Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Rakelverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO Publ.nr: MSB342 - maj 2012 ISBN: 978-91-7383-186-4

Förord Rakel är det kommunikationssystem i Sverige som ska underlätta och möjliggöra samverkan mellan de viktiga aktörer som ansvarar för att skapa ett tryggare och säkrare samhälle för våra medborgare. Både i vardag och vid kriser och olyckor. Med dessa nationella riktlinjer gör vi det enklare, effektivare och säkrare att samverka över organisationsgränserna. Det är en förutsättning för att skapa en god beredskap. Riktlinjerna är framtagna av Rakels användarorganisationer och utgår de ifrån de samverkansbehov som finns idag. De kommer att utveckas kontinuerligt för att följa användarnas behov, den tekniska utvecklingen och förändringar i vår omvärld. Rakel tillsammans med andra tekniska verktyg och metoder som MSB erbjuder stärker den svenska krisberedskapen. Stefan Kvarnerås, verksamhetschef Rakelverksamheten MSB I december 2003 beslutade Sveriges riksdag om finansiering och utbyggnad av Rakel systemet i Sverige. Syftet med Rakel är att förenkla, effektivisera och underlätta samverkan genom att Sveriges samhällsviktiga organisationer kommunicerar i ett gemensamt system.

4 Trycksakens titel

Förord 5 Innehållsförteckning Om riktlinjerna... 9 Riktlinjernas disposition... 9 Riktlinjernas målgrupp... 10 MSB:s roll för samverkan i samhället... 10 Hur riktlinjerna har tagits fram... 10 Vidareutveckling och revidering... 10 Tillhörande dokument...11 Definitioner och ordförklaringar...11 Andra relevanta dokument...11 Att samverka i Rakelsystemet... 13 Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper... 15 Talgrupperna skapar ett effektivt system för kommunikation... 15 Talgrupperna har en enhetlig namn- och nummersättning... 17 Samverkan i talgrupper sker på olika sätt... 17 Situationen avgör vilken samverkansform som används... 18 Kommunikationscentralens funktion... 20 Det går att kombinera eller länka flera talgrupper i Rakel... 21 Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer... 23 Riktlinjer för tjänsteman i beredskap (TiB)...23 Larmprocessen för TiB... 26 Riktlinjer för lokal samverkan... 27 Lednings- och sambandsanalys... 28 Talgrupper för samverkan på lokal nivå... 28 Riktlinjer för regional samverkan... 31 Regional samverkansanalys... 32 Talgrupper för samverkan på regional nivå... 32

6 Trycksakens titel Riktlinjer för nationell samverkan... 34 Talgrupper för samverkan på nationell nivå... 35 Riktlinjer för samverkan mellan blåljusorganisationer... 36 Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan Blå... 36 Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan RAPS... 38 Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan Gul... 38 Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan SAR...39 Organisationer som omfattas av Samverkan RITS...39 Riktlinjer för internationell samverkan... 40 Talgrupper för samverkan på internationell nivå... 41 Riktlinjer för samverkan Alla... 43 Talgrupper för samverkan Alla...43 Om Rakel... 45 Rakels bakgrund...45 Rakels syfte...45 Rakel används av samhällsviktiga aktörer... 46 Rakelsystemet bygger på internationell teknisk standard... 46 Rakelsystemet drivs och utvecklas av MSB... 47 Tjänster och funktioner i Rakel... 47 Rakels tekniska förutsättningar... 48 Rakels fyra lägen för radiotrafik säkerställer funktionen... 49 Rakels roll inom samhällsskydd och beredskap... 53 Samhällsskydd och beredskap bygger på olika ansvarsområden... 53 Sekretesslagstiftningen gäller vid kommunikation i Rakel...57 Termlista... 61 Talgrupper... 69

Om riktlinjerna 7

8 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Om riktlinjerna

Om riktlinjerna 9 Om riktlinjerna Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel är ett övergripande styrdokument som utifrån ett lokalt, regionalt och nationellt behov beskriver hur samverkan ska ske med hjälp av Rakelsystemet. Riktlinjerna ger även övergripande information om systemets tekniska förutsättningar och om hur ledning och samverkan kan ske med hjälp av talgruppstrukturen. Talgrupper kan beskrivas som gemensamma motorvägar som kan användas för kommunikation och informationsdelning, både inom en organisation och mellan olika organisationer. I dessa riktlinjer presenteras ett antal talgrupper för ledning och samverkan mellan organisationer på lokal nivå på regional nivå på nationell nivå inom blåljussektorn. Dokumentet innehåller även riktlinjer för de talgrupper som finns inprogrammerade i samtliga Rakelmobiler, Samverkan Alla. Dessa talgrupper kan användas för att nå samtliga Rakelanvändare inom den egna Rakelzonen. Talgrupperna beskrivs i avsnittet Riktlinjer för samverkan Alla. Riktlinjerna innehåller också avsnittet Riktlinjer för internationell samverkan, som kortfattat beskriver hur samverkan över landsgränser ska ske. Dessa riktlinjer presenteras i anslutning till avsnittet Riktlinjer för samverkan mellan blåljusorganisationer. Utöver detta beskrivs även larmprocessen för TiB (tjänsteman i beredskap) i avsnittet Riktlinjer för tjänsteman i beredskap. Riktlinjernas disposition Riktlinjerna är uppdelade i tre huvudavsnitt. I det första avsnittet, Att samverka i Rakel, finns information om hur kommunikationen sker i Rakel. I det andra avsnittet, Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer, presenteras en översikt över ett antal av de talgrupper som ska användas för samverkan på lokal, regional och nationell nivå, samt inom blåljussektorn. I det sista avsnittet, Om Rakel, ges en beskrivning av Rakelsystemet och dess bakgrund.

10 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Riktlinjernas målgrupp Riktlinjerna vänder sig till alla som ska använda Rakel. De kan användas av både chefer och av ledning som ska planera kommunikationen i en organisation. De kan också användas av enskilda Rakelanvändare som vill ha en djupare förståelse för Rakels roll och funktion inom samhällets beredskap i såväl vardag som kris. MSB:s roll för samverkan i samhället MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser inom hela hotskalan. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att det finns en beredskap när någonting inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd för samordning av de ansvariga aktörernas åtgärder och information. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. För att kunna skapa en bra krisberedskapsförmåga i samhället måste flera aktörer kunna samverka. MSB arbetar för att utveckla andra aktörers beredskap men deltar också själv i hanteringen av olyckor och kriser. MSB genomför samverkanskonferenser med centrala myndigheter, länstyrelser och andra aktörer, vid befarade händelser i vår omvärld. Användandet av Rakel möjliggör en garanterad och robust kommunikation för samverkanskonferenser. Hur riktlinjerna har tagits fram Riktlinjerna har tagits fram i projektet Samordningsforum Rakel som drivits av MSB. I projektet har aktörer från olika orga nisationer på lokal, regional och nationell nivå deltagit i olika arbetsgrupper. Dessa riktlinjer är en revidering och omarbetning av de riktlinjer för samverkan som togs fram år 2010. Vidareutveckling och revidering Riktlinjer och talgrupper ska förändras och vidareutvecklas i takt med att allt fler ansluter sig till Rakel. Riktlinjerna med bilagor kommer därför att revideras årligen enligt en fastslagen revideringsrutin. Denna revideringsrutin finns tillgänglig på MSB:s Rakelwebb.

Om riktlinjerna 11 Rakels användarorganisationer deltar i utvecklingen av Rakelsystemets teknik och funktion genom flera rådgivande forum 1 med representanter från användarorganisationerna och från olika samarbetspartner. Tillhörande dokument Till riktlinjerna följer ett antal bilagor där talgruppsstrukturen för samverkan i Rakel på lokal, regional och nationell nivå beskrivs mer detaljerat. Här finns också en detaljerad beskrivning av hur samverkan ska ske inom gruppen Blå. Samtliga dokument finns att ladda ner från MSB:s Rakelwebb. 2 Definitioner och ordförklaringar I detta dokument används begreppet Rakelmobil istället för terminal, enhet eller mobilstation 3. Detta för att standardisera, förenkla och modernisera begreppet som tidigare har använts på olika sätt av olika användare. Det finns en termlista som bilaga till riktlinjerna, och i den finns förklaringar till Rakelspecifika ord och uttryck samt vanliga begrepp inom samhällets beredskap i vardag och kris. Andra relevanta dokument Dokumentet Analysera och planera din kommunikation i Rakel, beskriver hur en blivande Rakelanvändare gör en lednings- och sambandsanalys för att kartlägga kommunikationsvägarna inom den egna organisationen samt ut mot andra aktörer. När analysen är utförd är användaren redo att fylla i det programmeringsunderlag som ska skickas till MSB. Dokumentet hette tidigare Anvisningar för operativ kommunikationsplanering. Dokumentet Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen är en rapport som fokuserar på riktlinjer för hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut av Socialstyrelsen och finns att hämta på deras webbplats. 4 1. Användarforum, Teknikforum, Kommun och landstingsforum, Länsstyrelseforum och Rakelrådet. Mer om dessa forum finns att läsa på www.msb.se/rakel 2. https://www.msb.se/riktlinjersamverkanrakel. 3. Rakelmobil är utrustning som används för att kommunicera i Rakelsystemet. Det finns en mängd olika märken och modeller som säljs av olika leverantörer på marknaden. 4. www.socialstyrelsen.se.

12 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Att samverka i Rakelsystemet

Att samverka i Rakelsystemet 13 Att samverka i Rakelsystemet Talgrupp samverkan Talgrupp 1 Talgrupp 2 Talgrupp 3 Talgrupp 4 I följande avsnitt beskrivs strukturen för hur samverkan i Rakelsystemet sker. Första Talgrupp avsnittet samverkan beskriver talgruppernas funktion. Avsnittet därefter beskriver olika typer av samverkan och när de ska användas. Det sista avsnittet beskriver vilken roll kommunikationscentralen har. Talgrupp 1 Talgrupp 2 Talgrupp 3 Talgrupp 4

14 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper

Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper 15 Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper Rakelsystemet är uppbyggt av så kallade talgrupper. Dessa talgrupper motsvarar de analoga radiosystemens kanaler. Talgruppernas sammansättning utgår från vilka personer och funktioner som behöver ha kontakt med varandra vid olika tillfällen. Varje talgrupp kan innehålla allt från två deltagare upp till stora grupper som sträcker sig över flera organisationer och myndigheter. Talgrupperna kan också sträcka sig över flera olika nivåer. På så sätt kan information snabbt förmedlas mellan alla de aktörer som behöver ta del av den. En Rakelmobil kan vara programmerad med ett stort antal talgrupper. När en användare har rätt att vara med i en talgrupp (har talrättigheter) finns möjlighet att avlyssna radiotrafik inom talgruppen. Det går att lyssna av och vara delaktig i flera talgrupper samtidigt. Om behov finns kan en användare dessutom få en tillfällig talrättighet i en talgrupp som hon eller han annars inte har talrättighet i. Samverkan i talgrupperna kan ske antingen via gruppsamtal eller med textmeddelanden, så kallade SDS. Talgrupperna skapar ett effektivt system för kommunikation Talgrupperna ska göra det möjligt för Rakelanvändare att snabbt kunna larma och initiera ledning 5 och samverkan 6 vid en händelse. Detta ska kunna ske inom en nivå, eller mellan olika nivåer i samhället. Det ska också kunna ske inom en myndighet eller mellan olika myndigheter eller aktörer som är berörda av en viss händelse. Talgrupperna för ledning ska kunna användas för samverkan mellan ledningsplatser och ledningsfunktioner, exempelvis 5. Med ledning menas här respektive aktörs inomorganisatoriska ledningsfunktion. 6. Med samverkan menas här arbetsuppgifter som utförs i samverkan mellan olika aktörer utan ledningsfunktion.

16 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper 17 tjänste man i beredskap (TiB). 7 De ska även kunna användas för olika typer av samverkan mellan kommuner, myndigheter och företag. Med utgångspunkt i dessa krav har talgrupper skapats utifrån ett system som optimerar antalet talgrupper och minimerar antalet talgruppsbyten för Rakelanvändaren. Målet är att underlätta och effektivisera användandet av Rakel. Talgrupperna har en enhetlig namn- och nummersättning För att göra systemet så effektivt som möjligt tilldelas de talgrupper som är gemensamma för olika Rakelanvändare ett namn och ett nummer utifrån ett fastställt, nationellt system som är enhetligt för alla användare. En enhetlig namn- och nummersättning underlättar sorteringen och hanteringen av talgrupperna. Namn- och nummersättningen fastställs av MSB. Samverkan i talgrupper sker på olika sätt Statiska och dynamiska talgrupper skapar flexibilitet Samverkan i Rakel kan ske i statiska eller dynamiska talgrupper. Vilken typ av talgrupp som ska användas i en viss situation beror dels på Rakelanvändarnas kommunikationsbehov, dels av om användarna har tillgång till stöd från en kommunikationscentral (KC) eller inte. Statiska talgrupper skapas utifrån en användarorganisations kommunikationsbehov och består av ett antal Rakelanvändare som behöver kunna kommunicera vid olika tillfällen. De statiska talgrupperna finns därför förprogrammerade i Rakelmobilerna. Rakelanvändaren är inte beroende av stöd från en så kallad KCoperatör för att använda en statisk talgrupp. Man kan därför säga att en sådan talgrupp är styrd av Rakelmobilerna. 7. TiB:s uppdrag beskrivs i bilagan till regeringens beslut (Fö2011/379/SSK) angående tjänsteman i beredskap och ledningsfunktion enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

18 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Dynamiska talgrupper (DGNA) är talgrupper som tilldelas en Rakelanvändare via luftgränssnittet av en behörig KC-operatör. Dessa talgrupper kan därför betraktas som KC-operatörsstyrda. 8 En Rakelanvändare kan tilldelas antingen en permanent eller en temporär talrättighet i en dynamisk talgrupp. Båda dessa talrättigheter innebär att en Rakelanvändare kan använda talgruppen till dess att KC-operatören återkallar talrättigheten. Skillnaden mellan en permanent eller en temporär talrättighet handlar om i hur stort geografiskt område en Rakelanvändare har rätt att delta i den dynamiskt tilldelade talgruppen. Med en permanent talrättighet kan användaren delta i kommunikationen oavsett geografiskt område. Med en temporär talrättighet förlorar användaren rätten att delta i talgruppen om hon eller han lämnar talgruppens geografiska område eller om KC stänger ner talgruppen. Situationen avgör vilken samverkansform som används För att styra kommunikationen i Rakel är talgrupperna indelade i följande områden utifrån hur och när samverkan sker: spontan samverkan rutinmässig samverkan planerad samverkan. Spontan samverkan Spontan samverkan är oftast tillfällig och genomförs mellan enheter från en eller flera organisationer. För den här typen av samverkan finns fastställda talgrupper. Dessa talgrupper presenteras i avsnittet Riktlinjer för samverkan Alla. Talgrupperna för spontan samverkan kan också användas i de fall specifika talgrupper för samverkan inte finns avdelade eller tillgängliga i Rakelnätet. Huvuddelen av talgrupperna för spontan samverkan ska vara statiskt programmerade i Rakelmobilerna. 8. Dynamiska talgrupper är i normalfallet KC-operatörsstyrda, men kan i vissa fall vara styrda av Rakelmobilerna. Detta är till exempel fallet när en Rakelmobil tillhör ett s.k. organisationsblock som redan har åtkomsträttigheter till en viss talgrupp. Den dynamiska talgruppen blir genom detta då jämförbar med en statisk talgrupp eftersom KC-operatören inte kan kontrollera talrättigheterna fullt ut.

Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper 19 Talgrupperna för spontan samverkan är främst till för anrop. Så snart Rakelanvändarna etablerat kontakt bör de komma överens om en annan talgrupp där samtalet kan fortsätta. Samtal som endast rör två Rakelanvändare bör ske som ett individsamtal. Rutinmässig samverkan Rutinmässig samverkan sker vid oplanerade händelser och insatser där flera organisationer såsom räddningstjänst, ambulans, polis, larmcentral och ledningscentral samarbetar och samverkar. Den rutinmässiga samverkan används för ledning och samverkan där sådant arbetssätt finns etablerat på nationell, regional och lokal nivå. Huvuddelen av talgrupperna för rutinmässig samverkan bör vara statiskt programmerade i Rakelmobilerna. Exempel på rutinmässig samverkan är vid en trafikolycka eller brand. Planerad samverkan Planerad samverkan används för enheter från olika organisationer som ska samverka i ett gemensamt uppdrag eller ärende. Talgrupperna som används för planerad samverkan kan vara statiska eller dynamiska. Vid planerad samverkan bör talgrupperna länkas eller gruppkombineras. På så sätt slipper Rakelanvändarna byta mellan olika talgrupper. Exempel på planerad samverkan är en gemensam insats mellan polisen, tullen och kustbevakningen en trafikkontroll med polis och tull en sommarfestival i en hamnstad där räddningstjänsten, ambulanssjukvården och kustbevakningen samverkar.

20 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Kommunikationscentralens funktion Samverkan i Rakel leds från en kommunikationscentral (KC). I en KC finns en ledningscentral eller KC-operatörer som administrerar kommunikationen i Rakel genom att anvisa, tilldela eller att gruppkombinera/länka talgrupper och användare. Att anvisa innebär att KC-operatören ger besked till en Rakelanvändare om vilken statiskt programmerad talgrupp som för tillfället ska användas. Att tilldela innebär att KC-operatören dynamiskt tilldelar ett antal Rakelanvändare talrättigheter i en tillfällig talgrupp som skickas ut till Rakelmobilerna. Det är bara organisationer som har godkänts av MSB som får ha en egen KC-terminal för att administrera talgrupper i Rakel. En organisation som inte har en egen KC kan avtala om att få tillgång till en annan organisations KC.

Kommunikationen i Rakel sker i talgrupper 21 Det går att kombinera eller länka flera talgrupper i Rakel Gruppkombinering och länkning av talgrupper är en metod som gör att Rakelanvändare i två eller flera talgrupper som normalt inte har kontakt kan kommunicera i Rakelnätet. Gruppkombinering innebär att en eller flera talgrupper med användare läggs in i en annan talgrupp med användare. Länkning innebär att en särskild länktalgrupp utan användare används för att koppla ihop två eller flera talgrupper. För Rakelanvändaren är det ingen skillnad mellan de båda alternativen, eftersom båda metoderna har samma funktion: att användaren kan ligga kvar på sin anvisade talgrupp men samtidigt ha möjlighet att kommunicera med användare i andra talgrupper. Det finns dock skillnader mellan de båda metoderna av systemmässig karaktär. Länkning ger KC-operatören mer kontroll över ihopkopplingen, eftersom den gör att respektive KC-operatör kan lägga in och ta bort sin egen organisations talgrupper i länktalgruppen. Detta är inte fallet vid gruppkombinering. Metoden länkning är därför att föredra vid samverkan mellan olika organisationer. För att kunna genomföra en gruppkombinering eller länkning krävs att användarorganisationen har en KC-terminal. KC-operatören måste ta hänsyn till sekretesslagstiftningen när han eller hon länkar talgrupper. Exempel på ett scenario då länkning av talgrupper är lämpligt: Det brinner i en flerfamiljsbostad. De boende evakueras och det är kallt ute. För att sköta logistiken i evakueringsprocessen behöver polisen samverka med det kommunala fastighetsbolaget och med länstrafiken. Dessa aktörer har inga gemensamma talgrupper. Kommunen och landstinget, som innefattar länstrafiken, har avtal med SOS Alarm om länkning av talgrupper vid behov. SOS Alarm länkar därför in de aktuella enheterna från fastighetsbolag och länstrafik i en länktalgrupp som är gemensam för Polisen och SOS. Polisens KC länkar i sin tur in de polisiära enheterna i den gemensamma länktalgruppen.

22 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 23 Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer I följande avsnitt beskrivs hur samverkan bör ske på och mellan olika nivåer i samhället. I första delen beskrivs funktionen tjänsteman i beredskap (TiB), och därefter beskrivs samverkan på lokal, regi onal och nationell nivå. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hur samverkan mellan blåljusorganisationer bör ske, där även riktlinjer för internationell samverkan inkluderats. Lokal Regional Nationell Riktlinjer för tjänsteman i beredskap (TiB) För att säkerställa en god krishanteringsförmåga ska särskilt utpekade myndigheter ha funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). 9 Kommuner kan ha motsvarade funktion och då ingå i larmkedjan. Myndigheter med TiB har ett tydligt ansvar att larma då allvarliga, särskilda eller extraordinära händelser inträffar eller när risk för sådana uppstår. De bör vidare informera och samverka med andra myndigheter och aktörer som berörs av händelsen samt vid behov kunna bistå med expert- och resursstöd. De olika myndigheterna måste ha skapat en samsyn kring vilka metoder och vilken teknik som ska användas när någon slår larm. För effektiv krishantering krävs även en uppfattning om hur andra aktörer har uppfattat krisen och vilka åtgärder de vidtar. Det finns därför ett behov av att dela information som sträcker sig över sektorsgränser och ansvarsnivåer. 9. TiB:s uppdrag beskrivs i bilagan till regeringens beslut (Fö2011/379/SSK) angående tjänsteman i beredskap och ledningsfunktion enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

24 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Myndigheter med TiB ska: initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser ha förmåga att vid en allvarlig kris omgående kunna upprätta en ledningsfunktion om krisen berör det egna ansvarsområdet eller medför behov av stöd till och samverkan med andra aktörer. TiB-funktionen ska: vara lätt att kontakta för andra aktörer ha hög tillgänglighet ha beredskap dygnet runt och alla dagar på året ha ett tydligt ansvar med befogenheter att vidta åtgärder och att i övrigt direkt kunna agera utifrån den egna myndighetens uppdrag. Rakelsystemet skapar förutsättningar för samtliga TiB att omedel bart få: ett larm med kort lägesinformation information om tidpunkt när en samverkanskonferens kan genomföras. Rakelsystemets robusthet gör det till ett lämpligt system för att dela information, exempelvis genom samverkanskonferenser. Rakel bör vara det primära systemet för larm och kommunikation för samhällets krisberedskap.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 25

26 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Larmprocessen för TiB För att säkerställa att larmprocessen alltid fungerar finns två sätt att kommunicera via Rakel för de myndigheter som har TiBfunktion. Dessa sätt är: Utlarmning via textmeddelande (SDS) I det första skedet i en händelse larmas TiB-funktionerna vid de ansvariga TiB-myndigheterna genom ett SDS. För att det här SDS:et ska kunna skickas behöver myndigheten ha anmält TiBfunktionens Rakelmobil till SOS Alarm. SDS:et skickas som en så kallad Call Out eller en Unit Alert 10 och ska kvitteras av TiB-funktionen. SDS:et ska innehålla en kort beskrivning av den aktuella händelsen. Observera att SDS:et endast är en utlarmningsfunktion, ingen talgrupp. All annan samverkan ska därför ske i andra överenskomna talgrupper. NatTiBInfo (Nationell Tjänsteman i Beredskap Information) Talgruppen NatTiBInfo ska användas för att skicka nationell information via SDS till alla TiB- och Ledningsfunktioner på alla nivåer. I detta SDS kan en hänvisning göras till en annan talgrupp, till exempel till ett så kallat mötesrum, där en fortsatt samverkan mellan berörda aktörer kan ske. Talgruppen NatTiBInfo kan även användas för samverkan och planering av lägesinformation kring en aktuell händelse. Talgruppen fungerar därför som ett komplement till rapporteringssystemet WIS. 10. Se termlistan för en förklaring till dessa begrepp.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 27 Riktlinjer för lokal samverkan Lokal Regional Nationell Antalet aktörer på lokal nivå är många i såväl vardag som kris. Dessa aktörer har olika geografiska utbredningar och deras kommunikationsstrukturer är komplexa. De aktörer som är närmast berörda av en kris eller annan händelse har huvudansvaret för att hantera det som inträffat. Det betyder i praktiken att kommunerna har ansvar för att lokala samhällsviktiga funktioner fungerar både i vardag och i kris. I vissa situationer krävs samverkan och samordning mellan olika aktörer och grupper inom kommunen. Det kan till exempel vara fallet vid problem med vatten-, värme- eller elförsörjning, framkomlighet på gator och vägar eller omsorg om sjuka och äldre. Rakel är en kommunikationsväg för larm, informationsdelning och ledningsstöd samt en samverkanskanal för de aktörer som är inblandade i en händelse. Med hjälp av Rakel kan alla inblandade få en korrekt och gemensam helhetsbild av en händelse. Detta gör det möjligt att styra och planera insatserna så att de totala resurserna fördelas och används på bästa sätt. Det händer att kriser eller andra händelser blir så omfattande att de drabbar flera kommuner. I sådana fall kan länsstyrelsen ta över ledningen i arbetet. Om länsstyrelsen i sin tur inte har resurser att hantera det inträffade kan det behövas stöd från myndigheter på nationell nivå. Detta gör att kommuner och andra aktörer på lokal nivå behöver använda Rakel för att samverka med aktörer på regional och nationell nivå.

28 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Lednings- och sambandsanalys Varje kommun och organisation på lokal nivå gör i sin ledningsoch sambandsanalys en kartläggning av vilka talgrupper de behöver inom den egna organisationen. De gör även en regional samverkansanalys för att kartlägga vilka talgrupper de ska ingå i på regional nivå. Läs mer om lednings- och sambandsanalysen i dokumentet Analysera och planera din kommunikation i Rakel som finns på MSB:s Rakelwebb. Talgrupper för samverkan på lokal nivå Lokala aktörer kan få tillgång till talgrupper för TiB i de fall de har en TiB-funktion. Talgrupp NatMöte 1 3 (Nationellt Mötesrum1 3) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörena på lokal, regional, nationell nivå samt mellan centrala myndigheter. Talgrupp LänMöte (Län Mötesrum 1-(9) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörer inom ett län. Talgrupp LednOmr (Ledningsfunktioner Områdesansvar) Talgruppen kan användas för samverkan mellan ledningsfunktioner och mellan områdesansvariga myndigheter inom länet. Talgrupp LednLän (Ledningsfunktion Länsstyrelse) Talgruppen kan användas för samverkan mellan ledningsfunktioner på regional och lokal nivå. Vilka aktörer som ingår i talgruppen kan variera mellan län. Länsstyrelsen har befogenhet att dela ut talrättigheter till samverkansaktörer. Talgrupp KÖS (KommunÖverskridande Samverkan) Talgruppen kan användas för samverkan mellan operativa funktioner på regional och lokal nivå, till exempel mellan länsstyrelsens och kommunens handläggare, räddningstjänsten med flera.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 29 Talgrupp Ledn Alla (Ledningsfunktion Alla) Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan ledningsfunktioner inom en Rakelzon. Talgruppen möjliggör samverkan mellan aktörer med ansvar inom området för samhällsviktig verksamhet. Talgrupp Alla Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan alla Rakelanvändare inom en Rakelzon.

30 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 31 Riktlinjer för regional samverkan Lokal Regional Nationell Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet inom ett län. 11 Genom sin verksamhet ska länsstyrelsen minska sårbarheten i samhället bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och under höjd beredskap. Länsstyrelsen har en TiB-funktion med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information. Detta ska göras vid en allvarlig kris som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner, samhällsviktiga företag eller andra aktörer. Länsstyrelsen ska bidra till att göra resurser tillgängliga så att de kan samutnyttjas på ett effektivt sätt. Vid omfattande räddningsinsatser kan länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner. Observera att landstinget inte har något geografiskt områdesansvar. Det är länsstyrelsen som ensam har det övergripande ansvaret för samordning och samverkan hos de aktörer som är berörda av en händelse. 12 11. Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 12. SFS: Förordning 2007:825 med länsstyrelseinstruktion.

32 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Länsstyrelsens nätverk och kunskap om regionala och lokala aktörer gör att de har goda förutsättningar att hjälpa till i både vardag och kris. Med hjälp av Rakel kan de på ett effektivt sätt använda nätverken och kunskaperna för att stödja och samordna lokala aktörers samverkan. Länsstyrelserna bidrar även till att den regionala krisberedskapen är samordnad. God beredskap i vardag och kris kräver en helhetssyn och att alla inblandade agerar på samma sätt. Länsstyrelsen har goda förutsättningar att bedöma behovet av samverkan såväl inom länet som över länsgränserna, vilket är ett sätt att stärka samhällets krisberedskap. Rakel underlättar för länsstyrelsen i arbetet med att sprida information samt samordna och stödja de regionala aktörerna. Regional samverkansanalys Länsstyrelsen ska identifiera samverkansbehovet i Rakel regionalt genom att göra en regional samverkansanalys. Analysen ska redovisa vilka talgruppsbehov som finns och vilka talgrupper som ska användas vid olika tillfällen. De nationella riktlinjerna är ett stöd i arbetet med samverkansanalysen. Mer information om den regionala samverkansanalysen finns på MSB:s Rakelwebb. Talgrupper för samverkan på regional nivå Talgrupp NatMöte 1 3 (Nationellt Mötesrum1 3) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörena på lokal, regional, nationell nivå samt mellan centrala myndigheter. Talgrupp MyndMöte 1 5 (MyndighetsMötesrum) Talgruppen kan användas för samverkan mellan myndigheter på nationell och regional nivå samt mellan centrala myndigheter och länsstyrelser. Talgrupp LänMöte (Län Mötesrum 1-(9) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörer inom ett län och för samverkan mellan lokala aktörer.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 33 Talgrupp LednTib Talgruppen kan användas för samverkan på regional nivå mellan polis, räddningstjänst, sjukvård och länsstyrelse. Talgruppen används för situationer inom en mindre krets där sekretess krävs. Talgrupp LednOmr (Ledningsfunktioner Områdesansvar) Talgruppen kan användas för samverkan mellan ledningsfunktioner och områdesansvariga myndigheter inom ett län. Talgrupp LednLän (Länsstyrelse Ledningsfunktion) Talgruppen kan användas för samverkan mellan ledningsfunktioner på regional och lokal nivå. Vilka aktörer som ingår i talgruppen kan variera mellan län. Länsstyrelsen har befogenhet att dela ut talrättigheter till samverkansaktörer. Talgrupp KÖS (KommunÖverskridande Samverkan) Talgruppen kan användas för samverkan mellan operativa funktioner på regional och lokal nivå, till exempel mellan länsstyrelsens och kommunens handläggare, räddningstjänsten med flera. Talgrupp Ledn Alla (Ledningsfunktion Alla) Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan ledningsfunktioner inom en Rakelzon. Talgruppen möjliggör samverkan mellan aktörer med ansvar inom området för samhällsviktig verksamhet. Talgrupp Alla Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan alla Rakelanvändare inom en Rakelzon.

34 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Riktlinjer för nationell samverkan Lokal Regional Nationell Regeringen är ansvarig för samhällsskydd och beredskap på natio nell nivå. Deras ansvar gäller i första hand strategiska frågor, medan ansvaret för ledning och samordning av det operativa arbetet ligger på berörda centrala myndigheter. 13 De myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen har ålagts av regeringen att ha en grundläggande beredskap och förmåga att snabbt och effektivt agera och samverka vid en krissituation. 14 Ansvaret innebär att de ansvariga myndigheterna ska slå larm då allvarliga händelser inträffar eller riskerar att inträffa. De ansvariga myndigheterna bör också informera andra myndigheter och aktörer som är berörda av en aktuell händelse och samverka med dem. För att de ansvariga myndigheterna ska kunna uppfylla sitt ansvar vid kris behöver de inhämta och dela information så effektivt som möjligt. Rakel säkerställer att myndigheterna alltid kan samverka på ett robust och säkert sätt. Med hjälp av Rakel är experter lättillgängliga och resursstöd kan snabbt fördelas. Detta stärker myndigheternas förmåga att hantera alla särskilda och extra ordinära händelser. 15 13. www.krisinfo.se/web/pages/page--111224.appx 14. Förordning 2006:942. 15. Extra ordinär händelse är extra ordinär enligt (2006:942) 26 om krisberedskap och höjd beredskap.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 35 Talgrupper för samverkan på nationell nivå Det finns ett antal talgrupper i Rakelnätet som ger myndigheterna möjlighet att samverka sinsemellan och med andra nivåer i samhället. Talgrupper för samverkan på nationell nivå är: Talgrupp NatMöte 1 3 (Nationellt Mötesrum1 3) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörerna på lokal, regional, nationell nivå samt mellan centrala myndigheter. Talgrupp MyndMöte 1 5 (MydighetsMötesrum) Talgruppen är ett mötesrum för samverkan mellan myndigheter på nationell och regional nivå (centrala myndigheter och länsstyrelser).

36 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Riktlinjer för samverkan mellan blåljusorganisationer Lokal Regional Nationell I gruppen blåljusorganisationer ingår myndigheter och andra aktörer som verkar på alla samhällsnivåer: lokal, regional och nationell. Denna grupp ingår i den ursprungliga användarkretsen för Rakelsystemet och har en väl inarbetad talgruppstruktur för ledning och samverkan i Rakel. Riktlinjer för denna grupp finns i ett fristående dokument, Nationella riktlinjer för samverkan Blå. De huvudsakliga talgrupperna för gruppen blåljusorganisationer är Blå DMO och Samverkan Blå. Utöver detta finns även talgrupper för samverkan utvecklade för statlig och kommunal räddningstjänst. Dessa benämns RAPS (Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS), SAR (Search And Rescue) och RITS (Räddnings insatser Till Sjöss). Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan Blå Polisen Kommunal räddningstjänst Hälso- och sjukvård SOS Alarm och andra larmoperatörer Trafikverkets krisberedskap Tullverket

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 37

38 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Kustbevakningen Sjöfartsverket Sjöräddningssällskapet Försvarsmakten Länsstyrelsernas kris- och räddningsledning. Kriminalvårdens fasta anläggningar har åtkomst till talgrupperna för Samverkan Blå inom det område där anläggningen är belägen. Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan RAPS Polisen Räddningstjänsten Ambulanssjukvården SOS Alarm och andra larmoperatörer Försvarsmaktens enheter som bevakar, samordnar och samverkar i räddningstjänst. Trafikverkets trafikledningscentraler samt Vägassistans har åtkomst till RAPS-talgrupper för det område som centralen ansvarar för respektive det område där Vägassistans verkar. Kriminalvårdens fasta anläggningar har åtkomst till RAPS-talgrupper för det räddningssamverkansområde där anläggningen är belägen. Räddningstjänst vid flygplats, industribrandkår och kärnkraftsanläggning har tillgång till RAPS-talgrupper i den omfattning som ansvarig kommunal räddningstjänst bedömer att det behövs. Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan Gul Trafikverket med entreprenörer Svenska Kraftnät Vattenfall EON

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 39 Fortum El- och energibranschens företag anslutna till Rakel Funktioner som arbetar med väghållning, vatten och elförsörjning inom kommuner Begreppet omfattar även enheter ur räddningstjänst, ambulanssjukvård, Polisen, Försvarsmakten samt SOS Alarm och larmoperatörer vid behov av samverkan med Trafikverket eller andra enheter ur organisationerna Organisationer som omfattas av begreppet Samverkan SAR Räddningsenheter som används vid statlig flyg- och sjöräddningstjänst (SAR) RAPS-enheter Miljöräddningstjänst till sjöss Enheter för efterforskning och fjällräddning SOS Alarm och andra larmoperatörer Den gemensamma sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) Enheter ur Trafikverkets krisberedskap Färjerederiet. Organisationer som omfattas av Samverkan RITS Kommunala räddningsstyrkor som är utbildade att transporteras ut till fartyg till sjöss. En RITS-styrka kan användas antingen i livräddande eller miljöräddande insats.

40 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Riktlinjer för internationell samverkan Vid vissa kriser eller andra händelser behöver organisationer, myndigheter och andra aktörer kunna samverka över landsgränserna. I dag utgör landsgränserna mot Danmark, Norge och Finland egna Rakelzoner för samverkan med Sverige. I Europa används frekvenser i Rakelnätet som kallas EURO DMO. På dessa frekvenser ska man kunna samverka i direktläge (DMO) över landsgränser eller i ett annat land. I nuläget används en del av de här frekvenserna nationellt i vissa europeiska länder, men för att alla ska kunna använda frekvenserna behöver man komma överens om vilka frekvenser som ska användas. MSB arbetar därför för att få till stånd en koordinering. Ett första steg innebär att koordinera frekvenserna i Norden. Förhoppningen är sedan att man kan koordinera frekvenserna i övriga delar av Europa.

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 41 Talgrupper för samverkan på internationell nivå De talgrupper som finns tillgängliga för samverkan på internationell nivå är: EuroDMO 1 10 De här talgrupperna kan användas av blåljusorganisationer som samverkar över landsgränser eller i ett annat land. Talgrupperna finns på förutbestämda frekvenser. Myndigheter eller organisationer som använder dessa talgrupper behöver göra överenskommelser med respektive land. I Norden finns en överenskommelse om hur dessa ska användas. Gateway (Danmark) Gatewaylösningen omfattar fyra talgrupper för ansvariga blåljusorganisationer i respektive land. Gateway (Norge) Gatewaylösningen omfattar två talgrupper för ansvariga blåljusorganisationer i respektive land. Gateway (Finland) Gatewaylösningen omfattar två talgrupper för ansvariga blåljusorganisationer i respektive land. NatInt Talgruppen är avsedd för framtida utveckling av samverkan och läges rapportering mellan aktörer på nationell och internationell nivå.

42 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Riktlinjer för samverkan på samhällets olika nivåer 43 Riktlinjer för samverkan Alla Förutom de tre storlänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne motsvarar varje Rakelzon ett län enligt nuvarande länsindelning. Ibland uppstår kriser eller andra händelser där två eller flera organisationer som vanligtvis inte samverkar behöver ha kontakt och kommunicera med varandra. För sådana situationer finns speciellt avsedda talgrupper i Rakelnätet. De talgrupperna heter Alla DMO och Samverkan Alla. Talgrupperna Alla finns för respektive Rakelzon. Information om Rakelzonerna finns på MSB:s Rakelwebb. Talgrupper för samverkan Alla De talgrupper som finns tillgängliga för samverkan Alla är: Samverkan Alla i direktläge (Alla DMO 1 och 2) Den här talgruppen kan användas när organisationer behöver samverka spontant med andra i direktläge (DMO). Dessa frekvenser är därför förprogrammerade i Rakelmobilerna. Radiotrafiken i DMO-läge är okrypterad, vilket innebär att andra Rakelanvändare har möjlighet att ta del av vad som sägs på dessa frekvenser. Samverkan Alla i nätläge (Alla 1 och 2) De här talgrupperna kan användas när organisationer behöver samverka spontant med andra i nätläge (TMO). Dessa frekvenser är därför förprogrammerade i Rakelmobilerna. Radiotrafiken i TMO-läge är krypterad, vilket innebär att endast de Rakelanvändare som har talrättigheter i gruppen kan ta del av vad som sägs på dessa frekvenser.

44 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Om Rakel

Om Rakel 45 Om Rakel I det här avsnittet finns information om Rakelsystemets bakgrund, syfte och tekniska förutsättningar. Avslutningsvis finns information om Rakels roll inom samhällsskydd och beredskap. Rakels bakgrund I december 2003 beslutade Sveriges riksdag om finansiering och utbyggnad av Rakelsystemet i Sverige. Syftet med Rakel var att förenkla, effektivisera och underlätta samverkan genom att ge Sveriges skydds- och säkerhetsmyndigheter möjlighet att kommunicera i ett gemensamt system. Det nya systemet döptes till Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning). Rakelsystemet är uppbyggt med modern digital teknik för att ersätta de drygt 200 olika analoga system som tidigare använts. Efter händelser som stormarna Gudrun och Per 2005 och 2006 ökade intresset och behovet av att få tillgång till Rakel hos flera samhällsviktiga aktörer. Flera länsstyrelser samt Sveriges kommuner och landsting uppvaktade regeringen med önskemålet att utöka användarkretsen för Rakelsystemet. De som särskilt upplevde ett behov av att ha tillgång till systemet var verksamheter inom kommunernas sociala och tekniska förvaltningar samt el- och energiföretag. Dessa verksamheter hade ett behov av att kunna samverka vid olyckor och kriser såsom elavbrott eller översvämningar. I januari 2007 beslutade regeringen om en ändring i lagen om elektronisk kommunikation, ett beslut som möjliggjorde en utökad användarkrets för Rakel. Utöver skydds- och säkerhetsmyndigheter fick nu även aktörer med författningsreglerat ansvar inom allmän ordning, säkerhet eller hälsa tillgång till Rakelsystemet. Rakels syfte Rakelsystemet har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel gör det möjligt att kommuni-

46 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel cera effektivt inom den egna organisationen och mellan organisationer i krisberedskapen. Kommunikationen kan ske både på samma nivå och mellan olika nivåer. Rakelsystemet är ett tekniskt stödsystem som skapar robusta förutsättningar för att samverka genom att kommunicera, förmedla lägesbilder och dela annan vital information på ett säkert och krypterat sätt. Ett gemensamt system för kommunikation skapar goda förutsättningar för utveckling av gemensamma metoder för samhällsskydd och beredskap. 16 Idag är sårbarheten för belastning på IP-nät, fast telefoni och mobil telefoni erfarenhetsmässigt stor. Vid större kriser krävs därför ett robust system som Rakel för att klara belastningen. Rakel används av samhällsviktiga aktörer Rakel används av centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting samt av privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet, till exempel inom el- och energibranschen. Grundkravet för att få ansluta en verksamhet till Rakel är att den utför uppgifter för att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. 17 Dessa samhällsviktiga uppgifter finns reglerade i författningar som till exempel lagen om skydd mot olyckor, lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt hälso- och sjukvårdslagen. Rakelsystemet bygger på internationell teknisk standard Rakel bygger på Tetrateknik som är en europeisk teknisk standard. MSB deltar i ett internationellt samarbete för att utveckla och framtidssäkra tekniken. Även Norge, Finland och Danmark använder system som bygger på Tetrateknik, och det finns i dag tekniska lösningar för att möjliggöra kommunikation mellan Rakel och de motsvarande systemen i våra grannländer. 16. För mer information, se dokumentet Regeringens skrivelse 2009/10:124 Samhällets beredskap stärkt samverkan för ökad säkerhet. 17. Närmare bestämmelser av vilka aktörer som enligt författning bedriver verksamhet inom allmän ordning, säkerhet eller hälsa och som kan bli kunder i Rakel finns i paragraf 20 a i Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation.

Om Rakel 47 Rakelsystemet drivs och utvecklas av MSB MSB ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av Rakel samt abonnemangsförsäljning och kundanslutning. Systemet är utbyggt av ett konsortium som består av Saab, Cassidian och Eltel Networks. Konsortiet sköter i dag drift, underhåll och kundsupport på uppdrag av MSB. Tjänster och funktioner i Rakel I basutbudet av tjänster ingår att tala i gruppsamtal, ha individuella samtal mellan två personer och att ta emot och sända texteller statusmeddelanden. Med tilläggstjänsterna kan man ringa och ta emot samtal från det vanliga telefonnätet, sända information om position, ta emot och sända filer och data och komma åt databaser, såsom körkortsregistret. Med Rakel får man snabbt direkt uppkoppling i individsamtal eller gruppsamtal med radiofunktionalitet. Det går även att sköta tekniska funktioner med Rakel, som att öppna portar och att sätta på, stänga av och övervaka driften av tekniska system för el-, vatten- och värmeförsörjning. Rakel har också följande fördelar: Ljudkvaliteten är mycket hög tack vare brusreducering. Kommunikationen är krypterad i nätläge och går inte att avlyssna. Nödsamtal kan genomföras med en enkel knapptryckning, och samtalet går direkt till den mottagare som har angetts vid beställning.

48 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nödsamtal kan genomföras med enkel knapptryckning. Rakels tekniska förutsättningar Rakelsystemets infrastruktur består av basstationer och växlar, byggda för att klara hårda väderförhållanden. Vid basstationerna finns datorutrustning och antenner som tar emot och sänder vidare radiosignaler. Växlarna består av utrustning som växlar eller koncentrerar radiotrafiken. Systemet täcker demografiskt 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta. Täckning Basstationerna har överlappande täckning vilket innebär att många områden täcks av minst två basstationer. Rakelsystemet använder frekvenser som har längre räckvidd än kommersiella kommunikationssystem. På så sätt kan Rakel erbjuda bättre täckning, särskilt vad gäller utomhustäckningen på många platser. Till skillnad från de analoga länsradiosystem som tidigare använts har Rakel täckning över hela landet och även bättre täckning mellan land och sjö. Detta underlättar samverkan mellan alla inblandade enheter vid insatser.

Om Rakel 49 Reservkraft Samtliga basstationer är utrustade med reservkraft som består av batterier vilka klarar elbortfall i minst 20 timmar. Ungefär hälften av alla basstationer är särskilt betydelsefulla ur täckningssynpunkt och har därför reservkraftaggregat som startar automatiskt vid elavbrott. De flesta reservkraftaggregat har bränsle för att klara sju dygns autonom drift vid elavbrott. Växlarna har dubblerad kraftförsörjning med reservkraftaggregat som drivs av diesel. Förbindelserna hyrs av olika operatörer med skilda nät, vilket minskar sårbarheten. Rakelmobilen kan sättas i olika lägen om man vill ha kontakt via nätet eller direkt mellan mobilerna. Rakels fyra lägen för radiotrafik säkerställer funktionen Radiotrafiken i Rakel ska alltid fungera. För att säkerställa att det alltid går att kommunicera sker samverkan i Rakel i olika lägen. De fyra lägen som används är nätläge (TMO) direktläge (DMO) gatewayläge (GMO) repeaterläge (RMO).

50 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Radiotrafik i nätläge, Trunked Mode Operation (TMO) Nätläge (TMO) är det normala trafikläget i Rakel. Det innebär att Rakelmobilen har direktkontakt med Rakelsystemet. Alla samtal och all datatrafik i nätläge går från Rakelmobilen över luftgränssnittet till en basstation som Rakelmobilen väljer. Sedan går trafiken vidare via ett transmissionsnät till systemets växlar för att slutligen spridas till andra Rakelmobiler och operatörer. Nätläge är det normala arbetsläget i de flesta situationer, och det är också i detta läge som den största funktionaliteten finns. Trafiken i nätläge är krypterad i luftgränssnittet. Krypteringen uppfyller dock inte kraven på end-to-end-kryptering enligt Försvarets radioanstalts (FRA) klassificering. I nätläge kan användare genom skanning följa kommunikationen i en eller flera talgrupper. Skanning innebär att en användare som har talrättigheter i, och tillgång till, en talgrupp i sin Rakelmobil avlyssnar radiotrafik inom talgruppen. Radiotrafik i direktläge, Direct Mode Operation (DMO) Om nättäckning eller kapacitet saknas i Rakelsystemet kan en Rakelmobil ställas in på direktläge (DMO). Då arbetar Rakelmobilen i direkttrafik mot en eller flera andra Rakelmobiler, utan stöd av Rakelnätet. I direktläge används förinställda statiska talgrupper. Realistisk täckningsförmåga vid normalförhållanden är 1 2 kilometer. Täckningen påverkas av ett stort antal faktorer. Några av dessa är de enskilda Rakelmobilernas uteffekt och känslighet samt områdets topografi och bebyggelse. Rakeltrafik i direktläge är okrypterad, vilket innebär att möjligheten till avlyssning finns. Radiotrafik i direktläge kan inte skannas i Rakelmobilen, utan samverkan måste ske på en överenskommen DMO-talgrupp. Radiotrafik i gatewayläge, Gateway Mode Operation (GMO) När en Rakelmobil saknar täckning från en basstation kan man ställa in en annan Rakelmobil, som har nättäckning, i gatewayläge (GMO). När man sätter en Rakelmobil i gatewayläge skapas en länk mellan Rakelnätet och Rakelmobilen i DMO läge.