Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3

Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Om Utbildningsgruppen 3-4 Viktiga partnerskap / regional utbildningssamverkan 5-6 En beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner Förskola 7 Förskoleklass 8 Grundskola 9 Obligatorisk särskola 10 Gymnasieskola 11-12 Gymnasiesärskola 13 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 14 Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda 15 Sfi, svenskundervisning för invandrare 16 KY, kvalificerad yrkesutbildning 17 Universitet och högskola 18 Folkhögskola 19 Studieförbund 20 Andra utbildningar 21-22 Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida (www.grutbildning.to/u3 ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar som startat under år 2005 2

Bakgrund Nedan följer en beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner. Rapporten inleds med en kort sammanfattning av Utbildningsgruppens arbete. Underlaget kompletteras med följande bilagor; - Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida (www.grutbildning.to/u3 ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse, - Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen, - Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007, - Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande och - Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar i GRs medlemskommuner som startat under år 2005. Det samlade materialet är ganska omfattande och den inledande innehållsförteckningen är tänkt att underlätta läsningen och möjligheten att fokusera på särskilt intressanta avsnitt. Om Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen, som är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område, utses av GRs Förbundsfullmäktige. Gruppens arbete tar sin utgångspunkt i en vision, där eleven / den studerande sätts i centrum (se Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida (www.grutbildning.to/u3 ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse ). Denna vision kan i korthet sammanfattas i tanken på ett öppet och för den studerande progressivt pedagogiskt utbildningslandskap. För Utbildningsgruppen är det uppenbart att satsningar på livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en kommun, en region, ett land, men att sådana satsningar är kvalificerade och kostsamma innebärande att regional samverkan bidrar till både kostnadseffektiva lösningar och gynnsam kvalitetsutveckling. Mot bakgrund av detta så anger Utbildningsgruppen i sina regionalpolitiska utbildningsmål både kvalitativa och kvantitativa mål, vilka följs upp årligen. Till stöd för måluppfyllelse bedriver Utbildningsgruppen regiongemensam verksamhet, vilket i bilaga 3, Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007, anges som satsningsområden / Utbildningsgruppens strategiska bidrag. Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett för svenska förhållanden helt unik samverkan på utbildningsområdet, vilket bl.a. belyses i Gymnasiekommitténs slutbetänkande; GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR (se Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen ). 3

Expansionen av det regionala samarbetet har varit omfattande och den kan förklaras med det stora intresset för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta stora intresse. De stora förändringar, som idag sker på utbildningens område, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Avtal om interkommunal ersättning finns för förskoleklass, grundskola, fritidshem, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Samverkansavtal finns för gymnasieskolan, naturbruksutbildningarna och gymnasiesärskolan samt för vuxenutbildningen. De reglerar bl.a. samarbetsfrågor rörande utbildningsutbud, elevmottagning, utbildningskvalitet, kostnadstäckning. Vidare finns det överenskommelser beträffande köp av elevplats i grundskolan och elevplats i förskoleklass annan kommun samt avseende placeringskommuns ansvar för särskilda stödinsatser i skolverksamhet för barn placerade och folkbokförda i familjehem i annan kommun. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och i flera fall i avtalsbundet samarbete med andra organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten och implementerat webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. I nedanstående beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner framgår att det regionala samarbetet är omfattande, men att vissa områden såsom Sfi, svenskundervisning för invandrare, KY, kvalificerad yrkesutbildning och studieförbundsverksamhet idag inte har några kopplingar till Utbildningsgruppen. Dock kan noteras att Utbildningsgruppens verksamheten speglar det livslånga lärandet, alltifrån det lilla barnet i förskolan till den vuxna människans sökande efter ny kunskap, vilket framgår tydligt i beskrivningen nedan. De verksamheter inom ramen för det livslånga lärandet som hanteras av GRs medlemskommuner omsätter drygt 14 miljarder och omfattar ca. 210 000 barn, unga och vuxna. 4

Viktiga partnerskap / regional utbildningssamverkan Nedan listas Utbildningsgruppens viktigaste partnerskap på utbildningsområdet, organisationer, verksamhet och projekt som har stor betydelse för de visioner och mål som anges ovan och i bilagor nedan. Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna i gymnasieskolan finns mellan GRs kommuner och Västra Götalandsregionen, som anordnar dessa utbildningar. Dimensioneringen vid de sju naturbruksgymnasierna ser ut som följer (siffrorna avser vårterminen 2005): Naturbruksprogrammet: 299 elever PRIV 4 elever Vuxenutbildning 15 elever Gymnasiesärskola 11 elever Totalt 329 elever Samverkansavtal för omvårdnadsprogrammet finns mellan GRs kommuner och Västra Götalandsregionen. Det syftar till att höja programmets kvalitet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen i VG-regionens vårdverksamhet till form och innehåll. Business Region Göteborg arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen. Projektet Tillväxt och Kompetens verkar för att överbrygga den växande klyftan mellan tillgång och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta gör man bland annat genom att öka insatserna inom skola och arbetsliv. BRG har vidare och i samarbete med en lång rad aktörer bl.a. GR utvecklat en nationell standard för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, Strategisk Kompetensförsörjning, samt även tagit fram ett verktyg för att kunna utvärdera kunskapsnivåer. Detta verktyg kan till exempel vara en hjälp för invandrare som inte kunnat tillgodoräkna sig hela sin utbildning från hemlandet och som därför hänvisats till arbete under sin kompetensnivå. Valideringscentrum. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (DS 2003:23). Validering går alltså ut på att formellt bekräfta och dokumentera kunskaper som en person faktiskt har, men som hon eller han förvärvat på annat sätt än genom betygsatt utbildning. Valideringscentrum är ett samarbete mellan de tretton GR-kommunerna med GR som huvudman. Syftet är att underlätta människors inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Valideringsarbetet utförs tillsammans med olika institutioner och arbetsgivare. Verksamheten leds av en styrgrupp med företrädare för olika företag, fackföreningar och myndigheter i Göteborgsregionen. Till den är olika yrkesberedningsgrupper knutna. De representerar var sina yrkesområden och utgör garanter för valideringens legitimitet och kvalitet. Andra nyckelgrupper i verksamheten är projektledning, metodutvecklare, valideringshandläggare samt utvärderare. I Göteborgs stad har validering utvecklats sedan 1998. Verksamheten startade som en del av Kunskapslyftet och då inom Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. De som initialt validerades var sökande till reguljär vuxenutbildning. År 2004 överfördes denna verksamhet till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). 5

Projektet fick därmed en större geografisk spridning och fler målgrupper eftersom validering, via avtal med Länsarbetsnämnden, erbjöds samtliga Arbetsförmedlingar i Västra Götalandsregionen. Verksamhetsåret 2005 utfördes närmare 1 200 utforskande samtal, yrkesbedömningar och valideringar på uppdrag av arbetsförmedlingar, vuxenutbildningar och arbetsgivare. Verksamheten, som är ledande i landet, föreslås nu permanentas i form av ett av GR helägt dotterbolag som föreslås etableras för att hantera delar av valideringsverksamheten kommer att få följande uppgifter; samordna och leda arbetet med att utveckla metoder och modeller för validering mot yrkesbevis kvalitetssäkra valideringsprocesser samt certifiera utförare av validering och valideringshandledare upphandla kartläggnings- och valideringsinsatser utfärda kompetensbevis bedriva utvecklingsarbete svara för information, marknadsföring och kunskapsspridning utveckla, stödja och förmedla utvecklingsprogram inom strategisk kompetensförsörjning Universeum är ett vetenskapcenter i Göteborg som vill väcka elevernas nyfikenhet, lust att lära och intresse för naturvetenskap och teknik i en annorlunda och inspirerande inlärningsmiljö. Satsningens grundare är GR, Västsvenska industri- och handelskammaren, Göteborgs universitet och Chalmers. Anläggningen invigdes 2001 och har sedan starten haft över 2 miljoner besökare varav ungefärligen hälften utgörs av barn och unga. ISGR, International School of the Gothenburg Region grundades 1997 som ett svar på behovet av engelskspråkig grundskoleundervisning. Många företag i Göteborg och dess närhet har internationell verksamhet vilket också innebär att expertarbetskraft från utlandet kommer till regionen för att arbeta. Då denna arbetskraft ofta har sin familj med sig finns ett stort behov av undervisning för deras barn. Skolan har två sektioner, var och en med sin egen läroplan: - den internationella sektionen som följer International Baccalaureat-läroplanen med undervisning på engelska - den nationella sektionen har undervisning på svenska, med engelsk profil, enligt svensk läroplan ISGR bedrivs som aktiebolag med Göteborgsregionens Kommunförbund som ägare. För närvarande har skolan 680 elever, representerande nästan 70 olika nationaliteter. IHGR, International High School of the Gothenburg Region IHGR har sedan starten 2002 erbjudit gymnasial utbildning på engelska. IHGR ligger i dagsläget direkt under Utbildningsnämnden i Göteborg. 6

En beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner Förskola Förskola är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 1-5 år. Den ger omvårdnad med ett pedagogiskt innehåll. Den utgår från lekens och den egna aktivitetens betydelse för barnets utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Den har i allmänhet öppet hela året och under större delen av dagen. Öppethållandet anpassas till föräldrarnas arbetstider/studietider eller till barnens behov. Förskola anordnas av kommunerna. Förskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer, antingen som egna huvudmän med kommunalt bidrag eller på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal inskrivna barn (hemkommunerna): Andel barn i andra kommunala förskolor än hemkommunens: Andel barn i - kommunala förskolor: - förskolor i enskild regi: Antal förskolor. - Kommunala: - Enskild regi: Antal avdelningar (både kommunala och i enskild regi): Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per inskrivet barn i kommunala förskolor: 37 200 barn okänt 85 procent 15 procent cirka 650 förskolor cirka 280 förskolor 2 190 avdelningar 3 535 miljoner kronor 98 000 kronor per barn Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Notering i övrigt: Förskolan är en del av barnomsorgen. Det finns två slag av barnomsorg förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnomsorg bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. I den översikt över det svenska utbildningssystemets innehåll i Göteborgsregionen som detta blad ingår i är det endast förskolan som redovisas av barnomsorgens olika former. Statlig myndighet för förskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 7

Förskoleklass Förskoleklass är en skolform för 6-åringar. Den är en del av skolan men det finns inga mål för vad eleverna minst skall uppnå. Förskoleklassen ger på ett lekfullt sätt en naturlig övergång till skolan. Där möts förskolans och grundskolans pedagogik. Deltagandet är frivilligt. Verksamheten omfattar tre timmar per dag. När föräldrarnas arbetstider/studietider kräver att barnet vistas längre tid utanför hemmet löses detta med skolbarnomsorg under resten av dagen. Förskoleklass anordnas av kommunerna. Förskoleklass anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer, antingen som egna huvudmän med kommunalt bidrag (t ex friskolor) eller på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala f-klasser än hemkommunens: Andel elever i - kommunala förskoleklasser: - förskoleklasser i enskild regi: Antal skolor med förskoleklass. - Kommunala: - Enskild regi: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: 9 130 elever okänt 90 procent 10 procent okänt okänt 424 miljoner kronor 47 200 kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för förskoleklass: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 8

Grundskola Grundskola är en nioårig skolform som alla barn mellan 7 och 16 år är skyldiga att genomgå. Utbildningen är likvärdig i hela landet. Den styrs av nationella bestämmelser i en läroplan, kursplaner för varje ämne och en timplan. Utbildningen syftar till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Därtill lägger den en grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. För barn i grundskolans yngre åldrar gäller att när föräldrarnas arbetstider/studietider kräver att barnet vistas längre tid utanför hemmet än skoldagens längd så löses detta med skolbarnomsorg under resten av dagen. Grundskola anordnas av kommunerna. Grundskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: 98 700 elever 1 procent 89 procent 11 procent 351 skolor cirka 50 skolor 6 706 miljoner kronor 67 400 kronor per elev Genomsnittligt meritvärde efter skolår 9 i kommunala skolor (samt uppgift om högsta och lägsta kommunvärde). Jämförelse mellan storstadsområdena och med hela riket. - Stor-Göteborg = GR, 13 kommuner: - Stor-Stockholm, 26 kommuner: - Stor-Malmö, 12 kommuner: - Riket, 290 kommuner: 210,3 (220,4 197,8) 210,9 (247,5 189,0) 208,5 (240,5 189,7) 205,7 (247,5 176,8) Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Ja Nej Anm. Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Elev har rätt till fritt val enl. Skollagen Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Statlig myndighet för grundskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 9

Obligatorisk särskola Obligatorisk särskola är till för barn mellan 7 och 16 år som inte kan gå i grundskolan för att de är utvecklingsstörda. Utöver de nio skolår som barnen är skyldiga att genomgå har de rätt till ett tionde, frivilligt, för att komplettera utbildningen. Till den obligatoriska särskolan räknas grundsärskolan och träningsskolan. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas ungefär i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Därför upprättas också en individuell studieplan för varje elev. Eleverna i träningsskolan har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen rymmer kursplanen i träningsskolan fem undervisningsområden som tillsammans ska ge individen förutsättningar för en god helhetsutveckling. För barn i obligatorisk särskola gäller motsvarande som för barn i grundskola beträffande omsorg under resten av dagen när föräldrarnas arbetstider/studietider kräver detta. Omsorgen är anpassad till barnets behov. Obligatorisk särskola anordnas av kommunerna. Obligatorisk särskola kan också anordnas av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Elever som är integrerade i grundskolan är ej medräknade. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: cirka 1 200 elever okänt, sannolikt liten andel okänt, sannolikt stor andel okänt, sannolikt liten andel cirka 60 skolor okänt, sannolikt mycket få 360 miljoner kronor 276 100 kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Notering i övrigt: De flesta obligatoriska särskolor är lokalintegrerade med grundskolor och samverkar på olika sätt med dessa. Statlig myndighet för särskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 10

Gymnasieskola Gymnasieskola ger grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv och för vidare studier. Den är till för ungdomar som avslutat grundskolan. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Gymnasieskolans studievägar består av treåriga program, som med få undantag är uppdelade i olika inriktningar under det andra och tredje året. En studieväg byggs upp av ett antal kurser. Det finns sjutton nationella program, fastställda i skollagen, samt en stor mängd specialutformade. De sistnämnda har inrättats av huvudmannen för respektive gymnasieskola. För ungdomar som behöver en förberedelsetid innan studierna på ett nationellt eller specialutformat program påbörjas finns individuellt program. Dess längd och innehåll bestäms av den enskilde elevens behov. Gymnasieskola anordnas av kommuner och landsting. Gymnasieskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - landstingskommunala skolor (naturbruksgymnasier): - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: 32 100 elever 21 procent 80 procent 1 procent 19 procent 32 skolor 0 skolor 27 skolor 2 444 miljoner kronor 73 800 kronor per elev Genomsnittlig betygspoäng för alla betygsatta kurser i kommu-nala skolor (samt uppgift om högsta och lägsta kommunvärde). Jämförelse mellan storstadsområdena och med hela riket. - Stor-Göteborg = GR, 12 kommuner med gymnasieskola: - Stor-Stockholm, 23 kommuner med gymnasieskola: - Stor-Malmö, 5 kommuner med gymnasieskola: - Riket, 221 kommuner och 10 kommunalförbund med gymnasieskola: 14,0 (18,4 13,6) 14,2 (16,0 13,0) 14,1 (14,9 13,4) 14,0 (18,4 11,3) Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Ja Nej Nätverksarbete (benchmarking mm) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Främst inom Omvårdnadsprogrammet Fortsättning på nästa sida 11

Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna och Samverkansavtal för omvårdnadsprogrammet. Notering i övrigt: Det gemensamma Gymnasiet innebär att elever kan välja kurser i andra gymnasieskolor i GR-kommunerna än den egna. Dessa kurser kallas gemensamma kurser. Statlig myndighet för gymnasieskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 12

Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är till för ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförberedande utbildning i nationella eller specialutformade program. Alla program i gymnasiesärskolan är fyraåriga. Även i gymnasiesärskolan finns möjlighet till individuellt program. Det har som syfte att ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning och att möta speciella behov som eleven har. Det kan också stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt eller specialutformat program. Gymnasiesärskola anordnas av kommuner och vissa landsting. Gymnasiesärskola kan också anordnas av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2005 om inget annat anges. Elever som är integrerade i gymnasieskolan är ej medräknade. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens Därav: skolor i GR-området skolor utanför GR-området Andel elever i - kommunala skolor: - landstingskommunala skolor (naturbruksgymnasier): - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna) år 2004: Kostnad per elev, exkl. skolskjuts, i kommunala skolor år 2004: 671 elever 29 procent 25 procent 4 procent 98 procent 2 procent 0 procent 8 skolor 0 skolor 0 skolor 170 miljoner kronor 251 800 kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna. Noteringar i övrigt: Åtta av regionens kommuner anordnar gymnasiesärskola medan fem inte gör det utan köper samtliga platser. De flesta gymnasiesärskolor är lokalintegrerade med gymnasieskolor och samverkar på olika sätt med dessa. I Göteborg och ytterligare några kommuner är verksamheten därmed förlagd till flera skolanläggningar, men har i ovanstående tabell räknats som en skola i respektive kommun. Statlig myndighet för gymnasiesärskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 13

Kommunal vuxenutbildning (komvux) Kommunal vuxenutbildning omfattar 1) grundläggande vuxenutbildning, 2) gymnasial vuxenutbildning och 3) påbyggnadsutbildning. Den grundläggande vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter som behövs för att delta i samhälls- och arbetsliv samt för att möjliggöra fortsatta studier. Den gymnasiala vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande den nivå som ungdomar kan få i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildningar ska ge vuxna utbildning för ett nytt yrke eller för en ny nivå inom deras yrke. De flesta påbyggnadsutbildningarna är ett halvt till ett år långa. Den kommunala vuxenutbildningen ska utgå från den enskildes livssituation samt kännetecknas av flexibilitet i tid och rum. Kunskaper som den vuxne erövrat i andra sammanhang ska beaktas, vilket bl a kan ske genom validering. Inom gymnasial vuxenutbildning kan individuella kurser inrättas. Lokala kurser kan inrättas i den kommunala vuxenutbildningen för att möta lokala eller regionala behov. Komvux anordnas av kommuner och landsting. Komvux anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt eller landstingskommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Elever omräknat till heltidsstuderande (hemkommunerna): 22 600 studerande cirka 14 600 heltidsstud Andel elever i andra kommunala utbildningar än hemkommunens: cirka 6 procent Andel elever i - kommunala skolor/lärcentra: cirka 49 procent - landstingskommunala skolor: cirka 1 procent - andra anordnares utbildningar: cirka 50 procent Antal skolor/lärcentra/utbildningsställen. - Kommunala: cirka 20 skolor/lärcentra - Landstingskommunala: 0 skolor - Andra anordnares: cirka 50 utbildn.ställen Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): cirka 500 miljoner kronor Kostnad per heltidsstuderande i kommunala skolor/lärcentra: cirka 34 000 kronor Tabellens cirkauppgifter för kostnaderna är skattningar som gjorts för att kringgå uppenbara fel i källmaterialet för år 2004. Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Valideringscentrum samt GRUC, Göteborgsregionens UtvecklingsCentrum. Statlig myndighet för komvux: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling och CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande. 14

Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux är till för vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Särvux består av delar som motsvarar 1) träningsskolan för barn och ungdomar, 2) grundsärskolan för barn och ungdomar samt 3) nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux anordnas av kommuner och vissa landsting. Särvux anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala utbildningar än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor/lärcentra: - landstingskommunala skolor: - andra anordnares utbildningar: Antal skolor/lärcentra/utbildningsställen. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Andra anordnares: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev: 335 elever 6 procent cirka 90 procent cirka 0 procent cirka 10 procent 11 skolor/lärcentra 0 skolor 1 utbildningsställe 9,5 miljoner kronor 28 400 kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för särvux: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 15

Sfi, svenskundervisning för invandrare Sfi är en grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Det är möjligt för den studerade att kombinera eller integrera kurser inom sfi med komvux-studier, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Sfi anordnas av kommunerna. Sfi anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2004. Antal elever (hemkommunerna): Elever omräknat till heltidsstuderande (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala kurser än hemkommunens: Andel elever i - kommunala kurser: - andra anordnares kurser: Antal kursställen. - Kommunala: - Andra anordnares: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per heltidsstuderande: 6 000 elever 2 500 heltidsstuderande okänt 22 procent 78 procent cirka 15 kursställen cirka 10 kursställen 104 miljoner kronor 41 600 kronor Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för sfi: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 16

KY, kvalificerad yrkesutbildning KY är en relativt ny form av eftergymnasial utbildning. Den påbörjades 1996 som försöksverksamhet. 2002 blev den en reguljär utbildningsform. Den förenar en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Till en tredjedel är den förlagd till arbetslivet. Studielängden är mellan ett och tre år, 40-120 poäng. De flesta är tvååriga, 80 poäng. KY anordnas av olika slag av huvudmän såsom kommuner, företag, organisationer och högskolor med statligt bidrag. Uppgifterna i följande tabell avser KY-utbildningar i bunden studieform (ej distansundervisning) som påbörjas hösten 2005 i Göteborgsregionen (de 13 GR-kommunerna). Antal platser: Andel utanför regioncentrum (Göteborg, Mölndal och Partille): Andel med - kommunala anordnare: - andra anordnare (företag och organisationer): Antal utbildningsanordnare. - Kommunala: - Andra: Total kostnad för anordnarna: Kostnad per studerande: 1 090 platser 13 procent 52 procent 48 procent 6 anordnare 12 anordnare okänt okänt Statlig myndighet för KY: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten administrerar den statliga bidragsgivningen till KY-anordnarna och svarar för tillsynen av utbildningarna. Bilaga: I en särskild bilaga finns en förteckning över de KY-utbildningar som startat under år 2005 fördelade på de kommuner där utbildningen bedrivs. 17

Universitet och högskola Det finns 21 lärosäten i Sverige med examensrättigheter inom både grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, däribland Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Göteborgs universitet och ytterligare sjutton är statliga. De övriga tre är enskilda, däribland Chalmers tekniska högskola, som ägs av en stiftelse. I landet finns ytterligare 28 högskolor med examensrättigheter inom grundläggande utbildning, varav arton statliga och tio med enskild huvudman. Därtill finns 14 utbildningsanordnare, samtliga med enskild huvudman, som har examensrättigheter för psykoterapeututbildning. Fyra av dessa finns i Göteborgsregionen. Landets universitet och högskolor är sina egna huvudmän, men i egenskap av den främste finansiären har staten ett betydande inflytande över verksamheten. Det gäller särskilt grundutbildningen. För forskning och forskarutbildning kommer drygt hälften av kostnadstäckningen från annat håll. Uppgifterna i följande tabell avser utbildningar som är belägna inom Göteborgsregionen (de 13 GRkommunerna) och gäller för år 2004. Psykoterapeututbildningarna är inte inräknade. Antal helårsstudenter i grundutbildning: Andel utanför regioncentrum (Göteborg, Mölndal och Partille): Andel med - statlig huvudman (Göteborgs universitet): - enskild huvudman (Chalmers tekniska högskola): Antal utbildningsanordnare. - Statlig huvudman: - Enskild huvudman: Total kostnad för grundutbildning: Kostnad per helårsstudent i grundutbildning: 34 525 helårsstudenter 0 procent 75 procent 25 procent 1 anordnare 1 anordnare 2 504 miljoner kronor 72 500 kronor Samverkansformer mellan GR-kommunerna samt Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola: GRUC, Göteborgsregionens UtvecklingsCentrum. Notering i övrigt: IT-universitetet i Göteborg är en gemensam satsning av Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet som startades 2001 i samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn. Statliga myndigheter för universitet och högskola: De statliga universiteten och högskolorna är egna myndigheter som lyder direkt under regeringen. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Högskoleverket som utövar tillsyn över universiteten och högskolorna, granskar utbildningens kvalitet m m. 18

Folkhögskola Folkhögskola är en skolform där utbildningen inte bunden av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och sin profil. Pedagogiken präglas av ämnesövergripande studier. Dessa bedrivs till stor del i projektform med utgångspunkt från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Verksamheten består av långa kurser, korta kurser och öppna arrangemang. Långa kurser utgörs av allmän kurs, som finns på samtliga folkhögskolor och kan ge behörighet till högskolestudier, samt särskilda kurser som speglar skolans profil. En del av dessa är yrkesinriktade. Folkhögskola anordnas av enskilda huvudmän och landsting med statligt bidrag. Många av de enskilda huvudmännen har folkrörelsekaraktär. Uppgifterna i följande tabell avser utbildningar som är belägna inom Göteborgsregionen (de 13 GRkommunerna) och gäller för hösten 2005. Antal studerande på långa kurser: Antal deltagare i korta kurser och arrangemang: Andel utanför regioncentrum Göteborg, Mölndal och Partille: Andel med - offentliga huvudmän (V Götalandsreg och Reg Halland): - enskilda huvudmän (föreningar, stiftelser och förbund): Antal folkhögskolor. - Offentliga huvudmän: - Enskilda huvudmän: Total kostnad för anordnarna: Kostnad per studerande: cirka 1 800 studerande många tusen cirka 35 procent cirka 35 procent cirka 65 procent 3 folkhögskolor 8 folkhögskolor okänt okänt Samverkansformer mellan GR-kommunerna och folkhögskolorna: Kontakter med folkhögskolerektorer har tagits i syfte att bilda ett nätverk. Statlig myndighet för folkhögskolorna: Finns inte. Staten har anförtrott åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidrag, följa upp och utvärdera samt lämna budgetunderlag och årsredovisningar för folkhögskolornas (och studieförbundens) verksamhet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre organisationer som medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. 19

Studieförbund Det finns tio studieförbund i landet med olika inriktning. Samtliga har verksamhet i Göteborgsregionen och, med några få undantag, i var och en av de tretton kommunerna. Verksamheten består av studiecirklar, annan gruppverksamhet och kulturprogram. Den utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper. Studieförbunden är sina egna huvudmän, med anknytning till olika folkrörelser. De får statliga bidrag till verksamheten. Uppgifterna i följande tabell avser studiecirklar och annan gruppverksamhet som bedrivits under år 2004 inom Göteborgsregionen (de 13 GR-kommunerna). Antal deltagare: Andel utanför regioncentrum Göteborg, Mölndal och Partille: Andel i studieförbundet med - störst antal deltagare: - minst antal deltagare: Största och minsta kommunsiffra för ett enskilt studieförbund. - Största: - Minsta: Total kostnad för studieförbunden: Kostnad per deltagare: 320 000 deltagare 32 procent 21 procent 3 procent 44 384 deltagare 6 deltagare okänt okänt Statlig myndighet för studieförbunden: Finns inte. Staten har anförtrott åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidrag, följa upp och utvärdera samt lämna budgetunderlag och årsredovisningar för studieförbundens (och folkhögskolornas) verksamhet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre organisationer som medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. 20

Andra utbildningar Kompletterande utbildningar är en frivillig utbildningsform som ligger utanför det offentliga utbildningssystemet. De är yrkesutbildningar från 200 timmar upp till 2-3 år för ungdomar och vuxna som staten stöder. För närvarande finns det ungefär 150 olika utbildningsanordnare i landet som erbjuder sådana utbildningar inom konst, dans, teater, musik, design, mode hantverk, media, flyg, friskvård, med mera. Anordnarna är enskilda huvudmän såsom utbildningsföretag, studieförbund, stiftelser och privatpersoner. Kompletterande utbildningar ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som yrkesutbildningar eller förberedelser till sådan högskoleutbildning där det krävs färdigheter inom något av ovan nämnda konstnärliga områden. Det finns också ett utbud av kompletterande utbildningar som staten inte stödjer och som den studerande därmed får betala med privata medel. Uppdragsutbildning. Kommuner, landsting, universitet och högskolor får anordna personaloch arbetsmarknadsutbildningar som betalda uppdrag. Utbildningen ska då riktas till personer som uppdragsgivaren utser och motsvara den utbildning som anordnaren normalt bedriver. Arbetsmarknadsutbildning. Arbetssökande kan få en arbetsmarknadsutbildning av arbetsförmedlingen. Syftet med en sådan utbildning är att stärka den sökandes möjligheter att skaffa ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i första hand vid de kurser som länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare, till exempel av utbildningsföretag, högskolan eller av den kommunala uppdragsverksamheten. Då utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Det kan också förekomma att en arbetsmarknadsutbildning ges för en plats i det reguljära utbildningsväsendet, d.v.s. vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskola eller högskola. På gymnasienivå får utbildning ges endast till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och till långtidsinskrivna invandrare. Högskoleutbildning, som inte är upphandlad, får omfatta högst 40 veckor och inte vara en del av en längre eftergymnasial utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare tid har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg och transport dominerat. Utbildningstiden är helt individuell och beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. En anvisning till arbetsmarknadsutbildning bör ej omfatta mer än sex månader. Om en deltagare behöver längre utbildningstid för att uppfylla utbildningsmålet kan anvisningen sträcka sig längre än sex månader. Personalutbildning finansieras av arbetsgivaren och ges den kompetensutvecklande inriktning som arbetsplatsen eller den enskilde deltagaren behöver. Formen kan variera mellan kurser, konferenser, seminarier, studiedagar och privatlektioner. Vanligen bedrivs den helt eller delvis på betald arbetstid. Arbetsgivaren köper ofta utbildningen av en extern anordnare, men det förekommer också att den genomförs med egen personal som utbildare. 21

Det saknas statistiskt underlagsmaterial för att beskriva volym, geografisk spridning, fördelning på olika typer av anordnare och kostnader för andra utbildningar i Göteborgsregionen. Statliga myndigheter för andra utbildningar. Skolverket är tillsynsmyndighet för kompletterande utbildningar med statligt stöd. Arbetsmarknadsverket har själv tillsynen över de köpta arbetsmarknadsutbildningarna. Övrig uppdragsutbildning och personalutbildning bedrivs utan någon myndighets tillsynsansvar. 22

Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida (www.grutbildning.to/u3 ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar som startat under år 2005

Regionalpolitiska utbildningsmål Bilaga 1 Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. GR Utbildning är en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat, innebärande att verksamhetsdelarna dels har ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Inom ramen för det arbete, som syftar till att i Göteborgsregionen formulera regionalpolitiska mål, ges här ett bidrag inom utbildningsområdet. Bakgrund / Vision Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. Göteborgsregionen tar nu steget in i ett nytt århundrade. Är det kunskapssamhällets århundrade? Blir Göteborgsregionen en kunskapsregion med pedagogisk tillväxt? Varje tidevarv har sina bilder, som speglar vår omvärldssyn och som samtidigt anger vilken utveckling i samhället som vi vill bidra till att skapa. Några sådana anges nedan. Dessa bilder anger också inriktningen på den väg, som kunskapsregionen utmanas att beträda. De följs sedan av föreslagna mål för den regionala utbildningsverksamheten. Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art.

Från industrisamhälle till kunskapssamhälle Informationssamhällets snabba framväxt förskjuter i flera avseenden den dynamiska kraften i samhällsutvecklingen från den traditionella industrin till kunskapssamhället med det kontinuerliga, livslånga lärandet i fokus. En viktig bidragande faktor till detta är de stora krav som ställs på hantering, strukturering, analys och värdering av information i vid bemärkelse. Arbetsmarknaden går i riktning mot ökade kompetenskrav, stora krav på utvecklingsbenägenhet, ökad fokus på kund- / brukarorientering, social kompetens, problemlösning och även individualisering parallellt med nya former av lagarbete. Skolan, vuxenutbildningen och kompetensutveckling i arbetslivet blir centrala medel för samhällets anpassning samtidigt som dessa verksamheter i sig möter utomordentligt stora utmaningar på grund av de samhällsförändringar som anges ovan och nedan. Globalisering / internationalisering Det i flera avseenden "gränslösa" samhälle som växer fram som ett resultat av globaliseringen, i form av ökad rörlighet inte minst avseende varor, tjänster, information, kapital och människor, ställer nya krav på flexibilitet, kulturell kompetens och omvärldsorientering. Medan omvärlden förändras erfordras samtidigt en omvärdering av invanda föreställningar om gränser, begränsningar, möjligheter och utmaningar. Det mångkulturella samhället är en viktig del av detta och utgör också del av regionens värdefulla mångfald i ett bredare perspektiv. Den omorientering som blir en nödvändig följd av det paradigmskifte vi med stor sannolikhet just nu befinner oss i är på många sätt en gigantisk pedagogisk utmaning och erfordrar också aktiva insatser från samhället som understödjer denna process. Detta gäller inte minst avseende lärande på språkområdet och avseende kunskaper kring internationaliseringens förutsättningar, effekter och bevekelsegrunder. Organisationers omorientering I samhällsförändringarnas kölvatten följer nya synsätt och nya krav på organisationers verksamhet. En omorientering sker från produkt- till marknads- och kundorientering och mot ökad flexibilitet, snabbare processer och kompetensintensiva arbetsuppgifter. De nya organisationerna är lärande, nätverksinspirerade och resultatinriktade. Förändrad syn på lärande I ett slags pedagogiskt systemskifte förändras synen på lärande i samhället. Utbildning och kunskapsbildning präglas alltmer av kreativa miljöer och processer, kvalitetsstyrning, projekt och nätverksarbete samt av problembaserat, lustfyllt, livslångt och samtidigt verklighetsanpassat och praktiskt lärande. Helhetssyn och tvärvetenskap sätts i fokus. Skolan är på rask marsch bort från undervisning och på väg mot lärande, där pedagoger skall lära barn och unga att lära sig. Denna syn på lärande kommer väl till uttryck i följande citat; Jag tycker om att lära mig, men gillar inte att bli undervisad (Winston Churchill). Skolan kommer att inspirera till att formulera frågor snarare än att förvänta sig att eleverna skall leverera svar. Detta för att komma bort från situationen, där skolan ger svar på frågor som eleven inte ställer. Eleverna som i alltför stor utsträckning varit objekt för lärarens undervisning kommer i stället för att bli subjekt i sitt eget lärande. Lustfyllt livslångt lärande är ett individuellt projekt, ägt av individ och inte av skolan.

Så här skrev en framsynt pedagog redan 1899; Kom ihåg att det är barnen som skall tänka, inte du åt dem, att det är barnen du skall förmå tala och inte du som skall tala till dem, att det är de som skall använda sina krafter, då blir inte dina utslitna i förtid Ur Tidning för lärarinnor, nr. 31, 1899. Med orientering i denna riktning kan skolan bli den meningsskapande verksamhet som den måste vara om det livslånga lärandets strategi skall kunna genomföras. Utan tydliga mål och klar mening för de i lärprocesserna inblandade kommer lärandet inte att bli livslångt för flertalet. Det är först med ovannämnda syn på lärande, där eleven görs totalt delaktig i sin egen kunskapsbildning som en sådan vision kan realiseras. Nya strukturer för lärande Föreningen av dynamiska organisationer och kreativa lärandeprocesser medför att den moderna utbildningens innehåll och resultat får styra form och process. Därmed hamnar elevens, den studerandes, utveckling i centrum. Valfrihet, långsiktig kvalitet, inflytande och delaktighet prioriteras. För att trygga den pedagogiska tillväxten utvecklar samhället således flexibla och anpassbara lösningar. Konventionella barriärer och skiljelinjer i form av t.ex. kommungränser, skolgränser, schemapositioner, ägandeformer och skolans inlärningsmonopol upphör. Som stöd för utvecklingen av dessa nya strukturer kan informations- och medietekniken, vilka alltmer integreras i varandra och i lärandeprocesserna, nämnas. Ny roll för skolan De ovan beskrivna samhällsförändringarna bidrar till att skolans traditionella roll som kulturbärare förändras. Från en position där skolan tillsammans med kyrkan hade tolkningsföreträde på detta område får idag skolan ses som en av många kulturbärare. Samtidigt har barn och ungdomar ett alltmer kritiskt förhållningssätt och är tydligt individuellt orienterade, vilket innebär att skolans roll på detta och andra områden ständigt ifrågasätts och därmed fortlöpande måste omprövas. Den goda skolan blir mot bakgrund av detta en mötesplats som med aktiva insatser vinner elevens respekt främst genom att tillfredsställa behov av individuellt kunskapssökande grundat på sammanhang och upplevelser. Härigenom skapas den legitimitet för skolan som är en förutsättning för byggandet av ett samhälle där det livslånga lärandet står i centrum. På så sätt får skolan ett egenvärde och betraktas inte bara som en förberedelse för livet, vilket är av största vikt inte minst med tanke på att vi idag tillbringar uppemot 20% av våra liv i för- och ungdomsskola. Arbetsmarknadens ständigt ökande flexibilitet förutsätter nya strategier på skolområdet. Inte minst gäller detta förskjutningar avseende innehåll, där fokusering på basfärdigheter som läsning, räkning och skrivandet är tydlig. Där livsfrågorna, den gemensamma värdegrunden mångfaldsfrågor och estetiskt arbete är viktiga inslag på skolans dagordning. Kunnande kring research, källkritik. studieteknik, retorik och kommunikation sätts i centrum. Pedagogikens betydelse ökar inte bara bland skolans personal utan också i elevernas arbete. Att hålla demokratin levande, att utveckla den och finna nya former för den är en central uppgift för skolan. Vid alla paradigmskiften sker maktförskjutningar och skolans uppgift blir att diskutera hur demokratin som maktmedel kan hävda sig i relation till alla andra makter som etableras.