Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete igen. Rehabiliteringsarbetet skall bedrivas offensivt. Detta innebär att vi genom tidiga insatser skall begränsa sjukskrivningstiden och medverka till att den anställde så snabbt som möjligt kan återgå i arbete, vilket blir extra viktigt för att klara de nya sjukskrivningsreglerna from 2008. Framgångsrik rehabilitering bygger ofta på tidiga insatser. Att satsa på rehabilitering kan kosta pengar men oftast är det ännu dyrare i längden att inte satsa på rehabilitering. Det är viktigt att den anställde känner att både arbetsledning och arbetskamrater är måna om att hon/han blir frisk och kan komma tillbaka till arbetet och gemenskapen. PU 2008-12-10 LS 2009-03- 1
Målsättning med Landstinget Dalarnas rehabiliteringsarbete 1. Återgång till ordinarie arbete 2. Annat arbete inom den egna arbetsplatsen 3. Annat arbete inom den egna förvaltningen 4. Annat arbete inom Landstinget Dalarna 5. Annat arbete externt, utanför Landstinget Dalarna 6. Utbildning 7. Stadigvarande sjukersättning Landstinget Dalarnas övergripande ansvar Arbetsanpassning En viss omorganisation av arbetsplatsen eller omfördelning av arbetsuppgifter kan krävas. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att vidta åtgärder som leder till en utvidgning av verksamheten Arbetsgivaren har inte heller någon skyldighet att tillskapa nya arbetsuppgifter. Omplacering När omplacering blir resultatet i rehabiliteringen är det viktigt att poängtera att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet inte generellt är begränsad till den basenhet eller förvaltning där medarbetaren är anställd utan gäller i hela Landstinget Dalarna. Introduktion För att omplaceringen skall lyckas skall tid avsättas för introduktion på den nya arbetsplatsen. Uppföljning Samtliga omplaceringsåtgärder skall följas upp av ansvarig HR-specialist med hänsyn till den nya situationen och till hur omplacering upplevs av medarbetaren och den mottagande arbetsplatsen. Avgångssamtal När en medarbetare av någon anledning lämnar verksamheten är det mycket viktigt att medarbetaren erbjuds ett avgångssamtal med sin chef för att stämma av den avslutande anställningen. 2
Innehåll Landstinget Dalarnas Rehabiliterings- och anpassningsarbete 1 Målsättning av Landstinget Dalarnas rehabiliteringsarbete 2 Hur gör vi? 4 Arbetsträning är oftast bästa medicin 5 Hur kan vi arbeta förebyggande? 5 Ansvar och roller vid rehabilitering 6 Bilaga 1: Planeringssamtal 7 Bilaga 2: Rehabiliteringsplanering 8 Bilaga 3: Några viktiga definitioner 9 Rehabiliteringskedja + exempel 10 3
Hur gör vi? Dag 1 Dag 2-14 Dag 8 Dag 15-90 Dag 91-160 Dag 161 180 Dag 181 - Rehabåtgärd:Sjukanmälan görs till närmaste chef. Om annan person tar emot samtalet skall denna omgående meddela berörd chef. Ersättning: Karensdag, (medarbetaren har ingen ersättning) Rehabåtgärd: Fortlöpande kontakt mellan chef och medarbetare. Finns det arbetsuppgifter som medarbetaren kan utföra trots sjukdom? Ersättning: Den anställde har sjuklön från arbetsgivararen. Rehabåtgärd: Läkarintyg krävs (i vissa fall från dag 1). Chefen tar kontakt med medarbetaren för ett planeringssamtal. (Se bilaga 1) Närmaste chef har planeringssamtal. Samtalet kan leda till rehabiliteringsplanering. Stöd vid rehabiliteringsplanering finner du i bilaga 2. Arbetsförmågebedömning görs om det inte är troligt att medarbetaren kan återgå till ordinarie arbetsplats. Ny arbetsförmågebedömning görs där arbetsförmågan bedöms mot samtliga arbeten inom Landstinget Dalarna. Medarbetaren har rätt till tjänstledigt för att prova annat arbete max 9 månader. Omplaceringsutredning görs för bedömning om medarbetaren har arbetsförmåga till något arbete inom Landstinget Dalarna. Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan i normalfallet mot den nationella arbetsmarknaden och i den fortsatta rehabiliteringen blir Arbetsförmedlingen involverad. OBS! Medarbetaren är inte skyldig att uppge sjukskrivningsorsak. Vetskap om orsak till sjukskrivning är dock oftast av stor betydelse för att chefen effektivt skall kunna bidra till den gemensamma planeringen av den fortsatta rehabiliteringen för den anställde. 4
Arbetsträning är oftast bästa medicin Den vanligaste rehabiliteringsåtgärden och förmodligen också den mest framgångsrika är arbetsträning. Arbetsträning kan ske på den egna arbetsplatsen eller på annan arbetsenhet eller hos annan arbetsgivare. Arbetsträning sker alltid i samarbete med Försäkringskassan. Under arbetsträningen har man möjlighet att behålla sin sjukpenning eller få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Här är några frågeställningar som bör diskuteras i samråd med bl a medarbetaren, HR-specialisten, företagshälsan, försäkringskassan, facket. Vad är syftet? (återgång i ordinarie arbete, återgång i annat arbete). Vilka arbetsuppgifter? Omfattning/arbetstider? Hur länge skall arbetsträningen pågå? Vem har ansvaret? Vem introducerar? Och hur görs introduktionen? Vem handleder? Vem följer upp? Vad händer sedan? (finns en fortsättning planerad?) Vem står för ersättning under rehabilitering? (finansiering?) Tänk på att diskussion om vem som skall stå för kostnaderna i samband med rehabilitering (t ex mellan arbetsgivare och Försäkringskassa) tas när den anställde inte är med. Annars är risken stor att den anställde uppfattar sig som en handelsvara och förutsättningarna för en lyckad rehabilitering försämras drastiskt. Hur kan vi arbeta förebyggande? Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal ger den anställde möjlighet att vara med och påverka sin arbetssituation. Samtalet ger också chefen en möjlighet att tidigt fånga upp signaler på t ex att medarbetarens närvaro, prestation och beteende sviktar. Detta i sin tur ger möjligheter för tidiga rehabiliteringsoch/eller förbättrings insatser. Systematiskt ArbetsMiljöArbete (SAM) SAM är rutiner på arbetsplatsen som är till för att åtgärder verkligen blir genomförda så att människor inte blir skadade eller sjuka av sitt arbete och att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Det innebär att rutiner skall finnas för att regelbundet undersöka, riskbedöma, åtgärda samt upprätta en handlingsplan. Inom ramen för SAM har Landstinget Dalarnas verksamheter möjlighet att arbeta med förebyggande hälsofrämjande insatser gentemot grupper och individer. Arbetet utgår från de risker som finns på arbetsplatsen och har samma krav på dokumentation som det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den förebyggande hälsofrämjande insatsen är ett komplement till arbetet med den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. 5
Ansvar och roller vid rehabilitering Chefens/arbetsledarens ansvar Är att en rehabiliteringsplanering görs. Är att ha en regelbunden kontakt med den sjukskrivne. Är att ha kostnadsansvar för medarbetaren fram till dess rehabiliteringen är avslutad. Är att under arbetsgivarperioden (fn de första 14 dagarna) ha ansvar för bedömning av rätt till sjuklön. HR-specialisten är till hjälp i tveksamma fall. Medarbetarens ansvar Är att lämna de upplysningar som behövs för att utforma det egna behovet av rehabilitering Är att aktivt delta i rehabiliteringsplaneringen Är att anmäla ändrade förhållanden till arbetsgivaren och Försäkringskassan, förhållanden som har betydelse för rätten till eller storleken av den ersättning medarbetaren uppbär. HR-specialistens roll Är att redan i tidigt skede ge stöd och rådgivning. HR-specialisten har den övergripande kunskapen och kontaktnätet för att driva ärendet framåt (t ex vid arbetsträning, omplacering samt vid behov eventuellt avslutande av anställningen). Företagshälsans roll Gävle Dala Företagshälsa bistår chefer så att de kan utveckla sin verksamhet genom att främja god hälsa på arbetsplatsen. De kan också spåra och föreslå åtgärder för att undanröja risker för ohälsa så att effektivitet, kvalitet och arbetsglädje skapas och bibehållas. Du kan läsa mer på www.gdfh.org Fackets roll Är att aktivt stödja medarbetaren/medlemmen i kontakter med arbetsgivare, Försäkringskassan, Företagshälsan eller annan rehabiliteringsaktör. Den sjukskrivne avgör själv om han/hon vill ha stöd av facket. Hon/han ansvarar då för att kontakt tas med en facklig förtroendevald. Arbetsgivaren har skyldighet att informera om denna rättighet. Arbetsförmedlingens roll Enligt de nya sjukskrivningsreglerna 2008 så kommer Arbetsförmedlingen mycket tidigare att involveras i rehabiliteringsärenden som berör Landstingets Dalarnas medarbetare. Försäkringskassans roll Försäkringskassan har en samordnande roll i rehabiliteringsarbetet där rätten till sjuklön är en primär fråga. Det är också Försäkringskassan som beslutar om rehabiliteringsersättning under arbetsträning (i normalfallet tre månader) och om eventuellt stöd för att medarbetaren skall kunna ta sig till och från arbetet under rehabilitering. OBS! Kan medarbetaren utföra sitt arbete men däremot inte ta sig till eller ifrån arbetet så kan ersättning för merkostnaden (t ex taxiresor) ersättas av Försäkringskassan. (Detta måste ansökas i förväg hos Försäkringskassan). 6
Bilaga 1 Planeringssamtal Inför planeringsmötet bör medarbetaren ha funderat kring vilket stöd och vilken hjälp hon/han kan tänkas behöva i arbetsåtergången/ rehabiliteringen, t ex vilka förändringar av arbetsbelastning, arbetsuppgifter och/eller arbetstider som är rimliga för att komma igång i arbete eller i arbetsträning. Chefen bör inför samtalet fundera igenom vilka förändringar som är möjliga utifrån vad hon/han vet om medarbetaren, vilka går att genomföra omgående och vilka på längre sikt, för att underlätta återgången i arbete på heltid eller deltid. Kan medarbetaren komma igång med arbete på deltid så underlättas rehabiliteringen och verksamheten slipper en stor del av kostnaden de första 14 dagarna då sjuklön utgår från arbetsgivaren Tänk på! Att fokus måste vara vad medarbetaren faktiskt kan klara för arbetsuppgifter och inte bara vad hon/han inte klarar. OBS! Alla sjukskrivnings- och rehabiliteringshandlingar är sekretessbelagda handlingar och skall hanteras därefter. Kontakta din HR-specialist så får du information om hur du kan göra angående krav på sekretess och diarieföring. 7
Bilaga 2 Rehabiliteringsplanering 1. Samtal mellan chef, medarbetare samt eventuellt HR-specialist och Gävle Dala företagshälsa kring medarbetarens situation. Rehabiliteringsplanering görs vid sjukskrivning längre än 14 dagar, återkommande korta sjukskrivningar eller då medarbetaren själv önskar det. Överenskommelse görs om lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Medarbetaren kan ha med sitt fackliga ombud eller annan person som stöd till samtalet. I så fall kallar han/hon själv dessa. - Planen dokumenteras på Landstinget Dalarnas blankett Rehabiliteringsplanering blanketten hittar du på intranätet under rubrik personalinfo/personalhandbok/rehabilitering 2. Rehabiliteringsplanen skrivs under av chef och medarbetare. 3. Rehabiliteringsplaneringen är ett grundläggande stöd i det fortsatta rehabiliteringsarbetet tex i kontakterna med Försäkringskassan. 4. Genomförda åtgärder och eventuella förändringar tillförs planeringen och kan vid behov skickas till Försäkringskassan. 8
Bilaga 3 Några viktiga definitioner som är bra att känna till: Sjuklön: utgår dels om man anställs för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar då har man rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna i en sjukperiod. Första dagen är en karensdag som inte ersätts. Arbetsgivaren avgör rätten till sjuklön och den kan utgå 0 100%, Försäkringskassans nivåer 25%, 50%, 75% och 100% behöver man alltså inte låsas till. Sjuklön kan också utgå, enligt kollektivavtalet AB 07 28, mom 9, vid indragen sjukpenning från Försäkringskassan under max 180 dagar. Sjukpenning: kan utges från Försäkringskassan i högst 364 dagar under en period på 450 dagar (15 månader). Denna period kallas ramtid. Efter de 364 dagarna kan den sjukskrivne ansöka om förlängd sjukpenning under ytterligare 550 dagar eller om man är mycket allvarligt sjuk, fortsatt sjukpenning, som inte är tidsbegränsad. Rehabiliteringsersättning: utgår när medarbetaren är i begrepp att starta en arbetslivsinriktad rehabilitering och normalt under max 3 6 månader med samma belopp som sjukpenningen. Sjukersättning: kan personer mellan 30 och 64 år få om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Omfattningen kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdels sjukersättning. Tidigare togs viss hänsyn till ålder, boende (dvs avstånd till arbetsmarknaden) men nu är det endast arbetsförmåga och vilka möjligheter man har att försörja sig genom arbete som gäller som grund. Arbetsprövning: används primärt för att över huvud taget avgöra om medarbetare kan pröva någon form av arbete under högst 14 dagar. Arbetsträning: används när det är troligt att medarbetaren kan klara arbete och syftar till att utröna hur mycket medarbetaren klarar av. OBS! Ibland nämns social träning som en alternativ åtgärd, medarbetaren saknar då försäkringsskydd och detta måste utredas först innan denna åtgärd startas. Arbetsförmåga: Att var sjuk är inte alltid detsamma som att inte kunna arbeta. Det är arbetsförmågan som avgör om man har rätt att få sjuklön eller sjukpenning, inte sjukdomen eller symptomen i sig. OBS! Använd Landstinget Dalarnas blankett för funktions och arbetsförmågebedömning. Blanketten finns på intranätet under rubrik personalinfo/personalhandbok/rehabilitering. Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete: Denna lag trädde i kraft den 1 oktober 2008 och ger den anställde rätt att vara ledig för att prova annat arbete under max 9 månader. Villkoret är att man haft nedsatt arbetsförmåga i sitt vanliga arbete under minst 90 dagar. 9
Kort sammanfattning av rehabiliteringsprocessen rehabkedjan Återgång till ordinarie Arbetsuppgifter sökes Fortsatt hjälp och stöd från arbetsuppgifter eller även på hela arbets- arbetsgivare och Arbetsförmedling andra arbetsuppgifter marknaden med hjälp för avslut av anställningen eller hos arbetsgivaren och stöd från arbets- återgång till någon form av arbete givaren och Arbetsförmedlingen 0-3 månader 3 6 månader 6 12 månader * den sjukskrivne har rätt till tjänsteledighet för att pröva annat arbete Exempel: Elsa insjuknar i april 2008 i influensa och är först sjukskriven 3 veckor 100% därefter 50% en vecka innan hon återgår helt i ordinarie arbete den 6/5, totalt 26 dagar ( inklusive karensdag och läkarintygsfri tid). Den 15 juli cyklar Inga omkull och ådrar sig en nyckelbensfraktur, blir helt sjukskriven. Idag är det den 27 september och du och Elsa träffas för att planera hennes återgång i arbete. Var i rehabkedjan finns hon? Svar: Det är på dag 96 i rehabkedjan dvs när Försäkringskassan kan kräva att man tittar på arbeten utanför Landstinget för rätten till sjukpenning. Anledning är att sjukperioderna slås samman till en därför att Elsa inte varit frisk mer än 90 dagar mellan sjukperioderna. Någon hänsyn tas inte till sjukdomsorsak eller deltidssjukskrivning. Stöddokument - Rehabiliteringsplanering - Funktions och arbetsförmågebedömning - Omplaceringsutredning - Alkohol och drogpolicy Obs! Trots att syftet med rehabilitering är att få tillbaka den anställde i arbete inom Landstinget Dalarna så lyckas det inte alltid. I de fall den anställde inte kan utföra något arbete av betydelse (helt eller delvis) så kan det bli aktuellt att anställningen i motsvarande grad avslutas. Denna arbetsrättsfråga hanteras av din HR-specialist. 10