Förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2015-07-10 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård SOFS-2015-296 Sammanfattning Stadskontoret har utarbetat ett förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna utgår från de lagar och andra dokument som reglerar kommunens arbete med personer med missbruk eller beroende. De är ett förtydligande av hur Malmö stad ska tillämpa bestämmelserna och utgör ett ramverk för hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas effektivt och med kvalitet. De ska säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar och att den enskilde erhåller insatser baserat på individuella behov. Riktlinjerna ska vara politiskt beslutade enligt gällande delegationsordning. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till yttrande, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag Remiss STK-2015-451 G-Tjänsteskrivelse VoO 3 juni Riktlinjer Malmö stads missbruks- och beroendevård Beredningsbrev VoO 150603 Riktlinjer missbruk remissversion maj 2015 Tjänsteskrivelse SoN 150923 - Förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård Förslag till yttrande SoN 150923 - Förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-09-09 Stadsområdesnämnd Söder 2015-09-23 Ärendet Stadskontoret har utarbetat ett förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna utgår från de lagar och andra dokument som reglerar kommunens arbete med personer med missbruk eller beroende. De är ett förtydligande av hur Malmö stad ska tillämpa SIGNERAD

bestämmelserna och utgör ett ramverk för hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas effektivt och med kvalitet. De ska säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar och att den enskilde erhåller insatser baserat på individuella behov. Riktlinjerna ska vara politiskt beslutade enligt gällande delegationsordning. 2 (2) Stadsområdesförvaltningen ställer sig bakom förslaget till riktlinjer i sin helhet. Ansvariga Eva Stener, Avdelningschef för individ- och familjeomsorg

Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 (1) Datum 2015-06-29 Adress Eriksfältsgatan 28A, Box 310 65 Diarienummer SOFS-2015-296 Yttrande Till Stadskontoret Förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård. STK-2015-451 Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder ställer sig bakom de föreslagna riktlinjerna i sin helhet. Yttrande Stadskontoret har utarbetat ett förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroende-vård. Riktlinjerna utgår från de lagar och andra dokument som reglerar kommunens arbete med personer med missbruk eller beroende. De är ett förtydligande av hur Malmö stad ska tillämpa bestämmelserna och utgör ett ramverk för hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas effektivt och med kvalitet. De ska säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar och att den enskilde erhåller insatser baserat på individuella behov. Riktlinjerna ska vara politiskt beslutade enligt gällande delegationsordning. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig bakom de föreslagna riktlinjerna i sin helhet. Ordförande Jouni Liimatainen (MP) Nämndssekreterare Lina Engström [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

Malmö stad Stadskontoret 1 (8) Datum 2015-06-09 Vår referens Christina Ek Utvecklingssamordnare christina.ek1@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård STK-2015-451 Sammanfattning Stadskontoret har utarbetat ett förslag till riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna utgör ramarna för verksamheternas handlingsutrymme inom området samt hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas effektivt och med kvalitet. Riktlinjerna ska säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar och att den enskilde erhåller insatser baserade på individuella behov. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar förslå kommunstyrelsen besluta att godkänna remissförslaget avseende riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Malmö stad och remittera ärendet för synpunkter till stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden, med svar senast den 30 september 2015. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse VoO 3 juni Riktlinjer Malmö stads missbruks- och beroendevård Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-06-03 KS Arbetsutskott II 2015-06-08 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 2 oktober 2013 att ge stadskontoret i uppdrag att i samverkan med stadsområdena utarbeta riktlinjer för arbetet inom individ- och familjeomsorgens missbruks- och beroendevård, samt återkomma till kommunstyrelsen våren 2015 med förslag på riktlinjer. Bakgrund och sammanhang Riktlinjer pekar ut den politiska viljeinriktningen i Malmö stad och anger ramarna för verksamheternas handlingsutrymme inom området 1. Behovet av riktlinjer för arbetet inom individ- och familjeomsorgens missbruks- och beroendevård uppmärksammades under framtagandet av 1 Malmö stads, kommunfullmäktige 2014. Riktlinjer för Malmö stads styrdokument. SIGNERAD 2015-05-25

kommungemensamma rutiner för handläggning, dokumentation samt uppföljning av missbruksärenden. Rutinerna utarbetades av en projektgrupp och beslutade av individ- och familjeomsorgens avdelningschefer. Rutinerna gäller från 1 juli 2013. 2 (8) Syftet med rutinerna är sammanfattningsvis att erbjuda likabehandling samt att följa upp och kvalitetssäkra arbetet. Syftet med kommungemensamma riktlinjer är att tydliggöra ramarna för verksamheternas handlingsutrymme. De kommungemensamma riktlinjerna tydliggör hur Malmö stad ska förhålla sig till de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende, som publicerades den 24 april 2015. I dessa ger Socialstyrelsen rekommendationer kring vilka åtgärder socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med missbruk eller beroende och deras närstående. Syftet med de nationella riktlinjerna är att utgöra ett underlag för prioriteringar inom verksamhetsområdet. Både landsting och kommuner har ansvar att erbjuda vård och behandling till personer med missbruk eller beroende. De har tydligt avgränsade ansvarsområden men samtidigt också ett delat ansvar som är överlappande gällande psykosocial behandling, då denna typ av behandling kan erbjudas av båda huvudmännen. Då kommunen inte har ensamt ansvar för missbruks- och beroendevården behöver det tydliggöras hur samarbetet med hälso- och sjukvården ska organiseras. Sedan 1 juli 2013 är det därför lagstadgat i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att kommun och landsting är skyldiga att ha en överenskommelse gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller dopningsmedel. Under våren 2015 har kommunförbundet Skåne tagit fram ett förslag på en sådan överenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Förslaget har antagits av Kommunförbundet Skånes styrelse den 9 maj och ska enligt planering upp för beslut i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd den 25 maj 2015. Den regionala överenskommelsen ska sedan ligga till grund för en överenskommelse om det lokala samarbetet mellan Malmö stad och Region Skåne. Framtagandet av en sådan överenskommelse planeras starta hösten 2015. I detta arbete ger Malmö stads riktlinjer en tydlighet kring stadens ambitionsnivå och ramarna för Malmö stads missbruks- och beroendevård. Framtagande av förslag avseende riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård. Förslaget avseende kommungemensamma riktlinjer har tagits fram i samverkan mellan stadskontoret, stadsområdesförvaltningarna, Sociala resursförvaltningen och brukarrepresentanter. Den arbetsgrupp som ansvarat för framtagandet har bestått av tjänstemän som arbetar inom verksamhetsområdet i Malmö stad samt en person med egen erfarenhet av beroende. I april 2014 inleddes framtagandet av riktlinjer med en Open Space 2 konferens. 50 personer deltog och gav svar på frågan Riktlinjer för missbruks och beroendevården i Malmö. Vad är viktigt för dig?. Deltagarna bestod av personer med erfarenhet av eget eller närståendes missbruk, samt personal som arbetar i Malmö stad med målgruppen. Flera av de synpunkter som framfördes under konferensen kan härledas i de föreslagna riktlinjerna. 2 Mötesform där deltagarna ges möjlighet att bidra med egna idéer och frågeställningar kring en utmanande fråga.

Riktlinjernas innehåll Förslaget avseende riktlinjer finns i sin helhet som bilaga. 3 (8) Riktlinjerna utgår från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, vilka utgör grunden för vad en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. Enligt dessa ska socialtjänsten vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Riktlinjerna tydliggör hur Malmö stad ska bedriva missbruks- och beroendevård för att säkerställa kvalitet utifrån dessa indikatorer. Målgruppen för riktlinjerna omfattar barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel, samt deras närstående. Att riktlinjerna omfattar både barn, unga och vuxna beror på att missbruks- och beroendevården ska erbjudas alla invånare som behöver den, oavsett ålder. Även de nationella riktlinjerna omfattar såväl barn, unga som vuxna. Missbruks- och beroendevård är en angelägenhet även för de verksamheter som arbetar med barn och unga och kräver särskild kompetens. Unga svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna utan det krävs särskilda interventioner som är utarbetade för unga. Sedan 2012 har Malmö stad riktlinjer för barn- och ungdomsvården, men missbruk och beroende hos barn och unga behandlas inte specifikt i dessa. Riktlinjerna omfattar inte spelberoende då detta inte är ett substansberoende. Det finns inga nationella riktlinjer för spelberoende och det är ett område där forskning varit eftersatt. Dopning och läkemedelsberoende är utvecklingsområden och har därmed utelämnats i det aktuella förslaget på riktlinjer. Dessa områden lyfts även fram som utvecklingsområden i förslaget till ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete i fråga om personer med missbruks- och beroendeproblem. Även samarbetet avseende äldre personer med missbruk eller beroende är ett område som lyfts som ett gemensamt utvecklingsområde i den regionala överenskommelsen. Enligt Socialstyrelsen ökar andelen äldre personer som dricker mycket alkohol och riskerar att utveckla ett beroende 3. Riktlinjerna tar ställning till hur Malmö stad ska förhålla sig till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad utifrån målgruppens behov kunna erbjuda de insatser eller åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska eller bör erbjuda. Att kunna tillhandahålla ett vårdutbud som motsvarar Malmöbornas behov förutsätter kunskap om behoven samt om utfallet av de insatser som beviljas. Hur detta ska göras systematiskt regleras i riktlinjerna. En grupp som inte omfattas av de nationella riktlinjerna men som lyfts fram i Malmö stad riktlinjer är barn och ungdomar som är anhöriga eller närstående till personer med missbruk eller beroende. En svensk studie visar att de hade nära tre gånger så stor risk för en våldsam död till följd av självmord, olyckor, våld eller eget missbruk, i jämförelse med andra jämnåriga. De hade också allvarligt försämrade förutsättningar i livet med en ökad risk för eget missbruk, kriminalitet och beroende av försörjningsstöd. 4 En annan kartläggning visar att barn till föräldrar i missbruks- och beroendevården inte får några stödinsatser förrän de själva får problem. 5 Socialstyrel- 3 Socialstyrelsen, Lägesrapport inom vård och omsorg 2012. 4 Anders Hjern, Arzu Arat & Bo Vinnerljung (2014). Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder 5 Leifman H, Raninen J. Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård en kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd. CAN; 2014. Rapport 143.

sen menar att det inte finns några hållbara skäl, varken etiska eller ekonomiska, att vänta med stödinsatser tills de yngre barnen blivit äldre. Detta är i linje med de rekommendationer som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ger för att komma till rätta med ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad samtala med flickor och pojkar som bor med eller har ett regelbundet umgänge med en vuxen som har ett missbruk eller beroende. Barnet ska få för sin ålder anpassad information samt få möjlighet att prata och ställa frågor utifrån sitt perspektiv. I riktlinjerna lyfts även att Malmö stad ska samtala om föräldraskap med föräldrar som har missbruks- och beroendeproblem och som kommer i kontakt med socialtjänsten. 4 (8) Brukarnas perspektiv i riktlinjerna Vid Open Spacekonferensen i april 2014 fick brukare och deras anhöriga möjlighet att framföra vad de tycker är viktigt gällande missbruks- och beroendevården i Malmö. Under konferensen lyftes och diskuterades fler olika frågor. De synpunkter som på något sätt involverar Malmö stads uppdrag och verksamhet har varit underlag i framtagandet av förslaget till riktlinjer. Nedan redogörs kortfattat hur dessa synpunkter tagits tillvara. Brukarna diskuterade: Samsjuklighet och Hur underlättar vi för de som har många kontakter? Personer med samsjuklighet i form av missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa har ofta också samtidigt andra problem och behov av stöd och insatser från flera myndigheter och behandlingsverksamheter. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad erbjuda stöd i form av case management till personer i behov av samordning. Case management är samlingsnamnet för flera olika modeller som syftar till att samordna vård- och stödåtgärder och som ser till att den enskilde får tillgång till adekvat vård och stöd. Case management är en rekommenderad åtgärd för personer med behov av samordning i de nationella riktlinjerna 6. Brukarna diskuterade: Uppsökande verksamhet för hemlösa med missbruk samt Hur ska man kunna hjälpa någon som förnekar missbruk? Enligt riktlinjerna ska Malmö stad ha kommungemensamma verksamheter som arbetar uppsökande gentemot personer med missbruk eller beroende samt gentemot ungdomar. Syftet är att göra socialtjänsten tillgänglig även för de som inte själva söker hjälp eller kanske förnekar sitt missbruk genom att arbeta motiverande och genom att informera, erbjuda vård och stöd samt förmedla kontakt till adekvata delar av vård och stödsystemet. Det finns även närstående och anhöriga som vill ha hjälp att motivera en person med missbruk eller beroende till behandling. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad tillhandahålla stöd till dessa anhöriga utifrån de metoder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna 7. Brukarna diskuterade: Lika rätt till missbrukavård samt Vårdutbudet har vi det vi behöver? Enligt riktlinjerna ska Malmö stad ha enhetliga processer och rutiner för handläggning, dokumentation och uppföljning av ärenden avseende pojkar och flickor, män och kvinnor med missbruk och beroende samt deras närstående. Detta för att utjämna skillnader i handläggningen mellan stadsområdena men också mellan olika handläggare. Rutinerna ska även innehålla arbetssätt och verktyg som främjar jämställd och jämlik vård. För att den enskilde ska få sina individuella behov tillgodosedda krävs tillgång till ett varierat utbud av insatser av god kvalitet. För att 6 Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. 7 Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

utbudet av insatser ska tillgodose det behov som Malmöborna har ska Malmö stad kartlägga problem och hjälpbehov hos personer med missbruk eller beroende som på olika sätt kommer i kontakt med socialtjänsten. Denna kartläggning ska tillsammans med Socialstyrelsens rekommendationer kring vilka åtgärder socialtjänsten bör erbjuda vara ett underlag för att planera vårdutbudet. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad också systematiskt följa upp resultatet av de insatser som beviljas. Detta ger ytterligare kunskap kring om vårdutbudet motsvarar de behov som finns. 5 (8) Brukarna diskuterade: Samarbete med brukarorganisationer. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad regelbundet inhämta kunskap och synpunkter från enskilda och idéburna organisationer som representerar målgruppen eller deras närstående, i frågor som handlar om missbruks- och beroendevården i Malmö stad. Detta har Malmö stad gjort även tidigare genom exempelvis brukarundersökningar i form av enkäter och djupintervjuer, genom att ha brukarrepresentanter med i arbetsgrupper, genom brukarrevision eller, som vid framtagandet av detta förslag till riktlinjer, Open space konferens. I riktlinjerna lyfts samverkan mellan socialtjänsten och idéburna organisationer fram som en resurs också vid långsiktig vårdplanering för den enskilde. Malmö stad ska också informera enskilda om möjligheten att söka hjälp hos idéburna organisationer. Brukarna diskuterade: Bostadsfrågan. För den enskilde med missbruk eller beroende är ett stabilt boende ofta en förutsättning för att kunna delta i behandling. Enligt riktlinjerna ska Malmö stad utifrån målgruppens behov kunna tillhandahålla insatser för att stödja personer att få eller behålla ett boende. Insatserna ska vara i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna 8. De åtgärder som rekommenderas är personellt boendestöd samt för hemlösa även boendeinsatser i form av vårdkedja eller Bostad först. Konsekvenser Förslaget avseende Malmö stads riktlinjer innebär att ambitionsnivån i flera avseenden blir högre. En ambitionshöjning är att följa de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i de nya nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och kommunernas organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader. Socialstyrelsen menar att rekommendationerna kommer att kräva förändring i fråga om samverkan, utbildning och fortbildning samt resurser för att fler personer med missbruk och beroende ska få tillgång till de rekommenderade åtgärderna. Förändringens omfattningen beror på hur mycket rekommendationerna skiljer sig från det vårdutbud som idag erbjuds i kommunerna. Socialstyrelsen gör en sammantagen bedömning att kostnaderna inom missbruks- och beroendevården kommer att öka inom de närmaste åren. Rekommendationerna förväntas dock innebära att mer effektiva åtgärder används, vilket troligen gör att kostnaderna på sikt återgår till nuvarande nivåer eller minskar. Socialstyrelsen har som avsikt att ge stöd och underlag till huvudmännen när rekommendationerna ska införas men det finns inget beslut om hur detta stöd ska utformas eller om det kommer finansiellt stöd för implementering. Vilka konsekvenserna blir för Malmö stad att följa rekommendationerna i de nationella riktlin- 8 Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

jerna beror på i vilken utsträckning Malmö stads nuvarande vårdutbud motsvarar rekommendationerna. Det finns rekommenderade åtgärder som idag inte ingår i Malmö stads vårdutbud. Samtidigt finns det flera åtgärder som redan erbjuds både i Malmö stads egen regi och genom upphandlad vård. Gällande bedömningsinstrument är en stor andel av utredande socialsekreterare utbildade i de rekommenderade metoderna. Malmö stad tillhandahåller regelbundet utbildningar i metoderna och det finns kommungemensamma planer för tillämpning. Malmö stad erbjuder också psykologisk och psykosocial behandling i form av KBT, ÅP och FFT. Det finns medarbetare med utbildningsbehörighet för ÅP för att regelbundet kunna tillgodose behovet av utbildning på ett kostnadseffektivt sätt. Även gällande MET finns det medarbetare med utbildningskompetens, även om denna metod ännu inte börjat användas. Diskussioner pågår kring inom vilka verksamheter i Malmö stad som MET är tillämpbar. 6 (8) När det gäller psykosociala stödinsatser erbjuder Malmö stad redan en del av de rekommenderade åtgärderna. För insatser med syfte att stödja den enskilde att få och behålla boende och arbete arbetar Malmö stad i viss omfattning med personellt boendestöd, Bostad först och IPSmodellen. För personer i behov av hjälp med samordning av sina vård- och stödinsatser har Malmö stad ett ACT-team som arbetar med case management. ACT-teamet är en pilotverksamhet i samverkan med Region Skåne. Verksamheten utvärderas kontinuerligt för att kunna ta ställning till framtida utvecklingsmöjligheter. Stöd till anhöriga i enlighet med rekommendationerna erbjuds främst som en del i behandlingspaket för personer som beviljas heldygnsvård på hvb-hem. Att följa de nationella riktlinjerna kan enligt Socialstyrelsen innebära förändringar i fråga om ökat behov av utbildning och fortbildning. Vikten av kompetensutveckling lyfts fram i Malmö stads riktlinjer. Enligt dessa ska Malmö stad tillhandahålla kompetensutveckling för personal inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Denna ska innefatta aktuell kunskap samt utbildning och metodstöd i de arbetssätt och metoder som ska användas. Samtidigt planeras framtagande av en kompetensutvecklingsstrategi för hela Malmö stads individ och familjeomsorg. Detta är ett uppdrag från individ- och familjeomsorgens verksamhetschefer och görs i samverkan mellan stadkontoret, stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. Socialstyrelsens har för avsikt att följa upp hur väl de nationella riktlinjerna tillämpas i verksamheter inom kommun och landsting. För detta ändamål innehåller riktlinjerna också indikatorer som avser spegla god vård och omsorg. Det saknas idag datakällor för att kunna följa dessa indikatorer på nationell nivå. Vissa indikatorer kan trots detta ändå följas upp lokalt. I Malmö stad har dessa indikatorer inte varit aktuella vid uppbyggnad av nuvarande verksamhetssystem vilket kan innebära konsekvenser för möjligheten till uppföljning. En annan ambitionshöjning i Malmö stads riktlinjer handlar om tillgänglighet. Enligt riktlinjerna ska den enskilde som söker hjälp för missbruk eller bereonde hos socialtjänsten få ett personligt möte inom sju dagar. Inom stadsområdesförvaltningarna som beviljar bistånd enligt socialtjänstlagen är detta idag rutin och således ingen ambitionshöjning. Ambitionshöjningen handlar om att samma tillgänglighet ska råda även inom de verksamheter som tillhandahåller råd och stöd utan något föregående beslut. Det finns delar i Malmö stads riktlinjer som inte handlar om ambitionshöjning utan snarare om att vidmakthålla den ambition och kvalitet som finns och vid behov utveckla den. Exempel på

detta är några av Malmö stads kommungemensamma verksamheter som riktar sig till grupper av individer med delvis likartade behov av anpassade insatser. De verksamheter som idag redan finns för målgruppen är Uppsökande verksamhet för vuxna, Socialarbetare för ungdomar, Ambulatoriegruppen samt Maria Malmö. Ambulatoriegruppen är en verksamhet för kvinnor och män som väntar barn och som har, har haft eller riskerar att utveckla ett missbruk eller beroende. Maria Malmö riktar sig till barn och unga med missbruk eller beroende och deras närstående. 7 (8) Implementering och uppföljning av riktlinjerna Riktlinjerna utgår från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god vård och omsorg. Implementeringen av riktlinjerna är en del i ett systematiskt ett förbättringsarbete och ska följas upp genom egenkontroll och ingå i förvaltningarnas kvalitetsledningssystem. För uppföljning av de delar av riktlinjerna som handlar om de nationella riktlinjerna ska förvaltningarna utgå från de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen utarbetar. Stadskontorets sammanfattande bedömning Stadskontorets bedömning är att det finns behov av att öka kvaliteten och ambitionsnivån inom missbruks- och beroendevården i Malmö stad. Malmö stad arbetar inte fullt ut i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Även brukare som bidragit till förslaget till Malmö stads riktlinjer bekräftar att det finns behov hos målgruppen som Malmö stad idag inte tillgodoser på ett tillfredställande sätt. Malmö stad har dock ett bra utgångsläge i förhållande till många andra kommuner när det gäller tillgång till åtgärder som rekommenderas i nationella riktlinjerna. Detta då Malmö stad redan erbjuder en del av de åtgärder som rekommenderas, både i egen regi och genom upphandlad vård. Malmö stad har också en betydande del personal som är utbildade i metoder som rekommenderas. I egenskap av storstad har Malmö stad också goda förutsättningar att ha ett brett och varierat utbud av insatser. Stadskontoret gör bedömningen att införandet av Malmö stads riktlinjer, vilka inkluderar de nationella riktlinjerna, kan ge organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för Malmö stad. Stadskontoret delar Socialstyrelsens bedömning att på sikt kan införandet av de nationella riktlinjerna innebära att kostnaderna återgår till nuvarande nivå eller lägre då riktlinjerna förväntas öka kvaliteten och därmed ge ett bättre behandlingsutfall. Att kostnadsberäkna införandet av Malmö stads riktlinjer är inte möjligt. Hur stora kostnaderna blir beror på flera olika faktorer. En faktor handlar om hur stort gapet är mellan Malmö stads nuvarande vårdutbud och de åtgärder som de nationella riktlinjerna rekommenderar. Vårdutbudet ska också anpassas till målgruppens behov och sammansättning i kommunen. En annan faktor handlar om vem som ska tillhandahålla åtgärderna. Är det Malmö stad, Region Skåne eller de båda huvudmännen gemensamt? Under hösten ska en lokal överenskommelse utarbetas gällande samarbetet mellan Malmö stad och Region Skåne i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller dopningsmedel. Förslaget till riktlinjer för missbruks- och beroendevården bör remitteras till samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden för synpunkter.

Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 8 (8)

Dokumentnamn Riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård Typ av dokument Riktlinje Dokumentägare KF/KS Organisation Malmö stad Framtagen av Stadskontoret Beslut (datum) Revideras (datum) Bör uppdateras före Gäller till Riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård 1

Innehåll Inledning... 3 Syfte och innehåll... 3 Målgrupp... 4 Kvalitet... 4 Begrepp... 5 Disposition... 6 Kunskapsbaserad verksamhet... 7 1. Den bästa tillgängliga kunskapen... 7 2. De professionellas expertis... 12 3. De enskildas situation, erfarenheter och önskemål... 13 Säker och jämlik vård... 14 Säker missbruks- och beroendevård... 14 Gemensam arbetsprocess och rutiner... 14 Jämlik och jämställd missbruks- och beroendevård... 15 Individanpassad vård... 17 Delaktighet... 18 Olika grupper med olika behov... 19 Effektiv vård... 25 Mäta resultat... 25 Vårdkedja... 25 samverkan med hälso- och sjukvården... 26 samverkan med Kriminalvården.... 27 Tillgänglig missbruks- och beroendevård... 28 Information... 28 Stöd och vård... 28 Uppsökande verksamhet... 30 BILAGA 1... 31 BILAGA 2... 37 2

Inledning Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Socialtjänsten ska planera hjälpen och vården i samförstånd med den enskilde och noga bevaka att planen fullföljs. 1 Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbrukseller beroendeproblem får den vård som de behöver för att komma ifrån missbruket/beroendet. Kommunens yttersta ansvar omfattar däremot inte de insatser som ligger inom andra huvudmäns ansvarsområden. I Malmö stad ansvarar stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden för de uppgifter som socialnämnden ansvarar för enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialtjänstens arbete regleras vidare i socialtjänstförordningen (2001:937) samt en rad andra lagar som förvaltningslagen (1986:223) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I riktlinjer, föreskrifter, allmänna råd och handböcker förtydligar Socialstyrelsen hur socialtjänsten ska arbeta i praktiken utifrån lagarna. De mest centrala dokumenten som direkt berör arbetet med personer med missbruk och beroende och deras närstående är Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 2015 samt Handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 2015. SYFTE OCH INNEHÅLL Riktlinjerna för Malmö stads missbruks- och beroendevård utgår från de lagar och andra dokument som reglerar kommunens arbete med personer med missbruk eller beroende. De är ett förtydligande av hur Malmö stad ska tillämpa bestämmelserna och utgör ett ramverk för hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas effektivt och med kvalitet. De ska säkerställa att likställighet råder i kommunens olika delar och att den enskilde erhåller insatser baserat på individuella behov. Riktlinjerna ska vara politiskt beslutade enligt gällande delegationsordning. De riktar sig dock främst till personal inom olika befattningar som arbetar med målgruppen, se nedan, inom Malmö 1 5 kap 9 SoL 3

stad. Då de anger inom vilka ramar missbruks- och beroendevården i Malmö stad ska bedrivas kan de vara av intresse för alla som tillhör, möter eller arbetar med målgruppen i Malmö. Riktlinjerna kompletteras med konkreta handläggningsrutiner 2 som fastställts av IOF-cheferna i juli 2013. Riktlinjerna och handläggningsrutinerna ger tillsammans en tydlighet och en helhet gällande utformningen av missbruks- och beroendevården i Malmö stad. Riktlinjerna har sin utgångspunkt i socialtjänstlagens vägledande principer som säger att socialtjänsten ska präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet samt respekt för den enskildes rätt att bestämma över sitt liv. MÅLGRUPP Målgruppen är barn, unga och vuxna i Malmö stad som missbrukar alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel, och deras närstående. Riktlinjerna omfattar endast substansberoende och behandlar utredningar och insatser enligt SoL och LVM. Riktlinjerna omfattar inte missbruk av läkemedel eller dopningsmedel. Denna avgränsning har gjorts då arbetet med dessa målgrupper är under utveckling i samverkan med Region Skåne. KVALITET I SoL framgår att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. 3 Socialstyrelsens har tagit fram en modell för kunskapsstyrning som beskriver metoder för att systematiskt utveckla, följa upp och utvärdera socialtjänsten. Modellen utgår från de mål och krav som ställs på socialtjänsten i lagstiftningen. Socialstyrelsen lyfter fram sex egenskaper eller dimensioner som en god kvalitet i socialtjänsten ska innehålla. 4 2 Rutinerna finns på Malmö stads intranät KomIn. 3 3 kap 3 SoL 4 Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten. Lägesrapport 2015. 4

Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Effektiv. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. BEGREPP Här definieras betydelsen av några begrepp som används i riktlinjerna. Anhörig: En person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Barn: Person som inte fyllt 18 år. Beroende: För beroende gäller att tre av följande sex kriterier ska vara uppfyllda: stark längtan efter substansen, svårigheter att kontrollera intaget, fortsatt användning trots skadliga effekter, prioritering av substansanvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser, ökad tolerans, fysiska abstinenssymtom. 5 Heldygnsvård: Behandlingsprogram avseende missbruk eller beroende som bedrivs i dygnet-runt-vård, dvs den enskilde bor på institution eller i familjehem medan han/hon deltar i behandlingen. Idéburna organisationer: Organisationer som syftar till att främja ett värde/en idé, inte syftar till ekonomisk vinst, gynnar allmän- eller medlemsintresset och inte är en del av stat/kommun. Till exempel ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser eller trossamfund. Inom missbruks- och beroendevården handlar det om brukar- och anhörigorganisationer. Missbruk: Skadligt bruk av alkohol, narkotika eller andra 5 Definitionen från ICD-10 (International statistical classification of diseases and related health problems), Världshälsoorganisationen (WHO). 5

beroendeframkallande medel på ett sätt som skadar hälsan fysiskt eller psykiskt. Närstående: En person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som patienten har nära relationer med, t.ex. vänner eller grannar. Psykologisk och psykosocial behandling: Gemensamt är att båda har ett psykosocialt synsätt och samtalskontakt utgör basen för behandlingen. Psykologisk behandling fokuserar dock mer på intrapsykologiska processer, medan psykosocial behandling fokuserar mer på den sociala situationen och sammanhanget. Psykosocial behandling kan också innefatta åtgärder som exempelvis information, rådgivning, hänvisning och kontakter med närstående. 6 Samsjuklighet: En person med missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa. Strukturerad öppenvård: Behandlingsprogram avseende missbruk eller beroende som bedrivs enligt en manuial eller specifik struktur i öppen form, dvs den enskilde bor någon annanstans medan han/hon deltar i behandlingen. Likställd med intensiv öppenvård, dvs behandlingen omfattar mer än 9 timmar per vecka. Ung: Barn eller vuxen som befinner sig mellan barndom och vuxenliv, kan variera i ålder från 13-25 år. Ungdom: Barn i åldern 13-18 år. Vuxen: Person som fyllt 18 år. Vårdkedja: En sammanfattande benämning på de åtgärder som görs under patientens/klientens väg genom vården. En vårdkedja kan omfatta alla typer av aktiviteter, oavsett vem som är huvudman. Vårdplan: Vårdplan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen skall även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. 7 DISPOSITION Riktlinjernas upplägg bygger på Socialstyrelsens sex kvalitetsdimensioner för god vård och omsorg. Dessa begrepp presenterades närmare i avsnittet Kvalitet, se ovan, och återfinns i dokumentets olika kapitel. Flera av Malmö stads riktlinjer kan innehålla kvalitetsaspekter från mer än en dimension exempelvis kan en riktlinje säkerställa både individanpassad vård och säker vård. I detta dokument har riktlinjerna placerats i det kapitel som bedömts mest lämpligt. De centrala delarna av riktlinjerna presenteras i rutor. Rutorna utgör en sammanfattning av riktlinjerna. 6 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. s 46. 7 11 kap 3 SoL 6

Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad praktik innebär användning av flera kunskapskällor för val av insatser. I detta kapitel beskrivs hur missbruks- och beroendevården i Malmö stad ska använda sig av dessa tre kunskapskällor för att bedriva en kunskapsbaserad verksamhet. 1. DEN BÄSTA TILLGÄNGLIGA KUNSKAPEN 2. DE PROFFESSIONELLAS EXPERTIS 3. DE ENSKILDAS SITUATION, ERFARENHET OCH ÖNSKEMÅL 1. DEN BÄSTA TILLGÄNGLIGA KUNSKAPEN Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Vetenskapliga studier om insatsers effekter ger evidensbaserad kunskap, men eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna. 8 I detta avsnitt beskrivs hur Malmö stad ska erhålla den bästa tillgängliga kunskapen vilket utgör fösta delen i en kunskapsbaserad verksamhet. Malmö stad ska erhålla kunskapen genom att arbeta i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, genom att göra årliga lokala kartläggningar av målgruppens sammansättning och problematik samt genom att systematisk följa upp de insatser som beviljas. Nationella riktlinjer En grund för kunskap som ingår i den bästa tillgängliga kunskapen i Malmö stad är Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruks och beroende. Riktlinjerna ges ut av Socialstyrelsen och är en vägledning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården för beslut på gruppnivå i lednings- och styrningsfrågor. Riktlinjerna ger rekommendationer och fokuserar på vilka åtgärder socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör erbjuda. 8 Socialstyrelsen, www.kunskapsguiden.se 7

Då de nationella riktlinjerna redogör för bästa tillgängliga evidens kan rekommendationerna också ge socialtjänstpersonal vägledning i beslut för enskilda personer. Men utöver rekommendationerna måste behandling och stöd individanpassas för att optimera den enskildes förutsättningar att kunna ta till sig vården. Riktlinjerna innehåller inte rekommendationer kring vårdnivå (öppenvård eller heldygnsvård), intensitet eller grad av struktur. För att fatta bra beslut behöver personalen även använda den egna professionella expertisen samt ta hänsyn till den enskildes särskilda förutsättningar och önskemål. De nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer inom flera områden. I avsnitten nedan redogörs för hur Malmö stad ska förhålla sig till de rekommendationer som handlar om bedömningsinstrument, medicinska test, psykologisk och psykosocial behandling samt psykosociala stödinsatser. I bilaga 1 redogörs kortfattat för de åtgärder socialtjänsten enligt de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bör eller kan erbjuda. Bedömningsinstrument Standardiserade bedömningsinstrument är ett redskap för att identifiera eventuella alkohol- eller narkotikaproblem, kartlägga och bedöma den enskildes hjälpbehov samt för vård- och behandlingsplanering. Kartläggningen är ett komplement till personliga samtal med den enskilde och utgör en del av underlaget för en allsidig bedömning. Verksamheter som möter personer som inte primärt besöker socialtjänsten på grund av sina alkohol- eller narkotikaproblem bör använda självskattningsinstrument för att identifiera problem med alkohol eller narkotika. Självskattningsinstrument som Alkohol use disorders identification test (AUDIT) och Drug use disorders identification test (DUDIT) kan också i sig skapa motivation till förändring. Användning av standardiserade bedömningsinstrument som Addicion Severity Index (ASI) eller Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) ger en samlad bild av den enskildes missbruks- och beroendeproblem samt hela livssituation. Användning av bedömningsinstrumenten stärker både likabehandling och brukarmedverkan. Samma frågor ställs till alla, dessutom involveras den enskilde och blir delaktig i 8

utredningsarbetet på ett aktivt sätt genom att han/hon själv skattar sin upplevelse av problem och behov av hjälp. Malmö stad ska använda AUDIT eller DUDIT vid behov av att identifiera alkohol- eller narkotikaproblem. Malmö stad ska använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem. Malmö stad ska använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem. Medicinska test Medicinska tester ger en möjlighet att påvisa intag av alkohol och narkotika. Medicinska tester omfattar provtagning av blod, urin eller saliv samt efterföljande analys av provet. Medicinska test används både inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. I Malmö stad används medicinska test både i egen regi, genom den vård som beviljas hos externa vårdgivare samt genom att anlita externa aktörer för att utför test. Syftet med medicinska test inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård kan variera. De kan användas vid utredning av vårdbehov enligt SoL, LVM eller LVU för att tydliggöra substansanvändningen. Medicinska test kan också utgöra ett stöd för den enskilde och vara en del av en behandlingsinsats. Det är viktigt att syftet med testet är tydligt för den enskilde. Malmö stad ska inom ramen för kommunens ansvar och utifrån målgruppens behov kunna tillhandahålla medicinska test med de metoder som rangordnas högt i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Psykologisk och psykosocial behandling Missbruks- och beroendevården i Malmö stad ska erbjuda ett differentierat utbud av behandlingsmetoder för att kunna matcha insatserna efter den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Utvecklingen ska gå mot att en förhållandevis större andel av resurserna fördelas på insatser som bygger på metoder som är högt rangordnade i de nationella riktlinjerna, än till de metoderna som har en låg rangordning. Detta gäller såväl de insatser som bedrivs i Malmö stads egen regi som de som bedrivs av andra aktörer och är upphandlade. De metoder som används i Malmö stads egen regi och som enligt de nationella riktlinjerna har ett otillräckligt vetenskapligt 9

underlag för att bedöma effekten av åtgärden, ska särskilt följas upp och utvärderas. Malmö stad ska på detta sätt bidra till att öka det vetenskapliga underlaget för dessa metoder. Malmö stad ska utifrån målgruppens behov kunna tillhandahålla psykologisk och psykosocial behandling med de metoder som rangordnas högt i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Psykosociala stödinsatser Enligt SoL ska socialtjänsten i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. 9 För den enskilde med missbruk eller beroende är ett stabilt boende ofta en förutsättning för att kunna delta i behandling. Det har också visat sig att tillgång till arbete kan ha samband med fullföljande av och framgång i behandling för att komma ifrån missbruk eller beroende. 10 Psykosociala stödinsatser är insatser som kan främja möjligheterna till sysselsättning för vuxna personer med missbruk eller beroende, i form av arbetsförberedande träningsmodeller och individanpassat stöd till arbete. Det är också olika typer av insatser för att stödja personer att få eller behålla ett boende. Psykosociala stödinsatser kan även handla om hjälp att samordna de vård- och stödåtgärder som den enskilde har. 11 Samordningsinsatser återfinns i Malmö stads riktlinjer under avsnitten Olika grupper med olika behov samt Vårdkedja. Malmö stad ska utifrån målgruppens behov kunna tillhandahålla psykosociala stödinsatser gällande arbete och boende med de metoder som rangordnas högt i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Kartläggning av målgruppen Ytterligare kunskap som ska vara en del av den bästa tillgängliga kunskapen i Malmö stad är kunskap om målgruppens sammansättning och behov. De nationella riktlinjerna rekommenderar vad socialtjänsten ska 9 3 kap 2 SoL 10 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. 11 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. s 55 10

respektive bör erbjuda personer med olika typer av missbruk eller beroende. För att Malmö stad ska erbjuda målgruppen ett utbud av insatser som motsvarar behovet behövs kunskap om hur behoven ser ut. Denna kunskap erhålls bland annat genom systematisk dokumentation av de problem och hjälpbehov som enskilda som kommer i kontakt med socialtjänsten uttrycker. Problem och hjälpbehov kan omfatta missbruk, beroende, sociala situation eller hälsa. Regelbundna sammanställningar och analyser av denna information utgör ett kunskapsunderlag för planering av utbudet av insatser. Andra kunskapsunderlag är den kännedom om målgruppen som andra kan ha ex hälso- och sjukvården, brukar- och anhörigföreningar, högskolor och universitet. Malmö stad ska regelbundet genomföra kartläggning av problem och hjälpbehov hos män och kvinnor, pojkar och flickor med missbruk eller beroende, samt deras närstående, som på olika sätt kommer i kontakt med socialtjänsten. Sammanställningar och analyser av denna kartläggning utgör en del av kunskapsunderlaget för planering av Malmö stads insatsutbud. Uppföljning av insatser Kunskap om resultatet av beviljade insatser för missbruk eller beroende ska vara ytterligare en del i den bästa tillgängliga kunskapen i Malmö stad. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får verksamheten i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. En sådan källa i en kunskapsbaserad praktik i Malmö stad ska vara kunskapen om måluppfyllelse och resultat av de insatser som beviljas barn, unga och vuxna med missbruk eller beroende samt deras närstående. Kunskap om insatsernas resultat får socialtjänsten främst genom uppföljningsmöte med den enskilde. Då utvärderas och dokumenteras hur väl insatsen fungerat, hur väl de mål som sattes upp i den individuella planeringen uppnåtts samt om den enskildes situation förbättrats. För att kunna sammanställa och analysera resultaten på agregerad nivå behöver beviljade insatser följas upp och dokumenteras systematiskt. Detta påtalas i Socialstyrelsens allmänna råd för dokumentation i verksamheter som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS 12. 12 SOSFS 2014:5 11

Malmö stad ska tillsammans med den enskilde följa upp behandlingsinsatser beträffande missbruk eller beroende. Uppföljningen ska genomföras och dokumenteras systematiskt i enlighet med gällande lokala rutiner. Resultatet ska regelbundet sammanställas och analyseras på agregerad nivå som en del av socialtjänstens kvalitetsarbete. 2. DE PROFESSIONELLAS EXPERTIS Andra benet i en kunskapsbaserad verksamhet handlar om de professionella och deras yrkeskunskap och kompetens. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att utreda och identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information. Det ingår även att ha en förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med klienten. 13 Personalens kompetens Enligt SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 14 När det gäller utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder gällande barn och ungdomar är socialtjänstlagen mer specifik. För detta ska handläggare ha socionomexamen eller annan relevant högskoleutbildning. I de fall arbetsuppgifterna ska utföras självständigt ska handläggaren dessutom ha tillräcklig erfarenhet. 15 Kompetenskrav på socialsekreterare som arbetar med målgruppen i dessa riktlinjer i Malmö stad regleras vidare i Malmö stads arbetsvärderingar gällande befattningar för socialsekreterare. Personalens kompetens inom missbruks- och beroendevården handlar också om att vara uppdaterad gällande aktuell kunskap samt kunna tillämpa de arbetssätt och metoder som Malmö stad har beslutat ska användas. För att dessa ska implementeras och sedan vidmakthållas i långsiktigt perspektiv krävs organisatoriska förutsättningar samt fortlöpande utbildning och metodstöd. 13 Socialstyrelsen, www.kunskapsguiden.se 14 3 kap 3 SoL 15 3 kap 3a SoL 12

Malmö stad ska tillhandahålla kompetensutveckling för personal inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Denna ska innefatta aktuell kunskap samt utbildning och metodstöd i de arbetssätt och metoder som ska användas. 3. DE ENSKILDAS SITUATION, ERFARENHETER OCH ÖNSKEMÅL Tredje benet i en kunskapsbaserad verksamhet handlar om de enskildas erfarenheter och önskemål. De enskilda kan ha inflytande på flera olika nivåer: individuellt inflytande, inflytande på verksamhetsnivå eller inflytande på organisations- eller systemnivå. Den enskildes möjlighet att påverka sin egen livssituation, den vård och det sociala stöd han eller hon får, är ett så kallat individuellt inflytande eller individuell medverkan. I dessa riktlinjer ingår individuellt inflytande i kapitlet Individanpassad vård. Inflytande på verksamhetsnivå innebär möjlighet till medverkan i utveckling och beslut som rör verksamheten. Medverkan på organisations- eller systemnivå är exempelvis politiskt inflytande och påverkan eller medverkan när det gäller att ta fram policyprogram. Det är oftast den idéburna sektorn i form av brukar- eller anhörigorganisationer som medverkar eller utövar inflytande på det sättet. Malmö stad har erfarenhet av flera olika sätt för att inhämta kunskap och synpunkter från enskilda och idéburna organisationer som representerar målgruppen eller deras närstående. Några av dessa är enkäter, intervjuer, fokusgrupper, arbetsgrupper, brukarrevision och Open space-metoden 16. Malmö stad ska regelbundet inhämta kunskap och synpunkter från enskilda och idéburna organisationer som representerar målgruppen eller deras närstående, i frågor som handlar om missbruks- och beroendevården i Malmö stad. Denna information ska användas som en del i en kunskapsbaserad verksamhet för att utveckla vården. 16 Mötesform där deltagarna ges möjlighet att bidra med egna idéer och frågeställningar kring en utmanande fråga. 13