LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT FSF 09-8.7.a(1) Fakultetsstyrelsen för filosofiska 2009-12-10 Dnr FSF LiU 2009-00914 fakulteten Filosofiska fakulteten Ekonomisk plan för forskning och forskarutbildning 2010 Inledande kommentarer A ALLMÄN DEL 1 Fakultetens utveckling Det svenska högskolesystemet genomgår stora förändringar avseende hur resurser till lärosätena allokeras. Ambitionen är tydlig att i ökande utsträckning konkurrensutsätta medlen för såväl forskning som utbildning. Även om utvecklingen så här långt inte direkt påverkat resurserna till LiU finns flera signaler som talar för att fakulteten och LiU måste ta initiativ för att stärka positionen som ett av de tunga universiteten. Bland annat, mot den ovan skisserade utvecklingen, har rektor i dialog med dekanerna föreslagit universitetsstyrelsen kraftfulla satsningar på såväl externa som interna rekryteringar av framgångsrika forskare i form av (Dnr LiU-2009-01356): - ett gästforskarprogram - karriärkontrakt för nivån mellan forskarassistent och professorsnivån - forskningslektorat - stöd till unga framgångsrika lektorer utan forskningsresurser. Styrelsens beslut innebar att merparten av ökningen av basanslaget 2010 (tidigare fakultetsanslagen) avsattes för detta ändamål. Resursutrymmet är inte öronmärkt till någon fakultet. Beslutet innebär att den direkta ökningen av anslaget för forskning och forskarutbildning till Filosofiska fakulteten 2010 endast motsvarar 1.300 tkr. Ett första steg i att öka universitetets förmåga att bedriva forskning på hög internationell nivå och därmed stärka LiU:s sammantagna konkurrensförmåga var införandet av professorskontrakt. Vid utgången av 2009 har 10 av fakultetens professorer ett sådant kontrakt signerade av rektor och dekan. Även om satsningarna ovan tillför fakulteten en betydande förstärkningar av forskningsresurserna bedömer fakultetsledningen att ytterligare satsningar bör göras. En betydande del av 2009 års UB avsätts för detta ändamål. Vidare har en del av rektors pris- och löneomräkning använts för att skapa det finansiella utrymme som krävs. Budgeten innehåller därmed för första gången i fakultetens historia en formaliserad satsning på yngre forskare. Med ett antagande om nya årliga avsättningar på 4 mkr beräknas fakulteten ha ett utrymme motsvarande 3,5 mkr årligen till nya fakultetskontrakt. Detta beräknas motsvara 7-10 personer under minst 3 år med 50 % garanterad forskningstid.
Fakultetsledningen återkommer till styrelsen med förslag på närmare precisering av kontraktens innehåll och proceduren för tilldelning. Behovet av förstärkning gäller inte enbart forskningen. Den ovan, av universitetsstyrelsen, beslutade satsningen innehåller även resurser för kompetensutveckling, främst riktat mot undervisningstunga miljöer med begränsade resurser för forskning. Även här kan fakulteten se fram mot resursförstärkning. I skenet av vad vi idag vet om innehållet i de kommande HSV-utvärderingarna med dess fokus på lärandemål och kvaliteten på examensuppsatser innehåller budgeten två särskilda satsningar. Den första innebär en riktad resurs (ingår ej i prislapparna) till uppsatskurser på fakultetens professionsprogram, kandidatprogram och per huvudområde (se den gemensamma budgeten, post 39). Den andra är att, för att säkerställa att lärandemål uppnås och att examinationen mäter lärandemålen, det på kanslinivå avsätts en resurs motsvarande halvtid (finansieras inom kanslibudgeten, punkt 40). Sammantaget är intrycket att fakulteten fortsätter att stärka sin konkurrensförmåga. Budgeten för 2010 innebär ytterligare förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Den av fakultetsstyrelsen tidigare beslutade satsningen på finansiellt stöd till de forskare som låg nära att erhålla anslag från de ovan nämnda finansiärerna fortsätter även under budgetåret 2010. Satsningen i budgeten 2010 tillsammans med andra beslut fattade av fakulteten, eller i dialog med rektor, innebär att fakultetens forskningsresurser avsevärt kommer att stärkas. Inom de närmaste åren kan fakulteten tillföras 5-10 fullfinansierade anställningar som professorer. För vissa av dessa anställningar är rekryteringsprocessen igångsatt medan andra startar under 2010. Under 2007 beslutade rektors ledningsråd att fakulteterna skall stödja arbetet med ansökningar till EU:s ramprogram och att rektor tillskjuter medel för att täcka differensen mellan beviljat OH-anslag och universitetets OH-uttag. Enligt ett senare rektorsbeslut åligger det inte rektor utan fakulteterna att - förutom stöd till att skriva ansökningar till EU:s ramprogram - även tillskjuta medel för att täcka differensen (Dnr LiU-2007/00452). Enligt beslutet förväntas dock anslagstagarna att först försöka täcka differensen via andra externa finansieringskällor. Då det är näst intill omöjligt att på förhand budgetera storleken på fakultetens åtagande avseende motfinansiering av EU-projekt avsätts inga medel för denna post i budgeten under 2010. Uppkomna kostnader under 2009 kommer därmed att belasta budgetåret 2010. En ledstjärna i budgetarbetet är att det på fakultetsnivå inte skall byggas upp reserver utan att de finansiella resurserna skall föras ut till forskningsmiljöerna. Denna grundprincip måste dock balanseras dels mot kravet på att fakulteten bör och förväntas avsätta medel för särskilda satsningar, dels mot rektors beslut om måltalet för fakultetens del av universitetets myndighetskapital. Den del av fakultetsanslaget som en forskningsmiljö disponerar är att betrakta som ramanslag. Forskningsmiljön har därmed ansvar för att disponera medel för skilda ändamål i enlighet med de verksamhetsmål som gäller för miljön och forskarutbildningen och som fastställs av fakultetsstyrelsen. Miljön bör ha en tydlig organisation och styrning samt en budget under institutionsstyrelsens godkännande. I en del fall styrs miljön av en särskild styrelse som ansvarar för utformningen av verksamhetsmål. I syfte att tydligare följa upp hur forskningsmiljöernas fakultetsanslag kommer forskningen och forskarutbildningen till nytta
begär fakulteten in en ekonomisk plan från miljöerna för hur medlen avses användas under budgetåret. En viktig, men ännu obesvarad, fråga är att försöka hitta en lösning på den alltmer bekymmersamma situationen vad avser doktorandfinansiering. I och med att allt färre externa finansiärer beviljar anslag till doktorander har många av fakultetens forskningsmiljöer svårigheter att hålla en nödvändig doktorandvolym som garanterar en stimulerande doktorandmiljö. Volymen forskarutbildning har på några år minskat från ca 230 doktorander till mindre än 150. Det uppkomna finansieringsläget i kombination med fakultetens, jämfört med motsvarande fakulteter vid de andra stora universiteten, mindre fakultetsanslag kan tvinga fram såväl en översyn av hur fakulteten framgent organiserar sin forskarutbildning som beslut om en minskad, men av fakulteten garanterad, volym forskarutbildning. Rektor har beslutat om ett förstärkt forskningsprogram vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) som innebär en uppräkning av fakultetsanslagen med 1 mkr åren 2007 och 2008. Se beslut LiU 1035/04-10. Beslut om fördelningen av medlen sker i särskild ordning. Anslaget ingår således inte i bifogade beräkningar. Fakulteten har till rektor inkommit med förslag på sökkommitté inför anställningen av två professorer placerade vid ISV. En av dessa anställningar är nu under tillsättning. Vidare har rektor och fakulteten beslutat om att rekrytera ytterligare en professor i etnicitet som planeras att få budgetmässiga konsekvenser först 2010. Anställningen finansieras via rektors strategiska medel. Det är av stor vikt, bl.a. med tanke på den hårdnande konkurrensen om externa medel, att de forskningsmiljöer som haft professorer anställda noggrant och i dialog med fakulteten överväger om anställningarna skall återbesättas i god tid före eventuell återutlysning. I de fall då miljöer erhåller medel för anställning som professor som inte är tillsatt kan fakultetsanslaget komma att dras in. Utlysning eller omprövning av behovet av en forskningsledande anställning, eller av miljöns forskningsprogram, skall ske inom ett år för att detta skall undvikas. Under särskilda förhållanden kan tillsättningar av anställningar som professor omprövas och alternativt användas för att skapa utrymme för utlysning av en anställning som lektor alternativt att programmet omprövas och medlen disponeras för andra ändamål, t.ex. doktorandfinansiering. Sådana åtgärder kan vara nödvändiga för att skapa tillräckligt budgetutrymme för doktorandfinansiering. Fakulteten (tillsammans med rektor, institutionerna och forskningsmiljöerna) har tagit ett fastare grepp om den långsiktiga kompetensförsörjningen i och med den av rektor initierade s.k. VoKen, vars innehåll ligger i linje med fakultetens tidigare beslut (se stycket ovan).
2. Beskrivning av budgetens olika modellinslag 2.1 Fakultetens finansiering antagning nya doktorander Den modell som gällt från 2004-2009 med en periodiserad ersättning för den del av anslaget som förutsätts användas till doktorandfinansiering upphör från och med 2010. Fakulteten återgår till årsbudget för hela anslaget, inklusive doktorandfinansiering. Orsak är att syftet som var samlade antagningsprocesser med samordningsvinster - inte uppnåtts och att modellen varit svår att hantera vid omorganisationer. 2.2 Produktivitetsersättning (uttagna doktorsexamina) Doktorandantagning och doktorandfinansiering är av strategisk betydelse för fakulteten. Genom ett antal delbeslut uppgår ersättningen till 100 tkr per uttagen doktorsexamen från och med år 2005. Modellen fungerar på så sätt att en ersättning per uttagen doktorsexamen ges till miljön, beräknat på det genomsnittliga antalet under den senaste fyraårsperioden (för budget 2010 har utfallet 050701-090630 varit underlag). Finansieringen sker genom avdrag på miljöernas anslag (varje miljö betalar i proportion till sina anslag). Ingen ändring av modellen under 2010.
3. Införande av ny redovisningsmodell inom LiU - den s.k. SUHF-modellen 3.1 Bakgrund I november 2007 fattade SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) beslut om att rekommendera alla universitet och högskolor att implementera en ny modell för kalkylering och redovisning av kostnader. Rektor har fattat beslut om att LiU ska följa rekommendationen och tillämpa modellen. Modellen har tillkommit för att forskningsfinansiärerna önskar få en tydligare redovisning av de indirekta kostnader (OH-kostnader) som debiteras projekten. Modellen innehåller dels regler för hur lärosätets indirekta kostnader ska delas in, redovisas och debiteras institutionerna, och dels anvisningar kring hur projektkalkyler ska utformas inför ansökan om forskningsfinansiering. Det är forskningsfinansiärernas behov som styr införandet av modellen. Eftersom vi inte kan ha två olika redovisningsmodeller påverkas även grundutbildningens redovisning. Det är dock forskningens krav och förutsättningar som har företräde vid val av enskilda redovisningslösningar. Modellen förutsätts ge en tydligare redovisning och därmed tydligare beslutsunderlag för LiU. Flera forskningsfinansiärer har uttalat sin avsikt att acceptera att finansiera en större andel av totala kostnader förutsatt att de kan se vad kostnaderna avser, vilket skulle leda till en bättre kostnadstäckning för LiU. Modellen kommer förhoppningsvis åstadkomma en större enhetlighet i hur såväl direkta som indirekta kostnader redovisas inom LiU, där skillnaden mellan institutionerna kommer att minska. Dagens relativt otydliga medfinansiering kommer också att synliggöras. För mer information om modellen och projektet, se LiU:s hemsida: http://www.liu.se/insidan/projekt/pagaende-projekt/suhf-modellen Metod debitering overheadkostnader Metoden för debiteringen av kostnader mot institution kommer ske på samma sätt över hela LiU: Samma andel som en institution har av en fakultets anslag kommer institutionen ha av fakultetens overheadkostnad. Man skiljer noggrant på kostnader och intäkter för grundläggande utbildning och forskning. Kostnader för forskning ställs i relation till forskningsanslag och kostnader för grundutbildning ställs i relation till grundutbildningsanslag. Det vidare arbetet inom institutionerna Inom institutionen fortsätter sedan nedbrytningsarbetet med anslag och kostnader på s.k. kostnadsbärare. Det är ett krav att varje institution följer upp anslag och kostnader på fakultetsnivå. Man får inte heller blanda samman grundutbildning och forskning. I övrigt finns inga formaliserade krav på val av uppföljningsnivå, men fakulteten förväntar sig att varje institution också bryter ned sina resultat på forskningsmiljö i möjligaste mån. Det finns ett regelsystem för själva metoden för allokering av intäkter och kostnader till de kostnadsbärare man väljer att ha inom en institution. Detta beskrivs tydligt i andra beslutsdokument framtagna i SUHF-projektet. Sammanfattningsvis kan dock sägas att avsikten är att direkta kostnader ska vara bas för fördelning av de indirekta kostnaderna inom själva institutionen. När ett forskningsprojekt visar minus skall beslut tas om medfinansiering. Det räcker inte med att beslutet finns, medfinansiering ska också bokföras.
B FORSKNINGSMILJÖER VID FAKULTETEN Begreppet forskningsmiljö används av filosofiska fakulteten för att tydliggöra de grupperingar kring olika forskningsinriktningar och forskningsprojekt som erhåller stöd från fakultetsbudgeten. Miljöerna kan vara institutionsövergripande samtidigt som flera kan finnas inom en och samma institution. En miljö samverkar om forskarutbildning och miljöns forskning bygger på det program som skall finnas för verksamheten. I texterna nedan beskrivs innehållet i forskningen mycket kort. Därefter anges siffror som visar på miljöns storlek. Inom gruppen forskare/lärare ryms såväl de som huvudsakligen arbetar med forskning som de lärare som har sin vetenskapliga bas i miljön och ett starkt engagemang i den grundläggande utbildningen. Uppgifter i texterna avser antal personer (exempelvis professorer) - inte anställningarnas omfattning i tid. Beskrivningarna bygger på underlag som institutionerna lämnat och på beslut fattade av fakultetsstyrelsen.
1 Strategi och styrning Strategi och styrning inrymmer i huvudsak följande fem profilområden: strategi och strategisk förändring, styrning av projekt och kunskapsbaserade företag, redovisning, ekonomisk styrning samt entreprenörskap. Strategi och styrning är en viktig del av Riksbankens Jubileumsfonds finansiering av excellenscentret KITE i vilket miljön samverkar med Industriell organisation (Tekniska fakulteten). I Vinnovas Center of Excellence satsning HELIX står Strategi och styrning tillsammans med Industriell organisation (Tekfak) för ca 1/3 av verksamheten, som för övrigt har sin organisatoriska hemvist vid IBL (forskningsmiljön Arbete och arbetsliv). Till miljön hör 32 lärare/forskare varav fem är professorer (en av dessa kommer från f.d. ALI). Antalet doktorander är 14. Extra medel har kommit direkt från Remeso till miljön och avser kostnader för 50 % av en fo ass. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 5.072 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 5.040 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 373 tkr återförs miljön =>anslag 5.413 tkr. anslag 5.528 tkr. Ersättning för fo.ass. Åsa Karin Engstrand har upphört enligt plan. Beloppet var 300 tkr under 2009 => anslag 5.228 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 200 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 191 tkr. => Fakultetsanslag 2010 uppgår till 5.237 tkr. Prognostiserade externa medel år 2010 uppgår till 8,4 mkr. Övriga kommentarer som är oförändrade jämfört med 2009: Under 2007 förstärktes miljöns anslag med 200 tkr att finansiera tre månaders forskning för vart och ett av åren 2007-2010 för Jonas Söderlund (rektor tillskjuter motsvarande summa). Nivån är oförändrad för 2010. En utökning av anslaget med 300 tkr skedde 2008 och avser 50 % fo-ass (dnr 769/06-21). Avtalet löper max 4 år med start år 2008. Ersättning för professor Elisabeth Sundin ingår på samma sätt som år 2009: Helix betalar halva årskostnaden (som uppgår till 1 mkr enligt beräkning) och dessa medel erhålls direkt därifrån. 250 tkr tas från det anslag som erhålls från Norrköpings kommun och återstående 250 tkr tas från det engångsanslag som erhållits från ALI.
Miljön ersätts, på samma sätt som föregående år, med 90 tkr för att täcka oh-kostnader som uppstår genom ALI-anslaget enligt särskild beräkning. Medlen kommer från kommunanslaget (Norrköping). 2 Marknad och politik i rättssamhället I forskningsmiljön Marknad och politik i rättssamhället ingår för närvarande ämnena nationalekonomi, statsvetenskap, rätt och rättsfilosofi samt ekonomisk historia. I miljön bedrivs forskning kring transporter, offentliga e-tjänster, krisberedskap, hållbar utveckling internationell normbildning, ekonomisk brottslighet, arbete och hälsa, skadestånd och försäkring, företagssamarbete och samarbete i arbetsrättslig kontext samt internationell tjänstebeskattning. Gemensamma ansatser rör olika former av samhälleliga relationer och samspelet mellan ekonomiska, politiska och juridiska styrmedel. Flera forskare i miljön samarbetar i gemensamma externfinansierade projekt med forskare vid avdelningen för informatik. Övriga framträdande samarbeten finns bl.a. med ämnena geografi, filosofi och företagsekonomi samt Centrum för klimatpolitiska studier. Miljön engagerar 25 forskare/lärare varav tre professorer och två adjungerade professorer. LiU-forskarassistent Camilla Josephsson kom till forskningsmiljön under 2009 och utvecklar nu forskning kring beslutsfattande under ovisshet. I miljön finns för närvarande 8 doktorander (varav 6 i Statsvetenskap och 2 i institutionell ekonomi). I miljön finns därtill forskare som beviljats externa forskningsmedel i stipendieform för olika projekt. Under år 2010 är fyra forskare verksamma vid Rätts och rättsfilosofi i sådana projekt till 50 % vardera. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 4.624 tkr Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 4.625 tkr. miljön innebär detta att efter att det tillfälliga anslaget på 1,2 mkr från 2009 tagits bort så har det årliga genomsnittsanslaget på 400 tkr återförs miljön =>anslag 3.825 tkr. anslag 3.907 tkr. Miljön erhåller motsvarande 550 tkr per år i 4 år från 2009-2012 som följd av att LiUforskarassistent, Camilla Josephson, är placerad vid miljön. Hälften skall betalas av rektor, hälften av fakulteten. För 2009 skedde utbetalningen manuellt. =>Anslag 4.182 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 225 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 153 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 4.254 tkr. Fakultetsstyrelsen beslutar att 1.326 tkr (motsvarande en tredjedel av anslaget exkl. ersättning för LiU-forskarassistent) förs till nationalekonomi, rätt- och rättsfilosofi resp. statsvetenskap.
Prognostiserade externa forskningsmedel för miljön uppgår till ca 7,8 mkr varav statsvetenskap 6,6 mkr, rätt och rättsfilosofi 0,7 mkr samt nationalekonomi 0,6 mkr. 3 Arbete och arbetsliv Forskningen inom miljön Arbete och arbetsliv har fokus på frågor om lärande och kompetensutveckling, förändringsarbete inom och mellan organisationer samt psykosocial hälsa/ohälsa i vid mening. Forskningen berör verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor. Gemensamt för flera projekt är en interaktiv forskningsansats baserad på samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma inom olika organisationer. Miljön har en nära koppling till och samverkan med det Center of Excellence HELIX som inrättades under 2006 med långsiktig finansiering från främst VINNOVA. Forskningsprogrammet för HELIX behandlar frågor om människors och idéers rörlighet inom och mellan organisationer i relation till lärande/kompetensutveckling, hälsa och idéutveckling/entreprenörskap. Inom ramen för HELIX sker samverkan med forskare från institutioner inom universitetets tre fakulteter. Av de 32 lärare/forskare som finns inom miljön är tre professorer och flertalet disputerade. Forskarutbildningen bedrivs i samverkan mellan pedagogik, psykologi och sociologi och antalet doktorander är 9. Under 2009 fick Helix medel direkt från rektor i tolftedelar (6.265 tkr av totala 7.000 tkr). Förhandling för 2010 är ännu inte avslutad. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 1.811 tkr Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 1.743 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 175 tkr återförs miljön =>anslag 1.918 tkr. anslag 1.958 tkr. Därefter har miljön efter genomsyn av finansieringen - fått ett förstärkt anslag med 500 tkr => 2.458 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 150 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 90 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 2.519 tkr. Prognostiserad extern intäkt 2010 uppgår till 11.000 tkr.
4 Etnicitet Fakultetens forskning och forskarutbildning inom området IMER sker till stora delar inom ramen för det av LiU inrättade institutet REMESO. Forskningsmiljön är en viktig del av ett FAS-finansierat excellenscenter. LiU motfinansierar denna verksamhet med 1,5 mkr årligen samt 250 tkr. för ESF-projektet TIA (alltså ej fakultetsmedel). Till miljön hör tre professorer anställda vid ISV. Dessutom medverkar delvis ytterligare en professor vid ISV (SMI) samt två professorer vid IEI i miljön. Miljön omfattar vidare tre lektorer (varav två har docentkompetens), fyra gästlektorer, en forskningskoordinator, en ekonom, en administratör, två forskarassistenter (varav en vid IEI), två post dok, åtta experter, tre utredare, en koordinator, samt tre doktorander. Härtill kommer sex doktorander vid IMER på Malmö Högskola som är antagna till forskarutbildningen i Etnicitet En av anställningarna som professor är under återtillsättning. Rekryteringen av en fjärde professor beräknas slutföras under 2010. Denna anställning finansieras via rektors strategiska satsningar. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 6.923 tkr samt 550 tkr för professorskontrakt Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort från anslaget => anslag 6.905 tkr (exkl. professorskontrakt). miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 567 tkr återförs miljön =>anslag 7.472 tkr. anslag 7.631 tkr. Därefter har 350 tkr tagits bort i finansiering för Susanne Urban (från 600 tkr till 250 tkr) enligt plan => anslag 7281 tkr Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 250 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 266 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 7.264 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt med 1.750 tkr o 550 tkr avser professor Carl-Ulrik Schierup (kontraktet löper 2008-2012) o 1.200 tkr avser Aleksandra Ålund (kontraktet löper 2009-2013). Förtydligande allmänna kommentarer: Ersättning för professor Carl-Ulrik Schierup sker på samma sätt som föregående år: 63,5 % av kostnaden, som beräknas till 1 mkr årligen, finansieras med anslag från Norrköpings kommun. Återstående del av kostnaden finansieras med hjälp av det engångsanslag som betalats ut från ALI till LiU. Fo.ass. Susanne Urban finansieras under. Ersättningen uppgår till 250 tkr varav 132 tkr kommer från kommunanslaget och 118 tkr från rektors engångsanslag (sänkningen jämfört med 2009 beror på att åtagandet upphör under året). Miljön erhåller också 76 tkr (oförändrat) för att täcka oh-kostnader som uppstår till följd av övertagande av ALI-verksamhet enligt särskild beräkning. Medlen kommer från kommunanslaget. Prognostiserad extern intäkt 2010 är 16,5 tkr.
5 Kultur och samhälle, samt ACSIS Inledning Filosofiska fakulteten har en stark position inom utbildning och forskning inom kulturområdet. Styrelsen vill uppmuntra till en närmare samverkan. Detta innebär inte en organisatorisk sammanslagning utan syftar till ett ökat samarbete inom lämpliga fält, speciellt inom forskning och forskarutbildning. Ett gemensamt användande av resurser kan leda till att en förstärkning av forskningsanknytningen. 5a) Kultur och samhälle Inom Tema Kultur och samhälle (Q) bedrivs tvärvetenskapliga studier om kultur och kulturens betydelse i samhället. Temat är nära sammanlänkat med det nationella centrumet för avancerade kulturstudier, Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), det nationella centrumet för kulturpolitiskt relevant forskning, Swedish Cultural Policy Research Observatory (Swecult) och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Till den samlade miljön hör 17 forskare/lärare, varav sju professorer och fyra forskarassistenter. Till miljön hör också nio doktorander. Två professorsanställningar kommer att vara under återtillsättning under 2010. En av forskarassistentanställningarna kommer också att återtillsättas under 2010. Rektor har beslutat att stödja SweCult med 180 tkr per år (90 tkr per halvår) under perioden juli 07- juni 10. Medlen går direkt från rektor till institutionen. Se rektorsbeslut Dnr 106/07-21. Förhandlingar om fortsatt stöd efter juni 10 har inletts. Rektor finansierar en doktorand med retroaktiv verkan fr.o.m. september 2007. RJ finansierar en forskarassistentanställning för Sofia Gustavsson under 3 år. Forskningsmiljön har varit framgångsrik med att dra in externa forskningsmedel 2009 med anslag från EU, RJ och VR som sammanlagt uppgår till cirka 36 mkr. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 11.430 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort från anslaget => anslag 11.429 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 467 tkr återförs miljön =>anslag 11.896 tkr. anslag 12.149 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 450 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 444 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 12.154 tkr.
Fakultetsanslag 2010 uppgår till 12.155 tkr. Dessutom tillkommer medel för professorskontrakt för Martin Kylhammar med 500 tkr (kontraktet löper 2010-2014). Prognostiserad extern intäkt 2010 är 18,1 tkr. 5b) Advanced Cultural Studies Institute of Sweden, ACSIS ACSIS är ett nationellt centrum för avancerade kulturstudier, med uppgift att organisera tvärvetenskapliga och internationella nätverk mellan forskare genom program för forskning, fellowships och samverkan mellan universitet, ämnen, länder och forskningsområden. Det leds av en föreståndare och en nationell styrelse med ledamöter utsedda av rektorerna vid landets universitet. ACSIS har ett särskilt fakultetsuppdrag att koordinera kultur som betydande forskningsområde vid fakulteten och LiU vilket görs genom uppbyggnad av ett forskarnätverk, forskarkurser, seminarier, konferenser och en webbportal. Därtill har ACSIS i samverkan med Tema Q och SweCult startat en ny elektronisk vetenskaplig tidskrift, Culture Unbound, publicerad av LiU E-Press från 2009. Under 2008 besökte sex externfinansierade gäster ACSIS i upp till fem månader vardera. Fakultetsmedel 2009: 660 tkr. % och fakultetens 2,12 % har gått till riktade förstärkningar inom fakulteten). Anslag 674 tkr. Externa medel uppgår enligt prognos under 2010 till 460 tkr. 6) Estetiskt utvecklingsprogram Estetiskt utvecklingsprogram bistår i utvecklings- och forskningsförberedande arbete i de estetiska ämnena. Verksamheten har en inriktning mot konstnärligt, gestaltande och designinriktat utvecklingsarbete och består av seminarier och projektarbete. Till utvecklingsprogrammet är ett antal lärare samt gästprofessorer kopplade. Verksamheten har en nära koppling till det nordiska forskarnätverket NordFo. Ekonomisk ram 2009: 607 tkr. Anslaget har pris- och löneomräkning gjorts med 2,1 % (skillnad mellan rektors 3,35 % och fakultetens 2,12 % har gått till riktade förstärkningar inom fakulteten). Fakultetsanslag 2010 uppgår till 620 tkr.
7 Identitet och pluralism (se även punkt 23) Forskningsmiljön Identitet och pluralism utgår från problem i samtida samhällen men vidgar området för studier av identitet och pluralism till jämförelser mellan olika samhällen och historiska epoker. Miljön förenar tre disciplinära perspektiv: religionsvetenskap, socialantropologi och filosofi. Till området hör totalt 8 forskare/lärare. Miljön har en professor. Miljön har också fyra doktorander, med planerade disputationer i december 2009, februari 2010, augusti 2010 och december 2011. Inga nyantagningar är planerade. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 1.169 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort från anslaget => anslag 1.183 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 148 tkr återförs miljön =>anslag 1.331 tkr. anslag 1.359 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 50 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 50 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 1.359 tkr. Externa medel uppgår enligt prognos för 2010 till 450 tkr. 8 Språk och kultur i Europa (se även punkt 23) Språk och kultur i Europa är en forskningsmiljö med inriktning mot hur språkliga resurser formas och används i olika sociala verksamheter och kulturella kontexter. Forskningen har en nära anknytning till internationella, nordiska och nationella nätverk. Till miljön hör 35 forskare, varav fem är professorer, fyra är forskarassistenter/postdoktorer och tio är doktorander. Den 1/1 2009 antogs 4 nya doktorander. Professuren i språk och kultur med inriktning mot kulturlandskapet som kontext för språkbruk (topolingvistik) upprätthålls sedan 1/7 2009 på halvtid. I enlighet med budgetbeslutet 2003 skall miljön aktivt medverka i den kognitionsvetenskapliga forskarskolan Fakultetsmedel uppgick 2009 till 8.324 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort från anslaget => anslag 8.399 tkr. miljön innebär detta att först har det tillfälliga anslaget på 1.480 tkr från 2009 tagits bort och sen har det årliga genomsnittsanslaget på 493 tkr återförs miljön =>anslag 7.412 tkr.
anslag 7.570 tkr. Därefter har miljön förstärkts med 500 tkr kopplade till Kristina Fjelkestams anställning som lektor. Åtagandet är treårigt. => Anslag 8.070 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 200 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 295 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 7.975 tkr. Externa medel uppgår enligt prognos för 2010 till 2.150 tkr. 9 Tillämpad etik (se även punkt 23) Centrum för tillämpad etik (CTE) har inte betecknats som en egen forskningsmiljö i fakulteten. Centrumet har inrättats av rektor och fick tidigare ett begränsat stöd av rektor. Detta stöd har dock upphört. Tillämpad etik förekommer på flera ställen inom fakulteten och har en betydande omfattning i avseende på den totala volymen av fakultetsmedel. Området bör inte samlas till en lokalmässigt sammanhållen forskningsenhet eftersom den tillämpade etiken som fält bäst bedrivs i nära anknytning till olika forskningsområden, forskarutbildningar och forskningsproblematik. Med tanke på Centrum för tillämpad etiks betydelsefulla roll att hålla samman och utveckla forskningsområdet avsatte därför fakultetsstyrelsen ett engångsanslag under 2006, vilket senare har permanentats. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 741 tkr. Anslaget är pris- och löneomräkning gjorts med 2,1 % (skillnad mellan rektors 3,35 anslag 757 tkr. Därefter har fakultetsanslaget ökats med 500 tkr. Miljön kan komma att erhålla ytterligare fakultetsmedel beroende på utfallet av ansökan av Erasmus Mundus 2. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 1.257 tkr. Externa medel uppgår enligt prognos för 2010 till 2 mkr.
10 Statistik Statistik är en forskningsmiljö inriktad mot tillämpad statistik där forskningen bedrivs inom följande profilområden: miljö, forensisk vetenskap, trafik och medicinsk statistik. Antalet forskare uppgår till fyra, varav en är professor. Till miljön hör tre doktorander. Fakultetsmedel uppgick 2009 till 1.634 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 1.560 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 150 tkr återförs miljön =>anslag 1.710 tkr. anslag 1.747 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 125 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 64 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 1.808 tkr. Prognostiserade externa anslag 2010 uppgår till 900 tkr. Allmänna kommentarer: Den del av anslaget som avser forskningstid för Annica Isaksson (83 tkr enligt Dnr LiU 769/06-21) omvandlades 2009 till ett rekryteringsstöd för ny lektor. 11 Informationssystemutveckling Informationssystemutveckling är en forskningsmiljö där samhällsvetenskaplig forskning bedrivs om informationsteknikens utveckling och användning. Forskningen har en inriktning mot design och utvärdering av IT-system och verksamhetsprocesser. I dagsläget finns en fokusering på offentliga e-tjänster och annan e-förvaltning med flera externfinansierade projekt. Sju forskare/lärare, varav tre professorer, är knutna till miljön samt 13 doktorander. Forskarutbildningen sker delvis genom nätverkssamarbete med fem andra universitet/högskolor och inrymmer också några professionsdoktorander. Fakultetsanslag uppgick 2009 till 1.828 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 1.605 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 197 tkr återförs miljön =>anslag 1.802 tkr.
anslag 1.840 tkr. Efter genomsyn av miljöns finansiering har därefter ytterligare 500 tkr tillförts miljön. Dessutom tillförs 220 tkr för 20 % av Karin Axelsson (institutionen avsätter lika mycket) => anslag 2.560 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 200 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 94 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 2.666 tkr. Externa medel uppgår enligt prognos för 2010 till 4.048 tkr. 12 Klinisk psykologi och socialpsykologi Den vetenskapliga kärnan i forskningsmiljön omfattar interventionsforskning med särskild betoning på Internetbaserade interventioner och kognitiv beteendeterapi. En annan del gäller behandlingsrelationer och relationell psykoterapi. Ytterligare ett område berör hälsopsykologi. Den socialpsykologiska forskningen fokuserar på relationer inom och mellan grupper, på frågor om ledarskap samt på professionellt psykologiskt relaterande. Såväl den kliniska som den socialpsykologiska forskningen har oftast en tillämpad karaktär i nära samarbete med andra discipliner. Till miljön hör 13 forskare/lärare varav två professorer. Forskarutbildningen sker inom ramen för forskarutbildningen i psykologi och omfattar 11 doktorander. Fakultetsanslag uppgick 2009 till 1.838 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 1.823 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 208 tkr återförs miljön =>anslag 2.031 tkr. anslag 2.074 tkr. Enligt särskilt beslut (dnr FSF del 09-24) förs därefter medel till för Mikael Hermanns forskning till med 210 tkr => anslag 2.284 tkr Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 75 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 83 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 2.276 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt för Gerhard Andersson med 700 tkr (kontraktet löper 2010-2014). Externa medel uppgår enligt prognos för 2010 till 4,2 tkr.
13 Handikappvetenskap Forskningsmiljön är en del av Institutet för handikappvetenskap (IHV) som drivs gemensamt med Örebro universitet. Linnécentret HEAD är en del i miljön vilket rektor medfinansierar med 2 mkr årligen. Inom miljön finns också HEAD forskarskola. Miljön tillhör avdelningen CDD (Cognition, Development and Disability). Forskningen är inriktad på kognition, kommunikation, utveckling och handikapp, framför allt interaktion mellan de olika områdena. Inom avdelningen finns flera olika forskargrupper med relevans för de olika områdena. Vid avdelningen finns tre professorer, åtta lektorer, tre forskarassistenter, tre post. dok, två korttidsförordnade lärare/handledare samt 18 doktorander. Fakulteten, IHV och rektor har gjort en överenskommelse om att gemensamt inom miljön finansiera en forskarassistent under åren 2007-2010. Fakultetsanslag uppgick 2009 till 5.886 tkr samt 220 tkr för professorskontrakt. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 5.905 tkr (exkl. professorskontrakt). miljön innebär detta att först tas det tillfälliga anslaget för 2009 bort med 970 tkr och därefter återförs det årliga genomsnittsanslaget på 323 tkr återförs miljön =>anslag 5.258 tkr. anslag 5.369 tkr. Enligt plan tas därefter anslaget för Ulrika Birberg bort (150 tkr) => 5.219 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 200 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 191 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 5.228 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt med 2.420 tkr o 220 tkr avser Jerker Rönnberg (kontraktet löper 2008-2012) o 2.200 tkr avser Björn Lyxell (kontraktet löper 2009-2013) Övriga allmänna kommentarer Fakulteten avsätter 200 tkr under åren 2007-2010 för att finansiera fakultetens del av anställningen som forskarassistent. Från och med 2008 ingår beloppet i tolftedelarna (ingen förändring mellan 2009 och 2010 således). Externa medel vid forskningsmiljön uppgår enligt prognostiserad intäkt 2010 till 20 mkr. Inom avdelningen CDD finns ytterligare externa medel vilka ej är relaterade till forskningsmiljön handikappvetenskap.
14 Äldre och åldrande Forskning och forskarutbildning i äldre och åldrande bedrivs vid NISAL, som organisatoriskt är ett institut (National Institute for the Study of Ageing and Later Life). Vid NISAL studeras samspelet mellan åldrandets kulturella, sociala, politiska, hälsomässiga och tekniska innebörder i ett föränderligt samhälle. Forskningen bedrivs inom tre breda områden: Äldrepolitik, kulturella och sociala diskurser, Livslopp, åldrande, välfärd och omsorg. Åldrandets tid och rum: hem, boende och tekniklandskap Rektor fastställde 2009-06-16 en instruktion för institutet. Universitetsledningen skall återkomma till frågan om institutets långsiktiga basfinansiering. Vid institutet finns två professorer, en lektor/docent, en vik lektor, tre forskarassistenter, två postdoktorer, en utredare och sju doktorander. Vidare finns en Flare-stipendiat. En anställning som professor är under tillsättning. Fakultetsanslag uppgick 2009 till 3.017 tkr samt medel för professorskontrakt med 1.210 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 3.068 tkr exkl. professorskontrakt. miljön innebär detta att först har det tillfälliga anslaget från 2009 tagits bort (650 tkr) och därefter det årliga genomsnittsanslaget på 217 tkr återförs miljön =>anslag 2.635 tkr. anslag 2.691 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 125 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 98 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 2.718 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt för Eva Jeppsson med 1.210 tkr (kontraktet löper 2008-2012). Externa medel uppgår enligt prognos 2010 till 13,4 mkr
15 Hälsa och samhälle Tema Hälsa och samhälle är en forskningsmiljö i en institution som spänner över flera fakulteter. Hälsoforskningen har en humanistisk och samhällsvetenskaplig inriktning och bedrivs inom tre profilområden. Till området är 13 forskare/lärare knutna, varav sex professorer. Dessutom finns en LiU-forskarassistent. Antalet doktorander inom ämnesområdet är 10. Landstingets och universitetets strategiska satsningar utvärderades under 2008. Resultatet blev en fortsatt satsning inom området hälsa och samhälle. Under 2009 genomfördes en översyn av miljön vilken kommer att prägla det fortsatta utvecklingsarbetet. Fakultetsmedel 2009: 8.866 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 8.960 tkr. anslag 9.150 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 250 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 334 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 9.066 tkr. Allmänna kommentarer Miljön erhåller 550 tkr per år i 4 år från 2007-2010 som följd av att LiUforskarassistenten, Kristin Zeiler, är placerad vid miljön. Hälften skall betalas av rektor, hälften av fakulteten. Se beslut dnr LiU 496/06-32. Prognostiserad extern intäkt 2010: 2,5 mkr. 16 Tema Barn Den tematiska forskning som bedrivs vid tema Barn syftar till att öka kunskapen om barns villkor, både historiskt och i nutid, samt ge möjlighet att förstå hur omvärlden ter sig ur barns perspektiv. Forskningen rör barns strategier och handlande i olika sammanhang, liksom de yttre betingelser, politiska, kulturella och sociala, som skapar eller skapat ramar för barns vardagsliv. Särskild vikt ligger vid utvecklingen av forskning kring barns perspektiv och barnperspektiv. Till miljön hör 10 forskare/lärare, varav en professor och fyra forskarassistenter. En professor i socialt arbete är placerad vid temat. I forskarutbildningen finns 10 doktorander. Två anställningar som professorer är utlysta och skall rekryteras under 2010 Temat har under 2008 tagit fram ett forskningsprogram och en strategisk plan för 2008-2012, samt profiler på tre anställningar som professorer varav en är en nysatsning baserat på utvecklingen av samarbetet med området för Utbildningsvetenskap. Programmet och profilerna har utvärderats positivt av en internationell grupp. Professuren med inriktning mot utbildningsvetenskap har dock för närvarande ingen finansiering.
Temats budget innehåller sedan 2006 en förstärkning på 200 tkr knutet till forskning med relevans för Socionomprogrammet. Under 2008 har temat tilldelats en långsiktig förstärkning enligt beslut i Universitetsstyrelsen med 1 mkr. (Dnr 990/07-21). Fakultetsanslag uppgick 2009 till 10.194 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 10.256 tkr. miljön innebär detta att det tillfälliga anslaget från 2009 först tagits bort (2.030 tkr) det årliga genomsnittsanslaget på 677 tkr återförs miljön =>anslag 8.903 tkr. anslag 9.092 tkr. Miljön har därefter tillförts 240 tkr att täcka 30 % forskningstid för Anna Sparrman => 9.332 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 275 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 341 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 9.266 tkr. Externa medel 2010 uppgår enligt prognos 7,9 mkr.
17 Tema Genus Tema Genus är en forskningsmiljö där tematisk forskning bedrivs inom fem profilområden: Genus, ekonomisk förändring och organisation, Genus och kultur, Kritiska studier av män och maskulinitet, Genus, kunskap, vetenskap, samt The Posthumanities Hub. Till miljön hör fyra forskare/lärare, varav tre professorer och en forskarassistent. En fjärde professur i Genus och kunskapsproduktion inom medicin, naturvetenskap och teknologi är under tillsättning. Denne finansieras av rektor och fakultet. Forskarutbildningen omfattar 13 doktorander. I miljön har en professor erhållit strategiskt stöd från LiU i form av ett så kallat professorskontrakt. En LiU-forskarassistent har placerats vid tema Genus år 2008. Ännu en forskarassistent är under tillsättning. Bland annat som följd av beslut om att flytta utbildningsuppdrag från Forum för genusvetenskap och jämställdhet till temat är en anställning som lektor under tillsättning. Därtill kommer ytterligare en anställning som lektor att tillsättas. För denna anställning har Rektor och fakulteten beviljat en garanti motsvarande totalt 30 % av heltidsfinansiering. Garantin faller ut om inte full finansiering uppnås. Temat har i samarbete med Örebro universitet ett av VR finansierat excellenscenter (GEXcel), vilket erhåller motfinansiering också av rektor (2 mkr). GEXcel har utvärderats av en internationell grupp utsedd av VR. Temat har 2008 fått bidrag från VR för en nationell forskarskola i genus, och är dessutom värd för en nordisk forskarskola i genus, finansierad av NordForsk. Skolan har utvärderats av en internationell grupp, utsedd av NordForsk. Ekonomisk ram 2009: Fakultetsanslag 7.405 tkr samt medel för professorskontrakt med 825 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 7.527 tkr exkl. professorskontrakt. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 468 tkr återförs miljön =>anslag 7.995 tkr. anslag 8.165 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 250 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 298 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 8.117 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt för Nina Lykke med 825 tkr (kontraktet löper 2008-2012). Allmänna kommentarer: Miljön erhåller motsvarande 500 tkr per år i 4 år från 1/5-08 till 30/4-12 som följd av att en av LiU fo ass, Cecilia Åsberg, är placerad vid miljön. Hälften skall betalas av rektor, hälften av fakulteten. Externa medel uppgår enligt prognos 2010 till 7,4 mkr.
18 Tema Teknik och social förändring Tema Teknik och social förändring bedriver tematisk forskning med fokus på relationerna människa och teknik. I miljön belyses frågor om hur tekniska förändringar kan förstås i relation till kulturmönster, vardagsliv, politik, energi, ekonomi, attityder och värderingar både historiskt och i nutid. Temat har ett integrerat samarbete med Program Energisystem. Till miljön hör 15 forskare/lärare, varav sex professorer (inklusive en med huvudsaklig verksamhet vid VTI) och sex forskarassistenter samt sex visstidsanställda. Forskarutbildningen omfattar 26 doktorander. Miljön har erhållit strategiskt stöd från LiU i form av två så kallade professorskontrakt. Rektor och fakultet har beslutat stödja en forskarassistent under två år med koppling till den återbesatta anställningen som professor med inriktning mot teknik-ekonomi-politik-organisation. Fakultetsanslag uppgick 2009 till 10.134 tkr samt professorskontrakt på 550 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 9.987 tkr exkl. professorskontrakt. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 992 tkr återförs miljön =>anslag 10.979 tkr. anslag 11.212 tkr. 220 tkr har tillförts miljön för stöd till en fo.assistent kopplad till professor Helgesson (lika mycket från rektor och institution enligt överenskommelse). För Alma Persson har stödet upphört enligt plan (368 tkr) => anslag 11.064 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 500 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 404 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 11.159 tkr. Dessutom tillkommer ersättning för professorskontrakt med 1.065 tkr. o Kajsa Ellegård 550 tkr (kontraktet löper 2008-2012). o Boel Berner 515 tkr (kontraktet löper 2009-2013). Externa medel uppgår enligt prognos 2010 till 19,1 mkr. 19 Tema Vatten i natur och samhälle Tema Vatten i natur och samhälle bedriver tematisk forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap med fokus på vatten- och miljöfrågor i ett hållbarhetsperspektiv. Tre områden är prioriterade: Föroreningar i stad och land: källor flöden och åtgärder, Försörjning: vatten, mat och energi, samt Klimat: effekter, policy och åtgärder. Temat har ett nära samarbete med Centrum för klimatpolitisk forskning. Till miljön hör ca 30 forskare/lärare, varav fyra professorer och sju forskarassistenter och 5 postdoktorer. Två adjungerade professorer är knutna till miljön. Forskarutbildningen omfattar elva doktorander. En anställning som professur med fokus på analytisk kemi och tre anställningar som universitetslektor är under tillsättning. Ytterligare en anställning som professor är planerad att kungöras under våren 2010. Rektor och fakulteten har beslutat att utse en sökkommitté inför en eventuell rekrytering till en ny anställning som professor med klimatpolitisk inriktning.
Detta arbete kommer att genomföras våren 2010. En forskarassistent finansierad av Forskning & Framtid (2007-2010) och en LiU-forskarassistent (2008-2011) har anställts vid tema Vatten, båda med placering vid CSPR. Rektor har beslutat (Dnr LiU 2008/00199) att stödja CSPR/tema V med en forskarassistent under 4 år med inriktning mot klimatvisualisering, vilken är under tillsättning. Ytterligare en forskarassistent är under tillsättning. Under året har tema V anställt en VR-postdoktor (2009-2011), samt en FORMAS finansierad forskarassistent (2009-2012). Sex nya doktorander har antagits på externa medel, varav tre i samarbete med Södertörns högskola. Slutligen har en befordrad professor installerats och två nya oavlönade docenter utsetts under året. Ekonomisk ram 2009: Fakultetsanslag 13.179 tkr. Först har nettoeffekten för ersättning av uttagna doktorsexamina 2009 tagits bort => anslag 13.160 tkr. miljön innebär detta att det årliga genomsnittsanslaget på 1.010 tkr återförs miljön =>anslag 14.170 tkr. anslag 14.471 tkr. Därefter har ersättning för uttagna doktorsexamina lagts till med 400 tkr, och kostnad för samma modell dragits av med 530 tkr. Fakultetsanslag 2010 uppgår till 14.342 tkr. Övriga kommentarer: Temat skall avsätta 800 tkr av fakultetsanslaget till stöd för kostnader inom den laborativa verksamheten. Externa medel uppgår enligt prognos 2010 till 4,9 mkr. 20 Forskarskola kognitionsvetenskap Forskarskolan i kognitionsvetenskap är en del av en satsning mellan rektor och fakultet och innebär en anställning av en professor och av en lektor. Anställningen av lektorn är avslutad i april 2009 och placerad på IDA. Verksamheten har två inriktningar, båda under uppbyggnad: IT och lärande, framförallt virtuella pedagogiska agenter, och distribuerad och situerad kognition. I miljön finns en professor, en lektor och en forskarassistent och tre doktorander. Dessutom finns ett samarbete med forskare vid teknisk fakultet vid IDA med liknande inriktning. Utlysning av ytterligare doktorandanställningar planeras för 2010. Forskare vid miljön leder den VR-finansierade nationella forskarskolan i kognitionsvetenskap (SweCog).