013:105 14 Kriskommunikationsplan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, bilaga till Rapport 2013:105-18 -

Beredskapslaboratorier Beredskapslaboratorier är universitetsinstitutioner, forskningslaboratorier och statliga myndigheter som är inriktade mot kvalificerad mätning av joniserande strålning och kvantifiering av radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har avtal med dessa för att säkerställa att kvalificerade resurser finns tillgängliga, insatsberedda och samordnade när en händelse inträffar med joniserande strålning, radioaktiva ämnen eller nukleära material har. Beredskapslaboratorierna finns i Malmö, Göteborg, Linköping, Studsvik, Stockholm, Uppsala och Umeå. Resurser som finns vid beredskapslaboratorierna är Strålsäkerhetsmyndighetens fordon för strålningsmätning, tre bilar och tre släpvagnar utrustade med avancerad utrustning. Med flygmätningar är det möjligt att kartlägga stora områden med radioaktiv markbeläggning. Flygmätningarna genomförs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Gräsprovtagare Gräsprovtagare är medlemmar i frivilligorganisationerna Svenska lottakåren, Sveriges Bilkårers Riksförbund och Svenska Blå Stjärnan. Deras roll är att ta prover av betesgräs i lantbruket om ett nedfall av radioaktiva ämnen skulle inträffa. Gräsproverna mäts och analyseras av beredskapslaboratorierna. 3.9.2.Materiella resurser för strålningsmätning Funktion Resurs Placering Antal Mätning av strålningsnivåer Intensimeter SRV2000 + intensimeterprovare Bistånd från kärnkraft län + och Skåne (enligt FSO 4kap 21). Kontakt tas med respektive län. Kommuner, vanligtvis vid Miljö och Hälsa eller Räddningstjänst eller motsvarande Länsstyrelsen har ett fåtal på Göteborgskontoret Oftast 2 st intensimerar/kommun 1 st provare/kommun Kartläggning av nedfallets sammansättning SSMs beredskapslaboratorier, se beskrivning ovan. SSM och olika universitet, bl.a. Göteborgs universitet Personskydd Enligt SSMs instruktion för - 19 -

mätning i referenspunkt behövs ingen skyddsutrustning på längre avstånd än 50 km från en kärnteknisk anläggning 3.10. Jodtabletter Det finns inget lager av jodtabletter i Västra Götalands län. Det nationella lagret förvaltas av Strålsäkerhetsmyndigheten och finns i Stockholmsområdet. Länsstyrelsen i Hallands län har på flera platser runt Ringhals mindre lager av jodtabletter för begränsad kompletteringsutdelning och för begränsad utdelning inom indikeringszonen. Ett sådant lager finns vid mottagningsplatsen i Marks kommun. Om SSM bedömer att det finns behov jodtabletter utanför inre beredskapszonen kommer Länsstyrelsen i Halland att i möjligaste mån omfördela jodtabletter till dessa områden. Även SSM kan flytta jodtabletter till Västra Götalands län. Länsstyrelsen är mottagare för dessa jodtabletter. Länsstyrelsen ombesörjer utdelningen av jodtabletter inom Västra Götalands län. - 20 -

4. Räddningstjänst 4.1. Organisation i räddningstjänstfas Organisationen vid räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk olycka följer den som beskrivs Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan 15. Figur 4 Länsstyrelsens krisledningsorganisation Vid larm om höjd beredskap eller haverilarm bemannas samtliga funktioner i krisstaben. För att fungera är arbetet beroende kompetens av från samtliga enheter på Länsstyrelsen. Utöver räddningsledningslaget är nedanstående kompetenser specifika för en kärnteknisk olycka. Kompetens Organisation/enhet Kontaktväg Räddningsledare Enligt förordnanden och Krisledningsorganisationens anställningsavtal kontaktlista i Outlook 15 Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2013:105-21 -

Strålskydd Djurskydd Jordbruk Överenskommelse finns med Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen Veterinärs- och djurskyddsenheten Landsbygdsenheten Krisledningsorganisationens kontaktlista i Outlook 4.2. Övertagande av ledning från annat län Om regeringen fattat ett sådant beslut ska Länsstyrelsen ta över ledning av räddningstjänst och/eller sanering från annat län. Vid ett övertagande kommer Länsstyrelsen troligtvis begära att aktuell länsstyrelse ställer sina resurser och personal till förfogande för deltagande i räddningsinsatsen. Det aktuella länet förväntas upprätthålla sin kristab och utföra de uppgifter som följer av det geografiska områdesansvaret. Samverkan sker via ordinarie samband och eventuella samverkansperson kan skickas till Länsstyrelsen ledningsplats. Vid ett övertagande behöver Länsstyrelsen information från aktuella län om: Fattade beslut Genomförda, pågående och planerade åtgårder Pågående samverkan inklusive kontaktuppgifter I aktuellt län disponibla och insatta personella och materiella resurser Gjorda prioriteringar Gjorda strålningsmätningar Uppgifter om särskilda omständigheter om behöver beaktas 4.3. Överlämnade av ledning till annat län Om regeringen fattat ett sådant beslut ska Länsstyrelsen lämna över ledning av räddningstjänst och/eller sanering till annat län. Vid ett övertagande kommer Länsstyrelsen utöver de uppgifter som det aktuella länet begär även informera det aktuella län om: Fattade beslut Genomförda, pågående och planerade åtgårder Pågående samverkan inklusive kontaktuppgifter I aktuellt län disponibla och insatta personella och materiella resurser Gjorda prioriteringar - 22 -

Gjorda strålningsmätningar Uppgifter om särskilda omständigheter om behöver beaktas Vid ett övertagande ska Länsstyrelsen Ställa personella och materiella resurser till förfogande till aktuellt län Utse samverkanspersoner som representerar Länsstyrelsen i Västra Götalands län Säkerställa att länets aktörer informeras om övertagandet Fortsatt upprätthålla en krisledningsorganisation som o deltar i räddningsinsatsen under ledning av det aktuella länet o utföra de uppdrag som följer det geografiska områdesansvaret, t.ex. verka för samordning åtgärder och information i länet hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen vara en sammanhållande länk mellan lokala och nationella aktörer samverka med angränsande län - 23 -

5. Checklista för räddningstjänstfasen Denna checklista innehåller exempel på åtgärder som behöver vidtas vid olika larmnivåer för att komma igång med arbetet. Åtgärderna kan behöva situationsanpassas. Länsstyrelsen kommer att vara i stort behov av rekommendationer från centrala myndigheter och att vidtagna åtgärder samordnas med övriga drabbade län. Länsstyrelsen bör efterfråga dessa rekommendationer tidigt. I väntan på centrala myndigheters rekommendationer ska Länsstyrelsen så långt som möjligt förbereda förväntade åtgärder. Det kan handla om att upprätta nödvändiga kontakter och samla in de beslutsunderlag som behövs för att snabbt verkställa myndigheternas rekommendationer. Detta för att snabbt kunna fatta beslut om åtgärder. Denna lista är i första hand tänkt att användas av Tjänsteman i Beredskap och kristabschef och beskriver krisstabens arbete. 5.1. Larmnivå Höjd beredskap från svenskt kärnkraftverk inga omedelbara hot om utsläpp Säkerställ att uppgifterna i TiB:s checklista för höjd beredskap är utförda Aktivera samtliga krisstabsfunktioner Etablera samverkan och inhämtning av lägesinformation o Genomför regional samverkanskonferens enligt ordinarie rutin. Informera om Länsstyrelsens ansvar, vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella och rutiner för fortsatt samverkan. o Nationell samverkan. Delta i nationella samverkanskonferenser. Meddela att Länsstyrelsen har behov av stöd i bedömningen av lämpliga skyddsåtgärder i Västra Götalands län. Försäkra dig om att centrala myndigheters rekommendationer även når länsstyrelser som inte är kärnkraftslän, t.ex. Västra Götaland län. Om ingen nationell samverkanskonferens genomförs: Kontakat SSM och MSB. Meddela att krisledningsorganisationen är etablerad och att Länsstyrelsen behöver stöd i bedömningen av skyddsåtgärder. o Säkerställ samverkan med angränsande län o Utse samverkanspersoner. - 24 -

o Vid olycka vid Ringhals, säkerställ särskilt samverkan med länsstyrelsen i Hallands län och kontakta de aktörer i Västra Götalands län som har uppgifter inom Ringhalsberedskapen och stäm av läget Informera allmänheten Informera om den nödsituation som uppstått och om möjligt troligt förlopp. Informera om Länsstyrelsens ansvar och var man hittar mer information. Uppmana allmänheten att följa myndigheternas rekommendationer och följa radio och TV. Påbörja strålningsmätning Kontakta samtliga kommuner i länet och be dem göra EN strålningsmätning med intensimeter SRV2000 i varje referenspunkt och rapportera resultatet i RadGis. Lägg ut instruktioner i det webbaserade informationssystemet WIS. En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inklusive skyddsutrustning finns Länsstyrelsens gemensamma mappsystem under 452_SkyddOlyck/kärnteknisk olycka. Syftet med mätningen är att få ett värde på normal strålnivå att referera kommande mätningar till samt att kommunerna ska få möjlighet att öva i icke kontaminerad miljö. Följ inrapporterade värden i RadGis. Var beredd att stötta kommunerna med information och råd kring mätningen. Vid avvikande mätvärde eller misstanke om felaktigt utförda mätningar kontakta den som rapporterat resultatet. Vid olycka vid Ringhals, förbered ev. utdelning av jodtabletter o Kontakta SSM och be om en bedömning av behovet av jodtabletter i Västra Götalands län och i vilket område o Undersök möjligheterna att nyttja Länsstyrelsen i Hallands kompletteringslager o Om inte tillräckligt med jodtabletter finns i Halland, be SSM flytta fram delar av det nationella lagret till Västra Götaland o Organisera utdelning av jodtabletter - 25 -

Förbered för inomhusvistelse Förbered Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varning om inomhusvistelse. Stäm av och samordna meddelandet med samverkande aktörer. Meddelandet bör inkludera information om att o stänga dörrar, fönster och om möjligt ventilation o lyssna på radio och följa länsstyrelsens webbplats o vilka områden som berörs av rekommendationen o när rekommendationen gäller o eventuella åtgärder som bör vidtas om man är tvungen att vistas ute exempelvis byta kläder i hallen, duscha och inte använda skor inomhus. o övrig information Förbered Länsstyrelsens krisledningsorganisation för verka under rekommendation om inomhusvistelse o säkerställ möjligheten till filtrerad ventilation vid ledningsplatsen o stäng dörrar, fönster och ventilation o upprätta kapprum för ytterkläder och skogräns vid Länsstyrelsens ingångar, stäng eventuella branddörrar. o säkerställ kost och logi Förbered beslut om att kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda Åtgärder för djur och livsmedel Förbered information till lantbrukarna, stäm av och samordna med samverkande aktörer. Meddelandet skulle kunna inkludera rekommendation om o installning av mjölkkor och om möjligt även andra djur o säkra foder genom att täcka över foderupplag eller ta in foder o säkra vatten, täck om möjligt över brunnar Planera för hur informationen ska nå lantbrukarna. Lämpliga kontaktvägar är VMA, webben, register över djurbesättningar m.m. Kontakta Räddningstjänsten Storgöteborg, Marks, Mölndals och Svenljunga kommuner samt Polismyndigheten för att få en lägesrapport och information om ev. behov om extra resurser eller samverkan. - 26 -

Förbered för sanering Kalla in samtliga saneringsledare för att de ska få möjlighet att förbereda sig för en eventuell sanering och lägga upp en plan för fortsatt arbete. Uppdatera saneringsledarna om läget och be dem påbörja åtgärder enligt checklistan för sanering39. 5.2. Larmnivå Haverilarm från svenska kärnkraftverk utsläpp pågår eller kan inte uteslutas inom 12 timmar Säkerställ att uppgifterna enligt TiB:s checklista för haverilarm är utförda Aktivera samtliga krisstabsfunktioner Etablera samverkan (om ännu inte gjort) o Genomför regional samverkanskonferens enligt ordinarie rutin. Informera om vårt ansvar, vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella och rutiner för fortsatt samverkan. o Nationell samverkan. Delta i nationella samverkanskonferenser. Meddela att Länsstyrelsen har behov av stöd i bedömningen av lämpliga skyddsåtgärder i Västra Götalands län. Säkerställ att centrala myndigheters rekommendationer även når Länsstyrelser som inte är kärnkraftslän, t.ex. Västra Götaland län. Om ingen nationell samverkanskonferens genomförs: Kontakat SSM och MSB. Meddela att krisledningsorganisationen är etablerad och att Länsstyrelsen behöver stöd i bedömningen av skyddsåtgärder. o Säkerställ samverkan med angränsande län o Vid olycka vid Ringhals, säkerställ särskilt samverkan med länsstyrelsen i Hallands län och kontakta de aktörer i Västra Götalands län som har uppgifter inom Ringhalsberedskapen och stäm av läget Vid olycka vid Ringhals, o Upprätta samverkan med Länsstyrelsen i Halland Koppla upp krisstaben mot staben i Halland Skicka om möjligt samverkanspersoner till Länsstyrelsen i Halland o kontakta de aktörer i VG-län som har uppgifter inom Ringhalsberedskapen och stäm av läget - 27 -

Fatta beslut om att kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda, görs av Länsledningen i samråd med presumtiv räddningsledare Utse räddningsledare, gör av Länsledningen Fatta beslut om inomhusvistelse efter rekommendation från SSM, se checklista för Höjd Beredskap, görs av Räddningsledaren eller Länsledning Begär sändning av Viktigt Meddelande till Allmänheten- varning, se checklista för höjd beredskap, görs av räddningsledaren Fatta beslut om strålningsmätningar i referenspunkterna en gång per timme efter samråd med SSM, görs av Räddningsledaren En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inklusive skyddsutrustning finns på i Länsstyrelsens gemensamma mappstruktur 452_SkyddOlyck/ kärnteknisk olycka. Följ inrapporterade värden i RadGis. Var beredd att stötta kommunerna med information och råd kring mätningen. Vid avvikande mätvärde eller misstanke om felaktigt utförda mätningar kontakta den som rapporterat resultatet. Informera löpande allmänheten och samverkande aktörer Förbered för sanering Kalla in samtliga saneringsledaren för att de ska få möjlighet att förbereda sig för en eventuell sanering och lägga upp en plan för fortsatt arbete. Uppdatera saneringsledarna om läget och be dem påbörja åtgärder enligt checklistan för sanering39. - 28 -

6. Sanering 6.1. Saneringsmetod Västra Götalands län är mångfacetterat. Valet av saneringsmetod beror i hög utsträckning på vad och hur stora områden som drabbats. Nedan följer exempel på saneringsmetoder som skulle kunna bli aktuella i olika miljöer i Västra Götalands län. 6.1.1.Möjliga tidiga saneringsmetoder i urban miljö Sopning av gator och trottoarer Spolning av gator och trottoarer Bortskaffning av snö Gräsklippning (inte aktuellt vid regn) (Klippning av buskar (inte aktuellt vid regn)) Åtgärderna bör vidtas inom två veckor efter nedfall. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen 16. 6.1.2.Möjliga sena saneringsmetoder i urban miljö Spolning av tak Spolning av väggar Avlägsna ytskikt Treskiktsgrävning Åtgärderna är dyra, tidskrävande eller skapar stora mängder avfall. Det är därför viktigt att göra en noggrann utvärdering innan åtgärderna vidtas. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen 16, se referenslista. 6.1.3.Möjliga saneringsmetoder inom jordbruket Nedan är exempel på möjliga saneringsmetoder som kan användas inom jordbruket under det första året efter nedfall. Ta bort radioaktiva beläggningen, kassera växande gröda, flytta horisontellt alt vertikalt Minska växters rotupptag, agrokemiska metoder Minska djurs intag av radioaktiva ämnen, icke kontaminerat foder Minska djurens upptag i magtarmkanalen, fodertillsatser Minska mängden radioaktiva ämnen. Saneringsutfordring 16 Sanering av radioaktiva ämnen- planeringsstöd för länsstyrelsen inför en kärnteknisk olycka, Räddningsverket, ISBN 978-91-7253-364-6-29 -

Ändra produktionsinriktning Åtgärderna ska utföras av lantbrukarna själva. Det krävs dock bra och riktad rådgivning till lantbrukarna. Samverkan bör ske med Jordbruksverket för att få samstämmig information. Det kan också behövas samverkan mellan lantbrukarna kring resurser. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen 17, SRV, och boken Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider 18. Jordbruksverket kommer att komma ut med motsvarande skrift för strontium under 2014. 6.2. Nödvändigt underlag inför beslut om sanering Underlag Källa Information om nedfallet: beläggning (kbq/m 2 ) geografisk utbredning sammansättning stråldos på kort och lång sikt Bygger delvis på de flyg- och fältmätningar som SSMs beredskapslaboratorier utför. Presenteras i RadGis Dessa mätningar måste kompletteras med fler mätningar för att skapa tillräckligt detaljerad bild. Information om väder Nederbörd sedan nedfall Kommande nederbörd Töväder Information om drabbade områden Markanvändning Befolkningstäthet Bebyggelsetyp Skola och barnomsorg SMHI Länsstyrelsen Kommun 17 Sanering av radioaktiva ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen inför en kärnteknisk anläggning, Räddningsverket, ISBN 978-91-7253-364-6 18 Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, Jordbruksverket, Rapport 2008:27-30 -

Jordmån Djurbesättningar Vattentäkter Befintliga deponier i länet Sjukvårdsinrättningar Samhällsviktig verksamhet Tillgängliga materiella resurser Centrala myndigheters rekommendationer rörande saneringsmetoder för det aktuella situationer inklusive avfallshantering Tillgängliga personella resurser Möjlighet att utbilda personal Se resurslista Nationella expertgruppen för sanering (NESA) består av experter från berörda myndigheter och är del av SSMs krisorganisation. Vid behov kan Länsstyrelsen begära att NESA ska sammankallas. Se resurslista MSB 6.3. Val av saneringsmetod Valet av saneringsmetod görs utifrån regionala förutsättningar och eventuella rekommendationer från nationella myndigheter. I kapitel 2 Västra Götalands län ur ett krisberedskapsperspektiv beskrivs kortfattat vad som är extra skyddsvärt i länet indelat i de övergripande skyddsvärdena: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Dessa skyddsvärden är en bra utgångspunkt i bedömningen av var saneringsåtgärder bör vidtas. Allt som är skyddsvärt påverkas dock inte av ett radioaktivt nedfall i samma utsträckning, - 31 -

Det finns tre generella principer i bedömningen av vilka saneringsåtgärder som är lämpliga ut ett radiologiskt perspektiv. Alla ansträngningar ska sättas in för att förhindra allvarliga akuta hälsoeffekter. Åtgärderna ska vara berättigade medföra mer nytta än skada Åtgärderna ska så långt som möjligt optimeras så att de medför ett så positivt resultat som möjligt. Vid bedömning av behovet av vad som ska saneras och vilken ordning är det övergripande skyddsvärden: I Länsstyrelsens risk och sårbarhets I Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen 19, finns några grundläggande frågor som bör beaktas vid valet av saneringsmetod. Boken Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider 20 ger också stöd i valet av åtgärder. 6.4. Organisation saneringsfas 6.4.1.Övergång till saneringsorganisation Planering för sanering behöver startas upp parallellt med räddningsinsatsen. Under denna tid är Länsstyrelsens krisledningsorganisation etablerad. Tänk på att beslut som fattades av Räddningsledaren och som ska fortsätta gälla efter avslutad räddningstjänst kan behöva fattas om av länsledningen. Saneringen kan dock pågå under lång tid (år) och efter hand bör saneringsarbetet i enlighet med likhetsprincipen följa Länsstyrelsens ordinarie organisation. Krisledningsorganisationen ska vara etablerad till dess att saneringsorganisationen är etablerad och till dess att åtminstone rollerna som projektledare och delprojektledare är tillsatta. Länsstyrelsens enhetschefer ska ställa resurser till förfogande enligt Länsledningens riktlinjer. 6.4.2.Länsstyrelsens saneringsorganisation 19 Sanering av radioaktiva ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen inför en kärnteknisk anläggning, Räddningsverket, ISBN 978-91-7253-364-6 20 Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, Jordbruksverket, Rapport 2008:27-32 -

Länsstyrelsen arbete med sanering bedrivs i en projektorganisation, se organisationsskiss i Figur 2 Länsstyrelsens saneringsorganisation. Rollerna inom parentes motsvarar de roller som beskrivs i MSB:s allmänna råd för sanering 21. Figur 5 Länsstyrelsens saneringsorganisation 6.4.3.Länsledningens uppgifter Fatta beslut om att påbörja och avsluta sanering Etablera en saneringsorganisation Fatta beslut om saneringsorganisationens resurser och omfattning Ge direktiv och inriktning till saneringsorganisationen Ekonomisk ram för verksamheten Beslut om ingrepp i annans rätt Begäran till SSM om att NESA ska sammankallas Beslut om ersättning Chefssamverkan och representation 21 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, (SRVFS 2007:4) - 33 -

6.4.4.Styrgruppens arbete Ge direktiv och inriktning till saneringsorganisationen på delegering av länsledningen 6.4.5. Projektledaren uppgifter Projektledaren har i uppgift att: Leda arbetet enligt delegation från länsledningen/styrguppen Ansvara för planering, genomförande och uppföljning Förbereda informationsinsatser tillsammans med informationsenheten Rapportera till länsledningen Projektledare bör ha erfarenhet av att leda stora projekt och av offentlig verksamhet. Projektledaren bör kunna hantera komplexa frågeställningar. 6.4.6.Saneringsledarens uppgifter Saneringsledaren har i uppgift att: Rekommendera vilka områden som ska saneras och i vilken ordning Rekommendera saneringsmetoder Rekommendera metoder för avfallshantering Initiera utbildning för saneringspersonal Skapa förutsättningar för mätning av persondoser Samverkan med angränsande län och övriga berörda myndigheter i saneringsfrågan Delta i kommunikationsarbetet Följa upp saneringens effekt Rapportera till projektledaren Länsstyrelsens saneringsledare bör ha god kunskap om Länsstyrelsen och Länsstyrelsens ansvar, ha kunskap om berörda aktörer och deras ansvar, ha grundläggande kunskap om joniserande strålning och känna till olika saneringsmetoder och deras för- och nackdelar. 6.4.7.Förslag på sammansättning av delprojekt sanering Kompetens Uppdrag Organisation/enhet Saneringsledare Delprojektledare, se ovan Miljöskyddsenheten Enheten för skydd - 34 -

Strålskydd Säkerställa att strålskyddslagen följs Tolka mätresultat Faktagranska utgående information Rådgivning till sanerare Överenskommelser med Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen Strålningsmätning Fysisk planering i länet Deponering Avfall Krisberedskap Vattentäkter Leda ev. kompletteringsmätning med SRV2000 i samråd med SSM Samverka med SSM och angränsande län kring strålningsmätningar med nationella mätresurser Ta fram information om drabbade områden Utvärdera möjliga metoder för avfallshantering Ev. dispenser Verka för att bland annat minska störningar i samhällsviktiga funktioner Djurskydd Bedöma åtgärdernas lämplighet ur djurskyddsperspektiv Ev. dispenser Växtodling, djurhållning Rådgivning till lantbrukare Juridisk Extern kompetens Ansvara för att länsstyrelsens rekommendationer när lantbrukare Säkerställa att gällande lagstiftning följs Representera respektive organisation eller geografiskt område och säkerhet Landsbygdsenheten Enheten för skydd och säkerhet Samhällsbyggnadsenheten Miljöskyddsenheten Enheten för skydd och säkerhet Planera avfallshantering utifrån risken att kontaminera vattentäkter Vattenvårdsenheten Veterinärs- och djurskyddsenheten Ta fram nödvändigt beslutsunderlag Landsbygdsenheten Landsbygdsenheten Rättsenheten - 35 -