Muskuloskelatala besvär, värk, fibromyalgi och arbete

Muskuloskelatala besvär, värk, fibromyalgi och arbete Ingemar Petersson, professor Director Epi-centre Skåne www.skane.se/ecs Rheumatology and Orthopedics Skånes University Hospital, Lund Lund University Sweden Epi-centrum Skåne Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar MUSKULOSKELATALA BESVÄR, VÄRK, FIBROMYALGI OCH ARBETE

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar Smärta Rörelseorganens smärta allmänt Ryggsmärta Artros Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA Spondylartriter/Ankyloserande spondylit Korttidssjukskrivning och Rörelseorganens sjukdomar

" Försäkringsmedicin- ett nödvändigt ont för framtidens läkare?" Ingemar Petersson, Professor i Försäkringsmedicin Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne www.skane.se/ecs FoU-centrum Skåne Skånes Universitetssjukhus, Lund Epi-centrum Skåne Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Definitioner Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Ovanstående definition antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, ett nätverk som består av representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, SBU, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Wikipedia 20120609 samt Försäkringskassan Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Gossage CD. Insurance Medicine. Canad.M.A.J. 1960:82 (April 30):931-933 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

LU:s första professor i försäkringsmedicin utnämnd Publicerat: 2012-04-27 Sverige har fått sin första professor i försäkringsmedicin med inriktning mot rörelseorganens sjukdomar: Ingemar Petersson utnämndes i månaden till adjungerad professor i ämnet vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet. Den nya professorsutnämningen är den andra inom försäkringsmedicin överhuvudtaget i landet.

Delarbete I i. Hubertsson J, Petersson IF, Arvidsson B, Thorstensson CA. Sickness absence in musculoskeletal disorders Patients experiences of interactions with the Social Insurance Agency and health care. A qualitative study. BMC Public Health. 2011 Feb 16;11:107. ii. Risk of sick leave and disability pension in working-age women and men with knee osteoarthritis Submitted February 2012 iii. Socioeconomic differences in sick leave and disability pension among working-age women and men with knee osteoarthritis iv. Diagnosis-specific duration of sick leave musculoskeletal disorders in perspective Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Syfte Att öka förståelsen för: Hur patienter sjukskrivna för sjukdomar i rörelseorganen upplevt sin kontakt med sjukvård och försäkringskassa Vad de upplevt som underlättande respektive försvårande faktorer för återhämtning och återgång i arbete Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Material och metod 15 personer, 11 kvinnor, 4 män, ålder 33-63 Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor Sjukskriven (eller sjukersättning) minst ett halvår de senaste tre åren för sjukdom i rörelseorganen Kvalitativ innehållsanalys (content analysis) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Resultat Splittrad rehabiliteringsprocess försvårar återgång i arbete Komplext system Bristande samarbete Fysiska, psykiska och sociala aspekter samverkar Möjligheten att anpassa omgivande förutsättningar påverkar återgång i arbete Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Chronic muskuloskeletal pain in Sweden (point prevalence 34,5%) Chronic widespread pain 11,4 % FMS 1,3 % Bergman, Petersson Jacobsson et al J Rheumatology 2001;28(6):1369-77 Bergman, S., L.T.H. Jacobsson, P. Herrstrom, and I.F. Petersson, Pain, 2004. 108: p. 115-123 Primary Care Rheumatology MSK disorders Orthopaedics Primary Care Chronic inflammatory arthritides 2 % whereof RA 0,51% Osteoarthritis 10-15 % Joint pain 15-20 % Ingemar Petersson

Prevalens RA samt höft- och knäledsartros i Skåne December 31 2006 9% 8% 7% 6% Knäledsartros Höftledsartros Ledgångsreumatism 5% 4% 3% 2% 1% 0% Data från MORSE-projektet, Martin Englund, Ingemar F Petersson, www.morse.nu Age

Smärttillstånd i handen- Karpaltunnelsydrom (CTS) Number of new cases per year and 1 000 Nerve entrapment 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor Females MänMales 25 000 nya fall per år i Sverige (population 9 miljoner) Age Atroshi, Englund, Petersson et al. Arch Intern Med. 2011 May 23;171(10):943-4

Handledsfraktur Data från MORSE, www.morse.nu 1200 1000 800 Incidens 2006 per 100,000 invånare? Kvinnor 600 400 Män 200 0 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Age (yrs)

Övergripande statistik för sjukskrivning i Region Skåne avseende sjukdomar i rörelseorganen - Kroniska artritsjukdomar - Skuldrans sjukdomar och skador - Handledens sjukdomar och skador - Höft- och knäartros - Mjukdelsskador i knä Utgör underlag i Socialstyrelsens specifika beslutsstöd

Förklarande text till tabellerna Sjukskrivningsdata är baserad på samkörning av Region Skånes vårddatabaser 2003-01-01 t.o.m. 2006-12-31 med data från Försäkringskassan 2003-01-01 t.o.m. 2007-09-26 Längden på sjukskrivning avser sjukskrivning i anslutning till huvuddiagnos Bara sjukskrivning som någon gång under perioden leder till utbetalning från Försäkringskassan ingår i materialet Exempel 1) - Anställd sjukskrivning upp till 14 dagar (karens+arbetsgivarperioden) finns inte med i materialet, medan sjukskrivning på t.ex. totalt 15 dagar finns registrerad i materialet som 15 dagar lång Exempel 2) - Arbetslös sjukskrivning överstigande 1 dag (karensdagen) finns med i materialet (i och med att ersättnnig utgår från Försäkringskassan fr.o.m. dag 2) Sjuk- och aktivitetsersättning (SA) ingår inte Den statistik som presenteras på de kommande sidorna har tagits fram och sammanställts av Martin Englund, leg. läk, epidemiolog, i samarbete med Anna Jöud, folkhälsovetare, båda MORSE-projektet samt konsulterna Thor Lithman, epidemiolog och Dennis Noreen, statistiker

Skuldrans sjukdomar och skador Rotatorcuffsyndrom, bicepstendinit, tendinit med förkalkning, impingementsyndrom samt bursit i skulderled Diagnosspecifik sjukskrivning 1 Förekomst av sjukskrivning (ej SA) och typvärde för sjukskrivningslängd i anslutning till diagnoserna M75.1-M75.5 1 Kön (antal individer med diagnosen 15-64 år) Antal personer med sjukskrivning enl. def.(%) Median (25, 75 percentil) Bruttodagar Nettodagar 2 Σnettodagar/ Σ bruttodagar (mått på genomsnittlig omfattning) Kvinnor (n=4673) Män (n=4759) 554 (11,9%) 47 (29, 98) 25 (10, 60) 0,65 582 (12,2%) 62 (31, 121) 36 (15, 74) 0,68 1 Sjukskrivningsorsak kan inte säkert tillskrivas huvuddiagnosen även om det är sannolikt att det ofta är så för de som startar i anslutning till diagnosdatum. Data finns bara för sjukskrivning där ersättning utgår från Försäkringskassan. 2 Nettodagar är antalet sjukskrivningsdagar brutto multiplicerat med dess omfattning, t.ex. två sjukskrivningsdagar 50% (2 bruttodagar) blir en netto sjukskrivningsdag (2 x 0.5 = 1).

Höft- och knäledsartros Höftledsartros Diagnosspecifik sjukskrivning 1 Förekomst av sjukskrivning (ej SA) och typvärde för sjukskrivningslängd i anslutning till diagnosen M16 1 Kön (antal individer med diagnosen 15-64 år) Antal personer med sjukskrivning enl. def.(%) Median (25, 75 percentil) Bruttodagar Nettodagar 2 Σnettodagar/ Σ bruttodagar (mått på genomsnittlig omfattning) Kvinnor (n=1833) Män (n=1792) 283 (15,4%) 111 (81, 176) 74 (47, 115) 0,65 368 (20,5%) 109 (76, 156) 75 (42, 111) 0,71 1 Sjukskrivningsorsak kan inte säkert tillskrivas huvuddiagnosen även om det är sannolikt att det ofta är så för de som startar i anslutning till diagnosdatum. Data finns bara för sjukskrivning där ersättning utgår från Försäkringskassan. 2 Nettodagar är antalet sjukskrivningsdagar brutto multiplicerat med dess omfattning, t.ex. två sjukskrivningsdagar 50% (2 bruttodagar) blir en netto sjukskrivningsdag (2 x 0.5 = 1).

Höft- och knäledsartros Knäledsartros Diagnosspecifik sjukskrivning 1 Förekomst av sjukskrivning (ej SA) och typvärde för sjukskrivningslängd i anslutning till diagnosen M17 1 Kön (antal individer med diagnosen 15-64 år) Antal personer med sjukskrivning enl. def.(%) Median (25, 75 percentil) Bruttodagar Nettodagar 2 Σnettodagar/ Σ bruttodagar (mått på genomsnittlig omfattning) Kvinnor (n=4687) Män (n=4348) 431 (9,2%) 102 (37, 211) 58 (18, 124) 0,65 506 (11,6%) 104 (36, 236) 64 (19, 140) 0,66 1 Sjukskrivningsorsak kan inte säkert tillskrivas huvuddiagnosen även om det är sannolikt att det ofta är så för de som startar i anslutning till diagnosdatum. Data finns bara för sjukskrivning där ersättning utgår från Försäkringskassan. 2 Nettodagar är antalet sjukskrivningsdagar brutto multiplicerat med dess omfattning, t.ex. två sjukskrivningsdagar 50% (2 bruttodagar) blir en netto sjukskrivningsdag (2 x 0.5 = 1).

Sjukfallskartläggning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% M54 ca 30% Övriga fysiska sjukdomar Totalt Sjukd i muskuloskel syst Totalt Psykiska sjukd Totalt Myalgier mm Totalt Missbruk, beroende Totalt Maligniteter Totalt Mag-/tarmsjukdomar Totalt Kroniska lungsjukdomar Totalt Hjärt-/kärlsjukdomar Totalt Graviditet och förlossning Totalt Anpassningsstörn och reak på stress Totalt 10% 0% Kvinnor (n= 11437) Män (n= 6587)

Impact on quality of life of chronic disease Musculoskeletal conditions are associated with the poorest quality of life Sprangers et al J Clin Epidemiol 2000; 53(9):895-907 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Chronic musculoskeletal pain restricting activities of daily living Health in the European Union Eurobarometer Special Report 272, September 2007 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Samhällskostnader Rörelseorganens sjukdomar i Sverige Jonsson D, et al. International Journal of Technology Assessment in Health Care, 16:4 2000), 1193 1200 Loss of production Total Costs in 1994, Million SEK ( ) RA OA Low Back Pain Sick Leave 584 ( 63) 988 ( 107 ) 9 308 ( 1 008) Early retirement 1 319 ( 143) 5 410 ( 586) 14 949 ( 1 619) Total costs (direct and indirect) 2 907 ( 315) 7 419 ( 803) 25 089 ( 2 717)

What we know about work absence in MSK disorders from from disease registers Lech Wałęsa, Former President of Poland, Fit for Work Global Ambassador, Brussels October 2011 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Regeringens Rehabiliteringsråd- Besvär från Rörelseorganen 2011 Docent Ingemar Petersson Ortopediska och reumatologiska klinikerna Skånes Universitetssjukhus Lund Sweden Rehabiliteringsrådet

Besvär från rörelse organen Arbetsgrupp Skånes universitets sjukhus Doc. Ingemar Petersson Linköpings Universitetssjukhus Professor Birgitta Öberg Uppsala Akademiska sjukhus Professor Eva Vingård Karolinska Institutet Professor Irene Jensen Rehab medicinska klin. Danderyd Karin Rudling Rehabiliteringsrådet

Ytterligare forskning behövs kring bedömning av rehabiliteringspotential i relationen till arbetsåtergång vid långvarig smärta särskilda gruppers behov av rehabilitering till arbetsåtergång vid långvarig smärta utveckling och utvärdering av metoder för tidiga insatser via primärvården och företagshälsovården vid långvarig smärta implementeringsstrategier för kostnadseffektivt införande av evidensbaserade metoder samband mellan och påverkan av samtidig psykisk ohälsa vid rehabilitering till arbetsåtergång vid långvarig smärta Rehabiliteringsrådet

Nationella satsningar: Rehabiliteringsgarantin National program for multimodal rehabilitation of patients with LBP and Work Disability Lund Rehabiliteringsrådet University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Basen för vår kunskap Vetenskaplig evidens Kliniska prövningar Jämförande Randomiserade Icke-randomiserade Strukturerad uppföljning och utvärdering Kohorter Register Rehabiliteringsrådet

BMJ 2003;327:1459 61 33

Ohälsotalet i februari 2010 39,1 34,1 27,3 35

TIME Magazine March 21, 2011

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar Smärta Rörelseorganens smärta allmänt Ryggsmärta Artros Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA Spondylartriter/Ankyloserande spondylit Korttidssjukskrivning och Rörelseorganens sjukdomar

Delarbete I I. Low back pain: epidemiology of consultations. Arthritis Care Res (Hoboken). 2012 Jul;64(7):1084 8. Jöud A, Petersson IF, Englund M.

Metod (I): Studiedesign och analys Kohortstudie Periodprevalens (1 år) Nyinsjuknande Vårdkonsumtion Komorbiditet

Resultat (I): Prevalens och vårdkonsumtion Prevalens av läkardiagnosticerad LBP 3.8% Tvåfaldig vårdkonsumtion jämfört populationen

Resultat (I): Samsjuklighet (SMR) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (J44) Ospecifik infektion i ne luftvägarna (J22) Yrsel och svindel (R42) Katarakt (H25) Rubbning i omsättning lipoprotein (E78) Förmaksflimmer och förmaksfladder (I48) Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (I25) Ångest symtom (F41) Smärtor i luftstrupe och bröstkorg (R07) Ledsjukdom som ej klassificeras (M25) Diabetes mellitus (E11) Depressiv episod (F32) Cystit (N30) Akut övre luftvägsinfektion (J06) Smärtor från buk och bäcken (R10) Essentiell hypertoni (I10) Män Kvinnor 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60

Andel av befolkningen i Skåne i olika åldrar som sökt läkarvård någon gång pga ryggont 2008 Jöud A, Petersson IF, Englund M. Low Back Pain - Epidemiology of Consultations. Arthritis Care Res (Hoboken). 2012 Feb 15. doi: 10.1002/acr.21642. [Epub ahead of print]

Vad kostar detta samhället idag? Ryggsmärta generellt: Ungefär 100 000 svenskar är i utanförskap på grund av kroniska ryggbesvär, något som årligen kostar samhället över 8 miljarder kronor per år Inflammatorisk ryggsmärta: En 80% ökad risk för sjukskrivning och kostar ca 60 000 per år mer än genomsnittsmedborgaren

SCIATICA AND DISC HERNIATION: THE COMPLEXITY OF SELF-REPORTED SYMPTOMS, HEALTH COMPLAINTS, AND RETURN TO WORK Hur mäter man Return to Work (RTW)? Absenteeism Självrapportering Register/ Objektiva data Scand J Soc Med 1998, 2 (133 144). How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures Gunnel Hensing, Kristina Alexanderson1 Peter Allebeck and Per Bjurulf

SCIATICA AND DISC HERNIATION: THE COMPLEXITY OF SELF-REPORTED SYMPTOMS, HEALTH COMPLAINTS, AND RETURN TO WORK

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar Smärta Rörelseorganens smärta allmänt Ryggsmärta Artros Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA Spondylartriter/Ankyloserande spondylit Korttidssjukskrivning och Rörelseorganens sjukdomar

Clinical aspects of OA OA needs to change from a dull and boring disease to a trendy and exciting disorder (Paul Dieppe, professor in Rheumatology, Bristol, UK, 1988)

OA Epidemiology The Epidemiology of Osteoarthritis in the Peripheral Joints Örenäs Castle, Skåne, Sweden 8-10 February 1996 Annals of the Rheumatic Diseases 1996;55(9/Sept):651-94» Classifcations: Kellgren&Lawrence, Ahlbäck, TF/PF Ingemar Petersson

OA prevalence Prevalence OA (Radiographic) 90 80 70 60 Hand OA 50 Knee OA 40 30 20 10 0 30 40 50 60 70 80 Hip OA Age

Knee OA pathogenesis Genes Gender Age Obesity Work Trauma

Figure 1

Clinical aspects of OA Ask the patients, instead of us, to decide what is good for them (Paul Dieppe, professor in Rehumatology, Bristol, UK, American College of Rheumatology, San Diego, 1998)

Knee OA MRI The Spenshult Cohort (Boegård, Rudling, Petersson, Jonsson, Osteoarthritis&Cartilage, 2001. 9(5): p. 473-80) The Tartu cohorts Radiographs Ultrasonography Bone scans? MRI?

Knee OA MRI Man 44 years old A-B year 0 C-D year 2 Female 57 years old A year 0 B year 2

Knee OA x- ray TF joints Cartilage thickness Osteophytes Subchondral bone PF joints Cartilage thickness Osteophytes Subchondral bone

Molecular Markers (Oscar Reuterswärd, Lund, Sweden 1995)

Figure 2 Courtesy of Dick Heinegård/Pilar Lorenzo

Delarbete II i. Sickness absence in musculoskeletal disorders - patients' experiences of interactions with the Social Insurance Agency and health care. A qualitative study Published 2011 ii. iii. Hubertsson J, Petersson IF, Thorstensson CA, Englund M. Risk of sick leave and disability pension in working-age women and men with knee osteoarthritis. Annals Rheum Dis 2012: accepted for publication Socioeconomic differences in sick leave and disability pension among working-age women and men with knee osteoarthritis iv. Diagnosis-specific duration of sick leave musculoskeletal disorders in perspective Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Bakgrund Förekomsten av knäartros ökar drastiskt med ålder Vanligt även i arbetsförålder (ca 5%, 35-55 år) Ofta äldre studiepopulationer med få deltagare i arbetsförålder - påverkan på arbetsfunktion inte huvudfokus Motstridiga resultat Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi Bieleman et al, 2011

Syfte Studera risk för sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning hos patienter med knäartros Att jämföra risken med den hos den allmänna befolkningen Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Material Region Skånes vårddatabas (RSVD) Samtliga sjukvårdskontakter i Skåne Diagnoskoder läkarbesök offentlig vård Försäkringskassans register Utbetald sjukpenning (>14 dagar) och sjuk- och aktivitetsersättning 1.2 miljoner = 1/8 av Svergies befolkning Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Metod Knäartros patienter Samtliga med registrerad diagnos för knäartros i RSVD under perioden 1998-2009 16-64 år, boende i Skåne 2009 Totalbefolkningen Samtliga 16-64 år, boende i Skåne 2009 Sjukskrivning/ sjuk- och aktivitetsersättning 2009-01-01-2009-12-31 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Resultat 15 345 personer med knäartros 49,6% kvinnor, 50,4% män Genomsnittsålder 54 år 48% av kvinnorna, 31% av männen sjukpenning eller sjukersättning under 2009 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Andel med sjukpenning eller sjukersättning under 2009 Sjukskrivning Sjukersättning 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 16-34 35-44 45-54 55-64 0% 16-34 35-44 45-54 55-64 Ålderskategori Ålderskategori Kvinnor med knäartros Män med knäartros Kvinnor totalbefolkningen Män totalbefolkningen

Slutsatser Dubbelt så stor risk för sjukskrivning Omkring 40-50% ökad risk för sjukersättning 2% av alla dagar med utbetald sjukpenning och sjukersättning attributable days Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar Smärta Rörelseorganens smärta allmänt Ryggsmärta Artros Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA Spondylartriter/Ankyloserande spondylit Korttidssjukskrivning och Rörelseorganens sjukdomar Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Reumatiska sjukdomar Forskningen kring led- och muskelsjukdomar är ett bra exempel på så kallad translationell forskning Resultat från molekylär grundforskning har snabbt nått kliniken och inneburit nya behandlingsprinciper. Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Vad händer i samhället då patienter med reumatiska sjukdomar behandlas effektivt? Påverkan på individ och samhälle av olika kroniska ledsjukdomar: Nya behandlingsstrategier Vårdkonsumtion Sjukskrivning Kostnader för individen själv Kostnader för samhället Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Immunsystemet vid reumatiska led- och ryggsjukdomar Antigen Vit blodkropp Antikropp IL-1 TNF Inflammation och ledförstörelse Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Biologiska läkemedel IL-1 TNF Bättre prognos Inflammation och ledförstörelse God funktion Hög livskvalitet Minskad ledförstörelse Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

SSATG South Swedish Arthritis Treatment Group Kliniskt protokoll Mäta - när, vad, hur Startades 1999 12 centra anslutna täckning >90 % >5600 behandlingar hos >3700 patienter Länkat till ARTIS (nationellt kvalitetsregisterdel av SRQ) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Vad händer i samhället då patienter med reumatiska sjukdomar behandlas effektivt? Patienter som omår bättre ofungerar bättre I det privata livet På fritiden I arbetet Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Olikheter (Inequalities) vid behandlingsutfall vid RA (Reumatoid Artrit) T Sokka et al Disparities in rheumatoid arthritis disease activity according to gross domestic product in 25 countries in the QUEST-RA database. Ann Rheum Dis 2009:68:1666-1672 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Regionala skillnader i behandling av RA patienter med TNF-hämmare i Sverige Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi Källa: Svenska Reumatologiska kvalitetsregistret

160 000 Regionala skillnader i behandling av RA patienter med TNF-hämmare i Sverige Kostnad per 1000 inv TNFalfa-hämmare 09 - Gotland 12 - Skåne 10 - Blekinge 08 - Kalmar 140 000 120 000 07 - Kronoberg 01 - Stockholm 22 - Västernorrland 25 - Norrbotten 20 - Dalarna 100 000 80 000 60 000 Riket 17 - Värmland 19 - Västmanland 13 - Halland 06 - Jönköping 24 - Västerbotten 03 - Uppsala 40 000 20 000 21 - Gävleborg 04 - Södermanland 23 - Jämtland 18 - Örebro 0 2006-H1 2006-H2 2007-H1 2007-H2 2008-H1 2008-H2 2009-H1 05 - Östergötland 14 - Västra Götaland Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Prevalence and incidence of rheumatoid arthritis in southern Sweden 2008 and their relation to prescribed biologics Martin Englund Anna Jöud Pierre Geborek, David T. Felson Lennart T. Jacobsson5 and Ingemar F. Petersson1 Rheumatology (Oxford). 2010 Aug;49(8):1563-9. Epub 2010 May 5 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Women Men 0,0% 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Age band (yrs) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

EQ5D during follow up RA patients starting anti-tnf 2002-2007 and with baseline EQ5D 1,0 0,8 Score (mean ± 95% CI) 0,6 0,4 0,2 1st anti-tnf 2nd anti-tnf 3rd anti-tnf 0,0 0 0,5 1.5 3 6 12 24 36 48 60 Follow up month Valid N (number of EQ-5D values) 1st antitnf 995 224 258 623 450 372 214 126 36 0 2nd anti TNF 484 104 125 290 212 195 116 81 14 0 3rd anti-tnf 150 28 31 85 51 49 22 10 0 0 Gülfe A, Kristensen LE, Saxne T, Jacobsson LT, Petersson IF, Geborek P. Rapid and sustained health utility gain in anti-tnf treated inflammatory arthritis. Observational data during seven years in southern Sweden. Ann Rheum Dis. 2009 Mar 27. Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Decrease in sick leave among patients with rheumatoid arthritis in the first 12 months after start of treatment with tumour necrosis factor antagonists: a population-based controlled cohort study Tor Olofsson, Martin Englund, Tore Saxne, Anna Jöud, Lennart T H Jacobsson, Pierre Geborek, Saralynn Allaire, Ingemar F Petersson Ann Rheum Dis 2010 Dec;69(12):2131-6. Epub 2010 Aug 6 50 Point prevalence of sick leave p<0.001 p<0.001 Percentage of subjects on SL 40 30 20 10 p=1.0 Treatment start p=0.91 n=365 RA cases Controls n=1460 0-360 -300-240 -180-120 -60 0 60 120 180 240 300 360 Days before and after treatment start Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Bakgrund - Spondylartrit Ankyloserande spondylit (AS) Artrit vid Crohns/ulcerös colit (Aa-IBD) Reaktiv artrit Pelvospondylit Juvenil ankyloserande spondylit Psoriasisartrit (PsA) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Bakgrund - Spondylartrit Tidigare uppskattad prevalens 0.3-1.9% Livslång sjukdom Nya klassifikationskriterier 2009 Tidigare forskning fokus på AS Braun et al 1998, Saraux et al 2005, Rudwaleit et al 2009, Dagfinrud et al 2005 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Bakgrund - Spondylartrit Kronisk inflammation i ryggen Vilosmärta Rörelselättnad Drabbar unga människor Könsfördelningen oklar Ärftlighet Tidig behandling - träning och medicinering Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi Dougados et al 1991, Rudwaleit et al 2009 & 2010

Bakgrund - Spondylartrit Nedsatt funktion Smärta och trötthet Nedsatt hälsorelaterad livskvalitet Ökad risk för komorbiditet Sjukskrivna i större utsträckning Dagfinrud 2004, Bremander 2011, Strombeck 2009 &2010 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Förekomst av reumatisk ryggsjukdom i Skåne som leder till sjukvårdskontakt Cirka 0,5% av vuxen befolkning drabbas! 0.8 0.7 0.6 Women Men Percent 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 15-29 30-44 45-59 60-74 75- Age Haglund, Bremander, Petersson et al. Annals of the Rheumatic Diseases 2011 Jun;70(6):943-8. Epub 2011 Feb 2

Patienter med reumatisk ryggsjukdom hade 1.8 ggr ökad risk (= 80% högre) vara sjukskrivna; 95% CI 1.5, 2.1 Patienter med reumatisk ryggsjukdom hade 30 fler sjukdagar per år jmf kontroller (95% CI 2, 72).

Cost of Illness from the Public Payers Perspective in Patients with Ankylosing Spondylitis in Rheumatological Care BRITTA STRÖMBECK, MARTIN ENGLUND, ANN BREMANDER, LENNART T.H. JACOBSSON, LJUBA KEDZA,GISELA KOBELT and INGEMAR F. PETERSSON J Rheumatol. 2010 Nov;37(11):2348-55. Epub 2010 Aug 17 SEK 0 100000 200000 300000 400000 Total cost of illness for AS vs Controls (SEK) Controls sumtot2005 Patients sumtot2006

Sjukskrivningsfrekvens hos patienter med AS som fått behandling med TNF hämmare 2004-2007 i södra Sverige jämfört med kontroller Sick leave in patients with ankylosing spondylitis before and after anti-tnf therapy: a population-based cohort study. Kristensen LE, Petersson IF, Geborek P, Jöud A, Saxne T, Jacobsson LTH, Englund M. Rheumatology (Oxford). 2012 Feb;51(2):243-9. Epub 2011 May 12

Försäkringsmedicinska aspekter på Rörelseorganens sjukdomar Smärta Rörelseorganens smärta allmänt Ryggsmärta Artros Inflammatoriska reumatiska sjukdomar RA Spondylartriter/Ankyloserande spondylit Korttidssjukskrivning och Rörelseorganens sjukdomar

Delarbete IV i. Sickness absence in musculoskeletal disorders - patients' experiences of interactions with the Social Insurance Agency and health care. A qualitative study Published 2011 ii. Risk of sick leave and disability pension in working-age women and men with knee osteoarthritis Submitted February 2012 iii. Socioeconomic differences in sick leave and disability pension among working-age women and men with knee osteoarthritis iv. Diagnosis-specific duration of sick leave musculoskeletal disorders in perspective Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Bakgrund Många studier av prediktorer för sjukskrivning och sjukskrivningslängd tar inte med diagnos Diagnos har visats vara en av de viktigaste faktorerna för sjukskrivningslängd ofta studerat per diagnosgrupp (Aakvik et al 2010, Shiels and Gabbay 2007) Jämförande statistik över sjukskrivningslängd för specifika diagnoser inom rörelseorganens sjukdomar saknas Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Syfte Beskriva och jämföra fördelningen av korta och långa sjukskrivningar mellan specifika diagnoser inom rörelseorganens sjukdomar Jämföra fördelningen av korta och långa sjukskrivningar för rörelseorganens sjukdomar med den för andra diagnosgrupper Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Material Journalknutna sjukskrivningsdata Samtliga sjukintyg för sjukskrivning utfärdade av läkare i Nordvästra Skåne Offentlig primärvård, Ängelholms och Helsingborgs sjukhus (ej privata vårdgivare) Sjukvårdens journalsystem Period 2009-01-01-2010-12-31 Försäkringskassans register Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Metod Diagnos Första och sista läkarintyg i perioden ICD 10, diagnosgrupp, diagnos Sjukskrivningsperioder Enskilda sammanhängande perioder Sjukskrivning från dag 8 Korta <15 dagar, medium 15-90 dagar, långa >90 dagar Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Preliminära resultat Totalt: 25 645 intyg 19 048 sjukskrivningsperioder 14 997 individer (7927 kvinnor, 7070 män) 23% <15 dagar, 63% 15-90 dagar, 13% >90 dagar 3 563 perioder för rörelseorganens sjukdomar (51% för kvinnor) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Sjukskrivningslängd per diagnoskapitel 100% 80% 60% 40% Andel långa Andel medel Andel korta 20% 0% Rörelseorg. sjukd. (n= 3 563) Skador, förgiftningar (n=3 107) Andningsorg. sjukd. (n=2 904) Matsmältningsorg. sjukd. (n=1 453) Tumörer (n=1 197) Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Skillnader i sjukskrivningslängd Tabell 1. Skillnader i sjukskrivningslängd mellan diagnoser inom rörelseorganens sjukdomar. Diagnos < 15 dagar 15-90 dagar > 90 dagar Entesopatier, M77 (n=122) 37% 62% 1% Ledvärk och ospecificerad ledsjukdom, M25 (n=157) 33% 63% 4% Ryggvärk, M54 (n=855) 30% 66% 4% Ledgångsreumatism, M05-M06 (n=115) 3% 44% 53% Höftledsartros, M16 (n=52) 0% 44% 56% Biomekanisk dysfunktion i rörelseorg, M99 (n=67) 0% 18% 82% Tabellen visar de tre med störst andel korta respektive långa sjukskrivningar av de 20 vanligaste diagnoserna inom diagnosgruppen. Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Sjukskrivningslängd per diagnos 100% 80% 60% 40% > 90days 15-90 days <15 days 20% 0% Ryggvärk, M54 (n=855) Medel: 28 Median: 18 Myalgi, M79 (n=306) Diskbråck, M51 (n=244) Medel: 36 Median: 18 Medel: 107 Median: 85 Knäartros, M17 (n=193) Menisk- och övr knäsjukd. M23 (n=182) Medel: 85 Median: 56 Medel: 53 Median: 29 Lunds universitet / Kliniska vetenskaper Lund / Avdelningen för Ortopedi

Samkörning Region Skånes vårddatabaser Epi-centrum Skåne Krypterat personnummer Försäkringskassan Sjukskrivning, sjukoch aktivitets ersättning Yrke, utbildning, inkomst etc

Skåne 1,3 miljoner invånare 1/8 av Sveriges befolkning

Skåne 1,3 miljoner invånare 1/8 av Sveriges befolkning

Framtidens försäkringsmedicin

Rehabiliteringsgarantin (Rygg) smärtor, Multimodal Rehabilitering i Region Skåne EQ-5D index, MMS 1.8.6.4.2 0 EQ5 index, kvinnor, MMS 1 -.2 -.4 EQ5 index, män, MMS 1.8.6.4 Inskrivning Utskrivning -.6.8.6.4 Inskrivning Utskrivning.2 0 -.2 -.4 -.6 Förbättring av hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) efter 3 månader Inskrivning Utskrivning.2 0 -.2 -.4 -.6

Patientens egen upplevelse av att ha lägre arbetsförmågan på grund av värk eller trötthet, den senaste veckan (ja/nej) Inskrivning n= 443 Utskrivning n= 357 Uppföljning n= 245 105

Utvärdering Rehabiliteringsgarantin med fokus på arbetsförmåga/sjukskrivning Retrospektiv studie Nationell nivå ( i samarbete med ISF/IFAU) på uppdrag av Socialdepartementet/regeringen Regional nivå ( i samarbete med hälsoekonomer) på uppdrag av Region Skåne Cirka 12 000 patienter som genomgått NRG 20090901-20111231. Arbete/sjukskrivning Hälsorelaterad livskvalitet och funktion (ICF) Kostnadseffektivitet

Kontrollerade prospektiva observationsstudier för: 1. Nationella Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne (NRGS). 2. Kultur på Recept 2.0 i Region Skåne (KUR) 3. Naturunderstödd rehabilitering i Region Skåne (NUR) EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi Register Behandling Rekrytering Uppföljning och utvärdering Referenser/kontroller

Utvärdering Rehabiliteringsgarantin med fokus på arbetsförmåga/sjukskrivning Prospektiv kontrollerad studie Nationell nivå ( i samarbete med ISF/IFAU) på uppdrag av Socialdepartementet/regeringen Regional nivå ( i samarbete med hälsoekonomer) på uppdrag av Region Skåne Patienter inkluderade i NRG under 2012(2013) Referenspatienter Psykisk ohälsa/smärta alla i primärvården under en period? alla på vissa hälsovalsenheter? Randomisera referenspatienterna?

REHSAM-satsningen Forskningsprojekt tredje utlysningen- Åtta projekt har beviljats forskningsmedel i tredje omgången, ett urval: Utveckling av ett instrument för bedömning, urval till och utvärdering av multimodal rehabilitering i primärvård. Östergötlands- och Västerbottens läns landsting Projektledare Björn Gerdle, professor. WorkUp. Motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid smärta i nacke, skuldra och rygg. Region Skåne, PI Birgitta Grahn, docent, vice PI Ingemar Petersson, professor Interaktiv, web-baserad smärtrehabilitering och coaching jämförs med multimodal rehabilitering. Norrbotten läns landsting Projektledare: Karin Zingmark, med dr. Återgång i arbete efter sjukskrivning för psykisk ohälsa eller stress nya vägar framåt Stockholms läns landsting Projektledare: Anders Tengström, docent Med flera

Back-Up och Work-Up projekten i Region Skåne Målsättning: Snabb rehabilitering vid ryggsmärta Dag 1 Dag 30 Dag 60 Dag 180 Patient söker - läkarbedömning Behandling - primärvårdsteam Psykosociala riskfaktorer? MRI Om oklart + ingen förbättring Utvecklad rehabilitering Avstämning Försäkringskassan/ Arbetsplatsintervention (ADA) Avslutande bedömning i projektet Ev. AKUT Ev. till: Ortoped Reumatolog

" Försäkringsmedicin- ett nödvändigt gott för framtidens läkare!" Viktigt för våra patienter!! Viktigt för samhållet Viktigt för vår profession Viktigt för kunskapsutveckling!

Rheumatic and musculoskeletal diseases (RMDs) A focus on RMD:s is Just in TIME April 21 2011 Hungarian Presidency-EULAR-Fit for Work Conference- IF Petersson, Lund University, 112

Försäkringsmedicin Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Vägledning- Försäkringsmedicin läkares specialiseringstjänstgöring Reviderat förslag 2012-01-25 från Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Försäkringsmedicin 2011

Deltagare Britt Arrelöv, Stockholms läns landsting Ulf Hallgårde, Region Skåne Frida Nobel, Socialstyrelsen (ST-rådet) Magnus Adolfsson, Försäkringskassan Jan Weibring, Försäkringskassan Michael Bergström, Sveriges kommuner och landsting (ST-rådet) Charlotte Kollind, Västra Götalandsregionen Birgitta Eeg-Olofsson, Försäkringskassan Ingemar Petersson, Lund Universitet Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet Susann Asplund-Johansson, Läkarföbundet Siwert Gårdestig, Försäkringskassan Dženana Poljo, Försäkringskassan Försäkringsmedicin 2011

Det försäkringsmedicinska inslaget inom STutbildningarna ska baseras på Lagen om yrkesverksamhet Hälso- och sjukvården (1998:531), ersatt av Patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17 kapitel 2) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Aktuella målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring Försäkringsmedicin 2011

Föreslagna mål i klinisk försäkringsmedicin för ST läkare (att bedömas av specialitetsföreningarna för inkludering i målbeskrivningar) 1. Kunna bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom eller skada hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 2. Integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering 3. Kunna hantera sjukdoms- och skadebegreppet i förhållande till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 4. Ha förståelse för och stödja varje individs resurser trots sjukdom eller skada 5. Förstå och kunna förklara lagar och förordningar som reglerar försäkringsmedicinska frågeställningar 6. Kunskap om att arbetet med kvinnors och mäns ohälsa (inkluderande barn och ungdomar) är en del av det ordinarie arbetet och ingår som en del i vård och behandling Försäkringsmedicin 2011

Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning: Ha kunskap om sambandet mellan sjukdom, medicinskt betingade funktionshinder och olika försäkringsmedicinska frågeställningar Hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kontakter med patienter, myndigheter och andra organisationer Inom sjukförsäkringen Inom andra försäkringar Arbetsskadeförsäkring Trafikförsäkring Privata sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkringar Försäkringsmedicin 2011

Läkaren uppnår detta efter genomgången ST utbildning genom att: Ha kunskap om olika aktörers uppdrag, ansvar och resurser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och hur de relaterar till varandra Aktörer: individen själv, dennes arbetsgivare, sjukvården, företagshälsovården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, skolan och försäkringsbolag Resurser och verktyg: anpassning av arbetsplats, arbetshjälpmedel, byte av arbetsuppgifter, utbildning, arbetsträning, arbetsprövning, rehabiliteringsersättning Utfärda olika intyg och utlåtanden enligt gällande regelverk Kunna tillämpa de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar läkares yrkesutövning Kunna använda Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Ha kunskap om konsekvenserna av sjukskrivning Ha kunskap om riskerna för ojämlikhet avseende kön, etnicitet osv. vid försäkringsmedicinska frågeställningar Försäkringsmedicin 2011

Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Allmänmedicin (2) Att behärska att följa en patient över längre tid med hänsyn tagen till patientens hela livssituation och att i mötet med patienten ha förmåga att ta hänsyn till och utgå ifrån patientens föreställningar, förväntningar och farhågor Att behärska att diagnostisera, behandla och följa patienter i alla åldrar med hälsoproblem och vanliga folksjukdomar Att behärska att initialt bedöma, remittera samt följa personer med sjukdomstillstånd som behöver vård utöver den egna enhetens resurser Att behärska initiering av, och medverkan i, medicinsk rehabilitering och arbetsrehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående samt att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser Källa: Målbeskrivning Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring Försäkringsmedicin 2011

Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Reumatologi Källa: Målbeskrivning Reumatologi Läkarnas specialiseringstjänstgöring Försäkringsmedicin 2011

Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Ortopedi Källa: Målbeskrivning Ortopedi Läkarnas specialiseringstjänstgöring Försäkringsmedicin 2011

Försäkringsmedicinsk forskning

The Day through the Night Eric Olson, Halmstad Sweden Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicinen vandrar vidare!