Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde Måndagen den 2013-12-16



Relevanta dokument
Tid och plats Kl Pelarsalen (rum 2567), plan 5B, Österlångggatan 64 Kl ajournering för partiöverläggningar.

Tertial Förskolenämnden

Tid och plats Kl Pelarsalen (rum 2567), plan 5B, Österlångggatan 64 Kl ajournering.

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde måndagen den 14 december

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Plats och tid Sammanträdeslokal Sjöboskolans matsal, Sjöbo kl. 18: Ajounering Mötet ajourneras för överläggning i partigrupper kl

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial 2 behandlad av. Servicenämnden

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde måndag 20 maj 2013 kl 18:00 på Sjöboskolan, matsalen

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial behandlad på Servicenämndens sammanträde

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Plats och tid Sammanträdeslokal Borgstena, Stadsdelskontoret Norr, kl. 18:00-21:05

Månadsrapport oktober Barn- och ungdomsnämnden

Uppföljningsrapport per april 2018

Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Månadsrapport per februari 2017

Verksamhetsredovisning per mars 2013 för produktion förskola och skola

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde torsdagen den 24 september

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner

Månadsrapport februari 2016

Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden

Ekonomi - resultat 2008

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Uppföljningsrapport per april 2019

Månadsrapport augusti 2016

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Barn- och familjenämnden

Tertial Revisorskollegiet

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Svar på remiss: Handlingsplan Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Ulla-Stina Millton, förvaltningschef Anneli Löwhagen, nämndsekreterare Yvonne Härling, ekonom Thorbjörn Levenstam, personalrepresentant

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per

Ekonomisk prognos efter oktober 2017

Lokal Borgstena plan 1, Stadsdelsförvaltningen Norr

STI SOLLENTUNA KOAAMUN Barn- och utbildningskontoret

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

Sammanträdesprotokoll 1(9)

Managementrapport 2014

Utbildningspolitisk strategi

Månadsrapport november 2015

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde Måndagen den 23 mars

Ekonomisk uppföljning per den 30 november Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Kallelse/föredragningslista BARN- O UTBILDNINGSNÄMNDENS AU

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Ekonomisk månadsrapport för oktober 2010

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Ersättningsbelopp 2017 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Ekonomisk månadsrapport för november 2010

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Månadsrapport september Kundvalskontoret

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Lokal Borgstena plan 1, Stadsdelsförvaltningen Norr

Ekonomisk månadsrapport maj 2017

Barn- och ungdomsnämnden

Ramförändringar i budget 2018 Vård- och omsorgsnämnden VON/2018:61

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsnämnden

Ekonomisk månadsrapport mars 2018

Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr :723

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Delårsbokslut Barn och utbildning

Yttrande angående ersättningsbelopp 2016 för kommunal verksamhet inom stadsdelsektorns utbildningsområde

Ekonomi. Verksamhetsberättelse Omsorgsnämnden

Ekonomisk rapport efter september månad

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

STRENGTHS WEAKNESSES SWOT- ANALYS OPPORTUNITIES THREATS

Månadsrapport augusti 2017

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

UTDRAG UR KVALITETSANALYS

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde torsdagen den 24 september

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.

Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning

Tillägg till tjänsteutlåtande daterat , angående inriktning för organisationsanpassningar inom äldreomsorgen

Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2019 Dnr BUN19/5-006

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

Transkript:

Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde Måndagen den 2013-12-16 Tid: 18.00 Plats: Olovsholmsgatan 32 Plan 1, Borgstena. Ledamöter: Malin Carlsson (S) Ordförande, Malin Wickberg (M) Vice ordförande Camilla Kvibro (S) Andra vice ordförande, Lennart Håkansson (S), Marie-Lousie Eng (S), Gunbritt Johansson (V), Staffan Falk (MP), Wiwi Rosvall (M), Monica Johansson (C), Ingela Hallgren (KD), Pierre Östlund (FP) Ersättare: Börje Larsson (S), Pernilla Ohlsson (S), Oskari Anundi (S), Mosa Roshanghias (MP), Jaana Ben Maaouia (Vägv) AnnaCarin Martinsson (M), Georg Guldstrand (M), Jonas Garmarp (M), Catarina Rapp (C), Birgit Wahlgren (FP) Justerare: Malin Wickberg (M) Malin Carlsson (S) Ordförande Stadsdelsnämnden Norr Förhinder att närvara anmäls till: Erik Anderson, 033-358172, erik.anderson@boras.se Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas den 12 december kl. 17.00, i sammanträdeslokal Bredared, Stadsdelskontoret Norr, Plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Malin Carlsson, 0766-230830. Alliansen träffas den 12 december kl. 17.30, i sammanträdeslokal Borgstena, Stadsdelskontoret Norr, Plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Malin Wickberg, 0704-45 17 86.

FÖREDRAGNINGSLISTA 2013-12-16 ÄRENDEN 1 Upprop och val av protokollsjusterare 2 Allmänhetens frågestund 3 Information från stadsdelschefen 4 Månadsrapport oktober 2013 2013/SDNN0034 5 Budget 2014 2013/SDNN0094 6 Fördelning AFA-pengar 2012/SDNN0110 7 Lokalresursplan 2015-2017. 2013/SDNN0124 8 Lokaler för särskolan 2013/SDNN0062 9 Lokaler för Grundsärskolan vid Boda 2013/SDNN0062 10 Ny förskola på Alideberg separat bilaga 2013/SDNN0062 11 Svar på remiss Motion Tjänstegarantier, en kvalitetskontroll värdig namnet 2013/SDNN0130 12 Svar på remiss Motion om kontrollen av Borås Stads förskolor 2013/SDNN0128 13 Svar på Revisionsrapport Hantering av risker för korruption och oegentligheter 2013/SDNN0142 14 Fullmakt för tjänstemän att år 2014 företräda Stadsdelsnämnden Norr i domstol m.m. 2011/SDNN0004

15 Klimatkompensation 2013/SDNN0079 16 Könsneutrala blanketter och e-tjänster 2013/SDNN0111 17 Lex Sarah 2013 Äldreomsorg, nr 7 på bordet 2013/SDNN0023 18 Lex Sarah 2013 Äldreomsorg nr 9 på bordet 2013/SDNN0023 19 Lex Sarah 2013 Äldreomsorg nr 12 på bordet 2013/SDNN0023 20 Anmälningsärenden i pärmen 21 Delegationsbeslut i pärmen

Månadsuppföljning januarioktober 2013 Stadsdelsnämnden Norr

Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 2(14)

Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål...5 1.1 Egen organisation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Stadsdelsverksamhet...6 2.1 Resultat...6 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys...6 3 Kommungemensam verksamhet...10 3.1 Resultat...10 3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys...10 4 Verksamhetsmått...13 4.1 Förskola...13 4.2 Skola...13 4.3 Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar...13 4.4 Äldreomsorg...14 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 3(14)

Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 4(14)

1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 1.1 Egen organisation Kommunfullmäktiges mål Uppnått 2012 Mål 2013 Uppnått 2012-10-01-2013-09-30 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % 6 5 6,6 Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade 186 112,7 137 95 196 119,1 Andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % Påverkan från alla livsområden skapar ohälsa. I arbetslivet är det av stor vikt att kraven är i harmoni med medarbetarnas förmåga annars leder det till ohälsa och minskad produktivitet. Stadsdelsförvaltningen Norr arbetar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och att minska ohälsan. Stor vikt läggs vid att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete, att följa risk- och friskfaktorer utifrån resultat av medarbetarenkät samt arbetet med utvecklingssamtal på individnivå. Antalet sjukfall över 60 dagar Stadsdelsförvaltningen Norr har som mål att minska antalet långa sjukfall. Varje chef har rehabiliteringsansvar och dialog med sina medarbetare. Arbetet sker i nära samarbete med personalfunktionen och företagshälsovården. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare Stadsdelsförvaltningen Norr har som mål att minska användandet av arbetade timmar av timavlönad personal och arbetet fortsätter för att minska ytterligare. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 5(14)

2 Stadsdelsverksamhet 2.1 Resultat Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar i månadsuppföljning efter oktober ett underskott med 1,4 mnkr inklusive återföring av buffert 8,6 mnkr. I detta underskott ingår kostnader till ett belopp av 2,1 mnkr som Stadsdelsnämnden Norr planerar att begära kompensation för i bokslutet, vilket innebär ett egentligt resultat med +0,7 mnkr. Planerad kompensation består av: Skolskjutskostnader utöver ramtilldelning -1 mnkr. Merkostnader nyanlända elever -0,8 mnkr. Flyttkostnader avseende skyltar och entréombyggnad -0,3 mnkr. Summa 2,1 mnkr. Äldreomsorgen är den verksamhet som redovisar den största avvikelsen, såväl i belopp (-12,2 mnkr), som i procentuell avvikelse (-3,1 %). Avvikelsen beror främst på att beställningar av hemtjänst samt placeringar på vård- och omsorgsboenden överstigit den planerade nivån i budget. De senaste månaderna har inte visat den nedgång i köp av korttidsplatser som prognostiserats inklusive en ökning av utförd extern hemtjänst, varför en viss osäkerhet finns i nuläget över utvecklingen inom äldreomsorgen och nivån inför 2014. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall 2012-10 Utfall 2013-10 Budget 2013 Prognos Avvikelse Tkr Prognos Föreg månad Administration 14 119 12 748 17 177 +1 300 +1 300 Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet 1 596 2 422 5 159 +450 +450 Fritid 6 100 6 016 7 535 +100 +50 Kultur 6 378 6 796 8 395-100 -100 Förskola 106 937 115 130 144 038 + 1 350 + 1 200 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Individ- och familjeomsorg 208 430 219 415 263 412-2 500-3 200 17 219 17 905 25 695 +1 600 +1 100 Äldreomsorg 319 418 324 409 390 532-12 200-11 600 Kost- och lokalvård -1 286-794 0 +100 Buffert 8 636 +8 636 +8 636 Totalt 678 911 704 046 870 579-1 364-2 064 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 6(14)

2.2.1 Administration Administrationen beräknar ett överskott med 1,3 mnkr beroende på att tjänster inte tillsatts fullt ut, t.ex. stadsdelschefen som under hösten arbetar med ett centralt uppdrag. Det beror även på en återbetalning från Lokalförsörjningsförvaltningen som inte har kunnat härledas till någon specifik verksamhet. I överskottet ingår även flyttkostnader avseende entréombyggnad och skyltning. I övrigt bedrivs verksamheten som planerat. 2.2.2 Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet Familjecentralen beräknar ett överskott med +400 tkr. Det beror på att den tilltänkta lokalen inte färdigställdes utifrån satt datum. Detta har inneburit att verksamheten startat i mindre skala i tillfälliga lokaler och som en följd av detta medfört lägre hyres- och lokalvårdskostnader än budgeterat. Verksamheten i Framtid Sjöbolokalen bedrivs enligt plan. Det beräknas ett mindre överskott med +50 tkr då tjänst inte tillsatts fullt ut under personals sjukfrånvaro. Detta överskott bidrar till att täcka beräknat underskott i kulturverksamheten. Inga avvikelser prognostiseras avseende ungdomssamordnaren och Projekt Pinocchio. 2.2.3 Fritid Verksamheten bedrivs som planerat. För att täcka det beräknade underskottet för kulturverksamheten redovisar fritidsverksamheten ett prognostiserat överskott med +100 tkr. Detta beräknas uppstå främst genom högre intäkter än budgeterat samt att vakanta tjänster inte tillsätts fullt ut. 2.2.4 Kultur Kulturverksamheten beräknar ett underskott med 100 tkr. Detta underskott balanseras av att fritidsverksamheten och den förebyggande verksamheten beräknar ett motsvarande överskott. Underskottet beror på ökade kostnader för biblioteksdatasystem och den ökade utlåningen av e-böcker. Det beror även på personalkostnader avseende vikarier samt högre löneökningar än budgeterat. 2.2.5 Förskola Förskolan redovisar ett överskott med 1,35 mnkr, varav 1 mnkr sedan tidigare reserverats för att delvis kompensera det prognostiserade underskottet för stadsdelsnämnden totalt. Överskottet beror främst på en positiv prognos avseendet nettot för köp och sälj av platser, högre föräldraavgifter än budgeterat inklusive återbetalningar utifrån inkomstkontrollen 2011 samt senarelagda avdelningsstarter. Det förbättrade överskottet beror på att tidigare prognostiserad kostnad för ny paviljong inte uppstår 2013. 2.2.6 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Skolan prognostiserar ett underskott med 2,5 mnkr. I detta underskott finns medräknat kostnader à 1,8 mnkr som Stadsdelsnämnden planerar att begära kompensation för i bokslutet, vilket innebär ett egentligt resultat med -0,7 mnkr. Den förbättrade prognosen beror främst på enheternas genomförda anpassningar under hösten. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 7(14)

Det återstående underskottet beror bl.a. på följande avvikelser: Kostnader för det pedagogiska nätet, vars förutsättningar inte var kända vid budgetens upprättande -1 900 tkr. Flytt av särskoleelever till skola med högre platspris -300 tkr. Fritidshemsavgifter +400 tkr. Kost och lokalvård +200 tkr. Återbetalning från Lokalförsörjningsförvaltningen +900 tkr. Summa: -700 tkr. Avvikelser finns inom enheterna men kompenseras av att tilldelade läromedelsanslag inte används. I prognosen har hänsyn tagits till en ev. omfördelning till nästa års ram avseende medel för IT satsningar. 2.2.7 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen redovisar ett beräknat överskott med 1,6 mnkr. Det beror på minskade kostnader för administration eftersom ersättning inte skett fullt ut vid sjukdom och föräldraledighet. Det förbättrade resultatet beror även på att öppenvårdsinsatser kunnat avslutas tidigare än beräknat och minskar därmed det prognostiserade underskottet för denna verksamhet. Familjehemsverksamhet och institutionsvård prognostiserar ett överskott. 2.2.8 Äldreomsorg Äldreomsorgen prognostiserar ett underskott med 12,2 mnkr. Underskottet härrör från utförda hemtjänsttimmar, köp av vård- och omsorgsboende, matdistribution samt köp av biståndsbedömd dagverksamhet. Det försämrade underskottet från föregående period beror på att köp av korttid inte minskat enligt prognos samt att köp av extern hemtjänst har ökat mer än prognos. Om inte denna utveckling förändras kommer Stadsdelens äldreomsorgsverksamhet inte att vara i nivå inför 2014 Följande åtgärder pågår: Äldre med omfattande hemtjänstinsatser över 140 timmar ses över och erbjuds vobo. Fortsatt genomgång av beslut med omfattande hemtjänst. Fokuseringen på att minska genomsnittstiden fortsätter inklusive skillnaderna mellan interna och externa utförare. Inom stadsdelens hemtjänstproduktion pågår följande åtgärder: Anställningsstopp för timvikarier Omfördelning av timvikarier Omfördelning/anpassning av ordinarie personal utifrån beställda timmar. Utredning hur hemtjänstdistrikten kan indelas så effektivt och flexibelt som möjligt pågår. Tillkommande åtgärder: Ett inledande arbete angående korttidsplaceringar/hemgång har påbörjats. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 8(14)

2.2.9 Övrigt Kost- och lokalvård prognostiserar ett resultat i balans. 2.2.10 Buffert Det finns inget beslut om att omfördela bufferten, men eftersom verksamheterna prognostiserar ett underskott som överstiger bufferten är den i princip förbrukad. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 9(14)

3 Kommungemensam verksamhet 3.1 Resultat Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar ett underskott med 8,4 mnkr. I underskottet ingår kostnader med 4,7 mnkr som Stadsdelsnämnden Norr planerar att begära kompensation för i bokslutet samt ett äskande till Kommunstyrelsen à 1 mnkr. De planerade kompensationerna består av: CFL 1,2 mnkr. Kommungemensam äldreomsorg, produktionsenheter 1,9 mnkr IFO Asyl 1,6 mnkr. Summa: 4,7 mnkr. Äskande till Kommunstyrelsen: Merkostnader för att laga mat i egen regi på Margaretagatan, 1 mnkr. Efter dessa justeringar uppgår det egentliga prognostiserade resultatet till -2,7 mnkr med följande fördelning: Vårdnadsbidrag +100 tkr. Barnkoloni och badresor -200 tkr. Korttidsverksamhet -1 400 tkr Voboenheter -1 200 tkr. Summa: -2 700 tkr. 3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnad Tkr Utfall 2012-10 Utfall 2013-10 Budget 2013 Prognos avvikelse Tkr Fritid 836 887 1 101-100 Förskola 5 550 6 341 5 791 +100 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Individ- och familjeomsorg 16 035 27 627 40 686-1 200 1 646 1 697 1 770-100 Äldreomsorg 12 303 13 168 4 440-5 500 Övrigt 24 341 5 933 3 678-1 600 Buffert 559 Totalt 60 711 55 652 58 025-8 400 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 10(14)

3.2.1 Fritid Dagkolonin badresor i Sjömarken har denna sommar upplevts mycket lyckad, med bra verksamhet och i en lugn och trygg miljö för deltagande barn. I somras gjordes en satsning på äldre och mer erfaren personal. Detta har inneburit att lönekostnaderna har ökat mer än beräknat och verksamheten prognostiserar därför ett underskott med 100 tkr. 3.2.2 Förskola Avvikelsen avser vårdnadsbidrag +100 tkr. 3.2.3 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Avvikelsen -1,2 mnkr avser ett beräknat underskott för CFL, Centrum för flerspråkigt lärande och i prognosen ingår de extra 2 mnkr som tidigare beviljats. Detta underskott är mindre än befarat och beror på svårigheten att rekrytera personal i tillräcklig omfattning. Stadsdelsnämnden planerar att bergära kompensation för detta underskott i bokslutet. Det finns avvikelser mellan sär- och specialskolor men totalt beräknas en ekonomi i balans. 3.2.4 Individ- och familjeomsorg Borås Stads koloni i Espevik bedrevs på sommaren under tre treveckorsperioder med totalt 108 barn. Verksamheten har upplevts lyckad och utvecklande för de deltagande barnen. Personalkostnaderna har varit högre än budget och verksamheten prognostiserar ett underskott med 100 tkr. 3.2.5 Äldreomsorg Vobo Enheterna beräknar ett underskott med 4,1 mnkr. I detta underskott ingår kostnader som Stadsdelsnämnden Norr planerar att begära kompensation för till ett belopp av 2,9 mnkr enligt följande: Wigs väg, lokalkostnader m.m. under tiden som avdelningen står tom, 0,8 mnkr. Brukare med extra stort vårdbehov, 1,1 mnkr. Summa: 1,9 mnkr Särskilt äskande till Kommunstyrelsen angående ersättning för merkostnader vid matlagning på Margaretagatan, 1 mnkr. Detta innebär ett egentligt resultat för voboenheterna med 1,2 mnkr. Underskottet beror bl.a. på små enheter och/eller avdelningar. Dagverksamheter Dagverksamheten i Fristad beräknar ett underskott p.g.a. låg beläggning och eftersom det är en mycket liten enhet kan inte motsvarande personalanpassningar genomföras. Däremot prognostiserar dagverksamheten på Sjöbo ett överskott varför dessa totalt prognostiserar ett resultat i balans. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 11(14)

Korttidsverksamhet Korttiden på Staafs väg har haft en mycket låg beläggning. Anpassning av dagpersonal samt översyn av nattpersonal pågår. Underskottet beräknas till -1,4 mnkr. 3.2.6 IFO Asyl och Resursteam Sjuhärad IFO Asyl prognostiserar ett underskott med 1,6 mnkr eftersom det saknas tilldelning i ram för vissa kostnader t.ex. öppenvård. Prognosen är också beroende av den ekonomiska utvecklingen på de boenden som drivs i Stadsdelsnämndens Västers regi. Översyn pågår avseende ersättning per plats inklusive tomplatsersättning till dessa. Ev underskott planerar Stadsdelsnämnden i Norr att begära kompensation för i bokslutet. 3.2.7 Buffert Bufferten prognostiseras att användas inom respektive verksamhet. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 12(14)

4 Verksamhetsmått 4.1 Förskola Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal placerade barn från egen stadsdel 1 553 1 450 1 476 1 477 Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall April 2013 Utfall Okt 2013 Inskrivna barn per heltid pedagogisk personal. 6,6 6,5 6,4 4.2 Skola 4.2.1 Grundskola Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal egna elever i fristående skola Antal heltidslärare per 100 elever 253 254 277 274 7,7 7,9 Utfall september: Antal heltidslärare är hämtad från prognostiserad personalbemanning i samband med den ekonomiska uppföljningen. 4.2.2 Fritidshem Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal placerade barn från egen stadsdel. 1 200 1 169 1 140 1 114 4.3 Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar 4.3.1 Familjehem Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal placerade 35 28 26 26 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 13(14)

4.3.2 Institutioner för 0-12-åringar Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal placerade barn/ungdomar 1 0 0 0 4.3.3 Institutioner för 13-20-åringar Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal placerade barn/ungdomar. 4 0 2 3 4.4 Äldreomsorg 4.4.1 Utförd tid Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Total utförd tid i egen regi hos brukare, timmar Tid som utförs av extern utförare hos brukare enligt hemtjänstvalet, timmar 238 500 16 302 16 657 44 000 5 647 6 302 Brukartid, % 68 68,7 66,0 Budget utförd tid/månad: Egen regi: 30 dagar =19 602, 31 dagar=20 256 Extern utförare: 30 dagar=3 616, 31 dagar=3 737 4.4.2 Särskilda boendeformer med heldygnsomsorg enl SoL Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal köpta platser 248 256 259 257 4.4.3 Korttidsvård Verksamhetsmått Budget 2013 Utfall Okt 2012 Utfall Sep 2013 Utfall Okt 2013 Antal köpta dygn med korttidsvård, för egna stadsdelsinvånare 13 000 1 191 1 101 1 073 Budget per månad: 30 dagar=1 068 köpta dygn, 31 dagar=1 104 köpta dygn Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-oktober 2013 14(14)

1(4) 2013-12-16 Dnr 2013/SDNN0094 Budget 2014 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner budget 2014 för Stadsdelsnämnden Norr. Stadsdelsnämnden Norr äskar 1 mnkr för inventarieinvestering vid Bergdalskolan. Stadsdelsnämnden Norr översänder budget och äskande till Kommunstyrelsen. Ärendet Budget 2014 Ur brukarens och medborgarens perspektiv Ökad medborgardialog är ett mål som Kommunfullmäktige kommer att fastställa i budget 2014 och som nämnden kommer att utveckla. Folkhälsa inom stadsdelen är prioriterat område för utökad medborgardialog. Antal barn i förskoleåldern beräknas bli omkring 80 fler år 2014 jämfört med 2013 och nämnden är i behov av en ny 6-avdelningsförskola hösten 2014. Tidiga insatser är viktiga och verksamheten har fokuserat på detta arbete och kommer att fortsätta göra det även under 2014. Ur verksamhetens perspektiv Verksamheternas kvalitetsarbete ska vara i fokus för att få största möjliga verksamhets- och kostnadseffektivitet. Skola och förskola har under 2013 fått återkoppling från Skolinspektionen och har i den återrapporteringen fått saker belysta som behöver utvecklas. Brukarundersökningar och medborgardialoger är två andra viktiga underlag för att veta att nämnden gör rätt sak på rätt sätt. Ur medarbetarens perspektiv

2(4) 2013-12-16 Dnr 2013/SDNN0094 Borås Stad genomförde under 2011 en medarbetarenkät där förvaltningens resultat var i nivå med snittet i staden. En ny medarbetarenkät har genomförts hösten 2013 och stadsdelsförvaltningen kommer att under 21014 arbeta utifrån resultatet i enkäten. Stadsdelsnämnden har som mål att ha hälsofrämjande arbetsplatser, vilket är en framgångsfaktor för ökad frisknärvaro. Ett led i satsningen är att stimulera varje arbetsplats till att ha en hälsoinspiratör, som tillsammans med chef och skyddsombud, arbetar för ökad hälsa på arbetet. Under 2014 kommer alla anställda, enligt beslut i Borås Stad, att erbjudas heltid -Heltid en rättighet och deltid en möjlighet. Ur ett ekonomiskt perspektiv Äldreomsorgen inom Stadsdelsnämnden Norr har haft högre kostnader än kommunbidraget 2011, 2012 och 2013. Under 2013 har kraftsamling gjorts för att identifiera huvudproblemet och ett fokuserat arbete görs för att verksamhet och ekonomi ska komma i balans. Med det fokuserade arbetet som äldreomsorgen gör 2013 för att minska kostnaderna finns förutsättningar att 2014 blir det första året då verksamheten bedrivs inom tilldelad ram, det arbetet som påbörjats 2013 med att minska utförda hemtjänsttimmar per brukare måste dock fortsätta. Att äldreomsorgen får en verksamhet och ekonomi i balans gynnar medborgare och brukare inom samliga nämndens områden. Om- och tillbyggnad av Bergdalskolan Under hösten 2012 och hela 2013 genomförs en omfattande om- och tillbyggnad av Bergdalskolan. Tillbyggnaden innebär bland annat att Bergdalskolan får eget tillagningskök och ökat antal arbetsplatser för lärare. Inför inflyttningen i de nya lokalerna i januari 2014 behöver utrustningen på skolan kompletteras och delvis förnyas. Bland annat behövs ny inredning till biblioteket, stolar till matsalen och utrustning för kompletta arbetsplatser för lärarna. Kostnaden för nyinvesteringsbehoven uppskattas till 2 000 tkr. I Borås Stads budget 2013 finns beslut om 1 mnkr. I Stadsdelsnämndens budget 2014:1 äskade nämnden om ytterligare 1 mnkr, vilket inte finns med i Borås Stads budget 2014. Stadsdelsnämnden vill återigen lyfta upp att kostnaden

3(4) 2013-12-16 Dnr 2013/SDNN0094 för inventarier vid Bergdalskolan kostar 1 mnkr mer än nämndens ursprungliga beräkning och äskar nu om ytterligare 1 mnkr. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Det ekologiska perspektivet finns med som ett strategiskt målområde i budgeten. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ekonomiska perspektivet finns beskrivet i budgeten. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga På vilket sätt berör beslutet barn och ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Barn och unga berörs av hur stadsdelsnämden sätter mål och fördelar medel. Har barn och ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Nej. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Facklig samverkan har skett på LSG-nivå. Facklig samverkan vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, 2013-12-02. Remissinstans Budgeten har behandlats av det lokala pensionärsrådet.

4(4) 2013-12-16 Dnr 2013/SDNN0094 STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Annika Andersson Tf stadsdelschef

Budget stadsdelsnämnder 2014:2 Stadsdelsnämnden Norr

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Omvärldsanalys... 5 3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer... 8 3.1 Människor möts i Borås... 8 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 9 3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt... 13 3.4 Ekonomi och egen organisation... 13 4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden... 15 4.1 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 15 4.2 Ekonomi och egen organisation... 16 5 Stadsdelsverksamhet... 17 5.1 Ekonomiskt sammandrag... 17 5.2 Nämndens uppgift... 17 5.3 Ekonomiska förutsättningar... 21 5.4 Verksamhet 2014... 24 6 Kommungemensam verksamhet... 35 6.1 Ekonomiskt sammandrag... 35 6.2 Nämndens uppgift... 35 6.3 Ekonomiska förutsättningar... 38 6.4 Verksamhet 2014... 39 7 Verksamhetsmått... 49 7.1 Fritidsverksamhet... 49 7.2 Kultur... 49 7.3 Skola... 49 7.4 Förskola... 51 7.5 Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar... 52 7.6 Äldreomsorg... 53 8 Investeringar... 56 Bilagor Bilaga 1: DB Stadsdelsverksamhet Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 2(56)

Bilaga 2: DB kommungemensam verksamhet Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 3(56)

1 Inledning Ur brukarens och medborgarens perspektiv Ökad medborgardialog är ett mål som Kommunfullmäktige kommer att fastställa i budget 2014 och som nämnden kommer att utveckla. Folkhälsa inom stadsdelen är prioriterat område för utökad medborgardialog. Antal barn i förskoleåldern beräknas bli omkring 80 fler år 2014 jämfört med 2013 och nämnden är i behov av en ny 6-avdelningsförskola hösten 2014. Tidiga insatser är viktiga och verksamheten har fokuserat på detta arbete och kommer att fortsätta göra det även under 2014. Ur verksamhetens perspektiv Verksamheternas kvalitetsarbete ska vara i fokus för att få största möjliga verksamhets- och kostnadseffektivitet. Skola och förskola har under 2013 fått återkoppling från Skolinspektionen och har i den återrapporteringen fått saker belysta som behöver utvecklas. Brukarundersökningar och medborgardialoger är två andra viktiga underlag för att veta att nämnden gör rätt sak på rätt sätt. Ur medarbetarens perspektiv Borås Stad genomförde under 2011 en medarbetarenkät där förvaltningens resultat var i nivå med snittet i staden. En ny medarbetarenkät har genomförts hösten 2013 och stadsdelsförvaltningen kommer att under 21014 arbeta utifrån resultatet i enkäten. Stadsdelsnämnden har som mål att ha hälsofrämjande arbetsplatser, vilket är en framgångsfaktor för ökad frisknärvaro. Ett led i satsningen är att stimulera varje arbetsplats till att ha en hälsoinspiratör, som tillsammans med chef och skyddsombud, arbetar för ökad hälsa på arbetet. Under 2014 kommer alla anställda, enligt beslut i Borås Stad, att erbjudas heltid -Heltid en rättighet och deltid en möjlighet. Ur ett ekonomiskt perspektiv De ekonomiska förutsättningarna som nämnden fått 2014 bygger på kompensation för kostnadsökningar för löner med 2,5 procent och för övriga kostnader med 1,3 procent. Äldreomsorgen inom Stadsdelsnämnden Norr har haft högre kostnader än kommunbidraget 2011, 2012 och 2013. Under 2013 har kraftsamling gjorts för att identifiera huvudproblemet och ett fokuserat arbete görs för att verksamhet och ekonomi ska komma i balans. Med det fokuserade arbetet som äldreomsorgen gör 2013 för att minska kostnaderna finns förutsättningar att 2014 blir det första året då verksamheten bedrivs inom tilldelad ram, det arbetet som påbörjats 2013 med att minska utförda hemtjänsttimmar per brukare måste dock fortsätta. Att äldreomsorgen får en verksamhet och ekonomi i balans gynnar medborgare och brukare inom samliga nämndens områden. Förändring i budget 2014:2 jämfört med budget 2014:1 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 4(56)

2 Omvärldsanalys Antal barn i förskoleåldern ökar stadigt Centrum har en ökad inflyttning och ett större kvarboende än tidigare. I genomsnitt har Centrum tidigare haft 80-90 födda barn per år. År 2012 föddes cirka 160 barn och prognosen är samma antal barn år 2013. Redan under 2012 hade Centrum svårigheter att erbjuda alla plats som söker förskola. Under 2014 är förskolan tvungen att lämna Lugnets förskola på grund av uppsägning från hyresvärden. Detta innebär att 40 barn inte har plats hösten 2014. Därtill så ökar det faktiska behovet i centrum med 60-80 barn. Detta innebär att som situationen ser ut nu saknar verksamheten i augusti 2014 plats till 100-120 barn. Den prognostiserade ökningen av antal barn i förskoleåldern inom Sjöbo och Fristad 2014 är inom ram för områdenas möjlighet att placera barn. Kommande utbyggnationer av områdena Tosseryd, Buxbommen, centrala Fristad, Asklanda, Ärtingen och Sjöboängar kommer att innebära att de befintliga förskolorna inte klarar att erbjuda förskola i efterfrågad utsträckning. Antal 6-15-åringar kommer att bli 9 procent fler! Antalet elever i förskoleklass och grundskola i stadsdel Norr är för närvarande till 2 909. Enligt befolkningsprognosen ökar antalet barn i åldersgruppen 6-15 år med 89, till 2 998, nästa år. Under perioden 2013-2017 förväntas antalet i åldergruppen öka med 270 elever. Åldersgruppen ökar följaktligen med drygt 9 procent under perioden. Huvuddelen av elevökningen sker inom Fristadområdet men ökningen av antalet 6-åringar är störst i Centrum. Fler barn 2014 än 2013 kan påverka behovet av insatser via IFO Barn och Familj något. Allvarlig problematik rör ofta ett fåtal barn och ungdomar och utvecklingen under 2014 kan vara svår att bedöma. Under 2013 har det hittills krävts omfattande extern öppenvård för ett stort antal ungdomar. Behovet av omfattande öppenvård med stöd riktat till ungdomen, nätverk, föräldrar, fritid och skola kommer med all sannolikhet att kvarstå men kan möjligen oftare lösas genom den interna öppenvården än som varit fallet hittills. Förändrad debitering inom förskola och skola Nästa år förändras debiteringsprinciperna för köp och försäljning av platser i förskola och skola mellan stadsdelar. Enligt de nya principerna har stadsdelsnämnderna fått kommunbidrag utifrån prognostiserat antal barn folkbokförda och elevernas folkbokföringsadress är vid varje debiteringstillfälle styrande för debiteringen. Konsekvenserna av förändringen är svåra att bedöma men bedömningen är att förändringen inte påverkar relationen mellan stadsdelsnämndens intäkter och kostnader i nämnvärd omfattning. Köpta och sålda grundskoleplatser Antalet elever folkbokförda i stadsdel Norr inskrivna i friskola var år 2010 148 elever och för närvarande är siffran 274, vilket innebär en ökning med cirka 85 procent. Det antal elever som för närvarande är inskrivna i friskola motsvarar 9,5 procent av alla grundskoleelever som är folkbokförda i stadsdelen, motsvarande siffra år 2010 var 5,8 procent. Andelen elever i friskola förväntas öka något även under de närmast kommande läsåren. Stadsdel Norr har under många år haft ett förhållandevis stort nettoöverskott avseende elevförflyttningar mellan stadsdelarna och det finns egentligen ingenting som tyder på att situationen kommer att förändras kommande år. Nettoöverskottet uppgår till cirka 120 elever. Färre föreningskontakter på Sjöbo än i övriga Borås Av Välfärdsbokslut och andra undersökningar framgår att ungdomar på Sjöbo har färre föreningskontakter och färre vuxna att vända sig till. Något som påverkar och framöver kan påverka behoven av insatser från Individ- och familjeomsorgen. Förebyggande insatser och folkhälsoarbete bedöms här som väsentligt. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 5(56)

Nyanlända elever Under 2013 har en kraftig ökning av nyanlända barn och unga skett. Detta beror framför allt på en lagändring som gör att barn lättare kunnat återförenas med sina föräldrar som redan bor i Sverige. Det förväntas bli betydande merkostnader under 2013. Det finns ingen särskild anledning att tro att detta kommer att fortgå under 2014, varför någon särskild ramökning till CFL av det skälet inte ska behövas. Däremot kan oförutsedda plötsliga förändringar i omvärlden alltid ske med följd att flyktingar söker sig till Sverige. Därför bör det alltid finnas en beredskap att skjuta till resurser för att garantera flyktingbarns skolgång. Under läsåret 2012/2013 har skolorna i stadsdel Norr tagit emot cirka 70-80 nyanlända elever. Barnen/ungdomarna har mycket varierande bakgrund och livssituation. De har också mycket varierande erfarenhet av skolgång och skiftande upplevelser av sina uppbrott från de sammanhang de tidigare levt i. Borås Stads beredskap inför de snabba och omfattande variationer i antal elever som kommer som nyanlända behöver förbättras för att därigenom också förbättra skolans möjligheter att kunna erbjuda eleverna en välfungernde skolgång. En modern förskola och skola Inom områdena teknik, information och kommunikation sker en mycket snabb utveckling i samhället. En modern skola med ambitioner att kunna erbjuda eleverna goda framtidsutsikter och goda förutsättningar för att bli aktiva samhällsmedborgare måste ha tillgång till modern utrustning. Genom tilläggsanslag under 2013 har Borås Stad genomfört en särskild satsning inom IT-området som syftar till att öka datortätheten på skolorna. Satsningen innebär att pedagoger kan utrustas med egna bärbara datorer och att en satsning på en till en-konceptet (en bärbar dator till varje elev) kan inledas på skolorna. Satsningen i kombination med fortbildning för pedagoger bidrar till att skapa förutsättningar för att modern teknik blir en naturlig del i undervisningen för såväl undervisande lärare som för lärande elever. Satsningen behöver dock, redan 2014, kompletteras med ökade driftsanslag som gör det möjligt att bibehålla IT-kvaliteten inom skolan. Förskolans förutsättningar att ta del av omvärldens möjligheter gällande IT är begränsade. Infrastrukturen för IT är bristfällig när det gäller uppkopplingar och då främst interna nätverk. Kapaciteten på de befintliga datorerna är dåligt kompatibla med aktuella programvaror. För att kunna använda IT-teknikens möjligheter krävs satsningar, vilka inte inryms i budget 2014. Behoven inom äldreomsorgen bedöms vara på samma nivå 2014 som 2013 Det sker en viss minskning av befolkningen i åldersgruppen över 65 år i stadsdel Norr. Hur stor minskningen till slut blir och vilken effekt det får på behovet av insatser inom äldreomsorgen är svår att beräkna. Detta kan emellertid motverkas av att allt fler skrivs ut från sjukhusen efter endast kort vårdtid. Fortfarande flyttar många över 70 år in till centrum av Borås för att det ger ökad närhet till service, affärer med mera. Två trygghetsboenden har hittills tillkommit under 2013 i Centrum, Duvan och Trappen, vilket förväntas ge ökad inflyttning från andra stadsdelar av personer över 90 år med behov av hemtjänstinsatser i olika grad. Den totala effekten kan därför bli ett relativt oförändrat behov av insatser av nämndens äldreomsorg. Statistik från Närhälsan visar hög vårdtyngd inom stadsdel Norr Under 2013 har djupare analys av vårdtyngd och demografi i stadsdelen påbörjats. På Sjöbo finns en stor andel ensamhushåll, hushåll med tidigare knappa ekonomiska resurser och hushåll med litet stödnätverk. Faktorer som kan bidra till ökat behov av hemtjänst. I Centrum har många äldre valt att bo kvar hemma så länge som möjligt, vilket även detta lett till ökad hemtjänst. Diagnosstatistik har inhämtats från vårdcentralerna i stadsdelen. Vårdcentralen Sjöbo och Heimdal, som främst har personer listade från stadsdel Norr, ligger högt när det gäller vårdtyngd mätt utifrån antal äldre med diagnoser såsom psykisk ohälsa, hjärtsjukdom och demens. Stadsdelsnämnden fortsätter att följa dessa förhållanden. Samtidigt har sjukhusen har ett stort tryck på sina avdelningar och har aviserat att de försöker korta vårdtiderna ytterligare, något som redan märkts under 2013 och kan få än större återverkningar på Borås Stad under 2014. Sjukhusens vårdtider kortas och verksamhet förskjuts över till det kommunala ansvarsområdet utan ytterligare skatteväxling mellan region och kommun. Det märks redan ett ökat behov av omfattande hemsjukvårdsinsatser och hemtjänst eftersom äldre kommer hem Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 6(56)

med ett stort vårdbehov och med dålig somatisk status. Fler äldre nyttjar sin valfrihet inom hemtjänsten Under 2013 har fler brukare valt extern utförare inom hemtjänst. Förändringen för stadsdel Norr är från drygt 100 brukare med extern utförare januari 2012 till cirka 165 brukare. Bedömningen är att denna trend fortsätter något även under 2014. Denna utveckling påverkar dimensioneringen av stadsdelens egen hemtjänstorganisation. Livsmedelskostnader Livsmedelskostnader ökade med cirka 4 procent mellan mars 2012 och juni 2013 enligt pris index FAO (Food and Agriculture Organisations of the United Nations) och de förutspår fortsatt ökade livsmedelspriser även under 2014. Ökat inflytande Utifrån olika undersökningar, exempelvis SKL s undersökning Kvalitet i korthet, och stadens krav på ökat inflytande behöver nåbarheten och servicen till medborgare och brukare öka. För att klara detta måste det administrativa stödet öka till chefer för att dels öka nåbarheten, men främst för att förbättra förutsättningarna för styrning och ledning av verksamheten mot de politiska målen. Heltid en rättighet deltid en möjlighet Från 2014 ska nya tillsvidareanställningar i Borås Stad vara heltidstjänster, med möjlighet att ansöka om tjänstledighet för lägre sysselsättningsgrad. För redan anställd personal ska detta införas successivt från våren 2014 och vara genomfört senast 1 augusti 2014. Ett stort arbete pågår i samtliga verksamheter för att erbjuda alla heltid och möjlighet till deltid. Det är möjlighet att införandet av heltider till alla kommer att medföra puckelkostnader inom vissa verksamheter. Förändring i budget 2014:2 jämfört med budget 2014:1 Texten är omarbetad, dock ingen föränding innehållsmässigt. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 7(56)

3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Målvärde Staden 2014 Antal genomförda medborgardialoger. 4 32 Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde). Andel personer i äldreboende med aktuell genomförandeplan, ej äldre än sex månader, %. Antal lägenheter som är trygghetsbostäder. 13 16 12 12 90 142 200 Antal lägenheter som är Trygghetsbostäder Stadsdelsnämnden kommer att ha kontakter med flera Hyresvärdar/Hyresrättsföreningar som idag har servicelägenheter i stadsdelens geografiska område och där diskutera möjligheten till Trygghetsboende. Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden planerar att genomföra fyra medborgardialoger i några för invånarna angelägna frågor. Under 2014 kommer stadsdelsnämnden att utveckla medborgardialog kopplat till folkhälsa inom stadsdel Norr. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde). Så når nämnden målet för indikatorn Arbetsmetoder i varje hemtjänstgrupp utifrån färgschema, verksamhetens brukareffektivitet kommer vara den styrande indikatorn. Verksamheten kommer ha ytterligare lokala mätningar för att justera effektivitet och kontinuitet. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 8(56)

Andel personer i äldreboende med aktuell genomförandeplan, ej äldre än sex månader, %. Så når nämnden målet för indikatorn Minst 90 procent av de som bor på boenden ska ha aktuell genomförandeplan. För att säkerställa kvaliteten på planerna ska planeringsledare genomföra stickprovskontroll av 30 procent d.v.s. 86 genomförandeplaner för uppföljning av kvaliteten. Antal lägenheter som är trygghetsbostäder. Så når nämnden målet för indikatorn Nämnden planerar möten och samarbete med flera Hyresrättsföreningar och bostadsbolag som idag har servicelägenheter. En av dessa verkar i dagsläget mer lovande för att nå det satta målet. 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Målvärde Staden 2014 Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av grundskolan, åk 4-9, %. Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. 90 90 80,4 82 81,3 100 90 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 212,3 210,8 225 215 Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel i %. Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. 100 98 100 100 100 100 100 97 84,4 100 100 96 77,1% 100 100 100 95 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 9(56)

Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av grundskolan, åk 4-9, %. Så når nämnden målet för indikatorn Elevernas uppfattning om huruvida elevrådets arbete tas på allvar eller inte mäts genom skolklimatundersökningen som genomförs under våren 2014. Av skolklimatundersökningen som genomfördes 2013 kan utläsas att 69 % av eleverna i årskurserna 4-9 upplever att elevrådets arbete tas på allvar. I årskurserna 4-6 är det 81 % och endast 55 % i årskurserna 7-9. En förhållandevis stor andel av eleverna har svarat "vet ej/ingen åsikt". Samtliga skolor i stadsdel Norr följer fastställda råd gällande inflytande för barn, elever och föräldrar i förskola, grundskola och grundsärskola. Av råden framgår bland annat att alla skolor ska arbeta fram strukturer kring det formaliserade inflytandet så att eleverna upplever att elevrådets arbete är viktigt, att det är ett hedersuppdrag att sitta med i elevrådet och att frågorna som diskuteras är viktiga och betydelsefulla. Genom att råden gällande inflytande tillämpas på skolorna kommer elevrådens synpunkter i olika frågor att få en större dignitet och därmed kommer också eleverna att uppleva att deras frågor och synpunkter tas på allvar. Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. Så når nämnden målet för indikatorn Andelen elever med minst godkänt i alla ämnen 2013 uppgick till 81,3 %. Motsvarande siffra 2012 var 80,4 %. Forskning inom skolans område visar att det finns ett antal faktorer som, om de är utmärkande för en skolas arbetssätt, får stor betydelse för elevernas resultat. Till dessa faktorer hör bland andra: Klimatet i klassrummet/studiero. Undervisningens anpassning till var den enskilde eleven befinner sig kunskaps- och mognadsmässigt det vill säga att varje elev får utmaningar på sin nivå. Ledarskapet i klassrummet och lärarens förmåga att reducera störningsmoment. Lärande i små grupper inom klassen som knyts till särskilda uppgifter som gruppen ska lösa. Ytterligare fem viktiga utvecklingsområden har identifierats: Rektors förutsättningar för det pedagogiska uppdraget. Det är ett välkänt faktum att ledarskapet på en skola har avgörande betydelse för hur framgångsrik en skola blir. Rektor måste ha kunskap och kompetens för att tolka skolans uppdrag men också förutsättningar för att leda och styra lärprocesser och skapa förståelse bland medarbetarna för samband mellan insats och resultat. Rektors uppdrag är idag alltför omfattande och splittrat och det är därför viktigt att rektor ges förutsättningar och stöd för att kunna utöva ett välfungerande pedagogiskt ledarskap. Systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhets- och stadsdelsnivå ska grundas på olika former av resultatuppföljningar, analys av resultaten, analys av tidigare beslutade insatser och aktiviteter och eventuell omprövning eller komplettering av insatser och aktiviteter som syftar till att fastställda mål uppnås. Analysen och de slutsatser som dras av analysen ska vara resultatet av ett arbete på skolorna som involverar samtliga medarbetare. Mottagandet av nyanlända elever. Stadsdelsnämndens ambition är att alla elever som kommer som nyanlända till någon av stadsdelens Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 10(56)

skolor ska ges förutsättningar att nå de nationella målen och möjlighet att studera vidare på nationellt gymnasieprogram. Nyanlända elever i de yngre grundskoleåren bör integreras i sin hemskola så tidigt som möjligt och få stöd i sin utveckling i form av studiehandledning på modersmålet, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Elever som anländer till Sverige under de senare skolåren och saknar eller har begränsad skolbakgrund ska erbjudas en skolgång som är anpassad efter elevernas förutsättningar och kan exempelvis innebära undervisning i särskild mottagningsgrupp under en kortare eller längre period eller anpassad studiegång kombinerad med omfattande studiehandledning. Tillgång till modern teknik. Skolorna inom Stadsdelnämnden Norr har under 2013 påbörjat en satsning mot ökad datortäthet genom att samtliga pedagoger utrustats med bärbara datorer och genom att eleverna i årskurserna 6 och 7 också utrustats med egna bärbara datorer (en- till enkonceptet). Satsningen kommer att fullföljas under 2014 och framåt vilket innebär att läsåret 2015/2016 kommer samtliga elever i årskurserna 6-9 vara utrustade med egna bärbara datorer. Ett utredningsarbete pågår med att hitta bra lösningar för att modern teknik också, på ett bättre sätt, ska bli tillgänglig för de yngre eleverna. Insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ungefär 6-7 % av grundskolans elever i stadsdelen är elever som behöver omfattande stödinsatser för att nå de nationella målen. Ett välfungerande stöd till dessa elever är en förutsättning för att målet att alla elever ska bli behöriga att söka nationellt gymnasieprogram ska kunna uppnås. Möjligheterna att ge eleverna det stöd de har rätt till och behov av är beroende av flera faktorer bland andra: - Kompetent personal som har förmågan att anpassa, individualisera och variera undervisningen. - Att rektor har förutsättningar för att organisera skolan och undervisning med hänsyn till dessa elevers behov. - Att det finns möjlighet att, i arbetet med eleverna, ta till vara den kompetens och erfarenhet som personalen inom elevhälsan besitter. Skolornas och elevhälsans personal motsvarar de krav som kan ställas men resurserna är inte tillräckliga för att erbjuda stöd i den omfattning och i de former som är nödvändiga för att alla elever ska kunna nå målen oavsett hur välorganiserad skolan och undervisningen är. Stadsdelsnämnden ska under 2014 utreda möjligheten till läxhjälp vid fritidsgårdar. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Så når nämnden målet för indikatorn Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 vid stadsdelens skolor uppgick 2013 till 210,8. Motsvarande siffra 2012 var 205,8. Åtgärder för att nå målet: Se under rubriken "Andel elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen". Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %. Så når nämnden målet för indikatorn Resultatet från den skolklimatundersökning som genomfördes våren 2013 visar att 95,5 % av eleverna i årskurserna 4-6 och 90,5 % av eleverna i årskurserna 7-9 känner sig trygga i skolan. Hög kvalitet på likabehandlingsplanerna, kontinuerlig uppföljning och analys av resultat av genomförda åtgärder och aktiviteter, absolut nolltolerans när det gäller kränkningar, integrerat värdegrundsarbete i undervisningen samt återkommande trygghetsvandringar borgar för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Arbetet med trygghetsfrågan måste ständigt fortgå och ambitionen måste vara att alla elever känner sig trygga i skolan. Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 11(56)

Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Områdeschef tar tillsammans med förskolechefen fram en arbetsgång för hur varje avdelning i stadsdelens förskolor skapar systematik i de lokala planerna för barns inflytande. Varje förskolechef/förskola kommer att ta fram en handlingsplan på hur varje barn, utifrån ålder och mognad kan vara delaktiga. Barns delaktighet är viktig och prioriterad. Nämnden väljer att sätta målet till 100 procent. Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan, %. Så når nämnden målet för indikatorn Förskolorna informerar alla föräldrar om Likabehandlingsplan, åtgärder vid tillbud och olyckor och liknande. Information delges också över hur en dag på förskolan ser ut. Vecko- eller månadsblad används för att informera om det dagliga. Föräldraråd införs än mer som ytterligare en kanal för information, ökad förståelse och inflytande. Förskolan erbjuder samtal utifrån föräldrars behov av individuell information. Rutin tas fram eller förtydligas över hur förskolan informerar föräldrar vid särskilda händelser. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Så når nämnden målet för indikatorn Senast genomförda skolklimatundersökning visar att 96 % av eleverna i årskurserna 4-6 (elever som svarat - vet ej - undantagna) upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Att pedagogerna har och visar att de har förväntningar på goda resultat av eleverna är en välkänd framgångsfaktor i skolan och undervisningen. Metodiken för att beskriva och tydliggöra förväntningarna ingår som en del i bedömning för lärande. Eftersom skolorna har stort fokus på BFL kan också antalet elever som upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen, antas öka. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Så når nämnden målet för indikatorn Skolklimatundersökningen visar också att 88 % av eleverna i årskurserna 7-9 (elever som svarat - vet ej - undantagna) upplever att lärarna förväntar sig att de skall nå målen i alla ämnen. Av samma skäl som anges ovan förväntas allt fler elever uppleva att lärarna förväntar sig att de skall nå målen. Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. Så når nämnden målet för indikatorn Andelen elever med behörighet att söka nationellt gymnasieprogram uppgick 2013 till 90 %. 2012 var motsvarande siffra 90 % och 2011 uppgick andelen behöriga elever till 91,5 %. Åtgärder för att nå målet: Se under rubriken "Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen" Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 12(56)

3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Målvärde Staden 2014 Andel ekologiska livsmedel, %. - 15,7 25 25 Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Andel ekologiska livsmedel, %. Så når nämnden målet för indikatorn För 2014 finns en målsättning att öka andelen ekologiska livsmedel till 25 procent. 32 30 40 304 Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Så når nämnden målet för indikatorn Stadsdelsnämnden Norr har för närvarande 8 förskolor med utmärkelsen Grön Flagg av totalt 28 stycken. Ingen skola i stadsdelen har denna utmärkelse. Det är fyra förskolor som förbereder för Grön Flagg. Under 2014 har nämnden som mål att ytterligare fyra enheter, skolor och förskolor, ska få utmärkelse Grön Flagg. Det är speciellt viktigt att skolorna påbörjar arbetet med Grön Flagg och att minst en skola certifieras. Under 2013 har en kartläggning gjorts av förskolechefernas och rektorernas behov av stöd för att nå målet. Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Så når nämnden målet för indikatorn För närvarande serverar 28 av stadsdelsnämndens verksamheter Fairtrade-märkta produkter. Kostenheten arbetar med att utöka sortiment av Fairtrade-märkta produkter. Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta med att öka kunskapen om produkterna. Stadsdelsnämndens målsättning är att öka antalet arbetsplatser som serverar Fairtrade-märkta produkter under 2014 till 40 stycken. 3.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Målvärde Staden 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie 6 5 6,3 5 5,9 Stadsdelsnämnden Norr, Budget stadsdelsnämnder 2014:2 13(56)