Avloppsguidens användarförening svar på remiss angående Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Avloppsguidens användarförening är mycket positiv till att Miljödepartementet uppmärksammar frågan om åtgärdandet av dåliga små avlopp och en hållbar åtgärdstakt. I detta svar kommer Avloppsguidens användarförening benämnas föreningen. Havs- och Vattenmyndigheten benämns HaV. Sammanfattning av remissvaret Förbättrat kunskapsunderlag och vägledning behövs. Det finns ett stort vägledningsbehov när det t.ex. gäller bedömning av smittskydd och miljöskyddsnivåer och prioriteringar mellan små avlopp och andra källor. Föreningen efterlyser vägledning som tydliggör vilka tekniklösningar som klarar de nivåer som anges i HaV:s förslag på föreskrifter. Föreningen anser att ett införande av ett nationellt avloppsregister behöver konsekvensutredas med avseende på resursåtgången för de lokala tillsynsmyndigheterna så att datainsamling inte riskerar att styra miljökontorens resurser bort från tillsyn av dåliga avlopp. Ett eventuellt nationellt avloppsregister, eller motsvarande, behöver samordnas av central myndighet. Nedan återges en sammanfattning av föreningens ståndpunkter till de förslag HaV ger i redovisningen av regeringsuppdraget. 1. Nationell målsättning Föreningen är positiv till HaV:s förslag på hållbar åtgärdstakt, 5 % åtgärdas per år och önskar att regeringen antar en nationell målsättning för området små avlopp. 2. Förbättrat regelverk för små avlopp Föreningen är positiv till att HaV ges föreskriftsrätt. Ändringar av FMH samt övergångsbestämmelser Föreningen önskar att 12 FMH behålls men ändras. Föreningen instämmer med förslaget på ändringen av 13 FMH. Föreningen instämmer med förslaget på ändringen av 14 FMH med mindre justering av punkt 2. Föreningen anser att punkt 3 och 4 i övergångsbestämmelserna bör utredas vidare i ljuset av förväntad belastning på miljökontoren i och med tidsgränser på 10 respektive 7 år. Förslag till ny föreskrift om små avlopp Föreningen är generellt positiv förslaget till ny föreskrift om små avlopp. 1
Föreningen instämmer i stort med förslagen i 6-7 och 12 (grundläggande nivå) Föreningen vill poängtera att skrivningen inte öppnar för avsteg nedåt i den grundläggande kravnivån och att det kan finnas särskilda fall där avsteg nedåt kan behövas. Ytterligare utredning kan därför behövas. Föreningen föreslår vidare utredning av förslaget om certifiering av installatörer samt regelbunden kontroll av känsliga anläggningar. 3. Styrmedel LOVA, bidrag, skatt eller avgift Föreningen är positiv till HaV:s förslag om avloppsutredning för att utreda förutsättningarna ekonomiska styrmedel för att motivera fastighetsägare med dåliga avlopp att åtgärda dessa. Föreningen önskar att utredningen även omfattar förslagens förväntade resursåtgång för kommunernas del. 4. Avloppsnätverk förbättrad samordning från centrala myndigheter Föreningen är positiv till förslaget om nationellt avloppsnätverk. 5. Förbättrat kunskapsunderlag och vägledning behövs Föreningen vill uppmärksamma Miljödepartementet om att det finns ett stort vägledningsbehov när det t.ex. gäller bedömning av smittskydd och miljöskyddsnivåer och prioriteringar mellan små avlopp och andra källor. 6. Likriktad teknikbedömning Föreningen efterlyser vägledning som tydliggör vilka tekniklösningar som klarar de nivåer som anges i HaV:s förslag på föreskrifter. Föreningen föreslår att HaV ges rätten att utforma nationella standardkrav för olika typer av anläggningar. 7. Frågan om avloppsregister Föreningen anser att ett införande av ett nationellt avloppsregister behöver konsekvensutredas med avseende på resursåtgången för de lokala tillsynsmyndigheterna. Ett eventuellt nationellt avloppsregister, eller motsvarande, behöver samordnas av central myndighet. Bakgrund och disposition av svaret Den 5:e september 2012 träffade föreningen Miljöministern och presenterade sin problembild med alltför stora variationer i bedömningar och praxis hos kommunerna beträffande prövning och tillsyn av små avlopp. Föreningen uppmärksammade även möjligheter med att åtgärda de dåliga avloppen då skydd av miljö och hälsa kan gå hand i hand med lokal näringslivsutveckling i områden utanför kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. 2
Föreningen pekade på bristande samordning hos nationella myndigheter, att ansvar för vägledning av avloppsteknik saknas, detaljerad lagstiftning i föreskrift eller förordning för att likrikta kraven och att det saknas en nationell målsättning med avseende på åtgärdandet av dåliga små avlopp. Föreningen listade sex önskemål på omständigheter och åtgärder som föreningen bedömer skulle öka åtgärdstakten avsevärt och framförallt underlätta handläggningen av enskilda ärenden och förbättra rättsäkerheten: 1. Nationell målsättning med avseende på åtgärdandet av dåliga små avlopp 2. Förbättrat regelverk för små avlopp 3. Styrmedel liknande LOVA-bidragen för projektutveckling och eventuellt bidrag för husägare 4. Förbättrad samordning från centrala myndigheter beträffande frågor som rör små avlopp 5. Förbättrat kunskapsunderlag 6. Likriktad teknikbedömning Punkt 1-4 berörs på ett tydligt sätt av HaV:s redovisning av utredningsuppdraget. HaV har efter redovisningen utlyst projektmedel för att utveckla bedömningsverktyg och kunskapsunderlag. Projekten ska dock genomföras under 2014 vilket gör att flera frågor som rör föreskriften troligtvis kommer att behöva utredas vidare även efter 2014. Föreningen märker av en stor vilja till samarbete mellan kommuner men att utlysningar och ansökningsperioder behöver aviseras i god tid för att de kommunala aktörerna ska hinna samordna sig och planera för eventuella utvecklingsprojekt. Med bättre framförhållning och tydlig strategi kan mer miljönytta uppnås. Föreningen svarar på remissen i ljuset av ovanstående sex punkter samt går i vissa fall in på detaljer i HaV:s förslag till nya föreskrifter som föreningen har ägnat mest uppmärksamhet. Föreningen tar även upp frågan om register i ett eget avsnitt i svaret (punkt 7). 1. Nationell målsättning om åtgärdandet av dåliga små avlopp Dessa kommentarer rör avsnitt 7 i slutredovisningen apropå hållbar åtgärdstakt, s.80. Föreningen är positiv till HaV:s förslag på hållbar åtgärdstakt, 5 % åtgärdas per år och önskar att regeringen antar en nationell målsättning för området små avlopp. Föreningen efterfrågar en nationell målsättning när det gäller landets små avlopp. En nationell målsättning bäddar för ett långsiktigt engagemang, uppföljning och förslag på styrmedel för att avhjälpa hinder som gör utmaningen att förbättra statusen på uppskattningsvis flera hundra tusen små avlopp och för att på lång sikt behålla en acceptabel skyddsnivå hos avloppsanläggningarna. Föreningen önskar att HaV:s förslag ges högre status så att det inte stannar vid en föreslagen siffra i en av HaV:s rapporter. 2. Förbättrat regelverk för små avlopp Dessa kommentarer rör avsnitt 1 om nya regler för små avloppsanläggningar, s 11. Föreningen är positiv till att HaV ges föreskriftsrätt. Föreningen anser att ett förtydligat regelverk förbättrar möjligheterna för likriktad hantering av avloppsärenden. Detta skulle i sin tur göra det lättare för berörda fastighetsägare att förutsäga kravnivåer. Aktörer på marknaden skulle få tydligare spelregler. 3
För att föreslagna föreskrifter ska kunna förtydliga spelreglerna på ett ändamålsenligt sätt behövs vägledning där befintlig och ny teknik för små avlopp relateras till föreslagna föreskrifters kravnivåer beträffande både miljöskydd och hälsoskydd. Se vidare under punkt 6 i detta svar. 2a. Förslagna ändringar av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt övergångsbestämmelser 12 FMH förbud av direktutsläpp till vattenområde Föreningen önskar att 12 FMH behålls men ändras på följande sätt: Det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vad som sägs i försa stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Föreningen har noterat att miljökontoren tycker att nuvarande lydelse är svårtolkad i och med termerna vattenområde och tätbebyggelse. Däremot ser föreningen en pedagogisk fördel med att ha kvar paragrafen då det är ett tydligt förbud. Om termerna vattenområde och tätbebyggelse stryks anser föreningen att det blir tydligare och mer förenligt med hur miljökontoren bedömer avloppsfrågor idag. 13 FMH Ansökan gäller anläggande och drift Föreningen instämmer med förslaget på ändringen av 13 FMH. Föreningen anser at det är bra att ändra lydelsen i enlighet med HaV:s förslag. Idag skrivs ofta villkor som rör driften, i synnerhet för anläggningar med tekniklösningar för hög fosforreduktion. Det är bra om 13 FMH förtydligar möjligheten att villkora både anläggande och drift. 14 FMH ändring av anläggning Föreningen instämmer med förslaget på ändringen av 14 FMH med mindre justering av punkt 2. Det är viktigt att denna paragraf förtydligas i och med att det finns bestämmelse om miljösanktionsavgift kopplat till lagrummet. Utifrån diskussioner med olika miljökontor konstaterar föreningen att nuvarande lydelse om anmälningspliktig ändring tolkas olika. Föreningen föreslår att ordet endast i punkt 2 tas bort. Punkt 2 får då lydelsen 2. utsläppspunkten flyttas eller, Övergångsbestämmelser Förslagen finns på s.15-16. Föreningen anser att punkt 3 och 4 i övergångsbestämmelserna bör utredas vidare i ljuset av förväntad belastning på miljökontoren i och med tidsgränser på 10 respektive 7 år. 4
Föreningen är orolig att fastighetsägare med gamla anläggningar riskerar att uppfatta övergångsbestämmelserna som att de ges en tidsfrist på 10 respektive 7 år även om det inte är övergångsbestämmelsernas innebörd. Utifrån miljökontorens erfarenhet av tillsyn på små avlopp räknar föreningen inte med att fastighetsägare med gamla tillstånd eller som saknar tillstånd självmant kommer att ansöka om tillstånd eller omprövning utan att tillsynsmyndigheten initierat detta. Detta innebär ingen större skillnad mot dagens situation med inventering och tillsyn i områden som miljökonoren prioriterar. En nytta med övergångsbestämmelserna är att många gamla C-anläggningar (25-200 pe) kommer att omprövas. Föreningen uppfattar dagens praxis att det generellt har ställts högre krav på avloppsanläggningar med upp till fem hushåll anslutna än de som har fler än fem hushåll anslutna. Det har inte funnits en tydlig linje från de små avloppen till de lite större. Föreningen välkomnar förslaget till punkt 3 i övergångsbestämmelserna ur detta perspektiv då det ökar möjligheten till mer likriktning i kravställandet oavsett storlek på avloppet. 2b. Förslag till ny föreskrift om små avlopp Föreningen är generellt positiv till förslaget till en ny föreskrift om små avlopp. Nedan kommenterar föreningen utvalda delar av förslaget. 5 Krav på anläggningen Ett hushåll anses motsvara minst fem personer, om det inte finns särskilda skäl mot detta. HaV bör i vägledning förtydliga vad som menas med särskilda skäl mot detta. Denna fråga är en springande punkt i dagsläget när det gäller bedömning av ny teknik för BDT-rening (bad, disk och tvätt). 5 : C. Marken ovanför en anläggning får inte belastas. Begreppet ovanför bör förtydligas. I tidigare vägledningar används ordet ovanför även i betydelsen ovanför i terrängen, dvs topografiskt ovanför. Här menar HaV att marken ovanför avloppsanordningar som ingår i avloppsanläggningen inte ska belastas så att anläggningen tar skada. 5 : D. En anläggning ska vara försedd med drift- och underhållsinstruktion, som ska hållas aktuell. HaV bör i vägledning förtydliga vem som ska hålla drift- och underhållsinstruktionen uppdaterad. Föreningen antar att det är verksamhetsutövaren som ansvarar för detta men ser en risk med detta då fastighetsägare utifrån miljökontorens erfarenhet ofta saknar kunskap och engagemang i sina anläggningar. Punkterna i 5 och punkterna i bilaga 1 räknas i A-D. Det vore bättre om någon av punktlistorna hade en annan numrering än den andra i och med att bilaga 1 kopplar till 5. 5
5 : E. Bräddning av orenat hushållsspillvatten är inte tillåtet. Föreningen vill upplysa om att många minireningsverk har en bräddningsfunktion för att undvika skada på anläggningen vid driftsstörning. Skrivningen i punkt E kan tolkas som att alla minireningsverk med möjlighet till bräddning inte klarar grundkraven i 5. HaV bör utveckla och förklara sitt resonemang kring punkt E och definiera vad som anses vara fråga om bräddning när det gäller minireningsverk. 6-7, 12 föreslagen föreskrift grundläggande nivå, skyddsnivåer Föreningen instämmer i stort med förslagen 6-7 och12 (grundläggande nivå) Föreningen vill poängtera att skrivningen inte öppnar för avsteg nedåt i den grundläggande kravnivån och att det kan finnas särskilda fall där avsteg nedåt kan behövas. Ytterligare utredning kan därför behövas. Föreningen noterar att det i förslaget saknas möjlighet att vid behov även anpassa utsläppskraven för den grundläggande nivån. Frågan om det är lämpligt att alla avlopp i hela landet oavsett förutsättningar ska klara att reducera minst 50 % fosfor, 30 % kväve, 90 % BOD 7 och 3 log-reduktion vad gäller smittskydd bör utredas vidare. I en sådan utredning bör det även relationen mellan föreskriftens kravnivåer och de allmänna hänsynsreglerna förtydligas så att vi i möjligaste mån undviker variationer beträffande kravnivåer i likartade situationer. 8-9 Kriterier för och förhöjd miljöskyddsnivå. 1. Anläggningen är belägen i tillrinningsområde som är direkt anslutande till en vattenförekomst som inte uppnår god ekologisk status med avseende på näringsämnen och som påverkas av aktuellt utsläpp. En vägledning för bedömning av om ett avlopp i ett enskilt fall påverkar en vattenförekomst som inte uppnår god ekologisk status behöver tas fram. Se avsnitt 5 i detta svar för utvecklat resonemang. Föreningen vill uppmärksamma följande frågetecken. Hur ska Vattendirektivets icke-försämringskrav hanteras utifrån denna paragraf? Innebär 8 att det i ett fall med en vattenförekomst med god ekologisk status och där det inte råder något större bebyggelsetryck inte kan bli fråga om förhöjd miljöskyddsnivå på de små avloppen? Hur ska NATURA 2000-områden hanteras utifrån denna paragraf? Begreppet tillrinningsområde behöver definieras och förklaras. 10-11 Extra hög skyddsnivå 6
Föreningen anser att föreskriften bör hålla sig på den inslagna vägen att motivera reduktionsnivåer utifrån ett recipientskydd. Kraven då extra hög skyddsnivå gäller bör formuleras på liknande sätt som kraven för grundläggande och förhöjd nivå. Begreppet nybyggnation behöver förklaras närmare. Föreningen uppmärksammar följande frågetecken. Är det fråga om nybyggnation i fall där en fastighet med en befintlig avloppsanläggning river det gamla huset och bygger ett helt nytt hus? Spelar avloppsanläggningens ålder i detta fall in? Eller handlar nybyggnation enbart om fall där någon avses anlägga en ny avloppsanläggning i området? 17-18 Innehåll i ansökan och anmälan Skrivningarna bör bearbetas eller kompletteras med förtydliganden så att det blir ännu tydligare vad som måste ingå i en ansökan och anmälan. Föreningen bedömer att det är först när det blir ännu tydligare som fördelarna uppnås med föreslagna bestämmelser. Om det råder otydlighet kommer det fortfarande finnas variation hos lokala varianter av ansökningshandlingar vilket föreningen tolkar förslaget som att HaV inte vill ha. 21-22 Installationsintyg och regelbunden kontroll Föreningen föreslår vidare utredning av förslaget om certifiering av installatörer samt regelbunden kontroll av känsliga anläggningar. Föreningen anser att kunskapsnivån bland både miljöinspektörer och de som projekterar och anlägger små avlopp behöver höjas. I ljuset av en ökad åtgärdstakt kan en certifieringsprocess tillfälligt begränsa antalet tillgängliga entreprenörer som kan utföra arbetet. Frågan om kompetensutveckling hos såväl inspektörer och gräventreprenörer bör utredas vidare för ett bättre underlag som svarar på frågan om certifiering eller ackreditering är en lämplig väg. Föreningen är positiv till krav på regelbunden kontroll av känsliga anläggningar då flera studier visat att dessa anläggningars funktion är helt beroende av regelbunden skötsel och uppföljning. Förslaget bör utredas vidare och föreningen önskar att frågor om hur en trovärdig regelbunden kontroll kan organiseras och vilka kostnader detta innebär för tillsynsmyndigheterna och fastighetsägarna. 3. Styrmedel LOVA, bidrag, skatt eller avgift Dessa kommentarer rör avsnitt 2 om skatte- eller avgiftssystem i slutredovisningen, s.40. Föreningen är positiv till HaV:s förslag om avloppsutredning för att utreda förutsättningarna ekonomiska styrmedel för att motivera fastighetsägare med dåliga avlopp att åtgärda dessa. Föreningen önskar att utredningen även omfattar förslagens förväntade resursåtgång för kommunernas del. Föreningen är positiv till LOVA-stödet som styrmedel gentemot kommuner via HaV och Länsstyrelserna för att möta behov av punktinsatser och metodutveckling. Föreningen hoppas att LOVA-stödet blir årligt återkommande för åtminstone ett par år framöver då många VA-inriktade åtgärder kräver samordning och relativt lång förberedelsetid för ett effektivt nyttjande av stödet och 7
maximal miljönytta. Föreningen märker av en stor vilja till samarbete mellan kommuner men att utlysningar och ansökningsperioder behöver aviseras i god tid för att de kommunala aktörerna ska hinna samordna sig och planera för eventuella utvecklingsprojekt. Med bättre framförhållning och tydlig strategi kan mer miljönytta uppnås. HaV:s förslag rör ekonomiska styrmedel gentemot fastighetsägarna. Föreningen är i grunden positiv till förslaget om skatt eller avgift för att öka fastighetsägarnas motivation att åtgärda dåliga avlopp. Ett viktigt förbehåll är att teknikaliteterna kring införandet måste utredas noga så att förslaget inte förutsätter stora insatser från varje kommun för att samla in och behandla data om varje avloppsanläggning. De flesta kommunerna har inventerat avloppsanläggningar och bedrivit tillsyn under långa periodet, mer än 10 år. Ändå är dagsläget oklart när det gäller det totala antalet avloppsanläggningar och dess verkliga status. Att på kort tid samla in eller skaffa kvalificerade uppgifter om samtliga avloppsanläggningar i landet skulle gissningsvis bli resurskrävande. Risken finns att denna resurs tas från miljökontorens tillsyn. 4. Avloppsnätverk förbättrad samordning från centrala myndigheter Dessa kommentarer rör avsnitt 4 om avloppsnätverk och register, s 53. Föreningen är positiv till förslaget om nationellt avloppsnätverk. Föreningen efterlyser bättre samordning mellan nationella myndigheter och tycker därför att HaV:s förslag på att inrätta ett avloppsnätverk motsvarande dricksvattennätverket är bra. De behov föreningen ser rör bland annat: Samordning i frågor där vägledningsansvaret i viss mån överlappar i förhållande till ämnet små avlopp. Likriktning av bedömningar i de enskilda fallen så att situationer med liknande förutsättningar bedöms på likartat vis Kunskapsuppbyggnad och syntes av rapporter Uppföljning av den kommunala tillsynen och avloppsanläggningars status 5. Förbättrat kunskapsunderlag och vägledning behövs Föreningen vill uppmärksamma Miljödepartementet om att det finns ett stort vägledningsbehov när det t.ex. gäller bedömning av smittskydd och miljöskyddsnivåer och prioriteringar mellan små avlopp och andra källor. Det är viktigt att bedömningar i de enskilda fallen med liknande förutsättningar görs så likartat som möjligt. Länsstyrelserna har ansvar för tillsynsvägledning och HaV stöttar Länsstyrelserna i detta. Trots att det tagits fram förhållandevis många rapporter inom myndighetssfären råder det fortfarande brist på handfast vägledning. Att det finns många rapporter från t.ex. diverse Miljösamverkansprojekt och studier i frågan kan nog ses som ett resultat av att det saknas bra vägledning från nationellt och regional nivå. 8
HaV uppmärksammar många vägledningar i sin redovisning. Det behövs t.ex. flera vägledningar som stöd för att de föreslagna föreskrifterna ska innebära en reell förändring med ökad tydlighet och likriktning gentemot dagsläget med Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7. Ett viktigt behov av vägledning rör kommunernas bedömningar av föroreningskällor i områden som påverkar känsliga recipienter. Om landets lokala tillsynsmyndigheter satsar stort för att åtgärda undermåliga små avlopp är det viktigt att dessa kampanjer bygger på välgrundade resonemang och kunskap så att tillsynsresurserna verkligen sätts in där de gör mest nytta. Idag provar kommunerna egna modeller för dessa avvägningar. Med ytvattenrecipienternas ekologiska status som utgångspunkt är det t.ex. viktigt att ta fram vägledningar eller bedömningsverktyg som beaktar naturens självrenande förmåga så att kravnivån på de enskilda anläggningarna möter miljöbalkens krav på saklighet och att kraven inte blir orimligt höga i jämförelse med miljönyttan. Ett stöd för likriktning i dessa frågor från HaV och Länsstyrelserna skulle underlätta för tillsynsmyndigheterna. En viktig pusselbit för att påskynda tillsynstakten och därmed åtgärdstakten vore om HaV med vägledningsansvaret för små avlopp utvecklade de kunskapsunderlag som tagits fram sedan ca 2008 med stöd av Havsmiljöanslaget och skapade en syntes. Det behövs en samlande röst som identifierar behov av forskning och utveckling och bedömer de rapporter som finns och tas fram så att Länsstyrelser och kommunala myndigheter får en gemensam utgångspunkt. 6. Likriktad teknikbedömning Föreningen efterlyser vägledning som tydliggör vilka tekniklösningar som klarar de nivåer som anges i HaV:s förslag på föreskrifter. Föreningen föreslår att HaV ges rätten att utforma nationella standardkrav för olika typer av anläggningar. För att föreslagna föreskrifter, i synnerhet paragraferna 5-7, 9, 11-12, 14 och 16 i föreslagen föreskrift, ska kunna förtydliga spelreglerna på ett ändamålsenligt sätt behöver befintlig och ny teknik för små avlopp relateras till föreslagna föreskrifters kravnivåer beträffande både miljöskydd och hälsoskydd. En stor del av miljökontorens tid när det gäller prövning av ansökningsärenden går till att bedöma om den teknik som föreslås kan anses klara de reduktionskrav som anges i NFS 2006:7 och som miljökontoret anammat. Detta får till följd att olika miljökontor bedömer samma teknik annorlunda, att tid läggs på studier, nätsök och interna diskussioner istället för på prövning och tillsyn och att teknikleverantörer för en dialog om sin produkt för avloppsrening med samtliga miljökontor. Frågan om teknikvägledning handlar både om principlösningar som t.ex. markbaserad rening och om enskilda fabrikat. Om avloppstekniken omfattas av regelverket för CE-märkning kan prestandadeklarationen som följer av det standardiserade testet ge viss vägledning men många miljökontor har frågor om driften som inte besvaras av prestandadeklarationen. Detta vägledningsstöd berör varje lokal miljömyndighet, alla fastighetsägare och alla branschaktörer. Dagens situation skapar otydlighet och frustration hos nämnda målgrupper. Därför anser föreningen att förbättrad teknikvägledning, bedömning av avloppsteknik, är en mycket angelägen fråga. 9
Föreningen föreslår att HaV ges rätten att utforma nationella standardkrav för olika typer av anläggningar. Ett typgodkännande på nationell nivå behövs för olika typer av minireningsverk och andra typer av anläggningar. 7. Frågan om avloppsregister Dessa kommentarer rör HaV:s förslag som bygger på någon form av register över avloppsanläggningar. (Skatte eller avgiftssystem, s 46. Andra kompletterande styrmedel, s 53) Föreningen anser att ett införande av ett nationellt avloppsregister behöver konsekvensutredas med avseende på resursåtgången för de lokala tillsynsmyndigheterna. Ett eventuellt nationellt avloppsregister, eller motsvarande, behöver samordnas av central myndighet. Förslag om register över landets avlopp dyker upp på olika ställen i redovisningen. När det gäller skatte- eller avgiftssystem ges fyra alternativ beroende på grad av differentiering. Föreningen tolkar det som att förslaget om att utreda ett skatte- eller avgiftssystem inbegriper frågan med statusdeklaration. För säkerhets skull föreslås det uttryckligen på s 53. Flera av förslagen i redovisningen förutsätter ett avloppsregister eller motsvarande: a) Det behövs register för att veta vilka anläggningar som omfattas av föreslagna övergångsbestämmelser. b) Det behövs register som underlag till avgiftssystem med bidragsåterföring. c) Det behövs register för en effektivare tillsyn och förbättrad tillsynsvägledning. Föreningen frågar sig vem som ska göra "avloppsdeklarationen". HaV föreslår att avloppsanläggningarnas status noteras av tillsynsmyndigheten. Det finns frågetecken som rör personuppgiftslagen som HaV vill utreda vidare. Föreningen anser att ett avloppsregister bör samordnas av central myndighet så att nyttan av det maximeras. Samordningen bör bland annat gälla nomenklatur och definition av anläggningstyper. Föreningen anser vidare att ett eventuellt införande bör föregåas av en konsekvensutredning som ser till vilka resurser som krävs av de lokala tillsynsmyndigheterna för att etablera och underhålla systemet. Det vore kontraproduktivt om ett införande av register tar resurser från själva tillsynen. Erfarenheter från punkt c) ovan finns inom livsmedelstillsynen där Livsmedelsverket under flera år arbetat med att samla in data om miljökontorens tillsynsarbete. Föreningen skrev till HaV den 6/11 2013 med anledning av HaV:s begäran via enkät till Länsstyrelserna som i sin tur frågade kommunerna i respektive län om uppgifter avseende enskilda avloppsanläggningar samt tillsyn över 6 lagen om allmänna vattentjänster. Föreningen skrev bland annat [ ]merparten av de uppgifter som efterfrågades för 2012 är i dagsläget inte möjliga att hämta ut från många av miljökontorens ärendesystem på grund av frågornas detaljnivå. Få kommuner har ett fullständigt register över alla kommunens enskilda avlopp. Än färre har uppgifterna i digitaliserad form. Att ta fram de begärda uppgifterna i enkäten har för majoriteten av landets kommuner krävt en stor insats vad gäller arbetstid. Arbetstid som istället kunnat användas till tillsynsarbete. 10
För Avloppsguidens användarförening Maja Englund, ordförande för föreningen och miljö- och hälsoskyddsinspektör i Örebro kommun. 11