Turism och friluftsliv längs Ålakusten

Landskapsvetarprogrammet vt -05 Projektledning LVP 465 Turism och friluftsliv längs Ålakusten Josefina Andersson Lina Axelsson Johan Barrhök Patrik Johansson Erika Landén Josefine Persson Anette Svensson Victoria Thim

Fotografier Omslagsfotot är taget från en av sanddynerna söder om Åhus. Bilderna på sida 10 och 16 har Tommy Gustavsson, turistchef vid Kristianstad kommun copyright på. Övriga bilder är tagna av projektgruppen. Kontaktinformation Projektledare Vice projektledare Projektgruppen Patrik Johansson tel. 073-6306185, e-post: patrik988@hotmail.com Erika Landén tel. 0706-596809 e-post: eeriika@hotmail.com Josefina Andersson tel. 070-7220931 e-post: josefinaandersson@yahoo.se Lina Axelsson tel. 070-3226041 e-post: lina_axelsson@hotmail.com Johan Barrhök tel. 070-3167595 e-post: barre@yada-yada.com Josefine Persson tel. 0709-187555 e-post: josefinpersson@hotmail.com Anette Svensson tel. 0708-767479 e-post: anettekna@hotmail.com Victoria Thim tel. 0704-270597 e-post: vick_thim@yahoo.com

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...2 1. INLEDNING...3 UTGÅNGSPUNKTER... 3 KRITERIER FÖR URVAL AV VÄRDEN SOM ÄR VIKTIGA FÖR FRILUFTSLIV, TURISM OCH REKREATION... 4 BEHOV AV FRILUFTSOMRÅDEN... 5 2. SAMLADE VÄRDEN INOM RIKSINTRESSEOMRÅDET...6 HELHETSVÄRDEN... 6 Natur- och kulturvärden... 6 Hot mot de samlade värdena... 7 OMRÅDESBESKRIVNING... 9 Äspet till Yngsjö...10 Gropahålet till Furuboda...10 Friseboda Naturreservat till Juleboda...12 3. FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN... 13 STRÖVANDE...13 Bakgrund...13 Förslag till bevarande...13 Utvecklingsförslag 1: Vandringsled...14 Utvecklingsförslag 2: Cykel-/vandringsled...15 BAD OCH STRAND...16 Bakgrund...16 Förslag till bevarande...17 Områden att utveckla...17 Förslag till utveckling...18 ÅLAKUSTEN...19 Bakgrund...19 Förslag till bevarande...19 Förslag till utveckling...20 4. REFERENSLISTA... 22 1

Sammanfattning Mellan Åhus och Juleboda i Kristianstad kommun sträcker sig ett cirka två mil långt område som är av riksintresse för turism och friluftsliv tack vare dess natur- och kulturvärden, goda tillgänglighet och variationer i landskapet. Syftet med denna rapport är att sammanställa mer kunskap om riksintresseområdets värden för turism och friluftsliv. Rapporten är uppdelad i två delar där första delen ska tydliggöra vilka turistiska och rekreativa värden som finns inom det kustnära riksintresseområdet för turism och rörligt friluftsliv. Andra delen ska ge förslag på värden som bör bevaras och kan utvecklas inom området i linje med kommunens projekt för en långsiktig strategi. Kristianstad kommuns kustplan består av ett antal långsiktiga mål där vi för vårt arbete har prioriterat två viktiga mål. Det första är att trygga höga rekreationsvärden och värdefulla natur- och kulturmiljöer och det andra är att utveckla kustens identitet, de turistiska kvaliteterna, möjlighet till fritidsaktivitet och rekreation, samt samspelet med biosfärområdet. För att ha möjlighet att lyfta fram friluftslivets och turismens värden har projektgruppen utgått från fyra huvudkriterier vilka är tillgänglighet, utvecklingsbarhet, upplevelsevärde samt helheten i landskapet. Vår fördjupningsdel behandlar bad/stränder, strövande och ålakusten. Strövande och bad är två bra exempel på aktiviteter som lockar många människor. Ålakusten är en tillgång för turism som behöver utvecklas för att inte stora kultur- och turismvärden ska gå förlorade i framtiden. Slutligen vill vi poängtera att intressena är beroende av natur- och kulturvärdena för hela området och då särskilt naturvärdena. För att området ska kunna bibehålla sina värden är det viktigt att kanalisera besöksströmmarna till mindre känsliga eller redan exploaterade områden. Detta kan förslagsvis ske genom väl utmärkta spångar, stigar och iordningsställda grillplatser. 2

1. Inledning För att utveckla kustområdet i Kristianstads kommun på ett effektivt och hållbart sätt leder stadsarkitektkontoret för närvarande ett projekt med att ta fram en långsiktig strategi för kusten. Stora delar av kuststräckan är av riksintresse för turism och friluftsliv tack vare dess natur- och kulturvärden, goda tillgänglighet och variationer i landskapet. Området är dock stort till ytan och det är otydligt vad riksintresset mer konkret innebär. För att kunna tillgodose riksintresset i den fysiska planeringen behöver kommunen mer kunskap om områdets värden för turism och friluftsliv. Under vårterminen genomför vi studenter på Landskapsvetarprogrammets tredje år en projektkurs om 10 p. Projektgruppen bakom denna rapport har på uppdrag av stadsarkitektkontoret lyft fram mer kunskaper om riksintresset för turism och friluftsliv vid kusten. Syftet med vår studie består av två delar: att tydliggöra vilka turistiska och rekreativa värden som finns inom det kustnära riksintresseområdet för turism och rörligt friluftsliv mellan Åhus och Juleboda i Kristianstad kommun att ge förslag på värden som bör bevaras och kan utvecklas inom området i linje med kommunens projekt för en långsiktig strategi för kusten Utgångspunkter Syftet med Kristianstad kommuns kustplan är bland annat att utreda hur efterfrågan på nyexploateringar vid kusten kan tillgodoses samtidigt som det finns flera motstående intressen, samt att skapa en samsyn om kustens långsiktiga utveckling. De långsiktiga målen för kustplanen som vi ansett särskilt relevanta för vårt arbete är: att trygga höga rekreationsvärden och värdefulla natur- och kulturmiljöer att utveckla och stärka kustens identitet, de turistiska kvaliteterna, möjlighet till fritidsaktivitet och rekreation, samt samspelet med biosfärområdet Riksintressena för olika bevarande- och nyttjandeintressen är ett sätt att föra in nationella prioriteringar i den lokala fysiska planeringen. Riksintresset för friluftsliv ska enligt 3 kap. 6 i miljöbalken (MB) skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada av natur- eller kulturmiljön. Områdets kust, turism och friluftsliv är också skyddat enligt 4 kap. 2 Särskilda 3

bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet som säger att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Avgränsningarna av områdena enligt 4 kap. som finns angivna direkt i lagtexten är ganska grova, men syftar till att särskilt skydda helheten av områdena. Naturvårdsverket gjorde under 2003 en utvärdering av hur bestämmelserna om riksintressen enligt 3 kap. 6 fungerar som styrmedel, där man bland annat kunde dra slutsatsen att myndigheterna behöver vägledning för tillämpning av bestämmelserna. Med anledning av detta utarbetades en handbok för detta ändamål Riksintresse för naturvård och friluftsliv. I boken framgår att det är av stor vikt för tillämpningen av bestämmelserna att ha god kunskap om vilka värden som finns för att kunna bedöma om ett eventuellt ingrepp kommer att innebära en påtaglig skada. Handboken har gett oss ett bra underlag för vägledning av vilken kunskap det är som saknas, samt visar på behovet av rapporter som denna. Som ökat stöd och underlag för kommunernas planeringsarbete med riksintresset enligt 4 kap. MB gav Länsstyrelsen 2001 ut en rapport vid namn Skånes kustområden ett nationallandskap. I rapporten förtydligas och preciseras riksintressets värden samt visas möjligheter till utveckling inom kustområdena och anspråk som kan hota värdena. Kriterier för urval av värden som är viktiga för friluftsliv, turism och rekreation Med friluftsliv avser Naturvårdsverket vistelse i naturen för naturupplevelser, fysiska aktiviteter och avkoppling. De intresseaspekter som finns i området enligt 3 kap. MB är: natur- och kulturstudier, strövande, cykling, bad, båtsport och fritidsfiske. Kriterier som ställs för värden inom riksintresseområden för friluftsliv är: särskilda natur- och kulturkvaliteter god tillgänglighet för allmänheten att de är attraktiva för besökare från en stor del av landet, kanske till och med från utlandet variationer i landskapet Samtidigt är området av riksintresse för kust, turism och friluftsliv enligt 4 kap. varför vi även utrett vilka värden som finns för turism i området. Detta har ställt ett bredare perspektiv på arbetet, även om vi huvudsakligen har sett friluftslivets värden (enligt definitionen ovan) som en grund för de turistiska värdena. 1 För de värden vi lyfter fram utgår vi från följande kriterier: Tillgänglighet En viktig förutsättning för friluftsverksamhet och naturupplevelse är tillgängligheten för allmänheten. Tillgänglighet kan betraktas på olika plan: o Tillgängligheten för en bred publik är beroende av kommunikationer till området, övernattningsmöjligheter och anläggningar samt anordningar i övrigt. o Den fysiska tillgängligheten beror bland annat på individens rörlighet, vilket exempelvis har att göra med ålder och eventuellt handikapp. Även avståndet från bostaden har stor betydelse 1 Vi rör oss omväxlande med begreppen friluftsliv och rekreation i rapporten; vi ser ingen poäng i att skilja dem åt. Riksintresseförklaringen utgår från friluftslivets värden men i många av de rapporter som vi tagit del av talar man huvudsakligen om rekreation men de båda begreppen syftar till i stort sett samma typ av aktiviteter och värden. 4

för ett grönområdes tillgänglighet och värde. Avståndet till en rekreationsskog bör inte överstiga 0,5-1,0 kilometer för att vara välbesökt. o Den sociala tillgängligheten bestäms av hur väl området fungerar som mötesplats. Det är viktigt att främja mötesplatser i naturen för att stärka de sociala värdena i landskapet, men det bör också finnas platser där andra värden som till exempel ostördhet prioriteras. Helheten i landskapet Helheten i landskapet är en värdefull komponent för den aktivitet alternativt natur- och kulturmiljö som lyfts fram. Upplevelsevärde Betydelsefullt för ett friluftsområde är vilka upplevelsevärden som finns kopplade till platsen. Upplevelsevärden kan vara natur- och kulturvärden, en tilltalande landskapsbild, en känsla av ostördhet, frihet eller orördhet, ljud och dofter, variationsrikedom av naturtyper och arter, en särpräglad miljö och så vidare. Utvecklingspotential Våra utvecklingsförslag utgår från värden som har en potential att locka fler besökare samtidigt som utvecklingen ska ta hänsyn till de höga naturvärdenas känslighet och slitagetålighet. De olika värden vi lyfter fram kan vara förutsättningar för varandra, förstärka varandra eller stå i motsats till varandra. Upplevelsen av området kan också variera beroende på syftet med besöket, vilken åldersgrupp man tillhör, intresse, tidigare erfarenhet och kunskap om området. Eftersom riksintressena är formulerade för att attrahera människor från stora delar av landet, och kanske även från utlandet, är utgångspunkten att vända sig till en bred publik. Behov av friluftsområden I takt med att andelen tätbebyggda områden ökar, särskilt i attraktiva områden som detta, blir också behovet av att säkerställa mark för friluftsliv och rekreation mer angeläget. Vi kan urskilja tre huvudkategorier vars behov av friluftsområden skiljer sig något. Lokalt: behovet av så kallad tätortsnära rekreation finns i Åhus och Yngsjös omgivningar. Man kan också se ett behov av friluftsområden i övriga Kristianstadslättens närhet där huvuddelen av marken är uppodlad och andelen allemansrättsligt tillgänglig mark är liten. Den omedelbara närheten för kortare besök under veckans alla dagar och under samtliga årstider är viktig här. Regionalt: det finns ett behov av dags- och helgutflykter från Öresundsregionens mer tätbefolkade och uppodlade områden. Öresundsbron ger ökad tillgänglighet för ytterligare två miljoner människor och nordöstra Skåne är ett populärt utflyktsmål bland annat tack vare att här finns större sammanhängande naturområden. Nationellt: För besökare från andra delar av landet är den huvudsakliga besöksperioden sommarsäsongen. Riksintresset syftar bland annat till att ur ett nationellt perspektiv säkerställa ett representativt urval av landskapstyper för friluftslivet. Turism kräver ett större behov av service, samordning, marknadsföring och tillgänglighet. 5

2. Samlade värden inom riksintresseområdet Helhetsvärden Natur- och kulturvärden i riksintresseområdena ska skyddas eftersom de utgör stora värden för rekreation, turism och den breda allmänheten. Helheten kan preciseras som de samlade värdena inom området. Med detta avses inte enbart en sammanställning av de länsvisa naturvårds- och kulturmiljövårdsprogrammen utan även värden som landskapsbild och övergripande strukturer och samband i landskapet. Natur- och kulturvärden Kusten har sedan de första människorna kom invandrande efter istidens slut varit den mest utnyttjade delen av landskapet. Det landskap vi idag kan se längs kusten från Åhus och ner till Juleboda är starkt präglat av den mänskliga aktiviteten i området. Det som framförallt gör området attraktivt är den långa sandstranden, dynlandskapet, tallskogen och den kulturmiljö som skapats genom ålafisket. Landskapsbilden utgör ett viktigt värde för upplevelsen av platsen och här samsas intrycken av både natur- och kulturfenomen. Kuststräckan, på cirka två mil från norr till söder, har en mycket enhetlig landskapsbild. Kusten är relativt flack och kantas av sandstrand med tallskog på dynområdena innanför kusten. I norr ligger Äspet som en utskjutande båge och söderut löper den långa sandstranden i en rundad linje hela vägen ner till Kivik. Tätheten i tallskogen varierar beroende på fritidshusbebyggelse och naturliga gläntor i tallskogen. Den långa sammanhängande sandstranden är en av Sveriges längsta sandstränder. Detta är ett mycket stort värde inom riksintresset med möjligheter till havsnära strövande året om och bad under sommarmånaderna. Sandstränderna längs kusten är den attraktion som lockar flest turister i kommunen. I framtiden kan möjligheterna utvecklas för att stränderna ska fungera som inkörsport för turister att upptäcka andra delar av biosfärområdet. Helheten i landskapet med natur, kultur och friluftsliv 6

Havet ger också möjlighet till andra olika populära vattenaktiviteter som fiske, en av de största fritidsaktiviteterna i Sverige. Helge å med sitt utlopp i Gropahålet är en flitigt använd fiskeplats. Kusten är representativ ur ett nationellt perspektiv eftersom den har det mest omfattande dynlandskapet i Skåne med en unik vegetation av sällsynta lavar, bitvis mer örtrika partier, samt biotoper för många fåglar och insekter. Dynernas höjd når upp till 15-20 meter som mest vilket ger en kontrast mot det i övrigt flacka området på Kristianstadslätten. Dynerna är till stora delar täckta av tallplanteringar. Tallskogen har mycket stor betydelse för rekreation och friluftsliv året om. Närheten till kusten ger ett öppet intryck som präglar hela området samtidigt som skogen, mellan hav och uppodlad slättbygd, kan ge en helt annan naturupplevelse och är viktig för att få en variation och kontrast i området. Medan upplevelsen av havet mer är kopplad till en känsla av frihet ger skogen en känsla av att komma in i en annan värld. Många uppskattar också ensamheten och tystnaden som kan upplevas i skogen. Området har visat sig ha mycket stor betydelse för strövande hos de lokala och regionala besökarna. Förutom att det är flitigt utnyttjat av privatpersoner är det en stor tillgång för många friluftsföreningar. De nyttjar strand- och skogspartierna för vandringar, exkursioner med barngrupper, fågelskådning, naturstudier, cykelturer, orientering och hajker längs kusten och Helge å. Det finns två naturreservat i området. I den norra delen ligger Gropahålet som bland annat bildats på grund av att där finns höga sociala värden, och ambitionen med reservatet har delvis varit att göra det attraktivt för det rörliga friluftslivet. Naturreservatet Friseboda har grundats tack vare områdets säregna natur och stora betydelse för det rörliga friluftslivet. Ytterligare områden vid kusten finns på förslag att skyddas som naturreservat eftersom de utgör mycket värdefulla rekreationsområden med fina badstränder och möjligheter till olika vattenaktiviteter. Förslagen syftar till att utöka och binda ihop de befintliga naturreservaten. Friluftsliv, rekreation och turism är beroende av de naturgivna förutsättningarna. Det är viktigt att värna om naturens värden som grund för den mänskliga aktiviteten. Landskapet vid kusten har genomgått stora förändringar under århundradena. Denna historia är ett värde som tål att lyftas fram mer eftersom det kan sprida känslor och engagemang för landskapet och dess kulturvärden. Skyddet för friluftslivet kan vid optimal hantering få positiva effekter även för kulturmiljövård och biologisk mångfald. En viktig del i helhetsintrycket av området är bebyggelsen. Det som framförallt präglar vårt område är ålafiskets byggnader och redskap, vilkas specifika värden behandlas närmre i fördjupningsdelen. Men också fritidsbebyggelsen förtjänar att nämnas som ett kulturhistoriskt värde eftersom de visar hur arkitekturen förändrats under tidsepokerna. I rapporten Skånes kustområden ett nationallandskap nämns detta som en utvecklingspotential; att fritidshus med kulturhistoriskt värde genom olika former av information och åskådliggörande kunde bli mera tillgängliga och ge ägarna stöd i skötseln av fastigheterna. Hot mot de samlade värdena Framtida exploateringar Bostadsbebyggelse och fritidsbebyggelse i slitagekänsliga områden eller i en utsträckning som minskar upplevelsen av orördhet Exploateringar som påverkar de kulturhistoriska värdena Vägar som bryter av eller skapar barriärer i området Andra ingrepp som kraftigt minskar de stora sammanhängande orörda områdena vilket påverkar både möjligheterna för friluftsverksamhet och landskapsbild 7

Landskapsförändringar Nybyggnation eller fritidshus som omförs till permanentboende medför att tallskogen minskar genom omvandling till trädgårdar Omvandling av ålabodar till fritidsboende minskar det kulturhistoriska värdet och den säregna prägeln på området Slitage och störningar Sanddynerna längs kusten är mycket slitagekänsliga och ett ökat friluftsliv och en ökad turism kan medföra större problem i framtiden. Terrängcykling och utökade leder för ridning är till exempel aktiviteter som orsakar stora skador på dynerna och som därför är i extra stort behov av kanalisering. Bulleralstrande friluftsverksamheter som motorbåtar, vattenskoterkörning, vattenskidåkning som stör i tysta områden och/eller som stör fågellivet Nedskräpning, bristande skötsel av bebyggelse, serviceanläggningar och stigar Allmänt Åtgärder som senare kan följas av fler åtgärder som sammantaget kan innebära en större skada Överutnyttjande av ett intresse som leder till att det inte längre finns en variation i upplevelsespektrat Dålig information som leder till onödigt slitage av känsliga områden Natur- och kulturvärden har redovisats i ovanstående stycke men det bör också påpekas att infrastruktur, boendemöjligheter och andra servicefunktioner är en viktig förutsättning för turism och friluftsliv. Detta har fått en något underordnad roll i rapporten. Det är i dagsläget till exempel brist på övernattningsmöjligheter under turistsäsongen. 8

Områdesbeskrivning 9

Äspet till Yngsjö Söder om Åhus uppfördes under 1960- och 1970-talen omfattande fritidsbebyggelse på Äspet. Mycket av bebyggelsen har successivt överförts till permanentboende vilket har försämrat utbudet av boende för turister. Där bebyggelsen avtar söder om Äspet finns ett förhållandevis stort orört skogsområde som sträcker sig ner till Yngsjö. Skogsområdet har stort värde för det mer tätortsnära friluftslivet i Åhus och Yngsjö. Hela området är föreslaget som naturreservat för friluftsliv i utredningen Närmare till naturen i Skåne 2. Det används flitigt för strand- och skogspromenader samt ridning. Ett behov av mer information om vad som är skyddsvärd natur i området har framkommit. Yngsjö och dess omgivningar är också ett populärt semsterområde. I Yngsjö finns cirka 1 700 fritidshus vilket innebär en fördubbling av invånare under sommarmånaderna. Det regionala kulturmiljöprogrammet har pekat ut området kring Yngsjö som värdefullt eftersom det visar på den tidiga betydelsen för sjöfarten och dess inverkan på landskapet. Den starka prägeln av fritidsbebyggelse är av betydelse och visar en säsongsbetonad verksamhet på orten tillsammans med Yngsjö Havsbad. De små ålabodarna är viktiga inslag i miljön. Länsstyrelsens rekommendation för att bibehålla riksintressets värden är att ytterligare fritidsbebyggelse bör medges restriktivt och främst lokaliseras till befintliga tätorter som Yngsjö och inåt land om det går med avseende på de kulturhistoriska värdena och bebyggelsemiljön. Gropahålet till Furuboda Området från Yngsjö ner till Gropahålets naturreservat är även detta föreslaget som naturreservat för friluftsliv i utredningen Närmare till naturen i Skåne och har också ett värde för mer tätortsnära rekreation. Stora områden norr och söder om Gropahålet (åmynningen), har bebyggts eller planerar att bebyggas med fritidshus. Ett drygt kilometerlångt område strax norr om åmynningen har undgått exploatering i form av bebyggelse. Området mellan Yngsjö-Gropahålets naturreservat har köpts in av kommunen för att utnyttjas som strövområde. Gropahålets naturreservat bildades 1976 och förvaltas av Länsstyrelsen. Reservatsbeslutet är grundat på områdets geologiska, biologiska och sociala värden och målsättningen med skötseln är att bevara reservatets vetenskapliga naturvärden och att göra det attraktivt för det rörliga friluftslivet. Reservatet utgör en del av ett större sammanhängande dynområde. Sanddynssystemet, som uppkommit genom en omfattande sanddrift i äldre tider, är topografiskt och morfologiskt intressant. Den öppna kusten med aktiva strandprocesser har ett mycket stort vetenskapligt värde. Området hyser en del sällsynta eller av andra anledningar skyddsvärda växter. Området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet eftersom det utgör ett av de få orörda kustavsnitten inom denna region. Genom reservatet går en markerad stig och från parkeringsplatsen i reservatets östra del finns två spångbelagda stigar som gör det möjligt att komma ner till stranden med rullstol och barnvagn. För riksintressets anspråk i området gäller att man i reservaten kan tillåta naturliga dynprocesser och att luckor i tallskogen skapas i högre utsträckning. Enligt naturvårdsplanen (som omfattar hela området från Yngsjö ner till åmynningen) är det viktigt för bevarandeaspekten att begränsa störning i de mest känsliga dynerna, undvika igenväxning av de öppna markerna med torrängsflora som huvudsakligen finns norr om åmynningen, samt att undvika att nya anläggningar uppförs. 2 Avgränsningen är ungefärlig och inte avsedd i sin helhet utan detta kommer att vara en senare förhandlingsfråga mellan Länsstyrelse, kommun och/eller markägare 10

Gropahålet är också namnet på det utlopp i havet vid Yngsjö som Helge å haft sedan 1775 då bönderna i byn grävde ett dike genom sanddynerna som ån utvidgade till ett nytt oavsiktligt utflöde i havet. På 1940-talet byggdes pirar på ömse sidor om utloppet för att förhindra åmynningens uppgrundning. De värden som finns knutna till friluftslivet här är framförallt att det är en populär plats för fågelskådning och fiske. Det är även båtvägen in till Yngsjö. Själva fågellokalen utgörs av åmynningen, den innanförliggande bassängen, omgivande sandstränder samt de båda pirar som markerar utloppet. Lokalen är en av de bästa för att spana av Hanöbukten och är särskilt intressant som en lokal för sträckande och rastande sjöfåglar. Höst, vinter och vår är de bästa säsongerna. Pirarna har en uppfångande effekt på förbiflygande sjöfåglar. Platsen är också välanvänd av fiskare som står vid den södra sidan av åmynningen där man också kan parkera. På våren fiskas öring, under sommaren abborre och under hösten plattfisk (mest skrubbskädda). Trolling är förbjudet på platsen. Grill och bord finns vid Gropahålet och Lillesjö i Yngsjö. Fisket i kustvattnet förvaltas av Länsstyrelsen och fisket i Helge å förvaltas av Nedre Helgeåns fiskevårdsförening. Vad gäller havsfiske längs kusten i övrigt är det inte så utnyttjat eftersom det bästa havsfisket finns norr om Åhus. I kommunens naturvårdsplan är Gropahålet upptaget eftersom det har höga rekreationsvärden och ett stort värde som fågellokal. I kustplan -95 föreslås att Gropahålsområdet med Egeside-Pulken utvecklas till ett centrum för ekoturism. För att minska trycket på strandområden närmast Åhus vill man styra besökarna längre söderut, och Gropahålet ligger mitt i kustzonen och utgör en knutpunkt mellan Kristianstads vattenrike och kusten. Turistaktiviteter som nämns är fiske, vandring, båtturer, bad och sol, naturreservat, ålagille och övernattningsmöjligheter. Även någon typ av Naturum med informationsstigar och guidade vandringar skulle kunna vara lämpligt. Idag finns två företagare som är kvalitetsmärkta med Naturens bästa som erbjuder båtturer på Helge å. Söder om Gropahålet ligger Nyehusen som är upptaget i den kommunala naturvårdsplanen tack vare dess intressanta vegetation. Det är lav- och mossdominerade partier omväxlande med örtrika marker på en delvis flack och delvis småkuperad mark. Laxaboden är en av de äldsta och finaste ålabodarna inom området 11

Friseboda Naturreservat till Juleboda Friseboda naturreservat omfattar den största oexploaterade sträckan längs kusten. Reservatet bildades 1976, det har en yta på cirka 270 hektar, är knappt en kilometer brett och cirka fyra kilometer långt. Det förvaltas av Stiftelsen för fritidsområden i Skåne, vilka har som mål att förvärva mark för framtida generationers tillgång till bad och friluftsliv. Reservatsbeslutet grundar sig på områdets säregna natur och stora betydelse för det rörliga friluftslivet. Här finns ett för länet unikt sanddynsområde med sällsynta naturtyper. Området är till stora delar planterat med tall med bitvis öppna partier som hyser en intressant flora och fauna. Här finns flera sällsynta fjärilar, och lavar och mossor bildar heltäckande fältskikt på den sandiga marken. Friseboda är en bra fågelskådningslokal, särskilt som sträcklokal på hösten och vintern. Reservatet används även för exkursioner med barn och för naturstudier. I kommunens naturvårdsplan står att man bör kanalisera friluftslivet till de minst störningskänsliga stråken. Kusten vid Olseröd och söderut till Laxaboden har uppmärksammats både i det regionala och kommunala kulturmiljöprogrammet för sitt stora kulturhistoriska värde. Här finns ett flertal ålabodar och åladrätter bevarade. Till de äldsta och finaste hör gamla Stockhomsboden, Rompeboden och Laxaboden. Vid Julebodaåns utlopp ligger Holmaboden, en ålabod i gråsten från tiden kring sekelskiftet 1800. I Segesholmsån och Julebodaån finns skyddsrestriktioner mot fiske eftersom åarna utgör viktiga reproduktionsvatten. Vid Juleboda finns även goda möjligheter till fågelskådning. 12

3. Fördjupningsområden Vi har valt att fördjupa oss och lägga fram förslag för bevarande och utveckling inom tre områden; strövande, bad och stränder och ålakusten. Eftersom strövande och bad i denna säregna miljö längs kusten är bra exempel på aktiviteter som lockar många människor är de givna för en djupare undersökning. Ålakusten är intressant som fördjupning eftersom den är en tillgång för turism och befolkning samtidigt som den behöver utvecklas för att inte stora kultur- och turismvärden ska gå förlorade i framtiden. Strövande Bakgrund Bergsvandring, helgutflykter till närliggande platser och övrigt friluftsliv började under 1800- talet då kommunikationerna förbättrades och samhället började bli mer urbaniserat. Välbärgade borgare sökte sig till lugnare miljöer för att finna avkoppling och även för att uppleva en annan sorts kraftansträngning i ny miljö. Flera undersökningar visar att den vanligaste fritidsaktiviteten som svenskarna ägnar sig åt är att ströva i skog och mark. Syftet med strövandet är högst individuellt och personligt. Anledningarna kan till exempel vara att rasta hunden, plocka bär eller svamp, motionera, skåda fåglar, få lugn och ro, umgås med vänner eller helt enkelt få frisk luft och rensa hjärnan. Oavsett vilket motiv som anges och vad som fås ut av strövandet är detta något som är hälsosamt och framför allt gratis för var och en under alla årstider. Skog och kust i riksintresseområdet används idag framförallt av närboende till bland Strövande längs med stranden en vinterdag söder om Äspet annat strövande, cykling och löpning. Även ett antal föreningar bedriver i dagsläget delar av sin verksamhet här. Förslag till bevarande För att bibehålla helheten i strövområdet bör inte bebyggelseområdena förtätas utan befintliga grönstråk bevaras. Likaså bör insprängda grönområden prioriteras vid planering av eventuell nybebyggelse. Buller från till exempel trafik och bostadsområden bör undvikas i större utsträckning i de områden som idag är utan bebyggelse och infrastruktur. Detta för att bevara värdet av tystnad och känslan av rofylldhet långt ifrån en stressig vardag. Den befintliga infrastrukturen bör bevaras och utnyttjas i största möjliga mån för att undvika exploatering och ytterligare fragmentering av landskapet. Enligt kommunen ska de befintliga 13

parkeringsplatserna längs kusten utökas och placeras i närhet till befintlig bebyggelse. Detta tankesätt bör främjas även vid framtida planering. För att bevara en kontinuitet i den idag ungefär likåldriga tallskogen bör en föryngringsåtgärd genomföras för att tallskogen ska finnas kvar i området. Spontana plantuppslag bör gynnas, till exempel genom att med stor försiktighet skapa luckor i bestånden där nya plantor har möjlighet att etablera sig. Eventuellt krävs stödplantering. I delar av tallskogens område finns goda möjligheter att orientera, även om detta sker under vissa restriktioner. Det bör även fortsättningsvis vara möjligt att anordna orienteringstävlingar som lockar hit folk från stora delar av landet. Utvecklingsförslag 1: Vandringsled Utveckling av området kan ske genom att anlägga en markerad slinga där skyltar på ett enkelt sätt beskriver och berättar vilka natur- och kulturvärden som finns inom området, både i skogen och på stranden. Genom att använda naturmaterial och en attraktiv layout, smälter skyltarna lättare in i omgivningen och lockar till läsning. Vandringslederna kan förslagsvis läggas söder om Äspet intill befintlig parkering och kollektivtrafik. Slingorna ska kunna användas av både turister och boende i kommunen för att kombinera rekreation och lärande. Ett förslag är att utgå från en lite längre slinga på drygt tre kilometer som delas upp i två kortare slingor. På så vis kan de strövande välja längden på sträckan men ändå utgå från samma parkeringsplats. I förslaget kombineras stranden och skogen genom att sträckningen dras i båda områdena. Slingan läggs på redan befintliga stigar för att minska slitaget och kanalisera besökarna. För att tydliggöra historien och helheten i landskapet bör information om ålabodarna involveras på de ställen slingan går utmed stranden. Eventuellt kan slingan utvidgas ytterligare med flera påbyggnadsslingor. Möjligheter att utnyttja den kollektiva trafiken från Kristianstad är i dagsläget goda, i form av Regionbuss 551, 552 och SkåneExpressen 4. Bussfärden tar cirka en halvtimme och avgår cirka en gång i timmen under både helger och vardagar. Dessutom utgår slingorna från en befintlig bilparkering i nära anslutning till busshållplatsen. 14

Utvecklingsförslag 2: Cykel-/vandringsled I dagsläget går en cykelled från Åhus söderut längs med skogens västra gräns. Det som saknas är en cykel-/vandringsled som är strandnära och går genom hela undersökningsområdet. En lång sammanhängande strandpromenad från Åhus hamn vidare söderut skulle öka tillgängligheten och locka fler besökare till området. Att cykla/vandra längs med stranden har ett högt upplevelsevärde som särskilt kan poängteras här längs Skånes längsta sandstrand. Det finns bitvis strandnära sträckningar men de hänger inte ihop med varandra och vissa delar kan behöva förstärkas. Kanaliseras besökarna till en led minskar slitaget på den känsliga vegetationen utmed stranden. Den långa sträckan gör att man bör kunna hitta delsträckor där det är färre människor och en känsla av orördhet infinner sig. Det område där den föreslagna leden främst kommer att behöva förstärkas är från södra delen av Äspet ner till strax söder om Yngsjö, samt förbi stora delar av Furuboda. Dessutom ges därmed möjligheten att cykla eller gå en annan väg på tillbakavägen. Bilburna personer kan använda befintliga parkeringar för att påbörja cykling/vandring på olika ställen utmed sträckan. Även möjligheten till att utnyttja kollektivtrafik finns i dagsläget genom Regionbuss 551 och 552. I översiktplanen för Åhus 2003 nämns att en strandnära gång- och cykelväg från Tosteberga till Juleboda skulle vara intressant ur turism- och rekreationssynpunkt. Ett förslag är att göra gång-/cykelleden längs kusten till en del av den redan befintliga Skåneleden vid Haväng och Ryssberget och anordna vindskydd och 15

grillplatser. Det kan göra lederna populära för kortare helgutflykter. En annan idé är att erbjuda vandringspaket med kost och logi såsom man gjort i andra delar av Skåne vilket kunde locka en bredare målgrupp. Paketen kan utvecklas med bland annat bed and breakfast, bo på lantgård, vandrarhem och fler campingmöjligheter. Förväntade positiva effekter av förslaget: Attraktiviteten kommer att öka för rekreations- och vandringsutövare genom en strandnära cykel-/vandringsled. Onödig nyexploatering av leder undviks genom att utnyttja befintliga stigar. Det som görs är att binda samman dem till ett nätverk av stigar i ett strandnära läge. En del av besökarna kanaliseras ut till strandpromenaden, vilket minskar slitaget i de känsliga lavmarkerna i tallskogen. Valmöjligheterna att välja olika alternativa vandrings-/cykelsträckningar ökar attraktiviteten och antalet besökare. Målgruppen utvidgas av bland andra cyklister och människor som har svårt för att gå på stranden. Kunskapen, och därmed uppskattningen för området som helhet, ökar hos strövarna genom att tilldelas lagom portioner av kunskap utmed lederna. Förväntade negativa effekter av förslaget: På grund av att sanddynerna och den tillhörande vegetationen är beroende av naturliga förändringsprocesser är det problematiskt att planera för cykelleder. Det kommer att behöva göras en större utredning för var det passar bäst att anlägga cykelleder. Delar av marken där strandpromenaden är tänkt att gå ägs av privatpersoner som inte är villiga att ha leden på sin mark. Ny mark tas i anspråk för att binda ihop befintliga stigar. Strövarna håller sig inte till de markerade lederna utan slitaget fortsätter ute i markerna över lag. Bad och strand Bakgrund Att åka till stranden för att bada och sola är ett relativt nytt fenomen. Det var först på 1800-talet som början till en badkultur uppstod bland den rikare delen av Sveriges befolkning. På många orter utmed Sveriges kuster uppfördes kallbadhus. Även i Åhus uppfördes ett på 1870-talet som kom att locka många besökare under sommarmånaderna. Den stora vågen av badturister kom på 1920-talet, samtidigt som det blev allt vanligare att nu verkligen bada i havet. Arbetstidsregleringen och lagen om semester gjorde att gemene man fick mer tid över och fler personer kunde skaffa sig sommarstugor vid kusterna. Tidigare innebar oftast badande att man bara tog ett snabbt dopp och promenerade på stränderna. Detta kan ha berott på att vissa läkare ansåg att det var skadligt för kroppen om man var i vattnet längre än tio minuter. Svaga människor, barn och äldre skulle stanna i vattnet i högst en till tre minuter. Nuförtiden åker man till stranden av många olika anledningar året runt, det kan vara att sola och bada, men även för att umgås, promenera, njuta av naturen och den öppenhet kusten ger. Kuststräckan mellan Äspet i Åhus och Juleboda är idag Kristianstad kommuns största turistattraktion. De flesta av stränderna utmed Hanöbukten är långgrunda sandstränder med 16

dynlandskap, vilket är idealiskt för barnfamiljer. Det finns även speciella badplatser för naturister, handikappade och hundar. Från Revhaken i norr till Juleboda i söder finns det 17 badplatser med servicefunktioner, vilket innebär toaletter och källsortering. Givetvis finns det ytterligare badplatser av naturbadskaraktär utmed riksintresseområdet men dessa har inte servicefunktion. Längs med kustens parkeringsplatser har det även tillkommit 24 nya källsorteringsstationer för att öka kapaciteten och trivseln. Den mest kända badstranden i östra Skåne är Täppet i norra delen av Åhus som har Blå Flagg. Denna kommer inte att tas upp närmare eftersom den inte ligger inom riksintresseområdet för turism och rörligt friluftsliv. Sandstrand en solig dag med hommebåtar Täppet är den mest kända badstranden i östra Skåne Förslag till bevarande För att inte skada sanddynerna och den variationsrika vegetationen mellan parkeringsplatserna och stränderna inom området bör spänger läggas ut på de stigar som används mest. Hus och badhytter utmed stränderna bör vid renovering inte ändras så att deras utseende skiljer sig mot övrig bebyggelse, utan att de behåller samma arkitektoniska stil. Badplatserna med olika servicefunktioner kan delas in i två olika grupper. Dels de som ska bevaras som de är och inte bör exploateras ytterligare och dels de som har ett behov eller har god möjlighet att utvecklas. De badplatser som mycket väl kan utvecklas för att ta emot ett högre tryck av människor är Yngsjö havsbad, Nyehusen-Furuboda och Rigeleje. De övriga stränderna bör bevaras och inte exploateras i någon större utsträckning på grund av att en allt för stor utveckling och för högt besökstryck kan ha betydande negativ effekt på naturmiljön. Områden att utveckla I dagsläget söker sig de flesta badgästerna till stränderna som ligger närmast Åhus, trots att det finns tillfartsvägar till de övriga stränderna. Det skapar ett högt tryck på ett fåtal badplatser och parkeringsproblem på grund av att antalet parkeringsplatser inte räcker till under sommaren. En möjlighet att få ner trycket på till exempel badplatserna Revhaken och Mästers väg är att man utvecklar ett antal badplatser längre söderut där det även finns bättre möjligheter till parkering. 17

Yngsjö havsbad och Rigeleje är de två bad som har Blå Flagg, förutom Täppets badstrand. Det är en europeisk kvalitetssymbol som visar på rena stränder och ren miljö. Genom att ha stränder med Blå Flagg kan man i större utsträckning locka till sig utländska turister eftersom de inte alltid är vana att kunna bada överallt, vilket vi svenskar tar för givet. Trots att man har Blå Flagg behöver detta inte innebära att man inte behöver utveckla stranden, tvärtom är det mer idealiskt att fortsätta utvecklingen av platser som redan har relativt bra standard. Nyehusen-Furuboda är indelad i sex badplatser vilka är från norr sett; Kaptenens väg, Slättnes väg, Hommevägen, Hillevägen, Monsunvägen och Skeppsvägen. Dessa badplatser är enligt Badplanen från 2003 planerade att få utökade parkeringsplatser vilket möjliggör att fler besökare kan parkera och att de inte hindrar utryckningsfordon. Hillevägen är ett bad som är någorlunda bra anpassat för handikappade och ligger även nära Furuboda kursgård som arbetar med funktionshindrade människor. Förslag till utveckling En barnvänligare och lekvänligare miljö åt barnen kan skapas för att locka till sig barnfamiljer. Exempelvis kan lekplatser anordnas i anslutning till stranden. Antalet grillplatser med bänkar och bord kan utökas längs stränderna. Dessa ska vara markerade på informationsskyltar och på turistkartor som finns tillgängliga på turistbyrån. Bättre tillfartsvägar och parkeringsmöjligheter, vilket kommunen planerar att anlägga vid Nyehusen-Furuboda. Tydliga vägskyltar från väg 118. En badbrygga i ett enklare utförande än den vid Täppet, till exempel en flytbrygga, kan locka fler besökare. Bättre marknadsföring av vad de olika badstränderna kan erbjuda bland annat genom att ha informativa skyltar om växt- och djurlivet. Cyklister och de som åker med kollektivtrafik bör gynnas eftersom de inte belastar de få parkeringsplatser som finns i området. Detta kan exempelvis ske genom att utöka vissa av Skånetrafikens bussturer så att alla Blå Flaggstränder blir anhalter under sommarmånaderna. Förväntade positiva effekter av förslagen En jämnare fördelning av besökare över kuststräckans stränder förebygger överutnyttjandet av den känsliga naturen. Informationsskyltar i anslutning till badplatserna kan få badgästerna och de boende i området att söka sig från stränderna och även upptäcka strövområden i skogen. Ökad turism genererar mer inkomster till kommunen. Turister som trivs kommer i större utsträckning tillbaka till samma plats och berättar även för sina vänner att det är en bra badstrand. Med utökade bussträckningar blir det mindre miljöpåverkan och mindre problem med parkering. Förväntade negativa effekter av förslagen Ökar turisttrycket över hela området kommer slitaget av marken gå snabbare, trots att förebyggande förslagsåtgärder gjorts. En badbrygga tar bort känslan av öppet hav och den visuella aspekten kan störas. Anläggandet av en badbrygga kan störa sandens naturliga förändringsprocesser. Fler turister ger ökade kostnader för strandstädning, sophantering och skötsel av toaletter. 18

Ålakusten Bakgrund Exakt hur länge man har fiskat ål längs det som vi dag kallar för ålakusten vet historieforskarna idag inte säkert. Skriftliga källor från 1500-talet visar att kyrkan i Åhus under medeltiden tog emot tunnor fyllda med ål i arrendeavgifter för åladrätterna. Men själva ålafisket är mycket äldre än så. Det är möjligt att det har fångats ål utanför Åhus redan under stenåldern. De skriftliga beläggen från 1500-talet visar också att Ålakusten var indelat i åladrätter, det vill säga skattbelagt fiske som gav fiskerätt inom en noggrant indelad kuststräcka. Under andra hälften av 1700-talet började kronan sälja ut åladrätter. Samtidigt uppfördes de första ålabodarna. Det var dock inte förrän under 1800-talets första hälft som många ålabodar, belägna med några hundra meters mellanrum, byggdes längs kusten. Ålafisket sker idag utmed hela kusten på åladrätter där fiskerätten är lagfaren på samma sätt som en fastighet. Ofta är det så att den som bedriver fisket äger den lösa egendomen medan åladrätterna arrenderas. Samtliga åladrätter brukas än idag under fiskesäsongen men det går inte att leva på ålafisket som enda inkomst. Tillgången på vandringsål har minskat drastiskt de senaste decennierna. Fram till 1960-talet var fångstmängderna betydande men har sedan dess minskat avsevärt och är idag bara en bråkdel av den tidens fångster. Ursprunget till dagens populära ålagillen föddes för många hundra år sedan, då de byar som ägde rättigheterna till ålafisket skickade sina byamän för att hämta arrendet hos ålfiskarna vid kusten. Ofta stannade de över natten i ålabodarna och bjöds på ålagille med ål och brännvin från trakten. Förslag till bevarande Bevarande av ålabodarna är viktigt eftersom de bidrar till den kulturmiljö som ger området en speciell karaktär. Tillsammans med den långa sandstranden kan ålabodarna marknadsföra området utåt för att locka hit turister. Bevarandet av ålabodarna och deras omgivande miljö kan inriktas dels på bevarandet av själva ålabodarna men också på bevarandet av hela den miljö som ett aktivt ålafiske skapar. Längs stranden ligger hommebåtarna uppdragna, dessa ger tillsammans med de uppspända ålahommorna och ålabodarna den speciella kulturmiljö som är typisk för området. Detta kan upplevas av boende, badande och strövande med flera. Del av strandmiljön längs med Ålakusten, ålabod, badhytter och redskap För att inte ålabodarna ska tappa sin historiska anknytning krävs att de fortsätter att vara en del av ålafisket och inte enbart blir till museala föremål där man låter ett fåtal av ålabodarna vara kvar medan andra blir till fritidshus och byggs om. Det är också viktigt att olika typer av ålabodar 19

finns kvar för att visa på hur de utvecklats och förändrats, de äldsta kvarvarande är från 1700- talet. En aktuell fråga för ålafiskets fortlevande är också fiskekvoten för ålafiske och ålens minskning. Nästan samtliga ålabodar ligger inom strandskydds- och naturvårdsområde. Enligt områdesbestämmelser för ålabodarna i Kristianstads kommun får ålabodarnas utseende inte förändras utan ska bibehållas i så hög grad som möjligt. Vid underhåll ska ursprungliga material användas för att bevara det traditionella utseendet. Det är inte bara den fysiska miljön som är viktig att bevara utan också själva indelningen och ägarförhållandet av åladrätterna. Förslag till utveckling Eftersom många människor beger sig till denna kustremsa varje år är information om ålabodarna och dess historia ett viktigt redskap längs stränderna. Ålabodarna borde här kunna lyftas fram i högre grad för att öka intresset för dem och deras bevarande. Informationen bidrar till att tydliggöra de förhållande som inte syns, som till exempel relationen mellan ålabodarna, markägandet och åladrätterna. Genom kombinationen av boende i ålabod och att se hur ålafisket går till tillsammans med ålagille där historia och sägner kan berättas levandegörs ålafisket. På detta sätt skulle ålabodarna kunna ge intäkter på samma gång som ålafisket fortlever. Denna typ av turism skulle vara lämplig att utveckla till ett Naturens Bästa-arrangemang eftersom det bygger på att utnyttja vad som finns lokalt. Ett aktuellt problem är den minskande tillgången på ål längst Ålakusten. Skulle ett ålfiskestopp träda i kraft är det viktigt att alternativ finns för hur man kan hålla liv i traditionen med ålafiske. En möjlighet är att som föregående förslag ta ut turister på fisketurer där man sedan släpper tillbaka ålen som fångats. Ål till ålagille skulle i sådana fall få köpas in från annan plats. Många av ålabodarna fungerar idag som fritidshus (eller som en form av badstuga) och används privat av ägarna till bodarna. Kanske skulle det ändå gå att hyra ut under åtminstone en del av ålasäsongen. Eftersom säsongen varar från slutet av juni och i alla fall förr i tiden in i november så skulle dessa ålabodar kunna fungera som vandrarhem/övernattningsstugor när badsäsongen börjar gå mot sitt slut och det inte längre är läge att ligga på stranden hela dagarna. Då kan andra aktiviteter vara attraktiva för de turister som är i området. Det är viktigt att ta till vara turismen inte bara under sommarmånaderna, därför bör även andra aktiviteter lyftas fram. Ett exempel är att ordna upplevelsehelger med fågelskådning, strövande och allmän kulturmiljöskådning i kombination med övernattning i ålabod. Ålabodarna och ålafisket skulle kunna användas mer i undervisningssyfte genom att en ålafiskare kan ta emot grupper av skol- eller förskolebarn där de får se hur ålafisket går till. Detta skulle kunna ge ytterligare inkomstmöjlighet för en ålafiskare som bestämmer sig för att ta emot turister för ålafisketurer. Denna aktivitet ligger också den utanför områdets turistsäsong. Ålabodsvandringen är en annan aktivitet som bör lyftas fram då denna är ett bra sätt att föra vidare historien kring ålakusten. En sådan vandring skulle vara lämplig att anordna med jämna mellanrum under sommaren eftersom nya turister kommer hela tiden och det bör därmed finnas underlag för återkommande vandringar. Genom samarbete mellan Kristianstads kommun och lokala konstnärer, som har ålakusten som inspirationskälla, skulle en slagkraftig indirekt marknadsföring av ålakusten kunna skapas. Ålafestivalen arrangeras under en dag varje år och VM i hommebåtsrodd går av 20

stapeln i samband med detta. Denna händelse skulle kunna marknadsföras på ett effektivare sätt än vad som görs idag. Speciellt viktigt är även att låta traktens konstnärer få utrymme även här så att de får en arena inte bara under den årliga konstrundan utan också i samband med festivalen och andra lokala arrangemang. För att säkra bevarandet av ålabodarnas traditionella utseende bör de ha ett skydd som inte riskerar att de rivs ned utan i första hand renoveras på ett varsamt sätt. Förväntade positiva konsekvenser Att ålabodarna kunde förtjäna sin egen framtid genom att ge ekonomisk vinst. Om de kan ge ekonomisk vinning kan viljan att helt göra om dem till fritidshus förhoppningsvis minska. Genom att levandegöra ålafisket skulle det bli mer attraktivt även för yngre generationer att fortsätta traditionen även om det inte går att försörja sig enbart genom ålafiske. Om ålafisket som turistisk upplevelse kan ge ekonomisk vinst så kan ålafisket som resurs få ökad betydelse. Förväntade negativa konsekvenser Då fler människor lockas till ett visst område sker en ökad belastning på en rad saker. Exempelvis ger det en ökad mängd sopor, större behov av toaletter och vatten och ökat slitage av det närmaste området kring ålabodarna. Marken under och kring ålaboden, själva ålaboden och åladrätten har ofta flera olika ägare. Ägarförhållandet kan därmed skapa ett problem när det gäller användandet av ålabodar som övernattningsmöjlighet för turister. 21

4. Referenslista Litteratur Aldskogius, Hans, m.fl., Kulturliv, turism och rekreation, Sveriges nationalatlas, Italien 1993. Blomberg, Per, Skånes kustområden: ett nationallandskap, Malmö; Länsstyrelsen 2001. Hansson, Paul, m.fl., Skånekustens kulturmiljöer, natur- och kulturmiljö, Länsstyrelsen Skåne län 2005. Kulturmiljöprogram för Kristianstads kommun, antaget av kommunfullmäktige 12/10 2003; Kristianstad: Stadsarkitektkontoret, 1995. Kultur och fritidsnämnden, Kristianstads kommun, Badplan, 2003. Länsstyrelsen i Kristianstad län, Från Bjäre till Österlen- skånska natur- och kulturmiljöer, Värnamo 1996. Magnusson, Lars, Vandra i Sverige - en vägvisare till sevärdheterna längs Sveriges vandringsleder, Värnamo 2000. Melander, Olle m.fl., På resande fot- 23 forskare skriver om turism och upplevelser, Kristianstad 2001. Mårtensson W. Anders, (red), Attraktiv kulturbygd: på upptäcktsfärd i Kristianstad kommun, Kristianstad 1994. Närmare till naturen i Skåne: skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård, Malmö; Länsstyrelsen 2003. Olsson, Kenth, - inte en vackrare plats på jorden Åhus historia, Bjärnum 1998. Rollof, Yngve, Ålabodar : sjöfartshistoria och ålafiske från Tosteberga till Kåseberga. Kristianstad 1985. Stadsarkitektkontoret, Kristianstad kommun, Kustplan 95, antagen av kommunfullmäktige 1997-05-13. Sandklef, Albert, Stranden och kustlandskapet i Halland 1: Halland. Land och bygd i Halland, Samfundet för hembygdsvård Årsbok, 1938. Zetterlund, Cecilia, Skydd av skyddsskog mål och medel, examensarbete, SLU; Institutionen för landskapsplanering, Ultuna, 2000. Internet Kristianstad kommun, Kommunal författningssamling 2003, http://www.kristianstad.se/upload/insyn_paverkan/dokument/forfattningssamling/kfs439_allmanna_lokala_or dningsforeskrifter.pdf, 2005-03-08. Utkast till: Riksintresse för naturvård och friluftsliv, handbok till 3 kap. 6 miljöbalken http://www.naturvardsverket.se/dokument/omverket/remisser/remisdok/handbok/pdf/handbok.pdf 2005-02- 22 Kristianstad kommun, naturvårdsplan: http://www.kristianstad.se/kommunen/mhk/nvplan/sok/sok_epi.asp 2005-02-24. Kristianstad kommun, stadsarkitektkontoret, Översiktsplan för Åhus, 2003: http://www.kristianstad.se/templates_custom/page 5421.aspx Förslag till regionalt kulturmiljöprogram. Länsstyrelsen: http://www.m.lst.se/documents/remiss%20förslag%20till%20regionalt%20kulturmiljöprogram%20för%20s kåne1.pdf 2005-02-22. Sökord riksintresse och miljöbalken: http://www.naturvardsverket.se/ 2005-03-03. Kartmaterial Stadsarkitektkontoret, digitalt GIS-material, 2005. Muntliga kontakter Andersson, Mats, medlem i Scoutkåren. Arvidsson, Per, medlem i Degeberga cykelklubb. Bengtsson, Inga-Britt medlem i Pan Kristianstad. Emanuelsson, Alvar, Åhus camping. Gustavsson, Tommy, Turistchef i Kristianstad kommun. Hultqvist, Åke, Ordagrant. Jungbeck, Ulf, medlem i Fågelklubben. N-Dumbrava, Ulla Inde, medlem i Kristianstad kanotklubb. Olsson, Jan, Landskapet JO. Roth, Lisbeth, medlem i Friluftsfrämjandet. Wallinius, Malin, medlem i Furuboda. Wennerström, Conny, Sjöbusen. 22