ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

Relevanta dokument
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

Juridisk argumentation

HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära

Kodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Juridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi

SANNING eller fake 1

En formel för frihet

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi. Föreläsning 4

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Subjektivism & emotivism

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Moraliskt praktiskt förnuft

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

EU-rätt Vad är EU-rätt?

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Vetenskap sökande av kunskap

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Fördragskonform tolkning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner

Introduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström

Föreläsning 5. Deduktion

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

Internationell politik 1

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Filosofi Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

för att komma fram till resultat och slutsatser

Det kategoriska imperativet

Blandade discipliner

11. Feminism och omsorgsetik

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

information - kunskap - vetenskap - etik

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

Moralfilosofins historia

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Allemansrätten och marknyttjande

Kopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT19

Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Associationsrättslig introduktion

Europadomstolens makt - en kritisk granskning

1. Öppna frågans argument

TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Transkript:

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns

VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion etc.

RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära: systematisk kunskap om rätt, rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp etc. RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder

RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMOLOGI VAD ÄR KUNSKAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN?

RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSVETENSKAP teorier om rättvetenskapens underdiscipliner

RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM

NATURRÄTTSLIGA TEORIER ANTIKENS GREKLAND SKOLASTISK RATIONALISTISK MODERN

DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland 400-200 f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten

DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino (1225-1274) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten

DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius (1583-1645) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerade Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet

DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten?

RÄTTSPOSITIVISM Tyskland Savigny (1779-1861), historiska skolan, rätten grundas på Volksgeist och det är juristens uppgift att både finna den och tolka den Puchta (1798-1846), rättspositivismens far : rätt uppstår genom människans vilja och är föränderlig, inte historiskt betingad Jhering (1818-1892), rätt som en social ingenjörskonst Rätten är ett instrument för att lösa konflikter mellan människor och grupper av människor Rättens ändamål är att skydda vissa intressen mot andra intressen (Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts)

RÄTTSPOSITIVISM Anglo-Amerikansk rätt Jeremy Bentham (1748-1832) och John Austin (1790-1859): Rättsregler är suveränens befallningar Rätt och moral är två olika saker Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet

Rättspositivism enligt Hans Kelsen (1881-1973) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande

Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat

Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna

Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om rättstillämpningen i praxis

Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT

Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart (1907-1992) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick (1941-2009) Alf Ross (1899-1979) var Kelsens doktorand

DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av 1900- talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., 1841-1935 John Chipman Gray, 1839-1915 Roscoe Pound, 1870-1964

DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt system och att den deduktiva syllogismen är dess metod

DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan

DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism

Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank (1889-1957) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori

Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas

Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen)

DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström (1868-1939) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde

DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse

DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas

DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross (1899-1979) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi

DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per- Olof Ekelöf

JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydnings-schema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lagar, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal En särskild juridisk metod (eg. flera olika metoder), som alla jurister känner till och kan använda Rättskälleläran används för att föreskriva, beskriva och kritisera rätt, rättslig argumentation och rättsliga tolkningar i både rättsvetenskap och rättspraxis

JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV

JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL

JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK

JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK

TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa

TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, undantag från ett klart fall starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den spr. betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen

Känns det för abstrakt? Använd dina kunskaper om rätten för att konkretisera! Och kom ihåg att det inte finns något som är absolut rätt eller fel resp. sant eller osant inom rättsfilosofins område. Syftet är att förstå och bilda en egen uppfattning!