Red. Martin Widmark EN LÄSANDE KLASS

Red. Martin Widmark EN LÄSANDE KLASS Träna läsförståelse EN LÄSANDE KLASS Träna läsförståelse

EN LÄSANDE KLASS ISBN 978-91-637-4680-2 2014 Insamlingsstiftelsen En läsande klass, Malin Gonzalez, Malin Hugander, Malin Jonsson, Elisabeth Pettersson, Marie Trapp, Martin Widmark redaktion: Malin Wedsberg, Ulrika Wendéus Liber AB formgivare: Molly Rennéus, Liber AB teckningar: Kristina Grundström logotyp: Stina Wirsén och Tilda Hedengren Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2014

EN LÄSANDE KLASS Träna läsförståelse Malin Gonzalez Malin Hugander Malin Jonsson Elisabeth Pettersson Marie Trapp Martin Widmark Insamlingsstiftelsen En läsande klass

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Martin Widmark har ordet 6 UNICEF: Läsförståelse är en rättighet 8 En läsande klass 9 Läsförståelse i Sverige 10 Forskningsbaserade modeller 11 Läsförståelsestrategierna 13 Arbetssätt 16 Grafiska modeller 18 Så här arbetar du med åk 1 3 20 Hösttermin åk 1 3 Introduktionslektioner hösttermin 24 Lektion 1 5 Tema Fantasi eller verklighet? Spågumman 32 Lektion 6 10 Tema Djur i Sverige, Spågumman 34 Lektion 11 15 Tema Texter av Martin Widmark, Detektiven 36 Lektion 16 20 Tema Sport och fritid, Detektiven 38 Lektion 21 25 Tema Berättelser av Astrid Lindgren, Konstnären 40 Lektion 26 30 Tema Kalas, Astrid Lindgren, Reportern 42 Lektion 31 35 Tema Vänskap och kärlek, Reportern bortom raderna 44 Lektion 36 40 Tema Årstider, Reportern mellan raderna 46 Lektion 41 45 Tema Författare, Reportern på raderna 48 Lektion 46 50 Tema Religioner i Sverige, Cowboyen 50 Lektion 51 55 Tema Nyheter, Cowboyen 52 Lektion 56 60 Tema Reportage, Spågumman och Cowboyen 54 Lektion 61 65 Tema Sagor, Cowboyen 56 Lektion 66 70 Tema Barnvisor, Alla strategier 58 Lektion 71 75 Tema Historia, Alla strategier 60

Vårtermin åk 1 3 Introduktionslektioner vårtermin 62 Lektion 76 80 Tema Fantasi eller verklighet? Alla strategier 64 Lektion 81 85 Tema Berättelser av Helena Bross, Alla strategier 66 Lektion 86 90 Tema Barns rätt, Alla strategier 68 Lektion 91 95 Tema Skola, Alla strategier 70 Lektion 96 100 Tema Poesi, Alla strategier 72 Lektion 101 105 Tema Husdjur, Alla strategier 74 Lektion 106 110 Tema Äventyr, Alla strategier 76 Lektion 111 115 Tema Kroppen, Alla strategier 78 Lektion 116 120 Tema Uppgifter i matematik, Alla strategier 80 Lektion 121 125 Tema Fåglar, Grafiska modellen VÖL 82 Lektion 126 130 Tema Svenska landskap, Grafiska modellen VÖL 84 Lektion 131 135 Tema Olika genrer, Grafiska modellen VENN 86 Lektion 136 140 Tema Faktatexter, Grafiska modellen VENN 88 Lektion 141 145 Tema Textens budskap, Alla strategier 90 Lektion 146 150 Tema Läslust, Alla strategier 92 Kopplingar till övrig undervisning 94 Förskoleklass 96 Läsa för att lära i åk 4 6! 99 Modellektion planering 1 åk 5 100 Planeringar åk 4 106 Tabell åk 4 107 Planering 1 Läsning och läsförståelse 112 Planering 2 3 Spågumman 113 Planering 4 5 Detektiven och Spågumman 115 Planering 6 7 Konstnären 117 Planering 8 9 Reportern 119 Planering 10 11 Cowboyen 121 Planering 12 Spågumman och Cowboyen 123

Planering 13 Spågumman, Detektiven och Cowboyen 124 Planering 14 18 Repetera strategier 125 Planering 19 20 Tema Vänskap 130 Planering 21 Konstnären 132 Planering 22 Tema Dikter 133 Planering 23 Cowboyen 134 Planering 24 Repetera strategier 135 Planering 25 Cowboyen 136 Planering 26 Cowboyen, Detektiven 137 Planering 27 Cowboyen 138 Planering 28 Konstnären, Cowboyen 139 Planering 29 Källkritik, digitala texter 140 Planering 30 Repetition av samtliga strategier och utvärdering 141 Planeringar åk 5 142 Tabell åk 5 143 Planering 1 Spågumman 146 Planering 2 Detektiven 147 Planering 3 Reportern 148 Planering 4 Konstnären 149 Planering 5 Cowboyen 150 Planering 6 Konstnären 151 Planering 7 Cowboyen 152 Planering 8 Detektiven och Konstnären 153 Planering 9 Konstnären 154 Planering 10 11 Reportern 155 156 Planering 12 Reportern och Konstnären 157 Planering 13 14 Tema Tidningstexter 158 Planering 15 16 Tema Instruerande texter 160 Planering 17 18 Tema Klassiker 162 Planering 19 23 Tema Världsreligionerna 164 Planering 24 26 Tema Norden och nordiska författare 169 Planering 27 Grafiska modeller 172 Planering 28 30 Digitala texter 173

Planeringar åk 6 176 Tabell åk 6 177 Planering 1 3 Bokfrossa! 182 Planering 4 6 Tre svenska barnboksklassiker 185 Planering 7 8 Livet på 1600-talet 188 Planering 9 10 Rysare! 190 Planering 11 12 Tema Hälsa 192 Planering 13 14 Alfred Nobel 194 Planering 15 17 Två miljöproblem 196 Planering 18 20 Kärlek 199 Planering 21 28 Allas lika värde 202 Planering 29 Questioning the Author 210 Planering 30 Mellan raderna 211 En läroplansläsande lärar e 213 Litteraturreferenser Svenskspråkiga 216 Internationella källor 217 Internetresurser 218 Källförteckning Åk 1 3 220 Åk 4 233 Åk 5 237 Åk 6 239 Bildförteckning Illustrationer Åk 1 3 243 Åk 4 245 Åk 5 245 Åk 6 246 Foton Åk 1 3 246 Åk 4 6 247 Tack! 248

MARTIN WIDMARK HAR ORDET Som lärare, författare och förälder har jag under en lång tid funderat över vad läsning egentligen är. Jag måste erkänna att jag länge trodde att det mest handlade om att lära sig bokstäverna och att sedan få flyt i läsningen sedan kom läsförståelsen liksom av sig själv. Nu ser vi i undersökning efter undersökning att det inte fungerar så. Läsförståelsen kommer inte av sig själv. Varför vi idag har fler svaga läsare och färre goda läsare är förstås en väldigt spännande fråga att diskutera. Är det datorer, telefoner och sociala medier som konkurrerar om tiden? Beror det på den ökade individualiseringen i skolan? Håller de vuxna läsande förebilderna på att försvinna? Vad den bristande läsförståelsen kan få för konsekvenser för samhället och demokratin är däremot alltför lätt att räkna ut. Det är ett stort arbete som ligger framför oss och vi måste som pedagoger brinna för läsningen, inte för att någon annan säger det, utan för att vi själva är övertygade om att det är viktigt. Varje gång jag har kommit in i ett främmande klassrum under mina närmare tusen författarbesök på skolor runt om i landet, och mött en läsande klass, har jag slagits av samma önskan: Här skulle jag vilja att mina egna barn gick och varför kan inte alla få ha det så här bra? Nu är mina egna barn för stora tyvärr, men varje år börjar ca 100 000 barn i skolan och tänk om vi tillsammans kan ge dem en riktigt god läsförmåga! 6

Den här boken är en studiehandledning i läsförståelse. Modern forskning visar att strukturerade samtal om texter leder till ökad läsförståelse. Läraren visar på de läsförståelsestrategier som han eller hon själv använder och låter eleverna steg för steg göra dem till sina egna verktyg. Studiehandledningen är skriven av två låg- och tre mellanstadielärare som alla arbetar heltid som lärare. Boken innehåller veckoplaneringar som du kan följa om du undervisar i någon av årskurserna 1 6. Studiehandledningen hänvisar till texter, läsloggar och arbetsblad på hemsidan. I samband med detta arbete kan du ladda ner och fritt kopiera de texter som du behöver i ditt jobb med att öka läsförståelsen hos dina elever. Jag vill rikta mitt innerliga tack till de samarbetspartners som har gjort denna långsiktiga och kraftfulla satsning möjlig: de författare och illustratörer som utan krav på ersättning har upplåtit sina texter och bilder till projektet, Svenska PostkodLotteriet, Läsrörelsen, Junibacken, Liber, Bonnier Carlsen, Rabén & Sjögren, Natur & Kultur, professor Monica Reichenberg och doktor Barbro Westlund. Lycka till i arbetet önskar Martin Widmark, mellanstadielärare, författare och initiativtagare 7

UNICEF: LÄSFÖRSTÅELSE ÄR EN RÄTTIGHET Det finns ungefär två miljoner barn i Sverige. Bland dessa ser förutsättningarna att få en bra start i livet väldigt olika ut. Idag ser vi att läsförståelsen minskar och att det särskilt drabbar vissa grupper av barn. Detta är emot grundprinciperna i barnkonventionen som säger att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential och att alla barn har samma rättigheter. Barn som inte har tillgång till sina mest grundläggande rättigheter exempelvis att lära sig att läsa och få tillgång till bra barnböcker riskerar att halka efter. Det förlorar inte bara det enskilda barnet på, utan även samhället i stort. UNICEF välkomnar därför initiativet En läsande klass. Det behövs kraftansträngningar nu för att se till att alla barn i Sverige både lär sig läsa och förstår vad de läser. Vi ser också initiativet som ett sätt att öka kunskapen bland barn om deras rättigheter. I samarbete har vi därför lyft in barnkonventionen i studiematerialet. Kunskapen om sina rättigheter är en förutsättning för att barn ska kunna reagera om de blir dåligt behandlade och kräva att bli bemötta som fullvärdiga individer. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Men den innehåller också en barnsyn. Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Vi tror att litteraturen kan hjälpa oss att förstå och hålla diskussionen om synen på barn och relationen mellan barn och vuxna levande. Men en förutsättning för den diskussionen är naturligtvis att barn får tillgång till litteraturen och förstår texten på flera nivåer. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Det här uppdraget är vi mycket stolta över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, oavsett om det gäller humanitära insatser i en krigshärd eller om vi driver på för att förbättra situationen för barn i Sverige. Vi stöttar därför helhjärtat initiativet En läsande klass som ett sätt att se till att barn i Sverige får tillgång till sina rättigheter och möjlighet att utvecklas fullt ut. Lisa Ericson, programansvarig utbildning och delaktighet, UNICEF Barnkonventionen bygger på följande fyra grundläggande och vägledande principer: # Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2) # Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) # Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6) # Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12) 8

EN LÄSANDE KLASS Vi som har skrivit lektionsplaneringarna i boken En läsande klass är fem legitimerade, yrkesverksamma lärare. Vi har i flera år arbetat med läsförståelse-strategier som bygger på forskningsbaserade modeller. Vårt uppdrag har varit att visa hur arbetet med läsförståelsestrategier kan gå till. Lektionerna sträcker sig över 30 minuter om dagen eller 2,5 timmar per vecka och innehåller endast övningar i läsförståelse. Träning i avkodning, läsflyt och elevernas egen upplevelseläsning ligger utanför vår planering. Vår förhoppning med de planeringar vi skrivit är att de ska fungera för alla lärare och alla elever i alla klassrum och att de ska hjälpa eleverna att bli goda läsare stjärnläsare. Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta. Planeringarna innehåller inget enskilt arbete, eftersom dialogen och samtalet kring text är det centrala. Vår erfarenhet är att bra textsamtal i grupp har en positiv inverkan på gruppen och arbetsklimatet. Ett bra arbetsklimat är också en förutsättning för att kunna arbeta på djupet med textsamtal. Ännu en positiv effekt är att eleverna blir mer motiverade till läsning eftersom de får verktyg att förstå och samtala om texter. Samtalen i sig skapar också engagemang hos eleverna, ger texten en djupare mening samt väcker elevernas läslust. Studiehandledningen En läsande klass består av två delar, en för åk 1 3 och en för åk 4 6. I lågstadiedelen kallar vi varje veckoplanering för Lektioner eftersom innehållet lämpar sig att arbeta med under motsvarande en lektion. För åk 4 6 har vi valt att kalla det Planering, då arbetet ibland sträcker sig över flera lektioner, och ibland tar formen av längre projekt. Vi hade själva önskat att den här boken hade funnits när vi började arbeta aktivt med läsförståelse. Vi saknade då tips på bra texter och arbetsuppgifter kring dem. Därför är det vår tro och förhoppning att du, oavsett vilket ämne du undervisar i, ska ha stor nytta av det här materialet i ditt dagliga arbete med eleverna. Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp. Malin Gonzalez, Malin Hugander, Malin Jonsson, legitimerade lärare 1 7, Sätraskolan, Skärholmen Elisabeth Pettersson, Marie Trapp, legitimerade lärare 1 7, Råby skola, Nyköping 9

LÄSFÖRSTÅELSE I SVERIGE Ett antal forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Två av dem är Monica Reichenberg och framlidne professor Ingvar Lundberg. Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare professor i literacy vid Umeå universitet, gjorde tillsammans med professor Ingvar Lundberg 2010 en uppmärksammad interventionsstudie i särskolan där två modeller för läsförståelse, RT Reciprocal Teaching/Reciprok undervisning och Inferensträning, användes. Eleverna i studien testades både före och efter interventionen. Resultatet visade att elevernas läsförståelse ökade signifikant. Monica Reichenberg har också tillsammans med Kent Löfgren, fil dr och lektor vid Umeå universitet, använt RT i en interventionsstudie i årskurs 3 i grundskolan. Även där ökade elevernas läsförståelse signifikant. I en interventionsstudie (2013) används RT och modellen QtA Questioning the Author i en studie i årskurs 3. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Första gången hon kom i kontakt med höga effekter av RT var i början av 2000-talet (Arfwedson), vilket medförde att hon läste ett stort antal amerikanska rapporter om vilka teoretiska ramverk som ligger bakom undervisning i effektiva strategier för förståelse. Detta låg sedan som grund för den bok där Westlund förklarar RT, TSI (Transactional Strategies instruction) och CORI (Concept-Oriented Reading Instruction), samtliga beskrivna i den nationella rapporten NRP om vad som utmärker evidensbaserade modeller i läsförståelse. Hon har i boken försökt att omvandla och förklara amerikanska modeller så att de kan förstås av svenska lärare och också genomföras. Hon introducerade bl.a. begreppet läsfixarna för att förklara att lässtrategier för eleverna kan beskrivas som mentala verktyg för ökad förståelse. Westlund doktorerade 2013 med avhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Resultatet av hennes studie visar att en aktiv och strukturerad undervisning i förståelsestrategier samtidigt kan bli viktiga didaktiska bedömningsverktyg. 10

FORSKNINGSBASERADE MODELLER Våra planeringar bygger på och utgår från följande modeller: RT (Reciprocal Teaching),TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). Både RT och TSI utgår från fyra grundstrategier: # Att förutspå och ställa hypoteser # Att ställa frågor # Att reda ut oklarheter # Att sammanfatta Vi har lagt till ytterligare en strategi: # Att skapa inre bilder Därför kommer vi i denna bok att referera till fem läsförståelsestrategier. Till strategierna har vi valt att knyta grundtankarna från QtA för att eleverna också ska lära sig att uppmärksamma författaren bakom texten. Den viktigaste byggstenen i samtliga tre modeller är samtalen kring texterna. Samtalen ska handla om textens innehåll och budskap, tankar om texten och om hur strategierna har använts för att fördjupa förståelsen. Eleverna ska kunna använda exempel i texten för att motivera hur de har tänkt. RT (Reciprocal Teaching) Under 1980-talet utarbetades en modell för att jobba aktivt med läsförståelse av forskarna Palincsar och Brown. De tog fram fyra grundstrategier som goda läsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. Reciprocal betyder ömsesidig. Lärandet sker i dialog med andra och det gemensamma samtalet om texter skapar mening och förståelse. Centralt i RT är att läraren inledningsvis guidar eleverna genom lärarledda övningar för att träna på strategierna. Allt eftersom eleverna blir mer förtrogna med strategianvändningen förskjuts ansvaret i samtalet mer och mer till eleverna. Tanken är att eleverna ska kunna använda strategierna under sin egen läsning. TSI (Transactional Strategies Instruction) Modellen baseras på forskning av Michael Pressley och Ruth Wharton McDonald. Enligt TSI skall strategiundervisningen pågå hela läsåret, helst under hela skoltiden och utgå från följande riktlinjer: # Samtal om strategier och syftet med dem # Låta ansvaret stegvis gå över till eleverna # Lärandet sker i grupp # Att utbyta idéer TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever runt texten. I läsförståelsemodellen TSI betonas också: # Tänka högt/modellering för att synliggöra hur strategierna används # Grafiska modeller för att samla och sortera textens innehåll 11

QtA (Questioning the Author) Beck et al. och McKeown har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal som heter Questioning the Author. Modellen bygger på att läsaren ställer frågor som ifrågasätter författarens och textens auktoritet. Läsaren måste bli medveten om att författaren bakom texten påverkar både textens innehåll och läslighet. Arbetet sker genom att läraren leder textsamtal där eleverna uppmanas att ställa egna frågor till författaren, men även att komma med förslag på omformuleringar och förtydliganden av texten. Denna modell kan användas både för faktatexter och skönlitterära texter. Bra frågor att ställa är: # Vad vet vi efter att vi läst texten? # Vad tror vi utifrån det texten berättar? # Vad undrar vi efter att vi läst texten? # Varför använder författaren detta ord/den här frasen? # Kunde författaren ha använt ett annat ord här? Vilket? # Vilka ledtrådar ger författaren till vad som kan hända? # På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? # Vad försöker författaren säga med texten? 12

LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIERNA Lektionsplaneringarna i den här boken bygger på fem läsförståelsestrategier: att förutspå och ställa hypoteser, att ställa frågor, att reda ut oklarheter, att sammanfatta och att skapa inre bilder. Strategierna är personifierade med figurer som vi kallar för läsfixare (Barbro Westlund, se s. 10) De strategier vi arbetar med används innan läsningen börjar, under tiden man läser och efter läsning. När man introducerar strategierna är det viktigt att öva en strategi i taget och förklara syftet med den. Ett sätt att göra detta är att läraren modellerar strategin genom att tänka högt, se s. 16. Textavsnitten får inte bli för långa, utan texten bör delas upp, segmenteras, se s. 16. Det är också viktigt att man övar varje strategi flera gånger. När sedan läsaren behärskar alla strategier var och en för sig, ska man träna på att använda alla strategier samtidigt. Målet är att läsaren ska kunna använda strategierna självmant och automatiskt under sin egen läsning bli en Stjärnläsare. SPÅGUMMAN förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenrer. Denna strategi används innan, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutspå vad texten kommer att säga. DETEKTIVEN reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren: # Läser om ordet # Läser om meningen # Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang # Läser vidare för att se om texten ger fler ledtrådar till betydelsen # Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan # Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord # Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb) # Använder sina förkunskaper i ämnet # Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda 13

REPORTERN används under och efter läsningen och innebär att läsaren ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är: # På raderna # Mellan raderna # Bortom raderna Frågor på raderna kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta ledtrådar. De finns inte uttalade i texten, utan det är genom att hitta ledtrådarna och dra slutsatser som man hittar svaren. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar, se s. 16. Till din hjälp när du ska introducera Reportern finns en powerpoint och en visningsbild där de olika frågenivåerna ingår. Se hemsidan. COWBOYEN sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter. I skönlitterära texter sammanfattas det viktigaste genom att läsaren tänker efter vad som hände först, sedan och sist i berättelsen. I faktatexter plockar läsaren ut viktiga ord ur varje avsnitt nyckelord för att sedan kunna sammanfatta det viktigaste ur texten. KONSTNÄREN skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen. 14

STJÄRNLÄSAREN När läsaren låter dessa fem strategier samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse, kallar vi henne/honom för en Stjärnläsare. Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och använder sig då av en eller flera strategier. 15

ARBETSSÄTT Tänka högt/think aloud Det här arbetssättet går ut på att ge eleverna modeller för tänkande vid läsning. Genom att läraren berättar högt för eleverna hur hon/han tänker vid strategianvändning blir det lättare för eleverna att veta hur de kan tänka när de ska läsa på egen hand. När läraren tänker högt bör denne få med ord och begrepp som har att göra både med strategianvändningen och den lästa texten. Eleverna behöver få träna på att tänka högt kring sin egen strategianvändning. Ett bra sätt att låta dem träna är att läsa i par. En elev läser och stannar upp i läsningen på i förhand bestämda ställen i texten och säger något om textens innehåll. Den andra eleven antecknar då något om kamratens strategianvändning, dvs. hur kamraten gjorde för att förstå innehållet i texten. Segmentering Läraren delar i förväg upp texten i stycken utifrån var svårigheter eller diskussionspunkter finns i texten. Sedan löser gruppen svårigheterna tillsammans genom att använda lämplig strategi, i en diskussion om textinnehållet. Textkopplingar Att stanna upp under läsning och fundera på vad texten väcker för tankar är ett effektivt sätt att levandegöra en text. För att träna detta kan dessa kopplingar tydliggöras för eleverna på följande sätt: # TEXT TILL TEXT-KOPPLING innebär att läsaren jämför texten med andra texter. Vilken annan text som jag har läst påminner den här texten mig om? # TEXT TILL MIG SJÄLV-KOPPLING betyder att läsaren jämför texten med sina egna erfarenheter. Vad ur mitt eget liv får den här texten mig att tänka på? # TEXT TILL VÄRLDEN-KOPPLING är när läsaren jämför texten med världen utanför. Vad får den här texten mig att tänka på från världen utanför? Citat-tanke Övningen går ut på att välja ett citat från den lästa texten och sedan beskriva vilka tankar citatet väcker. Ett bra sätt att tydliggöra olika textkopplingar. Hem- och expertgrupper Klassen delas in i mindre grupper som får bli experter på en text/ämne. När de blivit experter träffas de i sin hemgrupp och delar med sig av sin expertkunskap. 16

Olika sätt att läsa på EKO-LÄSNING gruppen läser efter en förläsare. FINGERLÄSNING under högläsning följer läsaren med i texten med fingret. HÖGLÄSNING gruppen eller läraren turas om att läsa högt från den aktuella texten. KÖRLÄSNING gruppen läser högt tillsammans i kör. NÄRLÄSNING betyder att texten läses ett flertal gånger med fokus på att allt ska förstås. Strategin Detektiven är ett bra redskap att använda vid närläsning. PARLÄSNING läsningen sker parvis. PENNLÄSNING under högläsning följer läsaren med i texten med pennan i handen för att kunna markera exempelvis ord eller fraser under läsningens gång. REPETERAD LÄSNING samma textstycke läses högt flera gånger för att träna på flyt, intonation och inlevelse. SVANSLÄSNING, STAFETTLÄSNING högläsning i stor eller mindre grupp. Det finns ingen förutbestämd läsordning. Den som har lust fortsätter läsa när föregående läsare tystnar. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke. SÖKLÄSNING läsningen går ut på att hitta specifika detaljer i texten. UPPLEVELSELÄSNING läsning för att det är roligt och för att lusten finns. ÖVERSIKTSLÄSNING läsning som ska ge en överblick över texten och textgenren. 17

GRAFISKA MODELLER VENN-diagram VENN-diagram har fått sitt namn efter den brittiske logikern John Venn. Det består av två cirklar som delvis överlappar varandra. Ett VENN-diagram kan användas för att jämföra exempelvis texters innehåll, struktur, ordval osv. I diagrammet med två cirklar kan två texter jämföras. Det som är unikt med den ena texten skrivs in i den ena cirkeln. Det som är unikt för den andra texten skrivs in i den andra cirkeln. I det område som bildas där cirklarna möts, skriver man in det som är gemensamt för båda texterna. När eleverna jobbar med VENN-diagram kan det vara lättast att först samla informationen och sedan föra in den i cirklarna för att kunna göra jämförelser. VÖL Innan läsning får eleverna reflektera kring rubrikerna Vet och Önskar veta. Efter läsning funderar de på Lärt mig. Lättast är att skriva i en tabell. Denna övning är ett sätt att synliggöra vilken kunskap läsaren har innan läsning och vilken kunskap som hittats i texten. Glöm inte bort att vara källkritisk till det eleverna säger sig veta. Ställ frågor som: Hur vet du det? Stämmer det? Kan vi vara säkra på det? Om du vet att ett påstående är felaktigt, eller behöver kolla upp det, formulera istället en fråga tillsammans med eleverna och skriv in frågan under Ö (önskar veta). V VET REDAN Ö ÖNSKAR VETA L LÄRT MIG Tankekarta I en tankekarta samlar eleverna alla sina kunskaper i ett specifikt ämne. I mitten skrivs ämnet och i bubblor runt om samlas allt som man vet. Tankekartor används såväl innan som under och efter läsning för att sortera och synliggöra information. Glöm inte bort att vara källkritisk till det eleverna säger sig veta. Ställ frågor som: Hur vet du det? Stämmer det? Kan vi vara säkra på det? Om du vet att ett elevpåstående är felaktigt, eller behöver kolla upp det, formulera istället en fråga tillsammans med eleverna och skriv in frågan under Ö (önskar veta). 18

Flödesschema Orsak Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser 1. 2. 3. 4. Ett flödesschema kan användas för att visa på hur olika saker hänger ihop exempelvis orsaks- och verkansamband eller ett händelseförlopp. Berättelseschema I ett berättelseschema skriver man vad som händer först, sedan och sist i en berättelse. Man lägger också till var händelserna äger rum och vilka som var med. Med hjälp av berättelseschemat kan man sedan återberätta texten. Berättelseschemat kan med fördel även användas för att planera texter och för textbearbetning. Se Kopplingar till övrig undervisning, s. 94. Text: Författare: Händelse Person Miljö Först Sedan Till sist Namn: Datum: 19

SÅ HÄR ARBETAR DU MED ÅK 1 3 Planeringarna Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen. Lektionsplaneringarna för åk 1 3 är uppbyggda så att de går att följa både med årskurshomogena och årskursblandade klasser. Du följer därför samma lektionsplanering i alla tre årskurserna, men texterna blir längre/svårare och din roll som samtalsledare kommer att minska i takt med att eleverna blir mer förtrogna med lässtrategierna. Samma textgenrer och teman används i de tre årskurserna, både för att du ska kunna arbeta årskursintegrerat och för att ni ska kunna samlas kring ett tema eller en genre på skolan. Tänk vilka häftiga litteratursamtal det kan bli i korridorerna när alla arbetar med t. ex. fantasy eller nyheter samtidigt! Naturligtvis kan du byta texter mellan årskurserna som du tycker passar dig och din elevgrupp eller arbeta med texter som är aktuella i din övriga undervisning. Tiden Planeringarna omfattar ett arbete på ca 30 minuter om dagen, 15 veckor per termin, men tidsåtgången beror helt och hållet på vilka diskussioner som kommer upp och hur texten upplevs av elevgruppen du arbetar med. På 30 minuter om dagen kan inte allt det viktiga och roliga arbete som svenskundervisningen omfattar rymmas, så vi har definierat vad vi tycker att undervisningen i läsförståelsestrategier bör innehålla Vad? # Modellering av strategierna (modellektioner) # Tillämpning av strategierna # Textsamtal # Ordrika texter i flera genrer # Textinnehåll för olika intressen 20

Hur? Även den lässvage eller skrivsvage eleven ska känna sig trygg och utvecklas efter sin fulla kapacitet, tänk därför på följande: # Lektionstexterna ska högläsas av läraren. # Parläsning kan införas med ett eller ett par pass i veckan från andra klass för de elever som behöver pröva sina vingar och arbeta självständigt. # Elevprestationerna ska till övervägande delen vara muntliga. # När eleverna dokumenterar skriftligt ska de ha övat muntligt först. Textsamtalen Undervisning i läsförståelsestrategier får inte bli instrumentell så därför har vi lagt stor vikt vid att hitta texter med intressant och spännande innehåll som inbjuder till diskussioner. Det är samtalen som gör texten levande och intressant för eleverna. Var inte rädd att släppa taget om strategierna när diskussionerna sätter fart, utan knyt istället ihop lektionen på slutet genom att ge exempel på vilka strategier som eleverna använde i resonemanget. Höstterminen På höstterminen arbetar du och dina elever igenom strategierna grundligt. Arbetsgången är ganska regelbunden för att det inte ska kännas för krångligt och bli för mycket att hålla reda på. Texterna följer ofta ett tema och är särskilt utvalda för att passa bra att använda till en viss läsförståelsestrategi. Varje ny strategi modelleras genom att du tänker högt under tiden som du högläser texten. Alla texter och modellektioner finns på vår hemsida. I modellektionerna står det precis hur du kan gå till väga, och hur du kan tänka högt för att visa strategierna. De flesta modellektionerna är skrivna för att kunna användas både i åk 1, 2 och 3. Det är bara de gånger som modellektionen är början på ett längre arbete med samma text (lektion 1, 11 resp 26) som vi har skrivit en modellektion per årskurs. Vårterminen På vårterminen tillämpas alla strategier på olika typer av texter. Då tränar eleverna också på att använda grafiska modeller och på att jämföra texter med varandra. Även denna termin är texterna samlade i teman. Eleverna får även arbeta i små grupper och gå in i olika läsfixarroller. När alla strategier (Stjärnläsaren) tillämpas, kan du passa på att repetera en strategi som eleverna tycker är extra svår, och lägga mer fokus på den. 21

Läsfixarkort Som vi skrev i avsnittet Läsförståelsestrategier så personifierar vi läsförståelsestrategierna med figurer som vi kallar för läsfixare. I vår undervisning har vi läsfixarna både som visningsbilder väl synliga i klassrummet men också i form av läsfixarkort som eleverna förfogar över. Dessa finns för utskrift på hemsidan. Under högläsningen har eleverna varsitt eller flera läsfixarkort beroende på vilken/vilka strategier som övas. När eleverna vill förutspå, utreda, ställa frågor mm håller de upp sitt läsfixarkort. På varje lektionsplanering finns instruktioner om hur detta kan gå till. Läsfixarkorten kan fungera som ett tankestöd för eleverna, men du avgör själv om du vill använda dem eller om du tycker det fungerar lika bra eller bättre med handuppräckning. Dokumentera enskilt eller gemensamt? I lektionsplaneringen skriver vi att elever som klarar att arbeta självständigt kan prova att själva dokumentera i sina läsloggar och grafiska modeller från åk 2, men dokumenterandet får inte bli för betungande. Dokumentera hellre gemensamt om du tycker att dokumentationen stjäl tid från textsamtalen! Läslogg och loggbok Använd läsloggsdokumenten läslogg (se hemsidan) för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Exempel på läsloggar Stjärnläsaren, fakta Spågumman Innan läsningen Vad tror du att texten kommer att berätta? Vad vet du sedan tidigare om ämnet? Text: Författare: Innan läsningen Vad tror du att texten kommer att handla om? Under läsningen Skriv ner de nya ord och uttryck som du stöter på! Under läsningen Vad tror du kommer att hända härnäst? Skriv ner 1-2 frågor! Efter läsningen Plocka ut nyckelord! Vad tror du kommer att hända sedan? Efter läsningen Rita en bild som du tycker passar till texten! Namn Datum En läsande klass Läslogg: Stjärnläsaren 1/2 Läslogg Stjärnläsaren, fakta Namn Datum En läsande klass Läslogg: Stjärnläsaren 1/2 Läslogg Spågumman 22

Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången. Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren och Stjärnläsaren fakta fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna. För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Du kan välja att skriva ut och samla i en pärm/bok eller att spara digitalt. Dokumentationen i läsloggen sker via gemensam skrivning på storbild (OH, SmartBoard el. liknande), då alla elever ges möjlighet att vara med och formulera det som ska skrivas. När du känner att eleverna klarar att dokumentera själva kan du välja att skriva ut en läslogg till varje elev. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Sedan kan du välja att låta eleverna spara sina läsloggar i pärmar, mappar eller skrivhäften. Denna samling av läsloggar kallar vi för loggbok. Som komplement till läsloggarna finns även en självvärderingsmatris för åk 2 och 3, Bedömningsmatris för litteratursamtal (se hemsidan), som eleverna kan använda när de läser och diskuterar texter i par och i grupp. Samla även dessa i loggboken. Loggboken blir sedan ett utmärkt verktyg för utvärdering av elevernas utveckling när det gäller att använda de olika läsförståelsestrategierna. Att tänka på Vi föreslår att du delar ut lektionstexten till eleverna för att de ska kunna följa med i texten och göra markeringar under tiden som du högläser, men det går naturligtvis också bra att visa lektionstexten på storbild OH, SmartBoard el. dylikt om du har möjlighet. Beroende på elevgruppen och vilken teknisk utrustning som finns på skolan, väljer du det alternativ som fungerar bäst för dig. Det är viktigt att du har läst texten i förväg och gjort markeringar vid de ställen där du tycker att en strategi bör användas. I texterna finns förslag på några lämpliga ställen för lässtopp och diskussion. Alla de fantastiskt roliga och språkutvecklande arbetsuppgifter som går att koppla till arbetet med läsförståelsestrategier, men som inte ryms inom denna planering, ska du naturligtvis göra ändå på övrig lektionstid. Se några idéer och tips på s. 94 95 och på hemsidan. När man har börjat arbeta med strategier för läsförståelse, är det viktigt att skilja på strategilektioner och ren upplevelseläsning, och att vara tydlig med läsningens syfte. Under högläsning som syftar till en stark eller skön läsupplevelse är det inte lämpligt att låta eleverna avbryta läsningen. Diskussion om innehåll och upplevelser får då vänta tills efter avslutad läsning, då eleverna även kan få tillfälle att berätta vilka strategier de använt. Elisabeth Pettersson, Marie Trapp 23

HÖSTTERMIN ÅK 1 3 INTRODUKTIONSLEKTIONER HÖSTTERMIN Det första läsåret som du arbetar med läsförståelsestrategier i en grupp eller klass, kan det vara bra att först uppmärksamma eleverna på varför detta arbete är så viktigt. Därför har vi skrivit tre introduktionslektioner som du kan använda innan du startar upp höstterminens arbete. Dessa lektioner fungerar lika bra i åk 1, 2 och 3. Introduktionslektion 1 Introduktionslektion 2 Introduktionslektion 3 Lektionsnr och innehåll Lärarledd diskussion om vad det innebär att läsa Högläsning på annat språk Högläsning med felläsningar Text (samma texter åk1, 2 och 3) Imse Vimse på finska, en tysk barnvisa och en konstig mening, s. 25 Modellektion, se s. 26 En otrolig natt, se s. 28 Föreläsning av läraren Presentation av läroplanens mål PowerPoint-presentation, se hemsidan Mål ur Lgr 11, se hemsidan SYFTE: Syftet med dessa lektioner är att eleverna ska förstå att läsning är mer än att bara avkoda ord, och att läsningen blir intressant och rolig när man förstår vad man läser. Vidare syftar lektionerna även till att motivera eleverna till att använda sig av läsförståelsestrategier och att samtala om sin läsning. 24

Introduktionslektion 1 (åk 1, 2 och 3) Lektionsmaterial: Visningsbilder på de fem läsfixarna : Spågumman, Detektiven, Konstnären, Reportern och Cowboyen (se hemsidan) Fråga eleverna vad man måste veta för att kunna läsa. De kommer förmodligen att berätta att man måste kunna bokstäverna och ljuden som bokstäverna representerar. Bekräfta detta. Läs sedan en av följande två texter med stor inlevelse. Du visar därmed att det går att läsa en text utan att förstå ett endaste ord. Du kan med fördel visa texten för eleverna medan du läser den. Hämä-hämähäkki kiipes langalle. Tuli sade rankka, hämähäkin vei. Aurinko armas kuivas satehen. Hämä-hämähäkki kiipes uudelleen. (Imse Vimse Spindel på finska) Alle meine Entchen schwimmen auf dem See. Köpfchen in das Wasser, Schwänzchen in die Höh (Tysk barnvisa) Fråga sedan eleverna vad mer som måste till för att de ska förstå texten. De kommer säkert att föreslå att de måste förstå orden. Fråga om de tror att du läste texten rätt. Någon föreslår säkert att du också måste veta hur orden uttalas och vilka stavelser eller ord som ska betonas. Läs sedan följande mening på svenska: Jag fyra bröder har och systrar två som bor hemma alla. Se förbryllad ut och berätta att du inte begriper vad texten betyder. Fråga eleverna varför du inte förstår texten fast du egentligen förstår varje ord. Här berättar troligen någon av eleverna att orden bör stå i en särskild ordföljd för att man ska förstå. Sortera med hjälp av eleverna orden i meningen så att ni kan förstå den. Jag har fyra bröder och två systrar som alla bor hemma. Fråga sedan hur man lär sig ordföljden. Denna diskussion blir extra intressant för de klasser som har elever med andra modersmål. Berätta till sist att en stjärnläsare använder sig av olika strategier för att förstå texter. De strategierna kallar vi för läsfixare. Visa bilderna och presentera läsfixarna. Introduktionslektion 2 (åk 1, 2 och 3) Läsfixarna modelleras genom texten En otrolig natt se s. 28 Introduktionslektion 3 (åk 1, 2 och 3) Föreläsning Läsfixare, PowerPoint med manus, se hemsidan Presentation av kursplanemålen, se hemsidan 25

Modellektion Introduktion Text: En otrolig natt (se s. 28) Modellering av Spågumman, Detektiven, Reportern, Cowboyen och Konstnären Förberedelser: Ta fram en ordlista (du ska slå upp ordet flamingo lite senare) och visningsbilder på alla fem läsfixarna. INNAN LÄSNINGEN: Läs rubriken En otrolig natt och visa bilden på dörren för eleverna. Berätta därefter vad du kommer att tänka på utifrån rubrik och bild. Till exempel Jag ser en öppen dörr på bilden, så jag tänker att texten säkert kommer att handla om någon som vaknar och stiger upp på natten. Säkert kommer det att hända något ovanligt, som man inte räknar med ska hända, eftersom texten heter En otrolig natt. Berätta sedan att det finns en läsfixare som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och förutspår vad som kommer att hända och visa upp bilden med Spågumman. Läs därefter med inlevelse och stanna upp vid de numrerade markeringarna. Förslag på hur du sedan kan gå tillväga ges vid varje fotnot. UNDER LÄSNINGEN: 1. TÄNK HÖGT: Vad är det som rör sig där under tidningshögen? Kan det vara ett marsvin? Det kan ju inte vara något stort, för tidningar är ju inte så stora. (Låt några av eleverna berätta vad deras spågummor tror.) 2. TÄNK HÖGT: Nu förstod jag inte riktigt... bedövad? stora som tefat? Håll upp bilden på Detektiven och berätta att den ser till att läsaren stannar vid nya ord och reder ut oklarheter. Berätta också att ibland måste man ta hjälp av en kompis, någon vuxen eller kanske slå upp ordet för att förstå. TÄNK HÖGT: När man lagar hål i tänderna kan man få en bedövning så att känseln försvinner. Om Anina blev som bedövad kanske det betyder att hon inte såg och hörde det som var runt omkring, utan bara den där krokodilen. Ögon stora som tefat måste betyda att hon stirrade med ögonen vidöppna, för tefat är tallrikar som man har under tekopparna, och när man stirrar ser ögonen större ut. 3. Visa bilden på Reportern. Berätta att Reportern ställer frågor till sig själv för att förstå vad som händer i texten. Ställ följande frågor och låt eleverna svara: # Vad gör krokodilen med sin svans? # Varför gör den så? # Varför får Anina en chock när hon tittar ner på tidningen? 4. Visa Detektiven igen och berätta att man ibland behöver läsa om ett ord, en mening eller ett stycke. Fundera tillsammans med eleverna över ordet barrikad. Vad kan ordet betyda? Vilka ledtrådar till ordets betydelse finns i texten? Läs om meningen om när Anina skjuter sängen mot dörren. 26

TÄNK HÖGT: Det måste vara sängen som har blivit en barrikad. Den skyddar Anina mot krokodilen eftersom den står för dörren. En barrikad måste vara ett skydd att gömma sig bakom. Villrådig? Visa Detektiven igen. Läs om ord och mening men visa att du ändå inte riktigt förstår. TÄNK HÖGT: Jag hittar inga ledtrådar i det jag HAR läst. Kanske hjälper det att läsa VIDARE? Stanna när du har läst de följande frågorna som Anina ställde sig. Berätta att du nu förstår att hon inte riktigt visste vad hon skulle göra. TÄNK HÖGT IGEN: Besten måste syfta på krokodilen och ordet best betyder nog någonting stort och otäckt. 5. Visa bilden på Detektiven och berätta att du inte riktigt förstår ordet flamingor. Visa ordlistan och berätta att orden i ordlistan står i bokstavsordning. Slå upp ordet flamingo i din ordlista och läs betydelsen.visa Reportern och ställ följande frågor: # Varför såg flamingorna ut som en födelsedagstårta för krokodiler? # Vad gör Anina med tidningen? # Varför klappar hon och skriker? Låt några elever besvara frågorna. Visa Spågumman och berätta att hon förutspår vad som kommer att hända utifrån ledtrådar i texten. TÄNK HÖGT: Det här är riktigt spännande! Krokodilen kom ju ut ur tidningen. Jag tror att Anina lyckas skrämma ut flamingorna ur tidningen och att krokodilen kommer att jaga dem istället. Då tror jag att Anina öppnar ytterdörren så att alla djur försvinner ut. Håll upp bilden med Konstnären och berätta hur han hjälper oss att fixa läsningen. Han ger oss bilder i vårt huvud så vi har lättare att komma ihåg det vi läst. Be eleverna att blunda och läs därefter till nästa lässtopp. 6. Berätta vilka bilder du sett i ditt huvud. T. ex.: # Jag såg krokodilen med några fågelben och rosa fjädrar som stack ut ur munnen. Låt några av eleverna berätta om sina bilder, om det finns tid. 7. Visa Reportern igen. # Vad hade Anina svårt att förklara för sina föräldrar? # Tror du att detta har hänt på riktigt? Låt några elever besvara frågorna. EFTER LÄSNINGEN: Visa Cowboyen och berätta att han är den läsfixare som fångar in det viktigaste i texten med sin lasso. Sammanfatta det viktigaste i berättelsen med hjälp av orden först, sedan och sist. T. ex.: Först vaknade Anina och upptäckte att en krokodil prasslade i tidningshögen. Sedan blev hon jagad av krokodilen och byggde en barrikad. Sedan förstod Anina att krokodilen kom från tidningen, och fick en idé. Hon lockade ut flamingor ur tidningen, som krokodilen kunde äta. Till sist lockade Anina tillbaks krokodilen och de flamingorna som inte var uppätna in i tidningen igen. På morgonen trodde inte Aninas mamma och pappa på hennes förklaring om varför det var blött på golvet och att dörren var sönderslagen. 27

En otrolig natt 28

➊ Anina var tio år, så även om hon halvsov kunde hon hitta från sitt rum till badrummet. Dörren till hennes rum brukade vanligtvis stå på glänt och nattlampan i hallen gjorde det tillräckligt ljust för att hon skulle kunna ta sig till badrummet förbi telefonbordet. En natt när hon gick förbi telefonbordet på väg till badrummet hörde Anina något som lät som en dämpad väsning. Men eftersom hon halvsov brydde hon sig knappast om det. Hur som helst kom det ganska långt bortifrån. Inte förrän hon var på väg tillbaka till sitt rum såg hon varifrån det kom. Under telefonbordet låg en hög trave gamla tidningar och tidskrifter och denna hög började nu röra på sig. Det var därifrån ljudet kom. Plötsligt började högen rasa åt alla håll höger, vänster, hit och dit så att tidningar och tidskrifter spreds över hela golvet. Anina trodde inte sina ögon när hon såg en grymtande och frustande krokodil komma fram under telefonbordet. Anina blev som bedövad. Med ögon stora som tefat såg hon hur krokodilen kravlade sig ut ur tidningshögen och sakta såg sig omkring i lägenheten. Den tycktes just ha kommit upp ur vattnet för hela kroppen var drypande våt. Överallt där krokodilen klev blev mattan under den dyblöt. ➋ Krokodilen rörde sitt huvud fram och tillbaka och lät höra ett högt väsande ljud. Anina svalde hårt när hon såg krokodilens gap med dess fruktansvärt långa rad av tänder. Den svängde långsamt svansen fram och tillbaka. Anina hade läst om detta i Djurbladet hur krokodilen slår med svansen i vattnet för att anfalla eller jaga bort sina fiender. Hennes blick föll på det senaste numret av Djurbladet, som hade fallit ner från högen och låg vid hennes fötter. Hon fick en ny chock. På omslaget hade det tidigare funnits en bild av en stor krokodil på en flodstrand. Nu var flodstranden tom! ➌ Anina böjde sig ned och plockade upp tidningen. I samma ögonblick slog krokodilen så hårt med svansen att den stora vasen med solrosor som stod på golvet gick sönder och solrosorna ströddes ut överallt. Med ett snabbt skutt var Anina inne i sovrummet. Hon smällde igen dörren, högg tag i sängen och sköt den mot dörren. Hon hade byggt en barrikad som skulle skydda henne från krokodilen. Lättad andades hon ut. 29

➍ Men sedan blev hon villrådig. Tänk om besten bara var hungrig? Kanske måste man ge krokodilen något att äta för att få den att ge sig iväg? Anina tittade än en gång på sin djurtidning. Om krokodilen kunde kravla sig ut ur bilden skulle kanske också andra djur klara av det. Anina bläddrade snabbt igenom tidningen och stannade vid en flock flamingor i ett djungelträsk. Perfekt, tänkte hon. De ser ut som en födelsedagstårta för krokodiler. Plötsligt hördes ett kraftigt brak och spetsen på krokodilens svans trängde sig igenom dörren som splittrades. Kvickt höll Anina upp bilden av flamingor framför hålet i dörren och ropade så högt hon kunde: Ge er iväg från träsket! Schas! Schas! Sedan kastade hon tidningen genom hålet ut i hallen, klappade händerna och tjöt och skrek. ➎ Hon kunde knappast tro vad som hände härnäst. Hela hallen var plötsligt full med skriande flamingor som vilt flaxade med vingarna och sprang kors och tvärs på sina långa, magra ben. Anina såg en fågel med en solros i näbben och en annan som nappade till sig mammas hatt från dess krok. Hon såg även en flamingo försvinna ner i krokodilens gap. Han svalde flamingon i två snabba tuggor och lät den raskt följas av nästa, den med solrosen i näbben. 30

Efter två portioner flamingo verkade krokodilen ha fått nog och lade sig belåten ner mitt i hallen. När han hade slutit ögonen och inte längre rörde sig öppnade Anina hastigt dörren och slank igenom den ut i hallen. Hon höll upp det tomma tidningsomslaget framför krokodilens nos. Snälla, viskade hon, vänd tillbaka hem. Hon smög tillbaka in i sovrummet och tittade genom hålet i dörren. Hon såg att krokodilen nu var tillbaka på tidningsomslaget. Nu gick hon försiktigt in i vardagsrummet där flamingor trängdes runt soffan eller stod på tv:n. Anina öppnade tidningen på sidan med den tomma bilden. Tack, sa hon, tack så väldigt mycket. Nu får ni flyga tillbaka till ert träsk. ➐ ➏ På morgonen var det väldigt svårt för henne att förklara den jättelika våta fläcken på golvet och den sönderslagna dörren för sina föräldrar. De trodde väl inte helt på krokodilen, men mammas hatt var och förblev försvunnen. 31