Datum Bilaga Sid Dnr 0360/06

Transkript

1 Sid 1 Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande över rubricerad utredning. Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv. Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av. Betänkandet inleds med en genomgång av gymnasieskolans utveckling och förutsättningarna för entreprenad. Däri beskrivs Gymnasieskolans framväxt och utveckling Kvalitet och kvalitetsutvecklingen i gymnasieskolan Kommunal verksamhet på entreprenad Entreprenader och möjlighet till samverkan i den offentliga sektorn. I detta sammanhang definieras också entreprenadbegreppet i kommunala sammanhang. Det är fråga om en entreprenad när en kommun uppdrar åt en extern utförare att för kommunens räkning utföra viss kommunal verksamhet. Kommunen kvarstår med andra ord som huvudman för verksamheten och behåller sitt ansvar gentemot dem som är att betrakta som användare av verksamheten i fråga. Möjligheter att inom de olika skolformerna bedriva verksamhet på entreprenad. Därefter beskrivs resultatet av en kartläggning av befintliga samarbetsformer mellan olika kommuner, kommuner och företag samt kommuner och högskolor. Erfarenheter från vuxenutbildningens område beskrivs också. Utredningen har vidare gjort en genomlysning av entreprenadfrågan ur tre perspektiv, elev-, samhälls- och kommunperspektivet. Denna talar för att möjligheterna till entreprenad inom gymnasieskolan bör utökas. Fördelarna kan sammanfattas på följande sätt. Elevperspektivet Större valfrihet och ökat utbildningsutbud Ökad tillgång till kompetens och utrustning Närmare anknytning mellan eleverna och arbetslivet Flexibla, individuella lösningar Utveckling av formerna för arbete, lärande och undervisning

2 Sid 2 Det övergripande samhällsperspektivet Stärkt samarbete skola-arbetsliv Ökad flexibilitet Individanpassade lösningar Främjande av målen för ungdomspolitiken Kommunperspektivet Tillskott till den egna verksamheten Stärkt samverkan skola-arbetsliv på lokal/regional nivå Effektivare kommunal verksamhet Ökad flexibilitet och samverkan samt underlättad planering Utbildningsförvaltningen finner ovan sammanfattade redovisning av bakgrunden till förslagen saklig och relevant och delar, där sådana finns, utredningens bedömningar. Utredningsförslaget kan grovt indelas i två huvuddelar, varav den första behandlar möjligheterna för en kommun att lägga ut gymnasial utbildning på entreprenad. Den andra delen lämnar förslag angående nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan. De lagda förslagen följs också av förslag till nödvändiga lagändringar. Utbildningsförvaltningen har erfarenheter av flera sådana verksamheter som övergripande beskrivs som underlag för utredningens förslag. Dit hör Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG), som är en fristående skola i bolagsform med kommunen som ägare till 49%. International School of Gothenburg Region (ISGR), en fristående, kommunägd grundskola i bolagsform, som samarbetar med sin kommunala, förvaltningsstyrda gymnasiemotsvarighet, Studium som var ett helägt kommunalt bolag som bedrev vuxenutbildning (viktiga och lärorika, men inte positiva erfarenheter), göteborgsmodellens olika skolor, t ex Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som bedrivs i mycket nära samverkan med branschen under mycket bolagsliknande former, det nära samarbete med högskolan som exempelvis Chalmers gymnasiecentrum innebär. Även gymnasiesamverkan inom Göteborgs Regionen ger stöd för utbildningsförvaltningens ställningstagande. Mot bakgrund av de erfarenheter förvaltningen skaffat sig i nämnda verksamheter kan konstateras att utredningens samtliga förslag är mycket väl avvägda och relevanta. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden tillstyrker utredningens förslag, vilket innebär instämmande i följande: Entreprenadreglernas utformning Alla regler om entreprenadförhållanden i skolan förs in i ett särskilt kapitel i skollagen. Begränsningen i 1 entreprenadlagen avseende vilka ämnen som kan omfattas av ett entreprenadavtal tas bort. Inga begränsningar ska finnas i fråga om vem som ska kunna anlitas som entreprenör. Det innebär att en kommun eller ett landsting ska kunna anlita

3 Sid 3 andra kommuner, landsting eller andra offentligrättsliga organ för utförande av undervisning i gymnasieskolan. Vid entreprenader ska kravet i 2 kap. 3 skollagen på att använda behöriga lärare i undervisningen endast gälla undervisning i kärnämnen. När det gäller undervisning i karaktärsämnen ska det, liksom tidigare, ges utrymme för att använda personer som saknar föreskriven lärarutbildning. I sådana fall ska fortfarande gälla kravet på att lärare som används för undervisning i sådana ämnen ska ha kompetens för den undervisning de ska bedriva. Rektors uppgifter ska inte kunna överlämnas till entreprenör. Den offentliga skolhuvudmannen ska även fortsättningsvis svara för utförandet av de uppgifter som åligger rektor enligt skollagen och tillhörande författningar. Reglerna om förenklad upphandling enligt 6 kap. lagen om offentlig upphandling gäller för bl.a. upphandling av entreprenadtjänster för gymnasieundervisning. Det är av stor betydelse för kvaliteten i den undervisning som köps in externt att upphandlingen präglas av kunskap och omsorg. Ytterligare insatser i form av utbildning och stöd till kommuner och landsting är påkallade. Däremot finns det inte skäl att föreslå några förändrade upphandlings- eller konkurrensregler. Utgångspunkten för att använda möjligheten till entreprenader ska vara att de ska bidra till att höja kvaliteten i en gymnasieutbildning. Kommuner och landsting har ansvar för att de entreprenadavtal de ingår lever upp till detta krav. För det krävs kompetens dels att handla upp gymnasieentreprenader, dels att följa upp verksamheten för att säkerställa att den motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Utvecklingen på det här området bör följas upp som ett led i kvalitetsarbetet. Bestämmelserna i 3 entreprenadlagen som ger kommun eller landsting rätt att till en entreprenör överlämna den myndighetsutövning som hör till undervisning som läggs ut på entreprenad ska föras över till skollagen. Det finns däremot inte skäl att vid entreprenader göra undantag från de krav som ställs för att en lärare ska ha rätt att sätta betyg. Tystnadsplikt som gäller i bl.a. gymnasieskolan enligt 7 kap. 9 första-tredje styckena sekretesslagen (1980:100) ska gälla för den som är eller har varit verksam hos en entreprenör. Möjligheterna i 2 entreprenadlagen för regeringen att vid särskilda skäl medge kommun eller landsting att även i andra fall än som anges i 1 samma lag sluta avtal med någon annan om att bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar förs över till skollagen. Nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan När entreprenader eller samverkan i annan form inte är möjlig får, om det finns speciella skäl, gymnasieutbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar som har kommun eller landsting som huvudman utföras av ett kommunalt företag. Ägare i ett sådant företag är kommunen och en enskild juridisk person som representant för näringslivet. Företaget ska vara huvudman för den skolverksamhet som utförs och ska också svara för den myndighets-

4 Sid 4 utövning som hör till verksamheten. Nödvändiga lagändringar ska ske i skollagen. När entreprenader eller samverkan i annan form kring gymnasieutbildning inte är möjlig, ska kommuner och landsting ges möjlighet till samverkan med arbetslivet, inom ramen för ett visst ändamål, genom en gemensamt skapad och driven juridisk person. Detta ska kunna ske genom att kommun och arbetsliv gemensamt bildar ett kommunalt företag där de har ett delat ansvar och inflytande över verksamheten. Den utbildning som erbjuds på detta sätt ska ingå i det kommunala utbildningsutbudet och därmed i den del av skolväsendet för barn och ungdomar som drivs av det allmänna. Inrättande är en möjlighet för kommuner och landsting att tillsammans med privata företag bilda och driva ett kommunalt företag som tillhandahåller gymnasieutbildning kräver inga ändringar i kommunallagen. De författningsändringar som är nödvändiga bör ske i skollagen. Kommunala företag med inslag av privata ägarintressen ska under vissa förutsättningar kunna bedriva gymnasieutbildning inom ramen för den del av skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna. Detta får bara ske om kommunen finner att andra samverkansformer inte står till buds. Sådana skolor ska inte betecknas som fristående i skollagens mening utan ska hänföras till den del av skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna. Kommunala företag inom gymnasieskolan får endast bildas om den utbildning som ska erbjudas inte kan tillhandahållas genom entreprenad eller i annan form. Ett sådant företag ska ägas av minst en kommun och ett enskilt rättssubjekt som inte har kommun som ägare eller bildare. Genom att bilda ett kommunalt företag överlämnar kommunen ansvaret för att anordna viss gymnasieutbildning till företaget. Samtidigt kommer utbildningen att vara en del av det kommunala utbildningsutbudet och kommunen kommer att ha ett fortsatt övergripande ansvar. Det är kommunen som avgör hur många elevplatser som ska erbjudas hos företaget. Kommunen ska t.ex. också svara för ansökningsförfarandet, mottagning och antagning. Däremot ska det kommunala företaget vara huvudman för den utbildningsverksamhet som företaget bedriver. Företaget ansvarar därmed för hur verksamheten genomförs. Det krävs då att företaget har en egen rektor och egna lärare för att kunna fullgöra sitt åtagande. Kommunens inflytande över den verksamhet som bedrivs i det kommunala företaget sker genom ägarskapet, liksom i andra kommunala företag. Det är inte nödvändigt att föreslå särskilda regler för att trygga kommunens inflytande i de kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning. För att tydliggöra att den kommunala självkostnadsprincipen alltid gäller i de kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning, oavsett hur stor kommunens andel i företaget är, ska en hänvisning till 8 kap. 3c kommunallagen införas i skollagen. Några ytterligare regler om begränsningar i rätten till vinstutdelning för kommunala företag som driver gymnasieverksamhet är inte påkallade. Ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska anförtros den myndighetsutövning som krävs för fullgörande av skolverksamheten.

5 Sid 5 En gymnasieutbildning som tillhandahålls av ett kommunalt företag ska ha en ansvarig rektor. Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet ska gälla för samtliga de bolag, föreningar och stiftelser som driver gymnasieutbildning med stöd av skollagen. Därmed kommer även sekretesslagen att gälla såväl i fråga om utlämnande av allmänna handlingar som när det gäller tystnadsplikten för personal som är anställd vid dessa skolor. En följdändring görs också i arkivlagen. Några särskilda regler för tillsyn och kontroll av verksamheten i de bolag som bedriver gymnasieutbildning är inte påkallade. Lars Olov Lernberg Skolchef