PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 MARIA MAGNUSSON, STIG SWEDBERG OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK I MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 MARIA MAGNUSSON, STIG SWEDBERG OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALSHEDE Organisationsnummer 556093-1874 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Martin Pettersen Tel 0525-197 43 martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Dingle-Skogen Uppförande av vindkraftverk, Munkedals kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft Juni 2009 Rapport 2009:20 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2009 Projektnummer: 0923 Projektansvarig: Annika Östlund Författare: Maria Magnusson, Stig Swedberg och Benjamin Grahn-Danielson Omslagsbild: Fotomontage från Dingle centrum mot vindparken. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren Fastigheter: Svarteborgs Skogen 1:1 och 4:1, Munkedals kommun, Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Munkedal, Västra Götaland Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 9 Projektbeskrivning 11 Placering 11 Teknisk beskrivning 12 Elanslutning 13 Ekonomi 13 Tidplan 13 Planer 13 Del 2: Utredningsalternativ 15 Alternativ 16 Huvudalternativet 16 Alternativ utformning 16 Alternativa lokaliseringar 17 Nollalternativ 17 Del 3: Miljökonsekvenser 19 Avgränsning 20 Läsanvisning 20 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 22 Ljud 22 Skuggor 24 Ljus 26 Kemikalieanvändning 27 Störningar under etableringsskedet 27 Olyckor 27 Miljökonsekvenser Landskapet 29 Visuell påverkan Landskapsbild 29 Friluftsliv och turism 31 Kulturmiljö 33 Naturmiljö 35 Fåglar och fladdermöss 38 Miljökonsekvenser Resurser 44 Energi 44 Luft och klimat 45 Riksintressen 45 Markanvändning 46 Vägar, transporter och material 47 Avveckling 49 Sammanfattning av miljökonsekvenser 50 Del 4: Anmälan och samråd 51 Anmälan 52 Samråd 52 Den fortsatta processen 53 Övrigt 53

Källor 55 Bilagor 59 1. Ljudberäkningar 2. Skuggberäkningar 3. Fotomontage

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt 6 vindkraftverk. Varje verk har en totalhöjd om maximalt 150 meter. Varje verk har en effekt om 2,5 MW och den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 36 GWh per år. Om verk med en effekt om 3,5 MW finns tillgängliga vid byggstart kan detta komma att ändras, men den totala höjden kommer fortfarande vara maximalt 150 meter. Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom områdena samt att elanslutning anordnas till befintlig 130 kv-ledning på Dingleslätten via en ny anslutningspunkt. Inom vindparken används markkabel, liksom mellan parken och anslutning till kraftledning. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,5-6,7 meter per sekund enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU). Projektområdet ligger inom ett av de områden som finns med i Munkedals kommuns planeringsunderlag för vindbruk samt i samrådshandlingen för ny översiktsplan för kommunen. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Verk 2 och 5 har flyttats för att ta hänsyn till länkstråk för telekommunikation. Möjligheten att ha högre verk (totalhöjd cirka 180 meter) för att få en större elproduktion har tidigare varit aktuellt. Under samrådet med kommunen gjordes dock bedömningen att verken inte bör överskrida 150 meters totalhöjd. Flytt av ett av verken har studerats för att ta hänsyn till känsliga fågelarter. Det är dock svårt att hitta en alternativ placering då bullret i så fall får en annan utbredning och kan påverka närboende i högre utsträckning. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på dokumenterat material, fältbesök, en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning i området, kontakter med föreningar, privatpersoner samt en utredning om fågelfaunan. Detta kommer att kompletteras med en utredning av fladdermusfaunan. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Projektet producerar 36 GWh förnyelsebar energi och kan då minska utsläppen med totalt 30 600 ton koldioxid, 104 ton svaveldioxid och 90 ton kväveoxider och 3,6 ton stoft, jämfört med kolkraft. 7

Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Preliminära decibelberäkningarna visar att parkerna troligen inte kommer att generera buller högre än 40 db för närboende. Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten. En skuggberäkning har gjorts, vilken visar att det finns risk att rekommenderade värden överskrids för 10 av fastigheterna. Detta kan avhjälpas med hjälp av skuggreglering som installeras på verken. Verken kommer att vara 150 meter höga och ska då markeras med blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Landskapsbilden kommer att förändras, men synbarheten varierar beroende på topografi, vegetation och bebyggelse. I lägre liggande partier är den sannolikt något lägre, men exempelvis från Kärnsjöns östra sida och Svarteborg kan den vara något högre. Fotomontage har tagits fram för att förtydliga påverkan. Bohusleden går förbi vindparken och upplevelsen av landskapet kommer att förändras beroende på var man befinner sig i förhållande till verken. Leden ligger utanför det område som beräknas påverkas av ljudnivåer över 40 db. Inga kulturmiljöer berörs direkt av vindparken. Endast indirekt påverkan kan uppstå genom att vindkraftverken är synliga inom delar av vissa av kulturmiljöerna. Närmaste riksintressanta kulturmiljö är belägen mer än fyra kilometer från parken och risken för att parken skulle upplevas som dominant bedöms som liten. Naturmiljön påverkas i låg grad av projektet. Området är kraftigt påverkat av skogsbruk och dokumenterade naturvärden utgörs främst av sumpskogsobjekt. Naturvärden i omgivningarna påverkas endast visuellt. Hydrologisk påverkan bedöms som mycket liten då vägar och verk i begränsad grad berör vattendrag eller våtmarker. Den utredning av fågelfaunan som genomförts visar att det inte förekommer några höga tätheter av skyddsvärda eller känsliga arter inom området. Däremot finns det känsliga rovfåglar i det omgivande landskapet som kan påverkas av projektet. Inga riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller riksintressen enligt miljöbalkens fjärde kapitel bedöms påverkas i någon högre utsträckning av projektet. Den påverkan som förekommer är visuell. Det är enligt kommunen planeringsunderlag för vindbruk inte aktuellt med detaljplan för detta område eftersom projektet ligger inom område som utpekats som lämpligt för ändamålet och därför tillkommer inga regleringar av jaktmöjligheterna. Sammanfattning av kapitlet Anmälan Denna handling utgör miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindkraftsprojektet Dingle Skogen och bifogas anmälan för projektet. Anmälan sker till Munkedals kommun. Aspekter som framkommit under samrådet har beaktats i arbetet med denna MKB. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, kan du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. Den kommunala nämnden skall också se till att de som är särskilt berörda skall få möjlighet att yttra sig över anmälan. 8

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Ill. 1. Överiktskarta över Projekt Dingle-Skogen och övriga vindparker under projektering i närområdet. I nordväst Hällevadsholm Väst, i väst Ås och i sydväst Skottfället.. 10

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna MKB gäller vindkraftsprojektet Dingle-Skogen. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra 6 vindkraftverk i ett område nordost om Dingle i Munkedals kommun. Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är att: området har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; ett befintligt nät av vägar kan användas. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,5-6,7 meter per sekund enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU). Vindmätningar pågår för att verifiera denna siffra. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter och en planerad effekt om 2,5 MW. Om det finns sådana verk framtagna vid byggstart för vindparken kan verk med 3,5 MW effekt komma att användas. Med vindområde eller vindpark menas det område som avgränsas av den beräknade 40 db-kurvan. Med 6 maskiner blir den installerade effekten 15 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 36 GWh. Munkedals kommun har en befolkning om cirka 10 250 personer och den totala elförbrukningen är cirka 89 GWh/år, exklusive industrin, SCB 2008. Projektet motsvarar 40% av denna elmängd. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 440 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; platser som det är förhållandevis lätt att dra väg till; ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga maximalt 30 timmar per år och maximalt 30 min/dag hos kringboende (faktisk skuggtid 8 timmar per dag). Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. 11

Teknisk beskrivning De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De två alternativen är bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. Bergadapter kräver plansprängning av en cirka 80 m² stor yta. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter är den vanligast förekommande fundamentstypen och används i första hand eftersom det innebär ett mindre ingrepp. Metoden ställer stora krav på bergets hållfasthet och konstruktionen anpassas efter geoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 meters diameter och 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka 21 meter diameter och 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett större ingrepp i naturen än bergadapter. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av cirka 5 meter. Längs de nya vägsträckorna kommer ingreppet i skogen att bli av drygt 10 meters bredd, med diken och avverkning av skog. Vid infarten vid Svarteborg anläggs en temporär väg under etableringsskedet för att klara långa transportfordon. Denna väg avlägsnas sedan. Ytorna kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna. Inga större justeringar bedömdes nödvändiga utifrån resultatet av biologisk bedömning och arkeologisk utredning. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter 12

under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Elanslutning görs sannolikt till befintlig 130 kv-ledning, vid en ny anslutningspunkt på Dingleslätten, vid motorvägsmotet. Diskussion med nätägaren pågår för närvarande. Inom parkerna används markkabel, vilken förläggs i vägar där det är möjligt. Markkabel kommer också att användas för att ansluta vindkraftverken till befintlig kraftledning. Var dessa kablar kommer att förläggas är ännu inte klargjort. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2400 fullasttimmar per år. Markägare i projektet får arrendeersättning. Möjligheter till lokalt ägandeskap kommer att finnas. Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Ansökan lämnas in i juli 2009. Geologisk studie görs troligen under mitten av 2010. Byggstarten beräknas till tredje kvartalet 2010 och de första maskinerna kan vara i drift 2012. Planer I översiktsplan (ÖP) för Munkedals kommun anges inriktningsmål för samhällsbyggandet. Ett av dessa mål inbegriper en ökad användning av förnyelsebar energi. Kommunen är enligt ÖP:n positiv till vindkraftsutbyggnad. Ett övergripande mål gällande vindkraftsetablering är att väsentliga allmänna intressen inte skadas nämnvärt, Munkedals kommun 2001. Den aktuella vindparken ligger inte inom något tätortsområde. Närmaste större ort är Dingle, vilken omfattas av detaljplan. Några mindre områden med samlad bebyggelse ligger utmed väg 165. Markanvändningskartan i gällande ÖP anger oförändrad markanvändning (skogsbruk) i vindområdet. Mindre områden med jordbruksmark finns längs väg 165 norrut från Dingle samt norr och öster om projektområdet. Mellan projektområdet och Kärnsjön finns värdefulla odlingslandskap som ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram. I omgivningarna finns riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård och vattendrag. Dessa redovisas på illustration 2, sidan 14. Påverkan på riksintressena behandlas i avsnitten Landskapsbild, Friluftsliv, Naturmiljö, Kulturmiljö respektive Riksintressen. I kommunens samrådshandling inför ny översiktsplan (Öp 10) redovisas kommunala mål, och bland dessa tar man upp en ökning av förnyelsebar energi. På de marker som är markerade som landsbygd vill man ha inriktning mot bostäder, jord- och skogsbruk samt vindbruk. De vindbruksområden som föreslås i planeringsunderlaget för vindbruk (se nedan) ligger enbart inom landsbygdsområden. Verken i detta projekt ligger i ett av dessa vindområden. Inom och i anslutning till vindområdena föreslår ÖP:n att vindbruk ges företräde gentemot 13

Ill. 2. Riksintresseområden i vindparkens närhet. friluftslivsintressen, i den mån de inte går att tillgodose parallellt. När det gäller påverkan på landskapet på längre avstånd kan olika typer av visualiseringar vara vägledande för beslut. Behovet av utbyggnad av ledningsnätet påtalas också i översiktsplanen, Munkedals kommun 2009. Området runt Kärnsjön är redovisat som naturmark i Öp 10. Kommunala friluftslivsintressen som tas upp är bland annat Bohusleden, Kärnsjön och Bärfendalsälven. Det planeringsunderlag för vindkraft som Munkedals kommun har tagit fram pekar ut lämpliga områden för vindkraft. Enligt planeringsunderlaget för vindkraft kan cirka 150 verk i 17 områden komma att anläggas i kommunen, i ett huvudalternativ. Ett maxalternativ innehåller 27 områden. För dess områden kommer det i princip inte att bli aktuellt med detaljplan, Munkedals kommun 2009. Projektområdet för Dingle-Skogen utpekas som lämpligt i detta underlag (område D). Norr om Julseröd vidtar ett område som har klassats som olämpligt. Kommunen har också angett att verk som medför högintensiv belysning (i dagsläget gäller detta verk högre än 150 meter i totalhöjd) inte skall tillåtas. 14

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Huvudalternativet Huvudalternativet är att etablering sker i området nordost om Dingle enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Svarteborgs Skogen 1:1 och 4:1. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 3, sidan 17. Huvudalternativet finns med bland lämpliga områden i kommunens förslag till vindplan. Vindhastigheten är 6,5-6,7 meter per sekund enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är 6, med en sammanlagd effekt om 15 MW, beräknat på verk med effekten 2,5 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 36 GWh. Om verk med en effekt om 3,5 MW finns tillgängliga vid byggstart kan detta komma att ändras. Den totala effekten blir då 21 MW. Höjden på verken kommer dock fortfarande att vara maximalt 150 meter. Tornhöjden kan vara 90-105 meter och rotordiamatern 90-105 meter. Antalet verk är maximerat med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende ska kunna hållas under 40 db. Den slutliga utformningen av parken har gjorts efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts. Antalet verk är maximerat med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende ska kunna hållas under 40 db. Fotomontage, decibelberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser för huvudalternativet beskrivs i avsnittet Miljökonsekvenser. Alternativ utformning Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Verk 2 och 5 har flyttats för att ta hänsyn till länkstråk för telekommunikation. Möjligheten att ha högre verk (torn med 120 meters höjd och en totalhöjd om cirka 180 meter) för att få en större elproduktion har tidigare varit aktuellt. Under samrådet med kommunen gjordes dock bedömningen att verken inte bör överskrida 150 meters totalhöjd, eftersom detta bland annat minskar störningar från hinderbelysning. En flytt av verk 1 har studerats för att ta hänsyn till känsliga fågelarter. Det är dock svårt att hitta en alternativ placering då bullret i så fall får en annan utbredning och kan påverka närboende i högre utsträckning. Någon alternativ utformning där ljudnivåer för närboende understiger 40 db har inte hittats. 16

Ill. 3. Utformning av föreslaget huvudalternativ. Alternativa lokaliseringar Då platsen finns med i kommunens förslag till vindplan och andra lämpliga platser för vindbruk därmed kan anses utredda, har inga alternativa lokaliseringar studerats. Denna bedömning har samråtts med kommunen. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning (skogsbruk) under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen samt möjligheter till lokalt ägande av vindkraft minskar. Nollalternativet kan innebära att 36 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi och uppfyllande av det nationella målet för vindkraftsproduktion på andra platser i kommunen, regionen eller landet. Enligt Munkedals kommun finns det tre befintliga verk i kommunen idag. Två av dessa ligger vid kommungränsen i väster, och ett vid kommungränsen i öster. Närmaste tillståndsgivna verk planeras strax norr om Svarteborg. I kommunen som helhet finns tillstånd för 18 verk och ansökningar för 11-14 verk. Närmaste vindkraftsområden som föreslås i planeringsunderlagets huvudalternativ är tre områden öster om Kärnsjön och tre områden vid E6 i öster, Munkedals kommun 2009. Då samrådshandlingen för den nya ÖP:n också redovisar 17

de 17 vindbruksområden som vindplaneringen föreslår, är det mest sannolika scenariot är att vindkraft etableras på flera av dessa platser och att landskapet i omgivningarna förändras oavsett om detta projekt kommer till stånd.

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, nätägare, privatpersoner och föreningar. Alla beräkningar utgår från verk med tornhöjd på 100 meter, rotordiameter om 90 meter och en effekt om 2,5 MW, eftersom det saknas tillgänglig data för verk med 3,5 MW effekt och med högre tornhöjder. Om det vid tiden för anläggning av parken finns verk med 3,5 MW och totalhöjd om 150 meter kan dessa bli aktuella. Avgränsning Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samrådet. I samrådshandlingen lyftes följande aspekter upp som förslag på vad som borde behandlas i MKB:n: eventuella störningar för kringboende; påverkan på landskapsbilden runt Kärnsjön och Bohusleden; påverkan på natur- och kulturvärden i närheten av verksplatser och vägsträckningar, inklusive infart vid Svarteborg. Under samrådet med kommunen betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv, fladdermöss, arkeologiska värden samt önskemål om fotomontage. Dessutom har synpunkter på maximalt utnyttjande av området framförts. Detta har utvecklats vidare under rubrikerna Naturmiljö, Kulturmiljö, Landskapsbild och Energi. En särskild utredning av områdets fågelfauna har genomförts och inarbetats i utredning och naturvärdesbedömning för projektet, Rio Kulturkooperativ 2009. En inventering av fladdermusfaunan är planerad och kommer senare att komplettera MKB:n. Efter vad som framkom under samrådet har maximal höjd på verken begränsats till 150 meter. Samråd med sakägare och allmänhet har lyft frågor om visuell påverkan, bullerstörningar, ljusstörningar nattetid, påverkan på jakten samt påverkan på fågelliv och kulturlämningar. 20

Eftersom det är oklart hur markkablarna kommer att dras för att anslutas till kraftledningen behandlas inte konsekvenser av detta. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet under rubrikerna Olyckor, Kemikalieanvändning, Buller, Skuggor och ljus, Störningar under etableringsskedet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, riksintressen, markanvändning, vatten, klimat, transporter och material; samt Miljömål, där inverkan på de nationella miljömålen beskrivs. Avslutningsvis sammanfattas en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db-kurvan, se illustration 3, sidan 17. 21

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur man upplever vindkraft är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet i området ger upphov till säsongsbetonade ljud såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt. Ett visst vägbuller härrör från väg 165 och E6. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverket har i sina allmänna råd angivit riktvärden för vad som är acceptabel ljudnivå vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978 rev. 1983. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkor för verksamheter. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Vindkraftverken är även utrustade med kylsystem för att undvika att aggregatet överhettas. Olika fabrikat använder olika typer att kylsystem; det finns både luftkylda och vätskekylda aggregat. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet, men detta ljud är med dagens serietillverkade turbiner mycket lågt. Det aerodynamiska ljud som uppstår uppfattas av människan som ett svischande ljud. Ljudet från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 meter per sekund. Vid cirka 8 meter per sekund blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs alltså tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 meter per sekund. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån 22

blir lägre och maskeringen försvinner. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Speciellt i kuperad terräng, där det finns risk för att beräkningsmodellerna inte visar sig vara rättvisande vid enskilda hus, är det viktigt att kunna reglera verken för att sänka ljudet. Bullerberäkningar har gjorts enligt rekommenderad metod i rapporten Ljud från landbaserade vindkraftverk, Naturvårdsverket 2001. Beräkningarna är gjorda i programmet WindPRO 2.6, vilket är det vanligast förekommande vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Oktavdata för dessa beräkningar tillhandahålls av vindkraftverkstillverkare efter datorsimulering och/eller mätning i fält. Tyvärr är en del tillverkare sena med att få fram dessa data och för de modernaste verken som fortfarande inte är färdigutvecklade, men ändå är annonserade på marknaden, finns ofta inte ens datorsimulerad data. I detta projekt kan verk med 3,5 MW bli aktuella, men för dessa finns inga data att utgå ifrån vid beräkningar. Naturvårdsverkets riktvärden och angivna värden i bygglov bestämmer hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse. Inga tätorter eller områden med samlad bebyggelse ligger inom vindområdet (40 db-kurvan) och påverkan bedöms därför bli liten. Den beräknade 40 db-kurvan utgår från verk med en tornhöjd om 100 meter, rotordiameter om 90 meter och en effekt om 2,5 MW. Denna redovisas på illustration 3, sidan 17. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, se tabell 1. Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30 35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50 60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65 75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd 80 85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90 95 db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd 120 130 db(a) Smärtgräns Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 40 db. Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston rakt under ett verk i drift. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från 23

punkten där man vistas samt vilken uppfattningen man har om påverkan på landskapet har betydelse, Pedersen 2007. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning. Om boendemiljön omges av vindkraftverk i flera väderstreck blir risken för störning högre. Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena med vägdragning och materialtransporter. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering för höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundnivå på de avstånd som rekommenderas till bebyggelse. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Om verken syns eller inte samt uppfattningen av påverkan på landskapet har också betydelse för om man störs av ljudet. Åtgärder De bullerstörningar som vindkraftverk främst ger upphov till, minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db samt att vindkraftverk med variabelt varvtal används, så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. Verken går att reglera till en lägre ljudnivå; dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Temporära bullerstörningar såsom transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en liten påverkan på omgivningen och inga åtgärder föreslås. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns närmaste vindkraftverk nordväst om Hällevadsholm. Avståndet överskrider 3 kilometer och skuggorna kan inte uppfattas på detta avstånd. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger upphov till svepande skuggor som kan upplevas som störande och stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Skuggorna kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2007. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket roterande skuggor en närboende maximalt skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer 24

Ill. 4. Redovisning av de bostäder som kan få fler skuggtimmar än vad som rekommenderas. Skuggreglering kommer att installeras för att rekommenderade värden inte skall överskridas. för skuggeffekter från vindkraftverk och Boverket anger att dessa riktlinjer bör kunna vara tillämpliga även vid bedömningar i Sverige. Dessa innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras på vindkraftverken så att ingen utsätts för skuggor utöver de rekommenderade värdena. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat värsta fall, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. I verkligheten blir påverkan lägre, då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet, molnighet och vegetation tillkommer. Beräkningen för detta projekt är gjord i programmet SHADOW WindPRO 2.6 utifrån verk med en tornhöjd om 100 meter och rotordiameter om 90 meter. Resultatet redovisas i bilaga 2. Beräkningen (värsta fall) visar att rekommenderade värden överskrids för 10 fastigheter, se illustration 4, sidan 25. För de fastigheter där värdena riskerar att överskridas gäller detta främst dagtid på vinterhalvåret och tidiga morgnar på sommarhalvåret. Dessa tider kan normalt anses som mindre känsliga. För en av fastigheterna kan skuggor dock förekomma under kvällstid under perioden juni till augusti. 25

Åtgärder Automatisk skuggreglering via vindkraftverkens styrsystem kommer att installeras så att inga närboende får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Ljus Nulägesbeskrivning Idag finns inga vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns idag utgörs av master för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. I övrigt är det främst ljuskällor i Dingle tätort och längs väg och järnväg som påverkar området. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i skogsområden i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47. Verken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall markeras med blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker och under dager behöver hinderbelysning inte vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt ljus under dager, gryning, skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från föremålet, skall högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från föremålet. I en vindkraftverkspark skall samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga verk kan markeras med vit färg respektive lågintensivt (rött, fast sken) ljus om Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet. För samtliga vindkraftverk i dessa projekt har en maximal höjd på 150 meter angetts då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att upphandlas. Hur många av de tillkommande ljuspunkterna som kommer att vara synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglas på rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Numera är dock bladen antireflexbehandlade, och dessa problem skall inte behöva uppstå. Åtgärder Påverkan från hinderbelysningen blir lägre genom att vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 150 meter väljs. Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå. Inga åtgärder föreslås. 26

Kemikalieanvändning Nulägesbeskrivning I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från skogsbruket. Effekter och konsekvenser De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja (i verk med växellåda) och cirka 300-400 liter (i verk utan växellåda). Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet. Åtgärder Regelbunden service planeras för att minska risken för läckage. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskerna vid olyckor. Störningar under etableringskedet Nulägesbeskrivning Idag förekommer inga arbeten med etablering av vindkraft eller andra typer av anläggningsarbeten i området. Norr om Svarteborg har tillstånd lämnats för ett verk. Effekter och konsekvenser Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två till tre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats. Viss sprängning kommer att ske vid anläggning av vägar och verksplatser. Åtgärder Störningar kan minskas genom att anläggningsarbeten inte utförs under känsliga perioder, till exempel fåglarnas häckningsperioder eller storhelger och jakt. Se vidare under avsnitten Fåglar och fladdermöss respektive Markanvändning. Olyckor Nulägesbeskrivning Områdena där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Inga vandringsleder eller andra anläggningar för friluftslivet ligger i närheten av verksplatser. 27

Effekter och konsekvenser Riskerna med vindkraft är generellt sett små. Det som kan inträffa mer frekvent är så kallade iskast, men i regel kastas isen rakt ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir störst neråt. Iskast förekommer nästan bara efter underkylt regn, när rotorn har stått stilla och sedan börjar snurra igen. Risken för att andra typer av olyckor händer, till exempel att en del av ett vindkraftverk lossnar eller att brand uppstår är små. Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. Övervakning och regelbunden service minskar också risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid vindkraftverk i Sverige. Eftersom inga vandringsleder eller andra anläggningar för friluftslivet ligger inom cirka 1 kilometer från något av verken bedöms risken för personolyckor som mycket låg. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Åtgärder Verken är utrustade med övervakningssystem och tekniska anordningar som minimerar olycksriskerna. Regelbunden service utförs för att minimera riskerna för olyckor. Informationsskyltar/varningskyltar kommer att sättas upp vid infartsvägarna. Utformning och placering kommer att göras i samråd med kommunen. I övrigt planeras inga specifika åtgärder. 28

Miljökonsekvenser Landskapet I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Visuell påverkan Landskapsbild Nulägesbeskrivning Områdena där vindparken planeras är idag höglänt skogbevuxen mark som omges av ett relativt storskaligt odlingslandskap i väster. I sydväst ligger Dingle tätort. I nordost ligger odlingslandskapet vid Julseröd, och nedanför branterna i öster ligger Kärnsjön. Inga områden med landskapsbildsskydd finns i projektets närområde. Örekilsälven med Kärnsjön är av riksintresse för naturvård (NRO14025) är beläget öster om vindområdet. Den del som berörs av projektet är främst delarna närmast Kärnsjön. Riksintresseområdet som helhet har stora och komplexa landskapliga värden. Vid Kärnsjön utgörs värdena främst av förkastningsbranterna runt sjön, meanderlandskapet norr om sjön samt kanjonbildningen och vattenfallet söder om sjön, Länsstyrelsen Västra Götaland 2000. Odlingslandskap av högt bevarandevärde med värdefulla ängs- och hagmarker finns vid Mogärde- Julseröd, som ligger öster och nordost om närmaste verk. Svarteborgs kyrka med omgivningar ligger i väster. Ytterligare värdefulla odlingslandskap finns längre från vindområdet, Länsstyrelsernas GIS-tjänst. Objekt i landskapet av liknande karaktär som vindkraftverk är master för telekommunikation. Närmaste vindkraftverk ligger norr om Hällevadsholm. Inga större ledningar finns i vindparkens närområde. Närmaste större ledningar finns sydväst om Dingle och öster om Kärnsjön, några kilometer bort. Effekter och konsekvenser Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket 2005. I den utförda landskapsbildsanalysen anses vindkraftverken dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen 0-4,5 kilometer kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007. I landskapet möts många olika slags värden kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, från 29

den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs, se fotomontage i bilaga 3. Den visuella påverkan upphör då verken monteras ner efter sin tekniska livstid, vilken normalt är 20-30 år. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form. Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Vindkraftparken kan också ge en positiv bild av Munkedals kommun som miljökommun. Med möjlighet till lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtaglig för de kringboende. Den visuella påverkan är reversibel och upphör när vindkraftverket monteras ner. Enligt planeringsunderlaget för vindkraft i Munkedals kommun är områdets tålighet för vindkraftsanläggningar måttlig. Den östligaste delen vetter mot Julseröd och Kärnsjön där landskapet är känsligare medan området sett från väster delarna är påverkat av befintliga master, Munkedals kommun 2009. Norr om Julseröd ligger ett område som har klassats som olämpligt för vindkraft, bland annat på grund av landskapsvärdena runt odlingsmarkerna. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Enligt Munkedals planeringsunderlag bör visuell påverkan sett från odlingslandskapet i Julseröd samt från Kärnsjön bedömas. Under samrådet diskuterades platser för fotomontage och olika önskemål har inkommit. Till denna MKB har montage från Julseröd samt Dingle tätort tagits fram. Dessa visas i illustration 5, på omslaget samt i bilaga 3. Platser där fotona är tagna redovisas också i bilaga 3. Avståndet mellan riksintresset Kärnsjöns gräns och närmaste verk är cirka 1,4 kilometer. Vindkraftsetableringen ger en viss påverkan på områdets landskapsbild genom att verken kommer att vara synliga från delar av riksintresset. Synbarheten kommer dock att variera beroende på var man befinner sig. På sjöns västra sida är den lägre på grund av topografin, och här är besökandes uppmärksamhet sannolikt riktad ut mot sjön. Från sjöns södra och östra stränder kommer verken att vara mer synbara, men avståndet är då större. Från Lerbergsnäset i söder är det cirka 2,2 kilometer och från Valbergs flåg respektive Sivik är det cirka 2,5 respektive 3,7 kilometer. Från exempelvis badplatsen i sjöns södra del, Torpkilen, är sikten troligen begränsad på grund av topografi och växtlighet. 30