Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer

Transkript

1 Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer

2 Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer Forskningsfinansiering Användning av projektbidrag Jämställdhet Mobilitet Forskningsinfrastruktur Utmaningsdriven forskning - tvärvetenskap

3 Stöd- och bidragsformer från 2016 Projektstöd Projektbidrag Proof-Of-Concept Karriärstöd Internationell postdok Etableringsbidrag Konsolideringsbidrag Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö Miljö- och samverkansstöd Bidrag till forskningsmiljö Forskarskolor Rådsprofessor Gästprofessorer Nätverksbidrag Konferensbidrag Exploratory workshops Infrastrukturstöd Forskningsinfrastruktur Verksamhetsstöd Driftsbidrag till forskningssamordning och institut Tidskriftsbidrag

4 Vad används projektbidragen till? Projektmedel (Mkr) utbetalade under 2014 (beviljade 2013 och tidigare) Lön Drift Avskrivningar Lokaler Indirekta kostnader Totalt % 21% 1% 5% 20% Lön PI Lön övr. disp Lön doktorand Lön övr. Totalt ,3% 29,1% 31,3% 14,5%

5 Önskvärd förändring Minskad andel medel till lön för PI och andra tillsvidareanställda forskare Ökad andel medel för avskrivningar (oförändrad budget => färre forskare, bättre villkor per forskare)

6 Antal projektbidragsansökningar totalt för VR fördelat på kön och karriärålder Antal ansökningar : kvinnor män totalt Exklusive projektbidrag unga MH resp. NT samt exklusive konstnärlig forskning.

7 Beviljandegrad projektbidrag totalt för VR fördelat på kön och karriärålder Exklusive projektbidrag unga MH resp. NT samt exklusive konstnärlig forskning.

8 Rådsprofessorer 2015/2013 Andel kvinnor/män bland professorer 2014: 24% / 76% 2013: 24% / 76% Sökande 2015: 126, varav 26 kvinnor, 21% 2013: 301, varav 73 kvinnor, 24% Beviljande 2015: 10 bidrag varav 2 kvinnor och 8 män 2013: 9 bidrag varav 2 kvinnor och 7 män

9 Önskvärd förändring Fler kvinnliga professorer inom alla vetenskapliga områden!

10 Mobilitet Var har lärare och forskare tagit sin doktorsexamen i relation till var de är anställda i dag (2014)?

11 Rekrytering av forskare och lärare med doktorsexamen vid svenska lärosäten Andel doktorsexaminerade 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt antal dokotorsexaminerade okänt lärosäte utländskt lärosäte annat svenskt lärosäte samma lärosäte totalt antal i kategorin År 2014, källa: SCB alla lärosäten

12 Rekrytering av forskare och lärare med doktorsexamen vid svenska lärosäten 100% Andel doktorsexaminerade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% K M K M K M K M K M Totalt antal doktorsexaminerade okänt lärosäte utländskt lärosäte annat svenskt lärosäte samma lärosäte totalt antal i kategorin Professor Lektor MeriteringsanställdPostdoktor Forskare År 2014, källa: SCB alla lärosäten

13 Önskvärd förändring Ökad mobilitet framförallt vid meriteringsanställningar och postdoktorrekryteringar Färre anställningar som forskare, fler meriteringsanställningar Fler kvinnliga professorer

14 Vetenskapsrådets ansvar för forskningsinfrastruktur Finansierar nationella forskningsinfrastrukturer Medlemskap i internationella infrastrukturer och organisationer Utvecklar strategier och planerar Vägvisare för Sveriges långsiktiga behov av nationell och internationell forskningsinfrastruktur Följer upp och utvärderar

15 Stöd till forskningens verktyg och infrastruktur 2014 Större infrastrukturer, miljoner kr MILJONER KRONOR

16 Stöd till forskningens verktyg och infrastruktur Tkr Konventionsbunden infrastruktur Internationell infrastruktur Nationell infrastruktur MAX IV laboratoriet SNIC Onsala Övriga bidrag CERN Övriga 3.2 Administration

17 Åtgärder Fortsatt strategisk dialog mellan lärosätesledningar och Vetenskapsrådet Regeringen bör ta ett större ansvar för svenskt deltagande i storskalig internationell forskningsinfrastruktur Medel som tryggar MAX IV och SNIC (se VR:s inspel till forskningsproppen)

18 Samhälleliga utmaningar globala målen för hållbar utveckling tvärvetenskap Det behövs en nationell samling kring vissa för samhället viktiga utmaningar FN:s 17 SDG Lunddeklarationerna 2009 och 2015 Nationella forskningsprogram där det svenska forskningssystemet samlas kring viss utmaningsdrivna tvärvetenskapliga frågeställningar (inspel till forskningsproppen)