Järnvägsplan Hamnbanan/Bohusbanan, dubbelspår på sträckan Olskroken - Kville Göteborgs stad Gestaltningsprogram Utställelsehandling 2011-11-03
Beställare Projektledare Hamnbanan: Delprojektledare Olskroken-Kville: Teknikansvarig byggnadsverk: Spårteknik: Gestaltning: Miljöhandläggare: Markförhandlare: Geoteknik: Trafikverket Investering Eva Andersson Sven-Erik Svensson Lennart Askling Erik Nordström Johny Lindeberg Sofia Widengren Hans Magnusson Anders Hallingberg Innehåll Översiktskarta...4 Sammanställning av åtgärder...5 1 Förutsättningar...6 2 Gestaltningsprinciper... 12 2.1 Mål, analys och riktlinjer...12 3 Utformning... 13 3.1 Anpassning till befintlig bro... 13 3.2 Anslutning pelare/stödmur... 13 3.3 Järnvägsbro över Säveån... 14 3.4 Walckesbron... 14 3.5 Öppningsbar del/gc-bro över Göta älv... 14 3.6 Broar över framtida vägramper... 15 3.7 Anslutning bank... 16 3.8 Belysning GC-stråk och parkytor...17 3.9 Markanvändning... 18 Konsult Uppdragsansvarig: Samordning systemhandling: Samordning järnvägsplan: Gestaltning: Konsult Byggnadsverk: Bro: Tyréns AB Britta Hedman Ylva Bäckman Ingela Svensson Lisbeth Andersson ELU Torsten Berggren Per-Olof Johansson Kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2010/0180. Fotot på framsidan visar Befintlig Marieholmsbro över Göta älv
Översiktskarta Sammanställning av åtgärder E 6 Bef. Marieholmsbro E 45 I dag har järnvägstrafiken till och från Göteborgs hamn ökat i sådan omfattning att behovet av ytterligare ett spår har blivit aktuellt. Syftet med utbyggnaden är att säkerställa framtida transporter på järnväg till och från Göteborgs hamn och övriga industrier på västra Hisingen med rimliga konsekvenser för övrig trafik, påverkan på omgivningen och kostnader. Ett ytterligare järnvägsspår över Göta älv ökar robustheten i systemet och minskar sårbarheten. Utifrån förstudiens beslut år 2009 angående utbyggnad av Hamnbanan har nu etappen Olskroken-Kville påbörjats. Ett första steg inför järnvägsplanen var att år 2010 ta fram underlag för utbyggnad till dubbelspår parallellt med befintligt spår på aktuell sträcka. Etappen Olskroken-Kville som nu är aktuell i järnvägsplanen sträcker sig över både Säveån och Göta älv med en total sträcka på cirka 1,5 km. Ny Marieholmsbro Gestaltningsprogrammet är en del i arbetet med att projektera en ny Marieholmsbro med tillhörande anslutningar i centrala Göteborg. Gestaltningsprogrammet upprättas parallellt med en järnvägsplan för projektet. Genom detta program ska förståelse för de estetiska aspekterna i arbetet med den nya bron uppnås hos såväl projektörer som entreprenörer och allmänhet. Göta älv Tingstadstunneln Översiktskarta Marieholmsbron E 20 Sammanställningen nedan ger en överblick över de frågor som, utöver gestaltningen av själva den nya Marieholmsbron med sina olika delar (gul markering i kartorna), har fokuserats på i detta projekt. 1. Anslutning pelare/stödmur under Partihallsförbindelsen 2. Ny järnvägsbro/walckesbron över Säveån 3-5. Markanvändning 6. Övergång bro/bank 7. Bro över vägramper/salsmästaregatan, etapper 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1. 4 5
1 Förutsättningar Studerat område avgränsas topografiskt av höjdryggar öster och väster om älven. Stadsdelarna som utgör älvrummets omgivningar karakteriseras av storskaliga verksamhetsområden med hårdgjorda ytor. Tätare och mer småskalig bebyggelsestruktur med mer eller mindre renodlade bostadområden klättrar på kanten av dalgångens branter. I det stora perspektivet, där de storskaliga verksamhetsområdena och bebyggelsen samt väg- och järnvägsstråken ger en närmast ogästvänlig miljö att vistas i, är befintlig Marieholmsbro en liten del av miljön. Idag finns redan många olika konstruktioner och anläggningar, bland annat broarna över Säveån, samt järnvägsbroarna som utgör dubbelspåret och Triangelspåret. Tillsammans ger alla dessa objekt en påtaglig visuell påverkan i stadsrummet. Stadens landmärken Silon, Gasklockan och Skanskaskrapan kan samtliga ses från Marieholmsbron, se foto nedan. Hamnbanan, E6 I älvens dalgång sträcker sig de stora kommunikationsstråken, som utgörs av järnvägsystem och stora trafikleder. Stråken leder parallellt utmed vattendraget och tillsammans ger de en bred barriär som präglar stora delar av Ringön väster om älven samt stadsdelarna Gamlestaden och Gullbergsvass öster om älven. Endast tre kopplingar som sammanbinder älvstränderna finns på sträckan mellan centrala staden och nordost till och med Marieholmsbron. Av dessa kopplingar är två, Göta älvbron och Marieholmsbron, möjliga att passera över som oskyddad trafikant. Tingstadstunneln är enbart för vägtrafik. Grönstrukturen består av Säveåns och Göta älvs vattendrag, där strandzonen vid Göta älv är exploaterad och den bebyggda marken sträcker sig ända ner till strandkanten. Säveån har till stora delar kvar sin träd- och buskvegetation utmed stränderna, vilket ger ett välkommet avbrott i det annars sterilia stadslandskapet. Bohusbanan E6 Tingstadstunneln Marieholmsbron Göta Älv Slakthusområdet Nordlänken, E45 Säveån Västra Stambanan, E20 Älvrummet I begreppet älvrummet ligger beskrivningen av omgivningarna närmast Marieholmsbron, det vill säga den öppna vattenytan som utgörs av Göta älv samt älvens strandzoner. Strandzonerna är idag svåråtkomliga och därför är det få människor som rör sig utmed älven och ser bron ur detta perspektiv. På älven är det också förhållandevis få som rör sig. Gång- och cykeltrafikanter upplever Marieholmsbron till största delen när de passerar över den. Bron är däremot påtaglig för bilisterna på E45, då de på sin färd passerar under järnvägsbron. Stadsutveckling i angränsande områden Inom omgivande områden, såsom Gamlestaden, Marieholm och Ringön, planeras för en utveckling med blandad stadsbebyggelse, det vill säga bostäder, kontor, handel, kultur, fritidsverksamheter, vård, utbildning etc. samt icke störande verksamheter. En utveckling som genererar mer lokal trafik samt ställer högre krav på en god stadsmiljö. Framför allt ställer ambitionen om nybyggnation av bostäder krav på skydd mot väg- och järnvägsanläggningarna. Generellt kommer skärmande bebyggelse med kontor att behöva uppföras mot vägar och järnvägar för att bostäder ska kunna uppföras. Götaälvbron Gles storskalig struktur E45 E6, E20 Trafikstråk / Fysisk barriär Landmärke Närmast förestående är en utveckling av Gamlestadens fabriker och Gamlestadstorget där detaljplanearbete har påbörjats. I Marieholm skisseras en utveckling av området utmed älven, Östra älvstranden. Ringön ingår i området för den Centrala älvstaden. Omvandling av Marieholm och Ringön till blandad stadsbebyggelse är först aktuellt på längre sikt. (Detaljplan för Ny Marieholmsbro inom stadsdelen Backa och Gamlestaden i Göteborg, Göteborgs stad, koncepthandling 2011-04-05). Tät storskalig struktur Tät småskalig struktur Stråk / Fysisk barriär Höjdrygg / visuell avgränsning Med anledning av stadens utvecklingsplaner planeras förändringar av gång- och cykelnätet samt det lokala gatunätet i området. Utbyggnad görs även för att busstrafiken ska kunna angöra den nya knutpunkten vid Gamlestadstorget/Waterloogatan. Stadsrummet Stadsrummet beskrivs här som ett större område vilket utgör omgivningarna kring Marieholmsbron. Närliggande projekt Flera trafikprojekt planeras på både Marieholm- och Tingstadsidan, varav några redan är färdigställda eller under uppförande. Trafikprojekten är beroende av varandra och sambanden dem emellan måste beaktas vid planering av utformning och 6 7
genomförande. Detaljplanerna för trafikprojekten är snävt utformade, därav måste omgivande områdens markanvändning behandlas i separata detaljplaner. Västlänken samt utbyggnaden av Norge-/Vänerbanan mellan Marieholm Olskroken är aktuella projekt som kommit olika långt i Trafikverkets planering. Den befintliga Marieholmsbron Den befintliga bron längs sträckan består av olika delar, liksom den nya också kommer att göra. Bilderna nedan visar det befintliga spårets utformning. För Västlänken, vilken är en tågtunnel under Göteborg, har järnvägsutredningen färdigställts. Syftet med en ny länk är att öka järnvägens kapacitet så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas. Åtgärderna är i första hand avsedda för regional persontrafik men genom att delar av nuvarande banor avlastas ökar kapaciteten i hela systemet och för alla slags tåg. I utredningen studerades tre olika alternativ och i Banverkets beslut från december 2007 bestämdes att i det fortsatta arbetet gå vidare med alternativ Haga - Korsvägen via Älvstranden. Vägprojekt som berörs i området är den så kallade Marieholmsförbindelsen som utgörs av flera delprojekt och utbyggnadssteg. I dagsläget är byggnationen av Partihallsförbindelsen i det närmaste klar och projektering av Marieholmstunneln med vägramper pågår, se fotomontage nedan. Dagens spår korsar Salsmästaregatan - exempel på befintlig vägbro/viadukt på Hisingssidan. Övergång mellan bank och befintlig landbro på Hisingssidan. Illustrationen är ett fotomontage över Marieholmsförbindelsen. Riks- och naturintressen I det aktuella området finns flera riksintressen, vilka visas på kartan på nästa sida. De som berörs direkt och indirekt är riksintresse för; Kommunikation järnväg - Hamnbanan, Norge/Vänerbanan, och Bohusbanan. Kommunikation väg - E20, E45 och E6. Kommunikation sjöfart - Göta älv. Naturvård - Säveån. Den öppningsbara delen av dagens Marieholmsbro. Den öppningsbara delen i öppnat läge. Säveån är även ett utpekat Natura 2000-område och ska skyddads enligt 7 kap. miljöbalken. Det betyder bland annat att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Landbrons fortsatta sträckning på Marieholmssidan, bron över Säveån syns i bakgrunden. Säveån korsas i området redan av flera broar och ytterligare tre broar är planerade inom överskådlig framtid. 8 9
Befintlig Marieholmsbro och Triangelspåret Broar över Säveån Där triangelspåret dockar mot befintlig Marieholmsbro syns tydliga skillnader mellan broelementen. Den nya Partihallsförbindelsen har ett eget, tydligt formspråk som ska symbolisera blodomloppet. Den planerade cykelbron intill den befintliga järnvägsbron över Säveån. Den befintliga cykelbron över Göta älv underifrån. Närbild av mötet som visar olika kulörer på både broar och räcken. Walckesbrons planerade utseende, principskiss från Wingårdhs arkitektkontor. Den sk Hammaren korsar Säveån intill Marieholmsbron. Exempel på släntbehandling i området Skillnaden i upplevelse är stor mellan den befintliga Marieholmsbron med raka broelement och det nyare triangelspåret med broelement i radie. Några olika behandlingar av slänter i området - glacis av skiffer, makadam och gräs. Triangelspåret delar ändå de stora gemensamma dragen Båda broarna. med Marieholmsbrons befintliga landdel. 10 11
2 Gestaltningsprinciper Även den nya Marieholmsbron och dess anslutningar består tillsammans av flera broar samt delsträckor där järnvägen går på bank. 3 Utformning Då utbyggnaden av dubbelspåret innebär två parallella järnvägsbroar över Göta älv och Säveån är den självklara utgångspunkten att hämta principlösningar och detaljer från den befintliga sträckningen. 2.1 Mål, analys och riktlinjer 3.1 Anpassning till befintlig bro Mål Målet för gestaltningen är att ge de nya tilläggen en lågmäld framtoning för att passa in i den komplexa miljön samt minimera nya barriäreffekter. Analys Både fysiska och tekniska begränsningar finns för projektet då området utgörs av ett trångt stadslandskap med en mängd broar, ramper, spår, vägar och verksamheter och därtill en komplex infrastruktur i form av ledningsstråk. En annan förutsättning är att ordna nya anslutningar till befintligt cykelvägnät. Riktlinjer Några punkter som fungerat som riktlinjer för gestaltningsarbetet: - En ny Marieholmsbro i form av en fast landbro med en öppningsbar del över Göta älv som är lågmäld och liknar den befintliga bron för att undvika ytterligare uttryck i området. Sedan den befintliga landbron byggdes har konstruktionstekniken utvecklats och det finns idag möjlighet att bygga en tunnare betongtrågskonstruktion. Lösningen gör att det går åt mindre betong och den blir således både billigare och ger ett lättare intryck. Stöden under tråget kommer att likna de befintliga i sin yttre form, men kan få en större ursparning centralt under tråget. Någon typ av övre stag kommer dock att behövas. Den befintliga Marieholmsbrons tråg har en ultramarinblå kulör som på sina ställen har börjat flagna/blekas. Räcket är ljust grönt, likt stålbron över Säveån. Det nyare triangelspåret har en ljust blå kulör och mörkgrönt räcke (se bild på sid 10). För att dämpa intrycket föreslås den nya bron få en betonggrå kulör med varmförzinkat räcke. De befintliga broarna föreslås anpassas till den nya i kulör och målas grå. 3.2 Anslutning pelare/stödmur Principsektion genom Marieholmsbrons landdel. - Kompensera med grönska för de naturvärden som försvinner, till exempel genom erosionsskydd och tillförd vegetation i Säveåns Natura 2000-område. - Skapa en trygg miljö för gående och cyklister med minsta möjliga nya barriäreffekter. Förbi befintligt brostöd tillhörande Partihallsförbindelsen blir lösningen en låg bro för att minimera påförda marklaster. Det låga utrymmet mellan bro och mark föreslås stängas till med ett raster av sträckmetall för att kunna hållas rent. Med belysning innanför kan tillägget dessutom fungera som ett blickfång (se nedan). - Gestaltning av restytor på land i form av trevliga, grönare ytor mellan de båda broarna. - Åtkomst till Göta älvs vatten genom bryggor/flak och/eller trappor. - Kontinuerliga radier istället för raka brosektioner. raster raster 12 13
3.3 Järnvägsbro över Säveån Här kommer utformningen bli lika den befintliga bron, alltså en fackverksbro i stål. Kulören föreslås bli lika den befintliga brons ursprungliga, alltså ljust grön. Med syfte att skapa en större enhetlighet i området föreslås att befintlig bro bättringsmålas i ursprunglig kulör. Bilden intill visar broar över Säveån i området: 1. Partihallsförbindelsen 2. Walckesbron (vägbro) 3. Ny järnvägsbro 4. Befintlig järnvägsbro 5. Ny GC-bro på befintliga stöd 6. Ny GC-bro under ny järnvägsbro 7. Järnvägsbron Hammaren Bron över Säveån. 3.4 Walckesbron Den nya vägbron föreslås ges en utformning som harmonierar med intilliggande broar i området. Ett lågmält uttryck eftersträvas. Det förslag som finns i Gestaltningsprogrammet för Partihallsförbindelsen uppfyller inte dessa utformningskrav. Walckesbrons utformning med ett bågutförande bör översiktligt ses över i sammanhanget med fackverken. 1. 4. 3. 2. 5. 6. 7. Detalj av GC-brons räcke. 3.6 Broar över framtida vägramper På Hisingssidan kommer ett antal mindre viadukter att bli aktuella för översyn. Aktuella broar i området: 1. Befintlig bro över Salsmästaregatan 2. Ny bro för nytt spår över Salsmästaregatan/ny norrgående ramp E6. Utföres i stål som målas i grå kulör. 3. Nya broar för befintliga spår över norrgående ramp E6. Utförs i betong. 4. Ny gemensam bro för befintligt och nytt spår för södergående ramp E6. Utförs i betong. 4. 3. 1. 2. Salsmästaregatan idag 3.5 Öppningsbar del/gc-bro över Göta älv Den öppningsbara delen av järnvägsbron föreslås bli identisk med den befintliga till form och kulör. För den nya GC-bron föreslås samma yttre fackverk som på befintlig gc-bro, men ett inre räcke av sträckmetall. Alla delar föreslås varmförzinkas. Gc-bron ska helst ligga med en distans till den öppningsbara järnvägsbron för att erhålla en så rak ytterkant mellan den fasta och den öppningsbara delen av gc-bron som möjligt. Gc-brons belysning tillgodoses genom en högt placerad handledare med integrerat ljus. Vy över bro 2 och 4 ovan. ny ramp Synliga delar av den befintliga bron där Salsmästaregatan idag korsar järnvägsspåren föreslås tas bort. Slänter lika befintliga ersätter. Den del av den nya bron som går över dagens placering av Salsmästaregatan kan inte läggas igen eftersom det behövs åtkomst för inspektion i framtiden. Här föreslås att den komplexa miljön studeras på nytt efter att Salsmästaregatan har lagts igen för att få en tydligare bild att utgå ifrån. Den kommande södergående rampens röda kant/stödmur får ostört gå igenom den nya viadukten. Salsmästaregatan efter sänkning pga ny bro Öppningsbara delen av bron. 14 15
3.7 Anslutning bank Vid övergång mellan bank och landbro på Hisingssidan är det en relativt stor höjdskillnad som ska tas upp för att landbron ska ha lite höjd vid start och tillåta ståhöjd under. För att få en rimlig lutning skötselmässigt (1:2) tar slänterna därför ett avsevärt område i anspråk. Det föreslås därför att ta upp den nedre delen med hjälp av en stödmur. Ett förslag som skulle passa bra in på platsen är gabioner fyllda med sprängsten, höjd cirka 0,8 meter. Gärna med lite rostig yta, se bild nedan. Slänterna föreslås kläs med moss-sedum-matta. 3.8 Belysning GC-stråk och parkytor Exempel på armaturer som skulle passa in i området. Ett alternativ till gabionmur är en platsgjuten betongmur med lutande murkrön som följer övriga slänten (lutning 1:2). Exempel belysning längs gc-väg. Vy övergång mellan bank och bro. Exempel på gabionmur. 16 17
3.9 Markanvändning Grönytorna på båda sidor om Göta älv föreslås bli tåliga och lättskötta. Torktålig ängsvegetation med inslag av extensiva perenner kompletterat med grusytor som tål ogräsetablering utan att se bortglömda ut. Storskaliga linjer i form av exempelvis råa betongbänkar som skär genom ytorna kan få vittna om den storskaliga, industriella historien på platsen och minska det nyanlagda intrycket. Betong-, trä-, eller cortenstålsavsatser och/eller trappor gör det möjligt att komma ner till vattnet oavsett vattenstånd. Delar av ytorna kan behöva iordningställas senare på grund av angränsande projekts tidplaner. Ytan under bron kan bestå av grus, betong eller gräsarmeringssten alternativt asfalt med undantag från ytorna närmast brostöden. Här bör ytan bestå av grusbeläggning för att få ner brons dagvatten från stuprören längs brostöden för infiltrering i marken före det når recipienterna. Naturstensinslag, rost, grus, betong och mager ängsvegetation passar bra in i området och förstärker järnvägskänslan på ett positivt sätt. För en eventuell bussuppställning på Marieholmssidan föreslås platsgjuten betong alternativt asfalt och om möjligt trädplantering för att storleken på den hårdgjorda ytan ska upplevas som mindre. Som en förbättringsåtgärd föreslås kompletterande plantering av större träd längs Säveån där utrymmet medger. Naturligt förekommande arter i området används. Vid närhet till spår ska hänsyn tas till säkerhetsavstånd till kontaktledningar och lägre och/eller arter med smalare krona användas. Historisk betongmur i ängsyta. Ängsytor med inslag av träd, gärna tall, föreslås. Planen visar ett skissförslag för parkytorna närmast Göta älv. Trä-, betong- eller cortenstålsavsatser och/eller trappor föreslås intill vattnet på Hisingssidan. 18 19
Trafikverket, 405 33 Göteborg Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se