ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns
VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion etc.
RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära: systematisk kunskap om rätt, rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp etc. RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder
RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMOLOGI VAD ÄR KUNSKAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN?
RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSVETENSKAP teorier om rättvetenskapens underdiscipliner
RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM
NATURRÄTTSLIGA TEORIER ANTIKENS GREKLAND SKOLASTISK RATIONALISTISK MODERN
DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland 400-200 f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten
DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino (1225-1274) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten
DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius (1583-1645) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerade Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet
DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten?
RÄTTSPOSITIVISM Tyskland Savigny (1779-1861), historiska skolan, rätten grundas på Volksgeist och det är juristens uppgift att både finna den och tolka den Puchta (1798-1846), rättspositivismens far : rätt uppstår genom människans vilja och är föränderlig, inte historiskt betingad Jhering (1818-1892), rätt som en social ingenjörskonst Rätten är ett instrument för att lösa konflikter mellan människor och grupper av människor Rättens ändamål är att skydda vissa intressen mot andra intressen (Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts)
RÄTTSPOSITIVISM Anglo-Amerikansk rätt Jeremy Bentham (1748-1832) och John Austin (1790-1859): Rättsregler är suveränens befallningar Rätt och moral är två olika saker Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet
Rättspositivism enligt Hans Kelsen (1881-1973) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande
Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat
Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna
Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om rättstillämpningen i praxis
Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT
Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart (1907-1992) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick (1941-2009) Alf Ross (1899-1979) var Kelsens doktorand
DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av 1900- talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., 1841-1935 John Chipman Gray, 1839-1915 Roscoe Pound, 1870-1964
DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt system och att den deduktiva syllogismen är dess metod
DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan
DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism
Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank (1889-1957) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori
Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas
Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen)
DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström (1868-1939) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde
DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse
DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas
DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross (1899-1979) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi
DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per- Olof Ekelöf
JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydnings-schema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lagar, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal En särskild juridisk metod (eg. flera olika metoder), som alla jurister känner till och kan använda Rättskälleläran används för att föreskriva, beskriva och kritisera rätt, rättslig argumentation och rättsliga tolkningar i både rättsvetenskap och rättspraxis
JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV
JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL
JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK
JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK
TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa
TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, undantag från ett klart fall starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den spr. betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen
Känns det för abstrakt? Använd dina kunskaper om rätten för att konkretisera! Och kom ihåg att det inte finns något som är absolut rätt eller fel resp. sant eller osant inom rättsfilosofins område. Syftet är att förstå och bilda en egen uppfattning!