Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH
Inledning
Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden) (Avkastningskrav) Nettonuvärdesmetoden (Net Present Value NPV) Internräntemetoden (internal rate of return - IRR) Real optionsanalys (Real options analysis ROA)
Investeringsbedömningsprocess Steg 1: bestämma kostnader och intäkter: Produktinnovationsprojektkostnader (investeringen) produktkostnader (mest tillverknings- och försäljningsrelaterade kostnader) Planerade försäljningsintäkter Steg 2: tillämpa en eller flera kalkylmetoder för att bestämma lönsamhet Steg 3: Robusthetsanalys Scenario- eller variantanalys Steg 4: Integrera resultat i projektutvärdering
From Ulrich & Eppinger (2012)
= investering From Ulrich & Eppinger (2012)
Steg 1 Bestämma kostnader och intäkter
Kostnader och intäkter Kostnader: Tillverkningskostnader Marknadskostnader Service Intäkter: uppskattade försäljningsvolym x försäljningspris per enhet Kassaflödet: intäkter av sålda varor kostnader (över en viss period)
Uppskattning av kostnader Kostnader uppskattas från två håll Marknadsavdelningen försöker få fram ett rimligt försäljningspris som beror på marknaden samt antalet enheter som ska säljas varje år Försäljningspris är priset till företagets kund (kan vara ett annat företag, en distributör, konsumenter) Ska man utveckla en ny produkt till en konsumentmarknad kan man utgå från konkurrentprodukter i affären Från priset i affären drar man momsen (20%) och distributörernas marginal (10-50%) Obs! För konsumentprodukter kan det finnas flera mellanhänder Från försäljningspris drar man bort marginal som företaget vill/önskar göra (10-50%) Resultat är den maximala produktkostnaden
Uppskattning av kostnader Marknadsavdelningen uppskattar de årliga försäljningsrelaterade kostnaderna (reklam, försäljningskraft) Man delar dessa årliga kostnader genom antal produkter man tänker sälja Konstruktörer och produktionsingenjörer försöker uppskatta tillverkningskostnader (per enhet) grov uppskattning i produktförnyelse uppskattning m h a kostnadsanpassad konstruktion (design to cost) i produktutveckling Försäljningsrelaterade kostnaderna och tillverkningskostnader summeras för att få produktkostnaden Man ser till att de uppskattade produktkostnader matchar eller är lägre än den maximala produktkostnaden
Produktkostnadsberäkning (Självkostnadsberäkning) (Skärvad & Olsson, 2013, s. 274)
Produktkostnadsberäkning (Självkostnadsberäkning) dm: direkt material råmaterial, halvfabrikat, komponent dl: direkt löner MO: materialomkostnader t.ex. kostnader för förrådslokaler, inköpspersonal, svinn, försäkring TO: tillverkningsomkostnader t.ex. löner till personal i planerings- och konstruktionsavdelningarna, avskrivningar på maskiner och byggnader. Obs! För de flesta lönsamhetsbedömningsmetoderna (förutom ev. avkastningskrav) betraktas utvecklingskostnader och nya maskiner som investeringar och räknas då inte med som omkostnader (Skärvad & Olsson, 2013, s. 273-274)
Produktkostnadsberäkning (Självkostnadsberäkning) (Forsknings- och utvecklingsomkostnader) AO: administrationsomkostnader FO: försäljningsomkostnader AffO: affärsomkostnader (Skärvad & Olsson, 2013, s. 273-274)
Produktinnovationsprojektkostnader Investeringen Utvecklingskostnader: Löner: Bruttolön eller timlön Lönebikostnader (~35-51% av bruttolön) Indirekta kostnader (10-20%) 170 tim/mån i 10 arbetsmånader alltså tot. 1700 timmar per manår! Andra resurser: material, utrustning, konsulter exkl. moms Glöm inte projektledaren! Eventuella merkostnader kring projektledning: kommunikation, utbildning, flyttkostnader, lokal, material, ev. sekreterare Produktionsinvestering
Steg 2 Bestämma lönsamhet
Bestämma lönsamhet När intäkter, kostnader och investering har bestämts uppskattar man lönsamheten
Payback-metoden (återbetalningsmetoden) Vissa företag vill veta när investeringen börjar bli lönsam: 2 år, 3 år, 5 år? Dvs. när blir det kumulerade kassaflödet (intäkter av sålda varor produktkostnader) lika stort som investeringen? PB t=0 CF i = I PB: paybacktid (återbetalningstid) CF: kassaflöde I : investeringen (produktinnovationsprojekt och produktionsinvestering)
Avkastningskrav Ingen investeringsbedömning i sig, men kan betraktas som ett krav som måste eller bör kontrolleras. Vissa företag vill veta hur stor avkastningen (marginal) som kan genereras. De har ett därmed ett krav på hur stort kassaflödet borde bli. Kan ta olika former som: Ackumulerat kassaflöde under en viss period Kassaflöde per år Ratio Intäkter / Kostnader eller Intäkter Kostnader / Kostnader (= marginal i %) Kostnaderna här är vanligen totala kostnader (inkluderar investeringar i utveckling och produktion fördelad per tillverkad enhet) Det finns stora variationer från företag till företag Kan vara intressant när företag har fasta utvecklingskostnader
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Analogi: Fall 1: C investerat i en bank med räntesats r = 2,5% Efter 1 år har man C ( 1 + r ) = C Efter 2 år har man C x ( 1 + r ) = [C ( 1 + r )] x ( 1 + r ) = C ( 1 + r ) 2 Efter n år har man C ( 1 + r ) n Fall 2: Om man får D efter 1 år, vad var den ursprungliga investeringen? C = D / ( 1 + r ) Om man får D efter n år hade man D / ( 1 + r ) n i början Nuvärdet av D idag är D / ( 1 + r ) n (värde nu) r kallas för diskonteringsränta
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Vissa företag / företagsägare förväntar sig en viss avkastning, en viss ränta, annars investerar de inte Referensen kan vara motsvarande investering i en bank (riskfri investering) motsvarande investering i en bank + en del för risktagande Denna ränta är kallad diskonteringsränta: r Om man får ett kassaflöde av 10 MKr år 2, dess nuvärde för investeraren är: 10 Mkr / (1+ r ) 2
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Man beräknar nuvärdet för varje år från alstring till avyttring Exempel: produktutveckling - 4 år, försäljning - 10 år Om man får ett kassaflöde av 10 Mkr år 7, dess nuvärde för investeraren är: 10 Mkr / (1+ r ) 7 Produktutvecklings- produktionsupptaktkostnader motsvarar 2 Mkr år 3. för investerare motsvarar det nuvärdet: -2 Mkr / (1+ r ) 3
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Nettonuvärdet är summan av alla nettovärden NPV = NPV: nettonuvärde t intäkter t kostnader t (1+r) t r: diskonteringsränta t: tidsperiod (månad, kvartal eller år) Om NPV < 0, starta ej eller förändra projekt
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Exempel: Investering: 1 M kr Diskonteringsränta: 10% Kassaflöde: 300 000 kr / år för 4 år Beräkningen (i tkr): NPV = t intäkter t kostnader t (1+r) t 300 = 1000 + (1 + 0,1) 1 + 300 (1 + 0,1) 2 + 300 (1 + 0,1) 3 + 300 (1 + 0,1) 4 = 1000 + 273 + 248 + 225 + 205 = 49
Nettonuvärdesmetoden (NPV) Begränsningar: Hur bestäms r? Vad händer om alla projekt har ett negativt NPV? Är inte nödvändig för att jämföra olika projektlönsamheter Därför används den inte ofta.
Internräntemetoden (IRR) Mål: hitta hur stor diskonteringsränta kan vara om man sätter NPV = 0 Denna räntesats kallas för internränta: r IRR Hitta r IRR så att NPV = t revenues t costs t (1 + r IRR ) t = 0
Real optionsanalys (ROA) Avancerad beräkningsteknik där man studerar vissa alternativ, t.ex. investera bara i en del av projektet med möjlighet att dra sig ur (en option i finansvärlden) Se Ulrich och Eppinger (4:e utg., 2008, sid. 330-332; 5:e utg., 2012, sid. 376-378)
Steg 3 Robusthetsanalys Scenario- eller variantanalys
Robusthetsanalys Scenario- eller variantanalys I detta steg använder man den finansiella modellen för att bedöma hur ändringar i vissa variabler (kostnader, intäkter och investeringen) påverkar lönsamhet. Exempel på frågor att undersöka. Hur påverkas lönsamhet om: försäljningen är lägre än förväntat? projektet är försenat? utvecklingstiden minskas genom en utökad investering? För ytterligare information, se Ulrich och Eppinger (4:e utg., 2008, sid. 315-321; 5:e utg., 2012, sid. 359-367)
Steg 4 Integrera resultat i projektutvärdering
Integrera resultat i projektutvärdering Lönsamhet är ofta ett krav eller önskemål som ska beaktas i produktförnyelse Beroende på steg 3: kan projektplanering ändras: färre eller fler resurser, minskad utvecklingstid mm omfattningen av vissa utvecklingsaktivitetsomfattning kan andras vissa utvecklingsaktiviteter kan ställas in
Slutsats
Reflektion om investeringsbedömning De flesta företagen använder enkla investeringsmetoder Lönsamhet är inte alltid ett krav. Exempel: Thules takbox till Koenigsegg Diskonteringsränta används i stora företag, i koncern Nya produkter måste fram Många parametrar kan spela roll Inflation?