Bilagor Forskningsöversikt 2019 utvecklingsforskning

Transkript

1 Bilagor Forskningsöversikt 2019 utvecklingsforskning 2019

2 Bilagor Forskningsöversikt 2019 utvecklingsforskning VR1906 Dnr ISBN Swedish Research Council Vetenskapsrådet Box 1035 SE Stockholm, Sweden

3 Bilaga 1: Beviljade bidrag inom utvecklingsforskning Tabell 1. Beviljat belopp (tkr) per region Beviljat belopp (tusen kronor) per region och år, ur Vetenskapsrådets årsredovisningar. Observera att det regionerna delvis skiljer sig mellan perioderna och Det påverkar dock inte de största regionerna Östra Afrika och Sydasien. T.ex. var inga länder indelade i regionen Söder om Sahara, utan det angavs vid relevans för hela regionen. Projektbidrag Summa Östra Afrika Låginkomstländer (ospecificerat) Sydasien Södra Afrika Västra Afrika Sydostasien Söder om Sahara Sydamerika Centralafrika Kaukasus Centralamerika Mellanöstern Viktoriasjön Västra Balkan Oceanien Europa Nordafrika Bortre Asien Swedish Research Links Summa Sydasien Östra Afrika Sydamerika Sydostasien Nordafrika Centralamerika Europa Södra Afrika Västra Afrika Mellanöstern Västra Balkan Kaukasus

4 Tabell 2. Antal beviljade bidrag uppdelat per första angivna forskningsämne i ansökan, på övergripande nivå, Förstakod, övergripande nivå Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenska p och veterinärmedicin Swedish Research Projektbi Projektbidrag Sustainability Links drag and resilience Totalt Andel % % % % % Samhällsvetenskap Humaniora och konst % Summa % Tabell 3: Fördelning av beviljade ansökningar över lärosäten, Medelsförvaltare Nätverk - internationell t samarbete Projektbidra g Fritt Projektbidrag med inriktning Totalsumma Karolinska Institutet Uppsala universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Stockholms universitet Linköpings universitet Umeå universitet Kungliga Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Nordiska Afrikainstitutet 5 5 Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA Luleå Tekniska 3 3 Universitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Handelshögskola 2 2 n i Stockholm Högskolan i Skövde 1 1 2

5 Örebro universitet Kungl. Vetenskapsakademien Landstinget i Kalmar län EXEMPEL PÅ FORSKNING SOM FINANSIERAS INOM UTVECKLINGSFORSKNING 1 FUNGERAR MINUSUTSLÄPP GLOBALT? Klimatavtalet från Paris 2015 är historiskt i sin ambition att begränsa den globala temperaturökningen till högst två grader. Men det kan förutsätta att en teknologi BECCS som möjliggör minusutsläpp implementeras i global skala. BECCS innebär att koldioxidutsläpp från storskalig förbränning av biomassa avskiljs och lagras samt att ny biomassa planteras. Sammantaget återtas därmed koldioxid från atmosfären. I teorin är BECCS mycket fördelaktig, men metoden är oprövad och det råder ovisshet om tekniken är realistisk i den omfattning som krävs för att uppnå Parisavtalets mål. De stora landarealer som krävs för att odla biomassa hotar både biologisk mångfald, vattenförsörjning och matproduktion. I denna studie undersöker jag tillsammans med min medsökande Simon Haikola och övriga kollegor förutsättningarna för storskalig BEECS-implementering i Sverige och Tanzania. Det är två länder där skogen är en viktig del av samhällsekonomin, men som i övrigt skiljer sig åt vad gäller institutionella, politiska, industriella, ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. Målet är att undersöka om BECCS är rimlig som klimatåtgärd på global nivå, vilka risker som finns och hur dessa kan undvikas. Anders Hansson, docent vid institutionen för Tema, avdelningen Miljöförändring, Linköpings universitet VAD SÄGER SYNEN PÅ SÄKERHET I KAUKASUS OM KONFLIKTERNA DÄR? Södra Kaukasus, med Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, präglas av konflikter som försvårar ekonomisk utveckling, demokratisering och regionalt samarbete. De många försöken att medla från internationellt håll har bara gett ytterst begränsade resultat. Situationen är låst. Genom sina energitillgångar har södra Kaukasus en avsevärd strategisk betydelse. Trängd mellan Ryssland, eu och USA har regionen utvecklats till en av de mest explosiva och farliga i Europas grannskap. Tillsammans med en lokal partner undersöker vi vilka synsätt som styr ledande nationella eliter i regionen, och hur nationella och internationella organisationer arbetar med frågor om mänsklig säkerhet. En utgångspunkt i vårt projekt är att säkerhetsbegreppet måste betraktas brett; det handlar inte bara om militär säkerhet utan också om jämställdhet, jämlikhet, korruption, miljö och mänskliga rättigheter. Kunskap om de tankemönster som dominerar, inte minst på elitnivå, är nödvändig för ett mer anpassat och lyhört bistånd och en mer informerad och effektiv konfliktlösning. Li Bennich-Björkman, professor vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet MYGGOR MÅSTE BEKÄMPAS MED NYA MEDEL I spåren av klimatförändringar och ökad globalisering har sjukdomar som sprids av myggor blivit ett allt större problem. Sjukdomsspridande myggor har både ökat i antal och brett ut sig över nya områden. En del har dessutom utvecklat resistens mot samtliga medel som idag används för att stoppa deras framfart. Detta utgör ett allvarligt hot mot kampen mot sjukdomar som malaria, framför allt i Afrika. Värst drabbade är fattiga människor i tropiska och subtropiska regioner. Vårt mål är att ta fram nya substanser som specifikt angriper myggor som sprider bland annat malaria, dengue och chikungunya. Tanken är att det nya insektsgiftet ska förstöra ett protein som är livsnödvändigt för myggor, men inte 1 Exemplen har redovisats i Vetenskapsrådets årsredovisning år 2016, 2017 och

6 finns hos ryggradsdjur. Vi som forskar om detta i Sverige samarbetar med Luna Kamau på kemri i Nairobi och hennes forskarteam. Efter att ha testat ett stort antal organiska substanser har vi upptäckt flera som är lämpliga att utveckla vidare. En viktig del i forskningen är att undersöka om substanserna är säkra för människa och natur. Behovet av nya strategier för att bekämpa sjudomsspridande myggor är akut. Anna Linusson Jonsson, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet 4

7 Bilaga 2 UF-forskare inom andra ämnesområden Av Anna Herou och Lucas Pettersson, enheten för uppföljning Bakgrund Detta PM sammanfattar den analys som gjorts avseende hur de sökande inom utvecklingsforskning står sig när de söker bidrag från andra ämnesråd och kommittéer inom Vetenskapsrådet. Dataunderlaget omfattar utlysningar under perioden som söks av enskilda forskare. Det innebär inom karriärstöd och projektstöd etableringsbidrag (tidigare projektbidrag - unga forskare), forskare halvtid, international career grant, konsolidering (tidigare framstående yngre forskare), (internationell) postdok, projektbidrag Fritt, projektbidrag med inriktning, proof of concept, och inom miljö- och samverkansstöd innebär det forskningsmiljö samt rådsprofessor. Notera att detta exkluderar bidragsformerna inom Swedish research links (numera nätverksbidrag, tidigare internationellt forskningssamarbete). Unika sökande har plockats fram baserat på efternamn, förnamn och födelseår. De sökande inom utvecklingsforskning har delats in i kategorierna Sökande bara inom utvecklingsforskning och Sökande inom flera ämnesområden (UF-forskarna), baserat på inom vilka områden de förekommer som huvudsökande inom urvalet av utlysningar under perioden. Sammanfattning De forskare som söker bidrag inom utvecklingsforskning men även inom andra ämnesområden vid Vetenskapsrådet (UF-forskarna) går det i stort sett bra för i jämförelse med sökande forskare totalt. De sticker inte ut med särskilt hög eller låg nivå i varken betyg eller beviljandegrad, utan följer ofta den normala fördelningen i respektive område och totalt för Vetenskapsrådet. UF-forskarna söker och beviljas bidrag inom alla ämnesområden (nästan), och i både fria utlysningar och utlysningar med inriktning. Fria projektbidrag är den vanligaste bidragsformen att en UF-forskare får beviljad. Hur unika är UF-forskarna? Totalt finns 911 unika sökande forskare inom utvecklingsforskning, av de totalt drygt fjorton tusen i underlaget. Av dessa har 525, eller 58%, sökt bidrag även inom minst ett annat område under perioden, medan 386, eller 42%, enbart sökt medel inom UF. Totalt sett har 3% av dem som sökt bidrag hos Vetenskapsrådet under perioden enbart sökt inom utvecklingsforskning. Se tabell 1, nedan. Kategorier sökande Antal ansökningar Andel av UF Andel av Totalt perioden Bara sökt UF (en eller flera gånger) % 3% Sökt UF och bidrag inom annat ÄRK % 4% Totalt UF 911 6% Ej sökt UF (bara annat ÄRK) % Totalt antal unika sökande Tabell 1: Antal unika sökande och andel av sökande inom utvecklingsforskning och totalt,

8 Vad har UF-forskarna sökt inom för ämnesområden? Fördelningen av ansökningar ifrån UF-forskarna är relativt jämn mellan de tre största områdena humaniora och samhällsvetenskap (HS), naturvetenskap och teknikvetenskap (NT) samt medicin och hälsa (MH). Endast en ansökan inom konstnärlig forskning (KF) har inkommit från en UF-forskare, medan 14 inkommit till klinisk behandlingsforskning (KBF) och cirka 20 till utbildningsvetenskap (UV) och Vetenskapsrådets utlysningar som beslutas centralt (VR). Se tabell 2, nedan. Ämnesområde Antal % av 525 HS % KF 1 0% KBF 14 3% MH % NT % UV 20 4% VR 21 4% Tabell 2: Antal och andel unika sökande UF-forskare per område, Betygsfördelning Betygsfördelningen ser olika ut inom olika ämnesområden vid Vetenskapsrådet, och betygen ligger generellt högre inom NT än inom HS och MH. Vi kan inte säga att detta visar på en skillnad i kvalitet på ansökningarna eller om det grundar sig i en kultur inom ämnesområdena eller något annat. Men, vi kan konstatera att samma mönster som finns inom Vetenskapsrådet i stort återfinns inom utvecklingsforsknings disciplinärt uppdelade beredningsgrupper. Totalt sett får UF-forskarna en nästan identisk betygsfördelning då de söker inom andra ämnesområden som den sammanslagna betygsfördelningen för samtliga ämnesområden. Nedan jämförs betygsfördelningen för UF-forskarna och sökande forskare totalt inom respektive ämnesområde. UF-forskare inom HS: Totalt sett är betygsfördelningen för UF-forskarnas ansökningar inom HS ungefär lika den för HS i stort. UF-forskarna har fått fler av betyg 6 men färre 5 än totalt, fler 4 och färre 2. UF-forskare inom MH: UF-forskarna ligger i stor utsträckning på en betygsmässig nivå där de kan förväntas beviljas eller ligga inom gruppen ansökningar som diskuteras för finansiering inom MH. De får fler av betyg 4 och 5 men färre 6 än totalt, men även färre 3 och 2 än totalt. UF-forskare inom NT: Det är ingen större skillnad i betygsfördelningen för UF-forskarna och totalt inom NT, men det går marginellt sämre för UF-forskarna betygsmässigt än totalt. UF-forskare inom UF: Det går bättre för UF-forskarna som sökt inom andra ämnesområden då de söker inom UF än för UF totalt. De får lite fler 5 och 6 än totalt inom UF. UF-forskare inom UV: Det går betygsmässigt bra för UF-forskarna inom UV. Många fler 6, några fler 5 och 2, men färre 3 och 4. 2

9 Andel ansökningar per betyg 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betygsfördelning Projektbidrag och etableringsbidrag HS-UF HS Tot MH-UF MH Tot NT-UF NT Tot UF-UF UF Tot UV-UF UV Tot Totalt UF Totalt Tot Figur 1: Andel ansökningar per betyg. Projektbidrag och etableringsbidrag, De ljusare staplarna är UF-forskarna och de mörkare är totalt sökande forskare för ämnesområdet. Beviljandegrad Beviljandegradsmässigt går det bra för UF-forskarna inom MH, UF självt och UV, medan beviljandegraden för UF-forskarnas ansökningar sammanlagt är jämn med den totala beviljandegraden. Det går lite sämre för UF-forskarna än sökande totalt att få beviljat inom HS, KBF och NT. Den enda ansökan inom konstnärlig forskning under perioden fick avslag. Totalt sett har UF-forskarna främst ansökt om fria projektbidrag i de övriga ämnesområdena, men det finns någon till några beviljade ansökningar inom de flesta utlysningarna. Mängdmässigt så får UFforskarna flest beviljade fria projektbidrag inom UF, sedan MH, NT, HS och den höga beviljandegraden inom UV innebär 4 beviljade fria projektbidrag. UF-forskarna söker och får bidrag inom både fria utlysningar och utlysningar med inriktning. Vad gäller utlysningar riktade mot unga forskare har UF-forskarna sökt bidrag inom etableringsbidrag, forskare halvtid i klinisk miljö, international career grant, konsolideringsbidrag och postdok. Det har gått bäst för dem som sökt etableringsbidrag, inom MH och NT, samt international career grant, inom MH och NT. Båda bidragsformerna är riktade till forskare med en karriärålder på 2-7 år efter disputation. Beviljandegraden för UF-forskarna inom internationell postdok är 8%, och totalt har fem UF-forskare beviljats sådant bidrag inom HS och NT under perioden. Det går beviljandegradsmässigt bra för UF-forskarna inom VR-utlysningarna, som ligger utanför ÄRK, där totalt 29% (eller 7 av 24) ansökningar fått beviljat. De beviljade ansökningarna handlar om en ansökan om forskningsmiljö (SIMSAM), 3 projektbidrag inriktning (Barns och ungdomars psykiska hälsa samt neutronspridning) och 3 proof of concept (inom livsvetenskaper, alla inom medicinområdet). 3

10 Beviljandegrad Projektbidrag och etableringsbidrag % 20% 15% 10% 5% 0% HS MH NT UF UV VR Totalt UF-forskarna 10% 21% 15% 16% 17% 20% 16% Totalt 10% 18% 18% 14% 11% 13% 15% Figur 2: Beviljandegrad för ansökningar om projektbidrag och etableringsbidrag De ljusare staplarna är UF-forskarna och de mörkare är totalt sökande forskare för ämnesområdet. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Beviljandegrad Projektstöd, Karriärstöd, Forskningsmiljöer och Rådsprofessor HS KBF KF MH NT UF UV VR Totalt UF-forskarna 9% 8% 0% 18% 14% 16% 15% 29% 15% Totalt 11% 10% 15% 17% 17% 14% 11% 15% 15% Figur 2: Beviljandegrad för ansökningar inom Projektstöd, Karriärstöd, Forskningsmiljöer och Rådsprofessor De ljusare staplarna är UF-forskarna och de mörkare är totalt sökande forskare för ämnesområdet. 4

11 Bilaga 3 (Ska översättas till svenska) Summary Results Questionnaire survey, Development Research This questionnaire survey was conducted in May-June 2018, as part of the subject overview for development research. The questionnaire was sent 318 researchers that have received project or network grants from Development Research at Swesdih Research Council since The response rate was 37 % (118 respondents). The five questions in the questionnaire thereby resulted in 590 separate answers. The answers to each question were sorted into categories, and the number and percentage of answers in each category are presented below. This provides an overview of the most frequent answers and important issues related to each question. For in depth analyses, it is recommended to approach the data with more specific aims or hypotheses. Many answers covered issues that fitted within more than one category, and these answers were therefore split and/or pasted in more than one category.

12 QUESTION 1 In your opinion, which have been the most important scientific advances the last 10 years of relevance for your research project(s) supported by "Development Research" at the Swedish Research Council? Answers: Question 1. Most important scientific advances the last 10 years Method development/approaches to research: 41 (35 %) The majority of answers concern technical development (e.g. sequencing, bioinformatics, materials, computing). A few concerns approaches; interdisciplinary, rise of the field of applied research etc. 2. Improved research capacity in LIC and LMIC: 5 (4 %)

13 3. New insights, findings, understanding, discoveries: 57 (48 %) I wide variety of answers, representing the breath of development research. Many respondents have limited their replies to results within their own projects. On the other hand the answers thereby provide a useful detailed insight and several examples on societal impacts of the projects. 4. Access to new type of data: 3 (3 %) 5. Opportunities for enhanced collaboration: 5 (4 %) 6. N/A: 10 (8 %) Answers not applicable for analysis.

14 QUESTION 2 Which are the main research (scientific) challenges your research area is facing? Answers: Main research (scientific) challenges 1. Theoretical/scientific challenges: 46 (39 %) A wide variety of answers, representing the breath of development research. For a detailed analysis, one needs to specify the aim/hypothesis.

15 2. Lack of data/poor data: 16 (14 %) Area specific responses. 3. Methodological difficulties: 24 (20 %) Area specific responses. 4. Institutional barriers: 18 (15 %) Some overlap with other questions. A diverse number of institutional barriers are mentioned, some general, and some specific for Sweden or LIC/LMIC. 5. Resources and infrastructure: 12 (10 %) Overlap with other questions. Lack of access to infrastructure/equipment is commonly mentioned, and some mention a lack of skilled scientists/capacity. 6. Funding: 16 (14 %) Note: Overlap with other questions. 7. Lack of progress/external threats: 3 (3 %) 8. Communication/dissemination/adoption of research results: 14 (12 %) Largely about difficulties/barriers in implementing scientific results (i.e. in low resource settings, and communicating results).

16 QUESTION 3 Which are the main challenges/barriers in conducting your development research? (For example; university structures, funding system etc.) Answers: Question 3. Main challenges/barriers Funding issues (lack of funding, funding systems, grant criteria): 77 (64 %) Different funding issues were raised by 64 % of the respondents. Many answers refer to Sweden as a whole, and in some cases the LIC and LMIC, and are not restricted to the funding from VR. The most common answer is that there is too little funding/ too small grants. Some mention a lack funding opportunities and continuity of funding. Several mention high OH costs, that SRL should include salary costs, as well as the lack of complementary salaries from universities. Of

17 the 76 answers that concern funding, 12 respondents (10 % of the total) points out the lack of funding for certain research areas/type of research. 2. Too short project periods: 9 (8 %) Project periods of 3 years were often considered to be too short. 3. Collaboration in LIC and LMIC: 5 (4 %) 4. Practical constraints working in and with LIC and LMIC (infrastructure, university structures, hardship etc): 30 (25 %) Different constraints related to working in and with developing countries were raised by 25 % of the respondents. The answers provide a variety of examples of practical issues, such as insufficient infrastructure (most common answer), the geographic distance, insecurity, political turbulence, slow administration, corruption, immigration rules, hierarchical structures, bureaucracy. 5. Insufficient human capacity in LIC and LMIC (trained researchers and other staff): 8 (7 %) 6. University structures and bureaucracy in Sweden: 15 (13 %) Answers commonly relate to bureaucracy, such as in relation to transfer of funds to collaborating researchers in LIC and LMIC. Insecure employment is also mentioned several times. Unresponsive administration and permit issues are brought up. 7. Publication issues: 3 (3 %) 8. Time consuming: 6 (5 %) 9. Other: 2 (2 %) In the few answers difficulties to conduct research that may be considered to be controversial, or having wrong focus, by some are mentioned. 10. No major challenges: 3 (3 %)

18 QUESTION 4. In your view, what is needed to improve the conditions for development research in Sweden? (For example; in terms of opportunities for collaboration with other researchers, types of grants, career paths, infrastructure) Answers: Question 4: Needs to improve conditions

19 1. More funding/bigger projects: 26 (22 %) Around a fifth of the respondents suggested more funding, primarily in the form of larger grants, but some emphasised the need for more funding for development research in general. Different justifications for larger grants was provided, but most commonly the respondents highlighted the current difficulties to cover salaries/the actual time committed to the project. 2. Types, terms and conditions of grants/funding (not including career path issues): 57 (48 %) About half of the respondents suggested either new forms of grants (~25 %) or changed terms and conditions for the grants (~25 %), often including a higher flexibility in what the funds can be used for. Some wished to be able to cover salaries in SRL, and some wished to make it easier to fund exchange visits and collaboration in general. A couple of the answers concern the focus/priorities for development research. The advantages of including LMIC in project grants are mentioned by a couple of the respondents. Note that suggested changes on terms and of new types of grants relating to career paths are not included here, but treated under a separate category (6). 3. Institutional changes, Funding structure, Administration: 14 (12 %) 4. Longer projects/more time: 17 (14 %) Project period of 3 years were considered too short, for continuity of research and collaborations. 5. Changed merit system: 3 (3 %) 6. Career paths: 33 (28 %) Improvements of career opportunities were commonly suggested (28 %). This concerned engagement/training of PhD students in both Sweden and LIC, support for early career researchers (some suggested dedicated post doc support), and also facilitation for later career researchers, of relatively equal proportions. 7. Changes to VR/review process: 12 (10 %) High diversity of suggestions. 8. Policy changes/policy dialogue: 7 (6 %) 9. Promote exchange/networks within development research: 8 (68 %)

20 QUESTION 5 To what extent and in what way does your development research, supported by the Swedish Research Council, link/contribute to the Sustainable Development Goals (Agenda 2030)? Please also state which of the 17 goals your research relates to most Answers: One can conclude that the funded development research is relevant for all global goals. Financed projects, , in relation to the Sustainable Development Goals (Number of projects relevant for each goal)