Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Relevanta dokument
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Kost och Fysisk Aktivitet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

4. Behov av hälso- och sjukvård

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsa på lika villkor? År 2010

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Hälsofrågor i årskurs 7

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Innehållsförteckning

Hälsofrågor i Gymnasiet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Hälsa på lika villkor

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

2(16) Innehållsförteckning

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

16 JANUARI Psykisk hälsa

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Innehållsförteckning

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Innehållsförteckning

Ohälsa vad är påverkbart?

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Verksamhetsplan för år 2014

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

DROGPOLITISKT PROGRAM

Hälsa på lika villkor? År 2006

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 5. Folkhälsa

Kommunikationsavdelningen

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Innehållsförteckning:

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Stanna upp en stund!

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Hälsa på lika villkor

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Transkript:

Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar

Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell undersökning som Statens folkhälsoinstitut genomförde 21. Nästan 4 luleåbor mellan 16 och 84 år besvarade en mängd frågor. En liknande undersökning gjordes 26. Skolbarns hälsa och levnadsvanor 21-211 är en redovisning av skolsköterskornas årliga hälsoenkät. Den är ett led i landstingets folkhälsoarbete och genomförs bland elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och år 1 på gymnasiet. I Luleå deltog nästan 3 elever. Båda rapporterna finns på www.lulea.se/folkhalsa För Hälsa på lika villkor? finns uppgifter även för bostadsområdena. Hälsa på lika villkor några resultat Allmänt hälsotillstånd De allra flesta i samtliga åldersgrupper anser sig ha bra hälsa. Hälsotillståndet har dessutom förbättrats jämfört med 26. Kvinnor rapporterar något sämre hälsa än män. Luleås kvinnor och män ligger på riksgenomsnittet. Andel 16-84 år som har bra hälsotillstånd 8 4 2 26 21 16-29 år3-44 år45-64år65-84 år16-29 år3-44 år45-64år65-84 år

Psykiskt välbefinnande En stor majoritet i samtliga åldersgrupper uppger att de har ett bra psykiskt välbefinnande. Trots sämre hälsa med stigande ålder är välbefinnande störst bland de äldsta. Något färre kvinnor än män uppger bra välbefinnande. Bland unga kvinnor (16-29 år) har det skett en positiv utveckling sedan 26, men fortfarande är det 25 procent som uppger nedsatt välbefinnande. Utvecklingen har varit den motsatta för unga män. I den gruppen uppger 15 procent nedsatt välbefinnande. Andel 16-84 år med bra psykiskt välbefinnande 8 4 2 26 21 16-29 år3-44 år45-64år65-84 år16-29 år3-44 år45-64år65-84 år

Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förbättrar även det psykiska välbefinnandet. Rekommendationen är minst 3 minuters fysisk aktivitet per dag. I samtliga åldersgrupper har det skett en förbättring men fortfarande når mindre än hälften upp till den rekommenderade dagsdosen. Andel 16-84 som är fysisk aktiva minst 3 minuter per dag 8 4 2 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Tobak och alkohol Andelen dagligrökare har sedan 26 minskat i alla åldersgrupper utom bland män 45-64 år. Andelen rökare bland kvinnor i åldersgruppen 3-44 år har t ex mer än halverats. Flest rökare, 2 procent, finns bland kvinnor 45-64 år. Andelen med riskabla alkoholvanor, att dricka mycket vid samma tillfälle och ofta, är högst i gruppen 16-29 år. Andelen har minskat något sedan 26 men fortfarande har 25 procent av unga kvinnor och 31 procent av unga män riskabla alkoholvanor. Fler män över 45 år har i dag riskabla alkoholvanor jämfört med 26.

Övervikt och fetma Övervikt och fetma mäts genom BMI. Ett BMI mellan 25 och 3 anses som övervikt. Gränsen för fetma går vid 3. Andel med övervikt och fetma har ökat i nästan alla åldersgrupper sedan 26. Fler män än kvinnor är överviktiga eller har fetma. Sju av tio män mellan 45 64 år är överviktiga eller feta. Det finns ett nära samband mellan fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och övervikt. Andel 16-84 år med övervikt eller fetma 8 4 2 Luleå Riket 16-29 år3-44 år45-64 år65-84 år16-29 år3-44 år45-64 år65-84 år

Trygghet och tillit Att känna sig trygg utomhus är en viktig faktor för livskvaliteten. Kvinnor känner sig ofta mer otrygga än män. Trots en förbättring sedan 26 är 35 procent av kvinnorna rädda att gå ut ensamma på kvällen. Bland männen är det 7 procent. Ett demokratiskt samhälle bygger på tillit mellan medborgare. Andelen som tror på andra människor har ökat sedan 26, särskilt bland de yngsta. Luleåborna har större tillit till andra människor än genomsnittssvensken. 8 Andel 16-84 år som i allmänhet litar på andra människor 4 2 16-29 år 3-44 år45-64 år65-84 år 16-29 år 3-44 år45-64 år65-84 år 26 21 Skillnader mellan olika grupper Målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan olika grupper. De med lång utbildning har ofta bättre hälsa och bättre levnadsvanor än de med kort utbildning. Kvinnor har som grupp sämre hälsa än män. Att ha ett arbete är en mycket viktig faktor. Arbetslöshet påverkar den ekonomiska tryggheten och kan ge minskat socialt nätverk och nedsatt psykiskt välbefinnande.

Skolbarns hälsa några resultat I årskurs 4 och 7 mår i stort sett alla elever för det mesta bra. Andelen sjunker på gymnasiet men fortfarande mår nio av tio bra även där. De allra flesta elever uppger också att de sover bra och har en vuxen att prata med om det som är viktigt. Andel elever som för det mesta mår ganska eller mycket bra 8 4 2 28/29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Tobak Var tionde gymnasieelev i årskurs 1 röker. Bland flickorna har det skett en minskning de senaste åren. Var tionde pojke i samma årskurs snusar. Det är fler elever än tidigare år i årskurs 1 på gymnasiet som anger att de aldrig har druckit alkohol. Frukostvanor Undersökningen visar att det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga i skolan och frukostvanor. Elever som brukar hoppa över frukosten äter ofta inte heller lunch. Dessa elever dricker oftare läsk, motionerar mindre och är mer överviktiga än övriga.

Fysisk aktivitet och övervikt Fysisk aktivitet på fritiden minskar ju äldre eleverna blir. Andel som idrottar 3 gånger eller oftare på sin fritid 8 4 2 28/29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Var fjärde flicka i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de ofta eller alltid har besvär i rygg, axlar eller nacke. Det är betydligt fler än bland pojkarna. En positiv utveckling är minskningen av andelen pojkar i gymnasiet som dricker saft eller läsk minst tre dagar i veckan. Stillasittandet framför dator och/ eller TV har dock inte minskat. Övervikt och fetma är relativt vanligt och har ökat sedan 26. Bland flickorna sjunker problemet med stigande ålder, bland pojkarna är det tvärtom. Var fjärde pojke i årskurs 7 och år 1 på gymnasiet har övervikt eller fetma. Andel med övervikt eller fetma 8 4 2 28/29 29/21 21/211 åk 4 åk7 år 1 gym åk 4 åk7 år 1 gym pojke flicka Trygghets- och folkhälsorådet