Minnesanteckningar Livssamverkan

Transkript

1 Minnesanteckningar Livssamverkan Deltagare: Elisabeth Fredlund (SLV), Catarina Flink (SLV), Christina Spens (SLV), Daniel Selin (SLV), Michael Öhlund (SKL), Emma Nordvik Premfors (Stockholm), Zygmunt Cieslak (Borås), Olu Lindström (Helsingborg), Maria Pihlajärvi (Norrköping), Ann-Christine Johansson (Östersund), Lena Lykken (MÖS), Gunilla Andersson (Luleå), Pia Gustafsson (Göteborg), Micaela Aleman (Malmö), Anna Brådenmark (Uppsala) samt Bodil Schöneberg (länsstyrelsen). Frånvaro: Thomas Forsberg (SKL), Kristian Hellström (Örebro) samt Jan Sjögren (SLV). Referensgrupp: Inger Alf Johansson (Vadstena) Sekreterare: Anna Brådenmark 1. Fastställande av dagordning-tillägg av punkter: ABP (Michael Ö) Samordnade kontrollprojekt 2017-förändringar (Christina Spens) Icke genomstekta hamburgare (Emma NP) 2. Kvarstående frågor från föregående möte: Vattentjänstlagen-Michael Öhlund, SKL, klargjorde att i samband med kris så ska vattentjänstlagen i första hand prioritera folkhälsa. Det är bra att göra avtal mellan kommun och lantbruk som har stora djurbesättningar i förväg men man ska veta att vid brist så ska folkhälsa prioriteras så i princip så behöver lantbruket ha en egen reservlösning. 3. Information om analysstöd i samband med utbrottsutredningar och presentation av resultat från enkät: Elisabeth Fredlund (SLV) samt Catarina Flink (SLV) kom för att berätta om lite om mikrobiologiska analyser, varför vi ska analysera samt vilka förutsättningar som behövs för att nå det önskade läget att kunna identifiera samma smitta i livsmedel och hos patient. Idag utförs mikrobiologiska livsmedelsanalyser ffa av privata analyslaboratorier. Privata labb fungerar ffa som analysfabriker (stora volymer och snabba analyser), special- och sällananalyser erbjuds sällan eller utomlands. Labben har begränsade möjligheter till flexibilitet och stöd i samband med utbrottsutredningar samt isolat sparas inte med automatik så att karakterisering och typning uteblir. SLV gjorde under hösten en enkät till landets kommuner för att höra hur man ser på laboratoriernas analysverksamhet. Ca hälften av kommunerna tycker ändå att laboratorierna har viss flexibilitet. När det gäller val av analys så är det ungefär lika många som väljer analyspaket som de som väljer att analysera för misstänkt smitta. Livsmedelsverket ger stöd i ca 40 utbrottsutredningar per år, varav 20 med kostnadsfria analyser (i första hand när det gäller sällan/specialanalyser och vid större nationella utbrott). SLV analyserar för att påvisa misstänkt agens, inte analyspaket. Fördelar bland annat med hög kompetens, stor flexibilitet samt analysförmåga för specialanalyser medan utmaningar är att SLV inte är ett rutinanalyslabb och inte alltid har beredskap att möta analysbehov. Under 2016 har SLV samlat information genom enkät och synpunkter i samband med framtagande av nationell utbrottshandbok. SLV ser att man vill skapa ett laboratorienätverk för att öka samarbete och informationsutbyte, ge stöd till privata labb för att utforma bättre

2 följesedel där det framgår att provet är ett utbrottsprov samt att isolat ska sparas, göra en laboratorieworkshop under 2017 samt vara teknisk bedömare åt Swedac. I enkäten framgår att knappt 50 % av kommunerna inte hade några kostnader för analyser under % av alla kommuner har bindanade avtal med privata laboratorier för att utföra analyser i samband med utbrott, de flesta avtal inkluderar både livsmedel och dricksvatten. Avtalen gäller under förutsättning att den önskade analysen kan utföras av ackrediterat laboratorium. Kommunerna har i enkäten bland annat fört fram önskemål om att Livsmedelsverket kan utföra de analyser som privata labb inte kan utföra ackrediterat, att Livsmedelsverkets analyser är ett bra komplement till det upphandlade labbets utbud, att det är bra med metodutveckling (ex norovirus) samt gärna mer stöd i samband med utbrottsutredningar och analyser. 76 % av kommunerna svarade att de var intresserade av stöd när det gäller formulering av undantag i avtalen för utbrottsanalyser, för att möjliggöra utbrottsanalyser på SLV. SKL ska titta på detta i samarbete med Livsmedelsverket. Livssamverkan framförde att det framförallt är viktigt att Livsmedelsverket kan erbjuda sällananalyser och specialanalyser och om SLV kan ange vilka specialanalyser de kan göra så kan kommunerna undanta dessa i sin upphandling. Viktigt att ha med krav på att spara isolat i upphandlingen, även vid användande av laboratorium utomlands. Viktigt att Livsmedelsverkets vägledning för upphandling uppdateras med de krav som idag inte tydligt framgår. 4. Avrapportering arbetsgrupper : FVO-revisioner Daniel Selin och Åsa Eneroth kommer att ta över uppgiften som samordnare av FVOrevisioner när Ann-Christine Salomonsson går i pension. FVO har bytt namn till HFAA (Health and Food audits and analysis) och lyder under GD Sante (F). Vi hade GFA (General Follow Up) i maj 2016 och den revisionen gick bra och många avvikelser släcktes då vilket är bra för hela kontrollen. Revisionsområde 2017-fact-finding mission avseende AMR (antibiotikaresistens), fact-finding mission avseende internethandelskontroll, fact-finding mission av hållbar användning av växtskyddsmedel samt en vanlig revision av vårt revisionssystem. FVO-gruppen Gruppen har inte träffats sen i våras. Pia G kollar med Ann-Christine S vad som händer. Nationella revisionsgruppen: Ulrika W gav återkoppling från senaste mötet i början av september. Arbetet med kommunikationsplan pågår samt att man tittade på rapport över genomförda och kommande revisioner i Sverige. SJV har kommit igång med sina revisioner, vilket är glädjande. SJV kommer att arbeta med skuggrevisioner. Länsstyrelsernas revisioner löper på enligt plan och man är nöjd med den tekniska sakkunnigpoolen från kommunerna kommer SLV inte göra några kommunrevisioner utan det ansvaret landar helt på länsstyrelserna. Istället kommer SLV att göra skuggrevisioner tillsammans med länsstyrelserna (normerade granskningarna)-syftet är att få likvärdighet i revisionssystemet i Sverige. Återkoppling från möte i GD-gruppen: Pia, Anna, Maria och Emma var med på mötet som var i november. Det var ett bra möte med konkreta diskussioner och nyfiket lyssnande. Vi pratade lite om kommande livsmedelsstrategi, operativa mål för kontrollen , digitalisering, E-handel, nya

3 kontrollförordningen, Livsmedelsverkets kommande avgiftsutredning, kontroll av kosttillskott samt rapport om avvikelser i kontrollen. Anteckningar kommer läggas på Livsteck.net. Det kommer att bli två möten per år framöver. Referensgrupp E-handel: Inget nytt härifrån. Arbetsgrupp årliga rapporten Inget nytt. 5. Rapport från NNR om livsmedelskontroll och avgifter Rapporten släpptes för någon månad sedan (del av rapportserie från NNR, Näringslivets regelnämnd). Fokus på avgifter och riskklassning. Bekräftar att vi gör olika i kommunerna. SKL har haft en dialog med NNR om rapporten. Varit lite intervjuer med SKL men annars passerat ganska lugnt. Kommuner gör olika avseende riskklassning, vissa kommuner riskklassar delar av verksamheten medan andra kommuner riskklassar hela butiken som ett. Behövs tydligare vägledning från Livsmedelsverket kring exempelvis vad som räknas som en verksamhet och vad som är en kontroll och försöka få bort faktorer som kan leda till olika tolkning. Behöver ingå i den översyn av riskklassning som görs av SLV. Kanske ett bra ämne för diskussion vid nationella konferensen, exempelvis anläggningsbegreppet. 6. Operativa mål för livsmedelskontrollen Christina Spens från Livsmedelsverket berättade om de gemensamma mål och fokusområden som man beslutat för hela livsmedelskedjan. Fokusområden utgöras av mikrobiologiska risker, kemiska risker, dricksvatten och information i livsmedelskedjan. För dessa fokusområden har man beslutat om gemensamma effektmål och för att uppnå dessa har man sedan tagit fram operativa mål för livsmedelskontrollen. De operativa målen är alltså livsmedelskontrollens bidrag till att effektmålen uppnås och ska göras inom ramen för den planerade kontrollen. De inramas av myndighetsmålen med förutsättningar för rätt kontroll. De operativa målen finns publicerade på Livsteck.net (preliminära, ska fastställas i december). Det finns 3 operativa mål kopplade till säkert dricksvatten, 3 mål kopplade till mikrobiologiska risker, 5 mål kopplade till kemiska risker och 5 mål kopplade till information i livsmedelskedjan. Återkoppling från kommunerna att det är viktigt att de mål som innehåller antal kontrollerade anläggningar görs om till andelar per kommun, så att inte målet kan uppnås genom att ett fåtal kommuner gör kontrollerna. Information om de operativa målen läggs på Livsteck.net fortlöpande, Livsmedelsverket kommer också ta upp målen på regionala samverkansmöten. Det kommer att komma tydlig vägledning från Livsmedelsverket kring hur kontrollen ska genomföras och hur resultaten ska tolkas. Livssamverkan framförde att det är positivt att man tagit fram gemenamma konkreta operativa mål, det kommer samla kontrollen och ge förutsättningar för en effektiv kontroll på nationell nivå. Något vi har väntat på. 7. Aktuella remisser Nationellt RASFF kommer att komma på remiss i början av nästa år. 8. Uppdatering av NKP för 2017 Michael, Thomas och Anna har lämnat synpunkter till SLV för kommunernas räkning. Vi har bland annat gett lite synpunkter kring ABP, växtskydd samt ekologiska livsmedel. I år bara en mindre revision av NKP. Inför 2018 kommer det att göras en större revision med införande av en digital version.

4 9. Information om projekt Serverat och Verksamt.se Kenneth Zetterberg, projektledare samt Fredrik Berglund från SKL kom för att informera om digitalisering och Serverat. Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år av 10 medborgare tycker att kommuner och landsting lever upp till deras digitala förväntningar. Serverat-projektet handlar om att göra det enklare för företagen. Först ut är restaurangföretagare. Målet är att förenkla för företagen men även att effektivisera för kommunerna. Utmaningen ligger i att få integrationen mellan kommunens system och Serverat att fungera. Paket 1 rör serveringstillstånd och livsmedelsanmälan, nu arbetar man med ytterligare 5 paket med bland annat anmälan om tobak och folköl, brandfarlig vara, köldmedia och värmepumpar, fettavskiljare och avlopp och anfall, marktillstånd m.m. Flera kommuner i Livssamverkan har varit med som utvecklingskommuner eller referenskommuner i projektet. Alla bör fundera över vilka områden vi vill använda digitalisering till-ge inspel till Michael Öhlund. 10. Översyn av kontrollområden och riskklassning Livsmedelsverket arbetar med ny indelning av kontrollområden utifrån lagstiftningen. Förslag på områden är administrativa krav, allmän livsmedelsinformation, särskild märkning och information, skyddade beteckningar, livsmedel för specifika grupper, marknadsordningar och varustandarder, spårbarhet, särskilda ingredienser och processhjälpmedel, grundförutsättningar, HACCP-baserade förfaranden, specifika hygienkrav på egenkontroller, handel inom EU och import samt särskilda regler för dricksvattenanläggningar. Ser väldigt bra ut som förslag. Bra om man kan skilja på de som märker själva och de som bara säljer. Den 20 december ska det fattas beslut om indelning. Workshops planerade till februari. Nästa fas-ta fram anläggningstyper. Ombyggnad av gemensamma system för rapportering pågår under 2017 och planen är att kontroll enligt det nya systemet ska börja 1 januari 2018 och första myndighetsrapporteringen i det nya systemet sker i januari Viktigt att ha ett system för att också förvalta det nya systemet och möjliggöra för kommande förändringar. 11. Ändringar angående samordnade kontrollprojekt 2017 Christina berättade att det skett förändringar avseende de planerade gemensamma kontrollprojekten för 2017 (se uppdaterad information på Livsteck.net). Projekt tungmetaller i bladgrönsaker utgår och ersätts av glykoalkaloider i potatis och dricksvattenprojektet (företagens undersökningsprogram) skjuts upp till 2018 pga översyn av dricksvattenföreskrifterna. 12. Dialogmöte med branschen Vi beslutade att vi vill fortsätta träffa dem och att de kan vara med på ett pass vid lunch till lunch mötet nästa år. Emma NP pratar med svensk dagligvaruhandel och Visita om detta. Vi tar upp vad som ska vara på dagordningen vid nästa Skypemöte. 12. ABP Michael informerade om nytag kring ABP, den 16 mars 2017 kommer det att vara ett möte på SJV om hur vi ska utveckla ABP-kontrollen i Sverige. Inbjudan kommer att gå till samtliga kontrollmyndigheter. 13. Val av ny ordförande Uppsala (Anna Brådenmark) har suttit 2 år, vilket är mandatperioden så nu ska ny ordförande väljas. Med ordförandeposten kommer att delta som representant i GD-gruppen samt deltagare i nationella strategiska gruppen. Till ny ordförande valdes Maria Pihlajärvi, Norrköping. Anna tackades av med en jättefin blombukett från SKL. Lena Lykken meddelade också att hon gör sitt sista möte i gruppen då hon ska byta jobb till SLV. MÖS återkommer med nytt namn på representant så snart man vet. Även Anna Brådenmark kommer att vara tjänstledig januari-september och återkommer besked om ev. representation under tjänstledigheten.

5 14. Vetemjöl på väg att bli ekologiskt Fråga från Örebro hur vi ser på detta (se pressmeddelande från ICA där de marknadsför Vetemjöl på väg ). Det nya mjölet säljs som vetemjöl på väg att bli ekologiskt. Christina Spens förmedlar informationen till Kontrollavdelningen (har kontrollansvar för huvudkontor) som får titta på frågan för att avgöra om det rör sig om vilseledande marknadsföring. Återkoppling sker till Livssamverkan. 15. Mediumstekta hamburgare Stockholm tog upp problematiken med olika bedömningar i landet. Det finns formuleringar om detta i kontrollhandbok för storhushåll men ändå görs olika tolkningar kring vad som är ok. Vore önskvärt med tydligare vägledning från SLV. Nu finns det med som ett operativt mål och då viktigt att det är tydligt hur vi ska bedöma hanteringen. Mötestider 2017: 2 fysiska möten varav ett från lunch till lunch samt 2 Skype-möten. 22 mars Skype-möte 9-12, SLV bjuder in maj lunch till lunch möte (på SKL) Övriga mötestider beslutas vid mötet i mars. SLV återkommer med vilka 2 deltagare som ska vara med under Utvärdering av mötet Mötet drog över tiden med 15 minuter, vi behöver vara duktiga på att hålla tider. Viktigt att mötesdeltagarna meddelar om man kommer att närvara, bland annat för lunchbokning. Bra diskussioner.