PROTOKOLL 1 (59) 2015-06-16

PROTOKOLL 1 (59) 2015-06-16 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.30, 13.30-19.00 Beslutande Se sidan 2-3 Övriga deltagande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Urban Janlert, professor folkhälsa Maria Falck, folkhälsochef Moa Hedström, 176 Staffan Åkerlund, 176 Yngve Lindmark, 176 David Lundmark, 176 Anna Wallström, 176 Jenny Rönngren, 176 Therese Bäckström Zidohli, 177 Justerare Kenneth Fahlesson och Filip Palukka Paragrafer 161-191 Ersättare Daniel Enwall och Lina Lindahl Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Kenneth Fahlesson, justerare. Filip Palukka, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2015-06-16 2015-06-23 2015-07-14 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Lotta Fahlgren Lidman

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Annica Bray (S), närv fr o m Ingen ersättare kl 11.30, 166 Carolina Cercio (S), närv t o m Staffan Asplund (S) närv kl 10.00- kl 17.55, 161-178 19.00, tjg fr o m kl 17.55, 179-191 Charlotta Enqvist (KD), närv Lena Sandberg (KD), närv kl 10.00- t o m kl 15.05, 161-167,176 19.00, tjg fr o m kl 15.05, 177-191 Catharina Falk (FP) Lars Åhman (FP) Emilia Hallin (S), närv t o m Lars Lundmark (S), närv kl 10.00- kl 16.55, 161-167, 176-174 19.00, tjg fr o m kl 16.55, 176 Gunilla Hedlund (C) Kjell Bergmark (C) Lennart Hägglund (KD), närv Petter Ershag (KD), närv kl 11.30- t o m kl 17.55, 161-178 19.00, tjg fr o m kl 17.55, 179-191 Åsa Karlsson (S), närv fr o m Elisabet Westerlund (S), närv kl 14.05, 177-191 kl 10.00-17.00. tjg t o m kl 14.05, 161-167, 176 Susanne Lantto (S) Peter Stensmar (S) Pierre Lidström (S), närv t o m Börje Lindström (S), närv kl 10.00- kl 17.55, 161-178 19.00, tjg fr o m kl 17.55, 179-191 Anette Lindgren (M), närv t o m Gunilla Andersson (M), närv kl 15.20, 161-176 kl 10.00-19.00, tjg fr o m kl 15.20, 178-191 Markus Lindgren (C) Kurt Vallmark (C) Håkan Lindh (FP), närv t o m Saknar ersättare kl 17.45, 161-167, 176-178, 173-174 Ida Lindh (FP), närv t o m Birgitta Burström (FP), närv kl 12.30, 161-167 kl 10.00-18.15, tjg fr o m kl 12.30, 176-179 Lina Lindahl (V), närv Widan Gong (V), närv kl 10.00- t o m kl 15.05, 161-167, 176 19.00, tjg fr o m 15.05, 177-191, 173-175 Peter Lindkvist (SD), närv t o m Saknar ersättare kl 16.00, 161-167, 176-178 Carina Lundmark (S), närv Elenor Ölund (S), närv kl 10.00- t o m kl 18.30, 161-167, 176-179 19.00, tjg fr o m kl 18.40, 181 Kamel Mnad (S), närv t o m Marie Lundquist (S), närv kl 10.00- kl 13.30, 161-167 19.00. tjg fr o m kl 13.30, 176-191 173-175 Micaela Löwenhöök (M), närv Saknar ersättare t o m kl 18.30, 161-167, 176-179 Per Olofsson (SD) Saknar ersättare Fredrik Stenberg (S) Agneta Burman-Ljungblad (S)

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Valter Stenberg (S), närv fr o m Gunnel Sandström (S), närv 10.00- kl 13.30, 176-191, 173-175 16.30, tjg t o m kl 13.30, 161-167 Johan Söderberg (M), närv t o m Saknar ersättare kl 18.15, 161-167, 173-179 Jens Wennberg (FP) Stina Engström (FP), närv och tjg t o m kl 17.55, 161-167, 173-175 Därefter ingen ersättare

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 161 Dnr KS 2015-000450 170 Fråga av Robert Eskelinen (S) om vad som hänt i ärendet att bjuda in landstinget till diskussion om införande av I väntan på ambulans och hjärtstoppslarm Kommunfullmäktigeledamoten Robert Eskelinen (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Skellefteå kommun är geografiskt stor och med långa insatstider för ambulansen. I Jörn har man infört IVPA (i väntan på ambulans) vilket ger en viss trygghet för de boende på orten. Nu börjar det vara dags att gå vidare till övriga serviceorterna Burträsk, Byske, Lövånger, Bureå, Skelleftehamn och Boliden. I fullmäktige maj 2014 så behandlades en motion om IVPA (i väntan på ambulans) och fullmäktige beslutade att bjuda inlandstinget till diskussion om införande av I väntan på ambulans och hjärtstoppslarm. Min fråga till Ola Burström är: Vad har hänt i denna fråga? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Robert Eskelinen (S) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 162 Dnr KS 2015-000471 310 Fråga av Filip Palukka (V) om vägen till Bjuröklubb Kommunfullmäktigeledamoten Filip Palukka (V) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: För cirka ett år sedan så meddelade Trafikverket att man inte har pengar till rusta upp väg 764. Som vi vet så är vägen till Bjuröklubb i mycket dåligt skick idag och behöver upprustas. Under sommarhalvåret är vägen mycket trafikerad av trafik som ska besöka naturreservatet och café fyren. Båda dessa platser är mycket välbesökta. Om man som turist eller boende i området kör på denna vägsträcka idag så kommer man att uppleva en väg med stora hål och dåligt vägunderhåll. Jag anser att man från kommunens sida har ett intresse att påtala hos Trafikverket att besöksmålet Bjuröklubb är en mycket angelägen turistdestination i vår kommun. Min fråga är som följer: Vad gör Skellefteå kommun för att vägen ska prioriteras upp av Trafikverket? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Filip Palukka (V) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 163 Dnr KS 2015-000472 140 Fråga av Filip Palukka (V) om beslutad kartläggning om vilken kommunal verksamhet som kan privatiseras Kommunfullmäktigeledamoten Filip Palukka (V) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2011 att anta en handlingsplan för ett bra näringslivsklimat. I handlingsplanen så fanns det ett avsnitt angående konkurrens som lyder som följer: Kommunal verksamhet som idag säljer varor och/eller tjänster ska kartläggas. Avsikten är att undersöka vilka delar av dessa som i framtiden kan utföras av privata företag. Avsikten är att skapa synergivinster, nyföretagande och fler arbetstillfällen. En sådan utveckling ska ske utan att väsentlig samhällsnyttig verksamhet riskerar att sättas ur spel. Information om redan konkurrensutsatt verksamhet skall spridas. Vänsterpartiet anser att den beslutande utredningen var överflödig eftersom det är möjligt att privatisera all kommunal verksamhet, där inte gällande lagstiftning hindrar detta. Vilka kommunala verksamheter som privatiseras är därför till största delen en fråga om politik vilja. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: - Vilket resultat gav kartläggningen och hur kommer detta att redovisas? - Vilka kommunala verksamheter anser du kan privatiseras? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Filip Palukka (V) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 164 Dnr KS 2015-000530 042 Fråga av Andreas Westerberg (FP) om sparbehovet inom barn- och grundskolans verksamheter Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Barn- och grundskolenämnden meddelar i sin senaste delårsrapport att de går mot ett prognostiserat resultat för 2015 på 23,3 miljoner kronor. Med anledning av detta begär en enig nämnd extraanslag från kommunstyrelsen motsvarande volymökningen av barn och elever på 16 miljoner kronor, något nämnden inte fått någon kompensation för i budget 2015. Totalt motsvarar effektiviseringskravet för nämnden cirka 31 miljoner kronor för året. En åtgärdsplan har därför antagits och en svångrem har lagts på verksamheterna. Däremot ser nämnden inga möjligheter att göra neddragningar som matchar kostnadsökningar för ökat antal barn och elever i skola, förskola och fritidshem utan att kraftigt försämra kvalitén och därmed Skellefteå kommuns attraktivitet. Folkpartiet liberalerna anser att budgeteringen för grundskolan har legat alldeles för lågt under en lång följd av år. Detta påverkar kvalitén i verksamheten negativt. Därför är det oansvarigt av kommunen att kräva nedskärningar. Samtidigt är det svårt för kommunen att göra rimliga omfördelningar inom kommunens samlade budget för 2015. Därför anser vi att kommunstyrelsen ska besluta att reglera barn- och grundskolenämndens underskott i bokslutet för 2015. Nämnden bör dock förväntas genomföra de planerade besparingar som de själva uppfattar som möjliga. Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande: Är du beredd att föreslå kommunstyrelsen besluta att barn- och grundskolenämnden slipper spara in de 16 miljoner kronor som rör volymökningar inom verksamheten? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Andreas Westerberg (FP) och Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 165 Dnr KS 2015-000535 029 Fråga av Carina Sundbom (C) om kommunen vidtagit några åtgärder för att säkra trygghet och säkerhet för de orter som påverkas av en eventuell strejk hos deltidsbrandmän Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till personalnämndens ordförande ställt följande fråga: Brandmännens riksförbund har varslat om strejk för landets deltidsbrandmän sedan förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal med SKL strandat. Om ingen överenskommelse nås kommer stridsåtgärderna träda i kraft 2015-06-15. Det innebär bland annat att blockad införs mot all form av tjänstgöring på tid utanför ordinarie beredskapsschema, blockad mot övningar på tid utanför ordinarie beredskapsschema, blockad av materielvård samt blockad mot allt arbete förutom räddningstjänstuppdrag samt livräddande sjukvårdsuppdrag. Sommarmånaderna är en härlig tid, men också en tid med stora risker. Många människor rör sig i naturen med fara både för drunkningsincidenter och för skogsbränder. Men risken är också stor för icke akuta händelser. Exempelvis strömavbrott och översvämningar, med efterföljande problem för hemtjänst och övrig omsorgsverksamhet. Deltidsbrandmännen fyller där en viktig funktion då de fungerar som en betydelsefull del av kommunens egen krisberedskap, främst på landsbygden. Deras lokalkännedom är ovärderlig, även vid mindre incidenter. Den rådande konflikten gällande kollektivavtal är inget som kommunen kan eller bör ha åsikter om i detta skede. Men effekterna för kommunens invånare, främst beredskapen vid icke akuta händelser, är en kommunal angelägenhet och kräver därför en beredskap. Problemen som uppstår kommer sannolikt drabba orter på landsbygden, som är de som har närhet till en deltidsstation. Min fråga lyder: Har kommunen vidtagit några åtgärder för att säkra trygghet och säkerhet för de orter som påverkas av en eventuell strejk hos deltidsbrandmännen? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar personalnämndens ordförande Monica Widman Lundmark (S) frågan.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Sedan Carina Sundbom (C) och Monica Widman Lundmark (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 166 Dnr KS 2015-000079 315 Interpellation av Stina Engström (FP) om parkeringsplatser för motorcyklar på CKparkeringen (3/15) Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Efter flera skrivelser till kommunfullmäktige så fick vi äntligen anvisade parkeringsplatser för motorcyklar samt EU-mopeder. Detta är utmärkt för våra medborgare samt för turisterna. I de flesta städer anger man under vilken period som man får nyttja dessa, till exempel 1 april 31 oktober. Men i Skellefteå har vi ingen period alls. Detta gör att dessa ytor inte kan nyttjas av bilar. Efter att Brinkengaraget inte längre ingick i p-passet upplevs det nu ännu trängre på gamla Domusparkeringen. Här har man valt att lägga upp snömassorna, se bifogad bild. Med anledning av ovanstående undrar jag: 1. Av vilken anledning nyttjar man inte ytorna fullt ut till det de är avsedda för, det vill säga parkering? 2. Varför väljer Skellefteå att inte märka ut perioder för parkering? Tekniska nämndens Ola Burström (S) lämnar följande svar: Stina Engström frågar i en interpellation om varför inte parkeringsytorna för motorcyklar och EU-mopeder nyttjas till parkering som de är avsedda för och varför dessa parkeringsplatser inte har en tidsbegränsning till sommarperioden. Anledningen till frågan är att interpellanten anser att platserna behövs till bilparkering under vinterperioden när efterfrågan på parkeringsplatser för MC och mopeder är mindre och att ytan använts som tillfälligt snöupplag. Varför det inte togs något beslut om tidsbegränsning i den lokala trafikföreskriften kan jag inte med säkerhet svara på men det kan vara ett förbiseende eller att det när beslutet togs fanns intresse från nyttjare att använda parkeringen året runt. Vi kan idag se att behovet inte finns och därför kommer jag att ta upp frågan till tekniska nämnden och föreslå att en tidsbegränsning införs och att ytan kan användas till bilparkering under övrig tid.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Den andra delen i interpellationen som handlar om snöupplag på parkeringsplatser så är dessa inte avsedda för detta ändamål. Däremot kommer det att behövas tillfälliga upplagsplatser under den tid snöröjning pågår. Om det kommer riktigt stora mängder och snöröjningspersonalen arbetat många timmar över vad arbetstidslagen tillåter blir också efterarbetet med att transportera bort snön fördröjt. Detta arbete sker under ordinarie arbetstid av kostnadsskäl. Sedan Stina Engström (FP) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 167 Dnr KS 2015-000329 049 Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om konsekvenser av höjda drivmedelsskatter (14/15) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå är till ytan en stor kommun. Kommunen sträcker sig drygt 10 mil från norr till söder och drygt 6 mil från öster till väster. Långa avstånd är något som merparten av kommuninvånarna måste förhålla sig till. Bilen är för många en förutsättning för att ta sig till jobbet, för att handla och för att ta del av annan service eller nöjen. Långa avstånd skapar på samma sätt utmaningar för kommunens verksamheter. Olika typer av fordon är en förutsättning för att kommunens service och hjälp ska nå ut till alla kommundelar. Med anledning av detta har kommunen en stor fordonsflotta. Den nyttjas till exempel för att äldre människor ska nås av hemtjänst, att bränder ska kunna släckas av räddningstjänsten, för att vägarna ska vara fri från snö och för att transportera människor i kollektivtrafiken. I budgetpropositionen för 2016 har S- och MP-regeringen föreslagit en höjning av drivmedelsskatterna. Skatten på bensin höjs med 44 öre per liter och 48 öre per liter diesel. Energiskatten på flytande biodrivmedel höjs också i motsvarande grad, enligt förslaget. Vidare föreslås att dessa skatter i framtiden att höjas med index varje år utan att ytterligare beslut måste fattas av riksdagen. Detta ska införas 2017 och kommer att innebära att skatten varje år ska räknas upp med konsumentprisindex plus 2 procent. Om man räknar med en årlig uppräkning på fyra procent ökar skatten med 48 procent på tio år. Efter 20 år är skattehöjningen 119 procent och efter 30 år 224 procent. Detta kommer att få dramatiska effekter i plånboken för alla människor i vår kommun som är beroende av bilen. Det kommer också att få effekter för kommunen i form av ökade kostnader för kommunens olika verksamheter. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): 1. Vilka ekonomiska konsekvenser kommer de höjda drivmedelsskatterna att få för Skellefteå kommuns förvaltningar, inklusive affärsverksamheter, för 2016? 2. Vilka ekonomiska konsekvenser kommer de höjda drivmedelsskatterna att få för Skellefteå kommuns bolag för 2016?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 3. Vilka prognostiserade ekonomiska konsekvenser kommer de indexerade höjningarna av drivmedelsskatterna att få för Skellefteå kommun under den närmsta 10-årsperioden, fördelat på förvaltningar och bolag? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1 För kommunen är det ju främst tekniska nämnden, där kommunens fordonsenhet är placerad, som påverkas av ökade drivmedelskostnader. En snabb beräkning pekar mot cirka 620 tkr per år om bensinpriset ökar med 44 öre och dieseln med 48 öre. Kommunen beräknas också få vissa kostnadsökningar för korttidshyra, m.m. Svar på fråga 2 Skelleftebuss har budgeterat med 664 000 mil 2015. Bolaget uppskattar snittförbrukningen i företaget, sett till alla fordon, till 3,85 liter/mil. Årsförbrukningen uppskattas då till 2 556 400 liter diesel/gas. Kostnadsökningen till följd av skattehöjningen blir då ungefär 1 230 tkr (OBS! Literpriset för biogas är indexreglerat med priset för bensin/diesel). Övriga bolag i Skellefteå Stadshus; Skellefteå Kraft, Skebo, Polaris och Skellefteå Airport har inte alla tillsammans lika många fordon och kör inte heller lika många mil som tekniska kontoret. Kostnadsökningen för dessa bolag bedöms landa på mellan 300-400 tkr. Svar på fråga 3 De index vi har i kommunens olika avtal är ju nästan alltid kopplade till varianter av KPI (konsumentprisindex). Hur mycket en skattehöjning på drivmedel påverkar dessa index är nästan omöjligt att svara på då också efterfrågan på drivmedel förväntas minska (det är ju själva poängen med att höja priset). Om efterfrågan sjunker kan också priset pressas neråt. Sedan Andreas Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Rune Wästerby (MP), Hans Brettschneider (MP), Micaela Löwenhöök (M), Henry Andersson (M), Håkan Lindh (FP), Ann Åström (S), Peter Lindkvist (SD), Hans-Eric Wallin (V) och Joakim Wallström (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 168 Dnr KS 2015-000342 810 Interpellation av Gabriella Rymark (C) om hur kommunens stöd till flickors och pojkars idrottande ser ut (15/15) Kommunfullmäktigeledamoten Gabriella Rymark (C) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Alla människor, flickor och pojkar, kvinnor och män har samma rättigheter. Detta gäller självklart rätten till en aktiv fritid för alla. Kommunen har i detta en viktig del i att se till att till exempel träningstider i hallar och annat fördelas jämt mellan flickors och pojkars aktiviteter men även att stimulera nyanlända, flickor med funktionsnedsättning, barn med könsöverskridande identitet eller uttryck som inte är bekväma med idrott pga. omklädningssituationerna. Men det handlar också om de ekonomiska bidragen till anläggningar och verksamheter. Undersökningar i andra kommuner har visat på en snedfördelning av de ekonomiska medlen mellan flickor och pojkar. Mot denna bakgrund undrar jag således: 1. Hur ser fördelningen ut för pojkar och flickor åldern 7-26 år avseende aktivitets-, lokal och investeringsbidrag? 2. Hur ser arbetet ut med att denna fördelning ska vara jämställd? 3. Hur får flickor i svaga grupper plats och stimuleras att delta i idrottssammanhang? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 169 Dnr KS 2015-000367 610 Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om flyktingars möjlighet till språkundervisning (16/15) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Jag har tidigare i år ställt frågor kring flyktingmottagandet i vår kommun. I svaret från kommunalrådet Lorents Burman beskrivs kommunens integrationsstrategi, vilken har som övergripande mål att Skellefteå ska bli en attraktiv plats att bo och verka i för alla, oavsett ursprung. I det långa interpellationssvaret saknades hur den viktiga anknytningen med det nya landet via språkundervisningen SFI fungerar. Att kunna kommunicera via språket är det absolut viktigaste anknytningsinstrumentet för oss människor. Och att ge alla oavsett ålder möjlighet till kontakter med det nya landets befolkning. Barnens möjlighet till att få sociala kontakter liksom de vuxna är ett viktigt område för vår kommun. Vi Kristdemokrater vill ha en human migrationspolitik. Vi vill värna asylrätten. Men vi måste ha en integrationspolitik som fungerar från början och in i framtiden. Önskar få svar på dessa frågor: 1. Hur fungerar SFI för våra invandrare och de som har fått beslut att stanna i vårt land? 2. Hur många med PUT som finns kvar i Migrationsverkets boenden går SFI i dagsläget? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 170 Dnr KS 2015-000388 600 Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om möjlighet för barn till flyktingar att delta i förskolan (17/15) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Jag har tidigare i år ställt frågor kring flyktingmottagandet i vår kommun. I svaret från kommunalrådet Lorents Burman beskrivs kommunens integrationsstrategi, vilken har som övergripande mål att Skellefteå ska bli en attraktiv plats att bo och verka i för alla, oavsett ursprung. I det långa interpellationssvaret saknades hur den viktiga anknytningen med det nya landet via t.ex. språkundervisningen SFI fungerar. Att kunna kommunicera via språket är det absolut viktigaste anknytningsinstrumentet för oss människor. Och att ge alla oavsett ålder möjlighet till kontakter med det nya landets befolkning. Barnens möjlighet till att få sociala kontakter liksom de vuxna är ett viktigt område för vår kommun. Vi Kristdemokrater vill ha en human migrationspolitik. Vi vill värna asylrätten. Men vi måste ha en integrationspolitik som fungerar från början och in i framtiden. Önskar få svar på denna fråga: Erbjuds alla barn till flyktingar möjlighet att delta i förskolan? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 171 Dnr KS 2015-000429 720 Interpellation av Andreas Westerberg (FP) om processen med samordnade vårdplaneringar (18/15) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: En central del i äldreomsorgens samverkan med landstinget handlar om vårdplaneringar. När äldre personer i behov av omsorg skrivs ut från lasarettet kan en samordnad vårdplanering genomföras. Vårdplaneringen syftar till att ge den enskilde rätt insatser att främja samarbetet mellan de inblandade aktörerna men också hantera information som rör patienter där kommunen har betalningsansvar. Med tanke på att vårdplaneringarna har ett komplext syfte är det viktigt att ständigt analysera processen där kommunen och landstinget ska samverka. I en revisionsrapport från Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen publicerad i mars 2015 kan man studera mångfalden av faktorer som ska sammanfalla för att den samordnade vårdplaneringen ska fungera. Där kan man också notera att en effekt av en bristfällig process kring samordnad vårdplanering är ökade kostnader för utskrivningsklara med kommunalt betalningsansvar. Skellefteå kommun vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att bemästra en situation med höga kostnader för betalningsansvar för patienter på lasarettet. Just nu arbetar kommunen utifrån ambitionen att utskrivningsklara patienter ska hämtas hem från lasarettet inom 48 timmar. På kort sikt är denna ambition både konstruktiv och viktig. På lång sikt behöver kommunen emellertid säkerställa att processen kring samordnade vårdplaneringar löper på ett ändamålsenligt sätt. Då motverkas även att utskrivningsklara patienter blir liggande på lasarettet med kommunalt betalningsansvar. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialnämndens ordförande: 1. Hur många samordnade vårdplaneringar har genomförts mellan den kommunala äldreomsorgen och landstinget under det senaste året och hur förhåller sig detta antal till hur det ser ut i andra jämförbara kommuner? 2. I vilken mån uppfattar kommunens äldreomsorg att de samordnade vårdplaneringarna med landstinget är ändamålsenliga?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 3. I vilken mån uppfattar kommunens äldreomsorg att processen för samordnade vårdplaneringarna med landstinget är optimal och hur arbetar parterna just nu för att utveckla densamma? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 172 Dnr KS 2015-000449 600 Interpellation av Joakim Wallström (V) om en skola i toppklass (19/15) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skolan och dess resultat har varit på tapeten under många år, Skellefteå inget undantag. Bland annat har fullmäktige beslutat att vi ska ha en skola i toppklass år 2020, vilket samtliga partier ställde sig bakom. Personligen har jag dock aldrig trott att det finns några snabba lösningar för att komma till rätta med den nedåtgående trenden beträffande Sveriges resultat vid olika jämförelser med andra länder. Jag är inte heller en som ropar efter hårdare tag eller att barn och unga ska bedömas i tid och otid. Min dröm är att vi ska slå vakt om barnens lust till lärande, det livslånga lärandet. Det viktigaste för mig är att barn ska få vara barn, att de ska ha en trygg uppväxt. Men i och med att många verkar vara mer eller mindre självutnämnda experter inom skolans område undrar jag vad barn- och grundskolenämndens ordförande tycker är det viktigaste för att vi i Skellefteå ska ha en skola i toppklass? Dessutom undrar jag vad ordförande läser in i själva begreppet en skola i toppklass? Interpellationen bordläggs.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 173 Dnr KS 2014-001043 310 Motion av Peter Lindkvist (SD) om att anlägga en ny bro bredvid Lejonströmsbron (55/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) anför i en motion att anläggande av ny bro som ska gå rakt över älven förslagsvis start norrut från vägen efter rondellen mellan Skråmträskvägen-Lejonströmsvägen över holmen (udden) på norra sidan älven och framkomst före ladorna, förråden i backen upp mot Landskyrkan, så anslutning till befintlig väg före kyrkans parkering. Fördelar många, man kan då avlasta trafiken i centrum där all trafik nu måste igenom i stort sett. Man kan spara på den gamla fina träbron som bör bli gång- och cykelväg. Bussar kan då köra rundtrafik så att det till exempel går att ta sig från och till Sjungande Dalen och Sunnanå på några minuter istället som är fallet nu upp mot en timme med bussbyte på torget. Enklare med lastbilarna som kan köra gods runt staden istället för igenom. Bron bör ju hålla bredd och standard för modern trafik. Sammantaget med en ny sträckning av E4 som är tänkt så blir fördelarna avlastning i centrum, bra både för trafiken och miljön. Även läget är skapligt då älven inte är så bred där, vilket drar ner kostnaden rejält. Kommunledningskontoret anför att kommunen har tidigare utrett behovet av broar över älven. Man har utgått från olika målpunkter och studerat ett stort antal förslag till lokaliseringar av nya broar. Utredningarna visar att de viktigaste målpunkterna är just centrum och lasarettsområdet. Behovet av en bro längre västerut är relativt begränsat. Därför kan en bro i området intill Lejonströmsbron inte ersätta en bro i ett mer centralt läge. En ny sådan bro kommer alltså inte att kunna avlasta nämnvärt mer trafik än vad Lejonströmsbron redan har. En bro parallellt med Lejonströmsbron skulle påtagligt minska dess kulturella värde. Lejonströmsbron är byggnadsminne och området kring är riksintresse för kulturmiljövård. Området har stort allmänintresse samtidigt som det är känsligt och viktigt som rekreationsområde. Bedömningen som gjorts tidigare är alltså att man inte får särskilt stor effekt på trafikflödena av en ny bro här samtidigt som det innebär ett stort intrång och störningar på andra intressen. Men fortfarande blir det en relativt stor investering eftersom en ny bro här blir över 200 meter lång då både Skellefteälven och Klintforsån måste passeras. Bron kräver också funktionella anslutningar och anpassningar måste göras till de känsliga omgivningarna i området. Kommunen arbetar för närvarande med en fördjupad översiktsplan för stadsdelen centrala Skellefteå. Planen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med att utveckla centrum genom att visa på riktlinjer och tankar om hur centrum kan utvecklas. Efter den kommunala folkomröstningen 2014

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 beslutade kommunen att anlita tre oberoende konsulter för att ta fram förslag på trafiksystem för centrala Skellefteå. De tre redovisade förslagen kommer nu att användas som underlag i det fortsatta planarbetet där trafiksystemlösningen ingår som en del. Inom ramen för det pågår ett arbete för att studera vidare kring olika lösningar på trafikfrågorna. Ärendet bordläggs. Yrkande Andreas Löwenhöök (M) yrkar att motionen bordläggs med anledning av att motionären lämnat mötet till den tidpunkt ärendet behandlas. Beslutsgång Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-05-26, 244 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-04-13 Motion (55/14) 2014-12-30

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 174 Dnr KS 2015-000195 106 Motion av Andreas Westerberg (FP), Catharina Falk (FP), Håkan Lindh (FP), Ida Lindh (FP)och Jens Wennberg (FP) om ombildning av Region Västerbotten (7/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Catharina Falk (FP), Håkan Lindh (FP), Ida Lindh (FP), Jens Wennberg (FP) och Andreas Westerberg (FP) anför i en motion följande: Ett väl fungerande samarbete i Norra Sverige är en förutsättning för en god utveckling med ökad tillväxt i vår del av landet. Vår ambition är att vi ska stå oss väl i konkurrensen med övriga regioner i Sverige, Europa och världen. Då måste vi stå starka tillsammas. Men det förutsätter också att samarbetet sker på lika villkor. Där vi är överens om att alla ska få del av framgången. Där vi alla görs delaktiga i besluten. Folkpartiet i Skellefteå upplever att den inställningen inte präglar samarbetet i Region Västerbotten. Möjligen i ord men inte i handling. I praktiken är i dag såväl beslutprocessen som verksamheten starkt centraliserad och ytterst odemokratisk. För ett antal år sedan (2007) inleddes försöket med att bilda en större Region Norrland, som geografiskt skulle bestå av 3 till 4 län, med ett folkvalt regionfullmäktige som högsta beslutande organ. Förebilden var Västra Götalands- och Skåneregionerna. Målet var att den nya regionen skulle vara på plats från och med 2011-01-01. Ungefär vid samma tidpunkt i mitten på förra årtiondet, beslutade vi här i vårt län att bilda ett kommunalt samverkansorgan som fick namnet Region Västerbotten. Det sades då tydligt att detta skulle ses som en förberedelse till att bilda den större Region Norrland. Med anledning av detta skulle det nybildade samverkansorganet endast ha en liten slimmad i kansliorganisation, som bland annat hade till uppgift att bistå i arbetet med regionbildningen. Som grundprincip för Region Norrland beslutades att den nya regionen, precis som Västra Götaland, skulle bygga på två begrepp: inomregional balans och decentralt beslutsfattande. Det betyder att verksamheter och funktioner skulle fördelas jämt över regionens geografiska yta samt att beslutprocessen skulle organiseras på liknande sätt. Poängen med detta är inte i första hand att de tjänster som tillsätts fördelas rättvist, utan att man undviker att de beslutsunderlag och förslag till beslut som tas fram av tjänstemannaorganisationen är för starkt präglat av centralortens perspektiv. Analogt med att koncentrationen av statliga myndigheter till Stockholm gör att många beslut riskerar att få ett snävt Stockholmsperspektiv.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Tyvärr sköts de goda ambitionerna med Region Norrland i sank av politiker från flera partier, där förmågan att lyfta blicken och se till hela norra Norrlands bästa fick stå tillbaka för ett snävare byapolitiskt synsätt. Rädslan för att den egna staden skulle förlora i arbetstillfällen och inflytande tog överhand. Det blev ingen regionbildning 2011. Vid samma tid började Region Västerbotten växa kraftigt som organisation, både i antal anställda samt de ansvarsområden och ekonomiska medel man fattar beslut om. I dag är man över 120 anställda. Dessa tjänster är till helt övervägande del förlagda till Umeå. Samtidigt är beslutsprocessen extremt centraliserad där besluten i praktiken tas på tjänstemannanivå och/eller av en snäv krets av politiker i regionstyrelsens arbetsutskott. Till detta ska läggas att det inte ser ut att bli någon stor norrlandsregion i framtiden heller. Norrut har politikerna valt att bilda ett regionförbund inom Norrbottens län och söderut ser intresset ut att vara svalt när det gäller regionbildningar med Västerbottens län. I detta läge är det viktigt att Skellefteå kommun tar ställning till vad vi vill med Region Västerbotten i framtiden. Vi behöver ta ett helhetsansvar för utvecklingen av vår landsända. Vi som företräder Folkpartiet inom Skellefteå kommun ser två alternativa vägar framåt. Antingen enas Västerbottens politiker om att genomföra stora förändringar av regionförbundets uppbyggnad eller också upplöser vi det snarast möjligt. Ett demokratiskt regionförbund inom Västerbottens län är en bra idé. Detta förutsätter dock att regionförbundet både ges ansvar för länsövergripande kultur, sjukvård, infrastruktur, kollektivtrafik och andra regionala frågor. Att regionförbundet styrs av direktvalda politiker att det har egen beskattningsrätt och till sin grundstruktur bygger på inomregional balans. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: 1. Att Skellefteå kommun ska verka för att det bildas ett demokratiskt regionförbund som minst innefattar Västerbottens län. 2. Att regionförbundet ska styra över länsövergripande kultur, infrastruktur, sjukvård, kollektivtrafik och andra regionala frågor som i dag hanteras på landstings- och regional nivå. 3. Att regionförbundet ska verka utifrån principerna om inomregional balans och decentralt beslutsfattande. 4. Att regionförbundet får ett direktvalt parlament med egen beskattningsrätt. 5. Att val till regionparlamentet ska ske i samband med allmänna val 2018. 6. Att Region Västerbotten ska anta en plan för bildandet av ett nytt regionförbund, i enlighet med ovanstående förslag, senast december 2015 och att Skellefteå kommun annars utträder ur regionförbundet omedelbart vid årsskiftet 2015-2016.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Kommunstyrelsen anser att motionens huvudsakliga syfte uppfylls genom det utvecklingsarbete som nu genomförs. 1. Motionens huvudsakliga syfte anses vara uppfyllt genom pågående och planerat utvecklingsarbete avseende utveckling av Region Västerbotten. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att företräda kommunen i arbetet med en utvecklad regionbildning. 3. Kommunstyrelsen ska årligen informera kommunfullmäktige om hur ombildningsförberedelserna fortlöper och att första informationstillfället senast sker i juni 2016. 4. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Andreas Westerberg (FP) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-05-26, 245 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-04-23 Motion (7/15) 2015-03-02 Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/staben

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 175 Dnr KS 2015-000276 140 Motion av Andreas Löwenhöök (M) och Johan Söderberg (M) om införande av utmaningsrätt (11/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Andreas Löwenhöök (M) och Johan Söderberg (M) anför i en motion följande: Skellefteå kommun står inför ett antal stora utmaningar i framtiden. Två av dessa utmaningar är en åldrande befolkning och en tuffare ekonomisk situation för kommunen. För att klara dessa utmaningar behöver Skellefteå växa och därför ska målet om 80 000 innevånare 2030 ligga i fokus för politiken. Utifrån målet om 80 000 innevånare behöver kommunen göra allt som går för att utveckla möjligheterna för en ett växande näringsliv. Genom att ge utrymme för nya och expansiva företag skapas förutsättningar för framväxten av fler arbetstillfällen vilket är grunden till inflyttning och en växande kommun. Jobben är också en förutsättning för att vår kommun ska kunna ta in och förvalta skattepengar till viktiga samhällsfunktioner som skolan, infrastrukturen, omsorgerna och allt det som är vårt gemensamma. Samtidigt som kommunen har en stor möjlighet i att skapa grunden för ett växande näringsliv behöver kommunorganisationen se över offentligt drivna verksamhet så att den bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt. En fråga som behöver ställas är ifall Skellefteå kommun ska bedriva verksamheten själv eller ta in en extern aktör som kan utföra det på uppdrag av kommunen. Att identifiera verksamheter som bör läggas ut till en externa aktörer kan kräva mycket arbete, då man på förhand inte i förväg vet vilket intresse som finns för att bedriva olika typer av verksamheter samt vad kostnaden skulle bli. För att vända på frågan kan kommunen istället införa företagens medborgarförslag utmaningsrätt. Det ger näringslivet möjlighet att utmana kommunalt drivna verksamheter. Om ett företag anser sig kunna driva verksamheten på ett billigare eller kvalitetsmässigt bättre sätt så ska företagets framställan prövas. Till exempel skulle ett lokalt städföretag i Burträsk, som anser sig kunna städa skolan bättre och billigare än kommunen, får rätt att utmana kommunen på det området. Visar det sig att det lokala städföretaget lyckats göra det bättre och billigare än kommunen får den aktören ta över städuppdraget från kommunen. Något som är till gagn för både näringsliv och kommunens ekonomi.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Ett växande Skellefteå börjar i ett starkt och växande näringsliv. Moderaterna tror på drivkrafterna hos våra entreprenörer och vill skapa ett förbättrat företagsklimat för fler jobb, välfärd och utveckling. En pusselbit på vägen framåt är införandet av företagens medborgarförslag - införandet av utmaningsrätt. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar att Skellefteå kommun inför en utmaningsrätt i enlighet med motionens intentioner. Kommunstyrelsen anför att Skellefteå kommun hela tiden arbetar med att utveckla näringslivsklimatet i kommunen. Det finns då en naturlig koppling till frågan om i vilken form kommunal verksamhet ska bedrivas. Den huvudsakliga utgångspunkten ska naturligtvis vara att den kommunala verksamheten bedrivs med sådan kvalitet och kostnadseffektivitet att bästa möjliga nytta skapas för dem som bor och verkar i kommunen. Utmaningsrätt finns alltså i dag i ett antal kommuner och landsting. Av kontakter med Sveriges kommuner och landsting framgår att modellen med utmaningsrätt inte används så mycket i dag. Det är få utmaningar som går till upphandling. Det finns också exempel på att kommuner som tillämpat utmaningsrätt går ifrån modellen. Det kan delvis förklaras med att man istället väljer andra lösningar för att öppna upp för konkurrens. Sammanfattningsvis bedömer kommunstyrelsen att det finns andra sätt att utveckla den kommunala verksamheten, och också andra sätt att bidra till ett bra näringslivsklimat, än att införa en utmaningsrätt. Kommunstyrelsen avstyrker därför ett införande av en sådan och föreslår att motionen avslås. Motionen avslås. Inlägg Johan Söderberg (M), Hans-Eric Wallin (V), Hans Brettschneider (MP), Andreas Westerberg (FP), Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Lennart Hägglund (KD), Håkan Lindh (FP), Filip Palukka (V), Lorents Burman (S), Iosif Karambotis (S), Henry Andersson (M), Ann Åström (S), Jeanette Velander (V), Daniel Ådin (S) och Daniel Enwall (S) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Johan Söderberg (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Johan Söderbergs yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Johan Söderbergs yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 39 ja-röster och 22 nej-röster. 4 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-05-26, 246 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-04-29 Motion (11/15) 2015-03-20 Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/staben

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 176 Dnr KS 2015-000426 011 Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 Sammanfattning Kommunledningskontoret anför att arbetet med den långsiktiga utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 startades våren 2013. Strategin täcker in den geografiska platsen Skellefteå kommun och har utformats och genomförts tillsammans med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer lokalt. Den är ett verktyg för att stärka Skellefteås utveckling i enlighet med kommunens vision: Skellefteå - en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Strategin pekar ut fyra övergripande områden att prioritera i utvecklingsarbetet framöver: Hållbara och varierade livsmiljöer, Kunskap och unik kompetens, Globalt konkurrenskraftig ekonomi och Överbryggade avstånd. Tre övergripande förhållningssätt har även identifierats utifrån förmågan att skapa en hävstångseffekt i utvecklingsarbetet: Samarbeten och utbyten berikar, Vi skapar en tydligare bild av Skellefteå, Samhället utvecklas av medskapande. Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-26, 275 under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut: 1. Skellefteå kommuns ansvar och roller i genomförande, uppföljning och uppdatering fördelas enligt förslag 2. Två punktinsatser genomförs för att stärka genomförandet: a. Kommunledningskontoret ska leda arbetet med att ta fram förslag till samverkansforum med tillväxtfrämjande aktörer i Skellefteå, i syfte att stärka den långsiktiga utvecklingen av Skellefteås näringsliv och arbetsmarknad och genomförandet av Skellefteå 2030. b. Kommunledningskontoret ska, med utgångspunkt i särskilda analyser, leda utveckling av ett åtgärdsprogram för stärkt näringslivsutveckling i samverkan med berörda aktörer i näringslivet. 1. Utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 fastställs att utgöra grund för samhällsutvecklingsarbetet i kommunen.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 2. Utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 ska genomsyra Skellefteå kommuns verksamheter och styrning ska ske i enlighet med strategin. 3. Skellefteå kommun ska agera drivkraft i genomförandet av strategin i samhället i stort, genom att stötta och engagera andra aktörer. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med övriga nämnder och styrelser genomföra strategin. Inlägg Lorents Burman (S), Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Hans Brettschneider (MP), Agneta Hansson (V), Andreas Westerberg (FP), Peter Lindkvist (SD), Lennart Hägglund (KD), Monica Widman Lundmark (S), Håkan Andersson (C), Joakim Wallström (V), Jeanette Velander (V) och Hans-Eric Wallin (V) yttrar sig. Yrkande1 Kommunstyrelsen föreslår : Utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 fastställs att utgöra grund för samhällsutvecklingsarbetet i kommunen. Utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 ska genomsyra Skellefteå kommuns verksamheter och styrning ska ske i enlighet med strategin. Skellefteå kommun ska agera drivkraft i genomförandet av strategin i samhället i stort, genom att stötta och engagera andra aktörer. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med övriga nämnder och styrelser genomföra strategin. Peter Lindkvist (SD) yrkar avslag till utvecklingsstrategi Skellefteå 2030. Yrkande2 Håkan Andersson (C) yrkar på följande ändringar: Ändringsyrkande 1. Bilaga 1. Överbryggande avstånd, Mål: Tillgänglig delaktighet (sidan 5). Följande mening stryks: Vi mäter här yttäckningen där bredband 100 mbit/se är tillgängligt. Ändringsyrkande 2. Kapitel 4.3 Näringslivsklimat, Mål år 2030 (sidan 15). Texten +20 per mätning ersätts med texten Önskat läge inte färdigt vid publicering. Ändringsyrkande 3. Gäller flera platser i dokumentet och avser 2030 mål formulerade som Ökning varje år repektive ökande varje år (sidan 9 och 15). Texten Ökning/ökande varje år ersätts med texten Önskat läge inte färdigt vid publicering. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Peter Lindkvist yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Peter Lindkvists yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 63 ja-röster och 1 nej-röst. 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsgång 2 a Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Håkan Anderssons första tilläggsyrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Beslutsgång 2 b Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Håkan Anderssons andra tilläggsyrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Beslutsgång 2 c Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Håkan Anderssons tredje tilläggsyrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-05-26, 275 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-05-08 Utvecklingsstrategi, Skellefteå 2030 Följande fördjupningsmaterial finns att hämta på http://skelleftea2030.se/strategiunderlag/ Bilagor till utvecklingsstrategi: Bilaga 1) Mått och uppföljning Bilaga 2) Sammanfattning av process och analys Bilaga 3) Remissredogörelse Bilaga 4) Resultat av invånardialog 2014 Bilaga 5) Koppling till regionala, nationella och europeiska utvecklingsstrategier Kunskapsunderlag: Kunskap och unik kompetens Globalt konkurrenskraftig ekonomi Hållbara och varierade livsmiljöer Genomföra lokala utvecklingsstrategier

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/samhällsutveckling Samtliga förvaltningar Samtliga nämnder Samtliga bolag

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 177 Dnr KS 2015-000424 860 Kulturhus Skellefteå Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2012-04-24 att kommunledningskontoret ska utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Kommunledningskontoret anför att det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som även möjliggör för kongresser och möten, med placering i centrala Skellefteå. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna Museum Anna Nordlander (MAN), Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Utöver de fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer av gästspel och uppvisningar föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, ideella att ta plats och berika huset. En förenande organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet. För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad uppskattas investeringen för kulturhuset till cirka 400-500 miljoner kronor. Kommunstyrelsens beslutade 2015-05-26, 274 - under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut: 1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med berörda verksamheter leda det övergripande genomförandet fram tills att en organisation för kulturhuset är på plats. 2. Kulturnämnden får i uppdrag att förbereda sina verksamheter, Skellefteå konsthall och Stadsbiblioteket, inför den kommande flytten till kulturhuset. 3. Västerbottensteatern får i uppdrag att förbereda sin verksamhet inför den kommande flytten till kulturhuset. 4. Skellefteå Museum får i uppdrag att förbereda sin verksamhet, Museum Anna Nordlander, inför den kommande flytten till kulturhuset 1. Förslaget om ett framtida kulturhus godkänns i enlighet med särskilt underlag. 2. Fastighets AB Polaris tilldelas markanvisning i kvarteret Perseus och får i uppdrag att vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 3. Ett nytt kommunalt bolag bildas som ska ansvara för drift och samordning av kulturhuset. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ägardirektiv och bolagsordning. 4. Under förutsättning att givna ramar i form av kostnader, tidsplanering och samarbetspartners följs, kan det fortsatta planeringsarbetet i form av arkitekttävling och upprättande av detaljplan inledas. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ansvara för det övergripande genomförandet. Inlägg Monica Widman Lundmark (S), Andreas Westerberg (FP), Andreas Löwenhöök (M), Agneta Hansson (V), Emilia Hallin (S), Anna-Britta Lundberg (S), Rune Wästerby (MP), Carina Sundbom (C), Jonna Lundgren (S) och Henry Andersson (M) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2015-05-26, 274 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-05-07 Utredning inför planering och utveckling av nytt kulturhus, dnr 2012-000282 Beslut om kulturellt innehåll, dnr 2013-000683 Beslut om lokalisering, dnr 2013-000683 860 Beslut om utvecklingsplattform, dnr 2014-001034 860 Kulturhus Skellefteå beslutsunderlag ett nytt kulturhus Kulturhus Skellefteå bilaga 1 Lokaler Kulturhus Skellefteå bilaga 2 Ekonomi och organisation Kulturhus Skellefteå bilaga 3 Sammanfattning av rapporten Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå Kulturhus Skellefteå bilaga 4 Koncept för samarbete mellan verksamheterna Kulturhus Skellefteå bilaga 5 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander Kulturhus Skellefteå bilaga 6 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall Kulturhus Skellefteå bilaga 7 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket Kulturhus Skellefteå bilaga 8 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern Kommunstyrelsens protokoll 2012-04-24, 185 Beslutet sänds till: Kulturnämnden Fastighets AB Polaris Skellefteå Stadshus AB Kommunledningskontoret/samhällsutveckling