Ansökan skickas med e-post till mattias.bergstrom@linkoping.se alternativt i pappersformat till: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Platensgatan 5A 582 20 Linköping Avsändare Projektets namn Implementering av metodkunskap från projektet Familjelotsen Ägare Linköpings kommun Organisationsnummer 212000-0449 Adress BOX 356 Postnummer 581 81 Postadress Linköping Kontaktperson Anita Lhådö Telefon 013-20 52 91 E-post Anita.lhado@linkoping.se Projektledare Ska rekryteras Telefon 013-205291 E-post Anita.Lhado@linkoping.se Ekonomi Kontaktperson Åsa Haraldsson Telefon 013-205889 E-post Asa.Haraldsson@linkoping.se Bankgiro Plusgiro Bankkonto 2018 2019 Sökt belopp från SCÖ 1,2 mkr 1,2 mkr
SAMMANFATTNING Projekt Familjelotsen, som är ett metodutvecklingsprojekt riktat till familjer med sammansatta behov där det finns en neuropsykiatrisk diagnos, ska avslutas i december 2017. Projektledarna har skrivit delrapporter och en preliminär slutrapport. Samtliga rapporter har visat på positiva förändringar för de deltagande familjerna, och även påvisat ett utvecklingsbehov hos huvudmännen/förvaltningarna. Projektet har också utvärderats av FoUenheten inom Linköpings kommun, se bilaga 1. FOU kommer att lämna en slutrapport, inklusive en samhällsekonomisk analys, under hösten 2017. Kunskapen som kommit fram i projektet behöver tas tillvara inom kommunal verksamhet likväl som inom region, försäkringskassa och arbetsförmedling. Denna ansökan gäller medel för att implementera de metoder som utvecklats under projekttiden, så att berörda parter kan anpassa och utveckla sin verksamhet för att möta familjer med sammansatta behov på ett än mer kvalitativt och kostnadseffektivt vis. BESKRIVNING Bakgrund: Familjelotsen Metodutveckling i samverkan, är ett gemensamt projekt mellan Barn och Ungdomsnämnden, Bildningsnämnden, Omsorgsnämnden och Socialnämnden. Projektet finansieras genom Linköpings sociala investeringsfond och syftar till att utveckla metoder för att förbättra samordningen av kommunens stöd för familjer med sammansatta behov. Målgruppen under projekttiden är familjer som har barn i grundskoleåldern, är aktuella inom socialtjänsten och där en eller flera i familjen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I projektet finns den nya funktionen familjeombud som arbetar på familjernas uppdrag och företräder familjen för att på bästa sätt utforma och samordna insatser så att familjens situation förbättras. Andra viktiga delar i projektet är koordinatorer från varje ingående förvaltning, som fungerar som en länk mellan familjeombuden och respektive verksamhet. Arbetsmetoden bygger på de resultat som har framkommit i FoUprojektet Familjer i socialtjänsten, där slutsatsen var att de familjer som är i störst behov av stöd och har flest insatser, också är de som känner sig minst hjälpta. Projektet startade 1 augusti 2014 och pågår t o m 31 december 2017. Resultat och lärdomar - Familjelotsen är först och främst ett metodutvecklingsprojekt där fokus har varit att hitta nya sätt att arbeta med en målgrupp där det finns sammansatta behov och där resultaten i bl.a. studien Familjer i Socialtjänsten visar att de arbetssätt som använts inom socialtjänsten för denna målgrupp inte varit verkningsfulla eller uppskattade av familjerna. Under projektettiden med Familjelotsen har det utkristalliserat sig ett nytt
arbetssätt. Grunden är att kunna arbeta flexibelt och utifrån familjens behov, där samordning av familjens olika vård och stödinsatser/kontakter är central. Den stora vinsten som många familjer uttrycker är familjeombudens möjlighet att arbeta med hela familjen, att familjeombuden kan föra deras talan och att de inte arbetar på uppdrag från någon myndighet. I projektmålet framgår att arbetet ska ske i nära samarbete med familjerna. Familjerna har därför bjudits in till olika forum som anpassats utifrån att främja medskapande. Respektive förvaltning har gjort vissa aktiviteter avseende metodutveckling inom sin organisation. Det som bl.a. har angivits är ett utökat samarbete mellan Familjeteamet och Team socialpsykiatri, anställning av en arbetsterapeut till skolorna på T1 och att Socialförvaltningen provar att samordna sina handläggare genom funktionen Familjehandläggare. En annan del av projektets mål är att förbättra samordningen av insatser för familjer med sammansatta behov. Vid en gemensam workshop framgick just att det nämndövergripande arbetet både i projektlednings- och operativa gruppen har fungerat väl och man önskar ett fortsatt nämndövergripande samarbete på båda nivåer. Åsikten är att det har skapats en samsyn och förståelse för familjernas behov och att beslutsvägar har påskyndats. När det gäller samverkan har projektets koordinatorer varit en avgörande faktor. Skolans koordinatorer har utvecklat en ny arbetsmodell som fungerar väl och där det sker ett nära samarbete med familjeombuden utifrån enskilda barn i projektet. Projektledningsgruppen har en gemensam lista på utvecklingsbehov där hinder för målgruppen (familjerna) förs fram som har att göra med organisering och förutsättningar inom olika verksamheter. Projektet mål var att kontinuerlig kunna stötta 15 till 30 familjer. Projektet har nu 18 familjer, fördelade på 20 hushåll och lever därmed upp till det målet. När det gäller projektets delmål på individnivå så framgår i FoUs halvtidsrapport från våren 2016 att vardagssituationen har förbättrats för många av familjerna, det har skett en positiv utveckling gällande barnens skolgång och fritid. När det gäller barnens fritidssysselsättning är det dock inte helt oproblematiskt. Även i de fall där familjer fått ekonomisk hjälp med avgifter och där familjeombud inledningsvis visat på och skjutsat till aktiviteter, blir det avbrott i fritidssysselsättningen om inte familjeombudet kontinuerligt går in och motiverar och stöttar praktiskt så att barnen kommer iväg. Här blir det tydligt att många familjer behöver ett kompensatoriskt stöd som finns kvar över tid. En sammanställning av föräldrarnas sysselsättning från november visar på en mycket positiv utveckling. Det visar också att när föräldrarna själva väljer vad de vill ha stöd i så prioriterar de barnens skolgång och att det tar tid innan det finns möjlighet att fokusera på den egna sysselsättningen. I FoUs halvtidsrapport av projektet framgår bl.a. att öppenvårdsinsatser eller placeringar har kunnat undvikas och att arbetssituationen för andra professionella har underlättats. De resultat som kommit fram i projektet stöds också av internationell forskning och det
systerprojekt som för närvarande pågår i Norge. Tidiga insatser är enligt forskningen samhällsekonomiskt lönsamma, inte minst vad gäller att kunna undvika placeringar Det arbetssättet som utvecklats i projektet har bidragit till att familjers situation har förbättrats i flera olika avseenden, sammanfattningsvis: Flera av barnen har fått assistenter i skolan, bytt till resursskola eller fått andra former av extra stöd i skolan. När föräldrarna själva prioriterar vad de vill ha hjälp med så kommer stöd i kontakten med barnens skolor först. Positiv utveckling när det gäller barnens fritidssysselsättning. Positiv utveckling gällande föräldrarnas sysselsättning. Flera har fått lönearbete, några fullföljt utbildning och andra har kommit närmare arbetsmarknaden eller en daglig sysselsättning. Lärdomen är dock att det tar tid då barnens skolgång prioriteras och först därefter finns ork till att fokusera på den egna sysselsättningen. Kontakter inom Region Östergötland har kunnat samordnas och familjeombuden har kunnat hjälpa familjerna att komma på besökstider och att vara behjälplig i förståelse av information som lämnas vid besöken. Många av familjerna saknar ekonomiska resurser och lever på marginalerna. När något oförutsett händer blir livet kaotiskt, även om just den enskilda företeelsen i sig inte är förödande. Det tar lång tid att skapa ett förtroende Den stora vinst som många familjer uttrycker är familjeombudens möjlighet att arbeta med hela familjen, att de kan arbeta flexibelt och har tid avsatt som möter familjernas behov, att familjeombuden kan föra familjernas talan och att de inte arbetar på uppdrag från någon myndighet. Vid slutintervjuer som gjorts med föräldrarna våren 2017 så uttrycker samtliga att de är nöjda med stödet från Familjelotsen. FoUs sammanställning visar på ett högre förtroende för socialtjänsten/myndigheter än vid projektstart. Åsikten från professionella är att det har skapats en samsyn och förståelse för familjernas behov och att beslutsvägar har påskyndats. När det gäller samverkan har projektets koordinatorer varit en avgörande faktor.
Projektidé Att stödja och samordna implementeringen av kunskapen som kommit fram i projektet Familjelotsen. Att implementera kunskapen i ordinarie verksamhet. Utbildningsinsatser och handledning till berörda myndigheter/verksamheter. Syfte Primärt: Att utbildningsinsatser av den metodkunskap som kommit fram genom projekt Familjelotsen förmedlas och implementeras i ordinarie verksamhet inom kommunen såsom socialtjänst, förskola och skola. Att verksamhet för barn och unga inom Region Östergötland, och berörd verksamhet inom Försäkringskassa och Arbetsförmedling, får ta del av den kunskap som kommit fram. Att implementera blir respektive huvudmans/förvaltnings uppdrag efter att ha fått del av kunskapen/resultatet från projektet. Implementeringen kan vid behöv stödjas genom handledning från projektledaren för projekt Implementering av metodkunskap från projektet Familjelotsen. Sekundärt: Att familjer med sammansatta behov får tidiga insatser som ger förutsättningar för skäliga levnadsvillkor och god hälsa. Att familjer med sammansatta behov får stöd till att bli självförsörjande, få en bättre hälsa och att hitta rätt i insatsutbudet. Att barn med särskilda behov upptäcks tidigt och får adekvat stöd för att utvecklas åldersadekvat och klara sin skolgång med godkända betyg. Behovsgrupp/er och remittering Medarbetare och chefer/ledare inom socialtjänst, utbildningssektorn, regionen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Mål (beskriv mål utifrån modellen SMART specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbundet) Övergripande kvalitativt mål: Familjer med sammansatta behov ska få tidiga insatser som ger ökade möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. Familjer med Neuropsykiatrisk problematik ska prioriteras. Medarbetare inom kommun, region, försäkringskassa och arbetsförmedling skall uppleva att de blivit stärkta kunskapsmässigt för att möta familjer med sammansatta behov, och att de har fått stöd i implementeringen av projekt Familjelotsens metodik.
Övergripande kvantitativt mål: Projekt Familjelotsens metodik ska i slutet av år 2 ha nått ut till samtliga medarbetare som arbetar med barn och unga inom berörda myndigheter. Metodiken ska användas i minst 80 % av de familjer som ingår i den definierade målgruppen och som får någon insats från berörda myndigheter. Metod - Utbildningsinsatser - Coachning/handledning av berörda chefer och medarbetare - Samordning - Framställan och förmedling av adekvat material/information och hjälpmedel TID OCH AKTIVITETSPLAN = två års projekt, 2018-2019 Förberedelser (varje del kan med fördel beskrivas med SWOT-analys, milstolpe och delmål) Rekrytering av projektledare som kan ske efter att positivt besked har lämnats. Kartläggning av den kunskap som ska förmedlas till berörda parter Projektplan och kommunikationsplanering 2 mån Genomförande = Implementering 1,5 år Rapportskrivande Info politik m.m. Avslut 3 mån (För SWOT-analys och milstolpe, se bilaga 1 och 2)
Kompetenser Kompetenskrav för projektledare är god kännedom om projekt Familjelotsens metodik samt god kommunikativ förmåga. Styrning och organisation Styrgrupp = representanter från berörda parter. Ordförande är chef inom Linköpings kommun. Förankring och referenser (intressenter/parallella verksamheter/nätverk/forskning) Kommunernas FoU-enhet ska göra en slutrapport/utvärdering av projekt Familjelotsen. Under förutsättning att projektmedel beviljas så kan projektet som denna ansökan gäller, även vara ett ämne för FoU att följa. Likabehandlingsarbete Alla projekt som finansieras av SCÖ ska ta hänsyn till den grundläggande principen om likabehandling och ickediskriminering oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning. X Undertecknande av detta dokument ansvarar för att arbetet i projektet kommer att uppfylla ovanstående krav gällande likabehandlingsarbete.
Jämställdhetsintegrering Jämställdhet ska integreras i projekt som finansieras av SCÖ. Jämställdhetsarbetet ska grundas på det nationella målet för jämställdhetspolitik, dvs. att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. X Undertecknande av detta dokument ansvarar för att arbetet i projektet kommer att uppfylla ovanstående krav gällande jämställdhetsintegrering. Klimatpåverkan Alla projekt som finansieras av SCÖ ska ta hänsyn till miljö och i minsta möjliga mån påverka klimatet, sett utifrån projektets ändamål. Detta innebär att beaktande tas till, framförallt, konsumtion, transporter och energianvändning i det dagliga arbetet i projektet. X BUDGET Undertecknande av detta dokument ansvarar för att arbetet i projektet kommer att uppfylla ovanstående krav gällande klimatpåverkan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Budgeten beräknas i bilaga 3 SUS Indikatorprojektet Månadsrapporter /årsrapport/slutrapport Beredningsgrupp och styrelse Datum för rapportering Beredningsgrupp:
Styrelsen: Kommunikationsplan Information och resultatspridning Insatskatalogen Text till katalogen finns i bilaga 4. Utvärdering/ följdforskning BILAGOR 3. Budget Förteckning över bilagor som hör till ansökan:
UNDERSKRIFTER OCH AVSIKTFÖRKLARNINGAR Undertecknad försäkrar härmed att de uppgifter som lämnas i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga. Om förhållanden som rör idén ändras kommer undertecknad att meddela SCÖ förändringen omgående. Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Ort Datum