Nationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser Lisa Fredlund, Teamchef/Mikrobiolog Team Mikrobiologi, Biologiavdelningen Område Undersökning och Vetenskapligt stöd
Mikrobiologiska analyser vad handlar det om? Att påvisa sjukdomsframkallande agens i prov från patient (människa/djur) samt foder, miljö, livsmedel och vatten för att spåra och förebygga smitta. Virus Bakterier Parasiter Global handel Globalt resande Klimatförändring Förändrat säkerhetsläge
Varför analysera? Ingen analys ingen smittspårning Samhällets kostnader till följd av parasitutbrottet i Östersund uppskattas vara mellan 141 och 221 miljoner kronor. Uppskattningsvis 27 000 personer blev sjuka till följd av utbrottet. Ur MSBs rapport Parasitutbrottet i Östersund 2010/2011
Vilka olika aktörer är verksamma inom området mikrobiologiska analyser idag? Djurprov Foder Omgivning s-prov Livsmedel Vatten Humanprov Privata aktörer (analysföretag, livsmedelsproducenter mm) Lokala och regionala aktörer (sjukhuslabb, vattenverkens labb) SVA FOI Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Universitetslabb Försvarsmakten
Olika förutsättningar för olika aktörer Landstingslaboratorier Konkurrenskraftig rutindiagnostik Många prov Privata laboratorier Konkurrenskraftig rutindiagnostik Många prov Myndighetslaboratorier Beredskap för sällananalyser specialanalyser typning Få prov
Utmaningar för nationell analysförmåga av mikrobiologiska agens Utmaning Många prov i kris jämfört med vardag Önskad nationell förmåga Rätt grundkapacitet och omställningsförmåga Utdraget utbrott, svår smittspårning Komplicerade analyser utförs inte av privata aktörer, förmåga ska upprätthållas på anslag Sällanalyser utförs inte av privata aktörer, förmåga ska upprätthållas på anslag Svåranalyserad eller ny provtyp/agens Uthållighet, bra samarbete mellan labb Förmåga/resurser att utföra specialanalyser på myndigheter Förmåga/resurser att utföra sällananalyser på myndigheter Snabbvalidering på myndighet/strategi för snabb metoduppsättning
Vad är en rimlig analysförmåga och hur mycket får det kosta? Nationella analysförmåga Acceptabel risk för bristande förmåga i kris Förutsättningar för bra balans är: Samsyn och fungerande samarbete mellan myndigheter Samarbete med privata aktörer (avtal?) Samsyn inom respektive organisation om vad som är rimlig anslagsfinansierad förmåga
Nästa steg en myndighetsgemensam behovsanalys klar mars 2017 Syfte att gemensamt beskriva det önskade läget och identifiera prioriterade åtgärder för att nå dit Beställning Planering Önskat läge Identifiera åtgärder Prioritera åtgärder Beslutsunderlag Nuläge Chefer från deltagande myndigheter (SVA, Folkhälsomyndigheten, FOI och Livsmedelsverket) utgör beställargrupp. Livsmedelsverket är processledande. Övriga aktörer ingår vid behov i en referensgrupp.
Steg 1&2: Beställning och planering Referensgrupp? Kompetens? Definition av område Avgränsa området Behov av informationssäkerhet? Resurser? Plan för genomförande Deltagare? Beställargrupp, processledare och genomförandegrupp ska ha samsyn innan arbetet kan påbörjas
Steg 3: Önskat läge Hur ska den nationella förmågan se ut så att vi med mikrobiologiska analyser kan förebygga och hantera en kris? För att förebygga kris kan det handla om att: ha en bra grundförmåga öva tillsammans ha bra samarbeten i vardag ha avtal med privata aktörer och mellan myndigheter För att hantera en kris kan det handla om att: ha relevant omställningsförmåga våga ta stöd från varandra ha en god kommunikation mellan aktörer Perspektivet är 3-5 år
Steg 4: Hur ser förmågan ut just nu nuläget? Omställningsförmåga Personal Kompetens Kapacitet Lagerhållning av material Säkerhetsnivå Laboratoriekapacitet Kapacitet Förändringar i omvärlden Interna prioriteringar Befintliga samarbeten Utrustning
Steg 4&5: Identifiera och prioritera åtgärder Nuläge Vad behöver vi göra för att förflytta oss? Önskat läge Vilka åtgärder är viktigast? Vad ska göras i samverkan?
Vad händer sen? Beslutsunderlag med åtgärder beslutas och förankras på respektive myndighet Anslag 2:4 kan sökas för krisberedskapshöjande åtgärder som ska göras i samverkan Åtgärderna genomförs och följs upp regelbundet av beställargruppen Uppföljning efter 3-5 år för att utvärdera hur åtgärderna har bidragit till att nå det önskade läget.