DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vad behöver vi ta reda på mer? Skolfrånvaro ett angeläget problem O Ströfrånvaro risk för omfattande frånvaro O Omfattande frånvaro risk för ofullständig skolgång, sociala problem, psykiska problem dvs stora kostnader på individ- och samhällsnivå Trots detta Begränsad kunskap O Många kommuner/skolor saknar vetskap om andel frånvarande elever O Svårt att få deltagare till studier O Saknas tvärdisciplinära studier O Få studier på risk och på långtidsuppföljning O Saknas enhetlig definition och benämning Vilken term ska vi använda? O Hemmasittande O Långvarig ogiltig frånvaro O Skolk O Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad skolvägran O School refusal, school nonattendence, school absenteeism O Problematisk skolfrånvaro SVENSKA STUDIER O Få undersökningar och de flesta på skolk O Långtidsuppföljning (1988; 1997) O Skolverket (2008; 2010) O Ett antal examensuppsatser (15 hp) Främst på gymnasieelever O Gren Landell (2011) Grundskolan. N=16 elever och föräldrar 1
Källor till föreläsningen O Gren Landell (2011). Hemmasittande barn och ungdomar: Ett växande samhälls- och hälsoproblem. O Heyne & Tonge (2004). School refusal. I Ollendick & March (Eds). O Kearney (2008). An interdisciplinary model of school absenteeism in youth to inform professional practice and public policy. O Skolverket (2008). Rätten till utbildning. O Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. VEM BLIR EN HEMMASITTARE? O Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som SAMVERKAR O Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person O Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Föräldraröster Rädd för att misslyckas/ej kunna topprestera, vilket gör att han hellre stannar hemma än går till skolan // I viss mån kan klasskamraternas ifrågasättande varför han inte är i skolan bidra till att han stannar hemma. Först att han gjorde sig illa i foten, operation och sedan gipsning. Några andra elever som varit taskiga. Är på han, så att han inte vill gå. DÄRFÖR.måste vi göra en BRED men STRUKTURERAD bedömning där vi undersöker BAKOMLIGGANDE orsaker och VIDMAKTHÅLLANDE faktorer i det ENSKILDA barnets skolfrånvaro RISKOMRÅDEN O Skola O Individ O Föräldrar familj O Sociala faktorer ----- en interdisciplinär modell behövs med kunskap från psykologi, sociologi och pedagogik SKOLFAKTORER O Kränkande behandling O Buller, rörigt i skolan O Ej anpassat undervisning till funktionshinder O Dålig elev-lärarrelation O Bristfällig, irrelevant, tråkig undervisning O Svårt hänga med, obegripligt för eleven 2
O Lärarbyten SKOLFAKTORER O Lärarlösa lektioner O Stora klasser O Lärare märker inte frånvaro O Negativt bemötande vid närvaro O För mycket självständigt arbete INDIVIDFAKTORER O Ångeststörningar framför allt social fobi och separationsångest O Depression O Huvudvärk, magont, smärta O Neuropsykiatriska problem O Utagerande O Psykisk ohälsa till följd av sexuella övergrepp, mobbning FAMILJEFAKTORER O Svagt stöd för skolgången från föräldrarna O Inställning att skolan är inte viktig O Bristande insyn i barnets skolgång O Ensamstående O Psykisk ohälsa hos förälder O Sociala problem i familjen Kraftfull problematik ställs mot försvagad föräldraresurs SOCIALA FAKTORER O Påverkan från kompisar skolan aversiv eller meningslös, gemenskap viktigt, ensamhet O Fattigdom O Kriminalitet O Tonårsgraviditet NEGATIV SPIRAL O Fysisk skada eller lov eller sjukdom O Höga krav på sig själv, perfektionism O Pinsamt komma tillbaka efter frånvaro O Tendens till internaliserande symptom O Föräldrar går med i barnets undvikande O Skolan tycker att föräldrarna gör fel O Föräldrarna undviker aversiv skolkontakt INSATSER och FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3
BEDÖMNING Multiaxial bedömning med nyckelfrågor från alla riskområden. Använd flera verktyg (formulär, intervju, observation) och inhämta information från olika källor (barnet, föräldrar, skola) Föräldrar Skola Social miljö Individ BEDÖMNING O Intervju med barnet och föräldrar var för sig om både skola, barnet, föräldrarna, miljön O Hypotespröva involvera barnet och familjen O Skaffa omedelbart samtycke att samla dokumentation och kunskap bakåt i tiden O Skolpersonal t.ex. SDQ, hypotesriktade frågor om t.ex. neuropsykiatrisk problematik Barnet BEDÖMNING O Formulär, t.ex. SDQ, Spence Children Anxiety Scale, depression, smärta, mobbning O Rädslotermometer, visuell analogskala (VAS) hemregistrering av känslor inför att gå till skolan, vara i skolan Föräldrarna O Formulär om psykisk ohälsa (SCL-25, BDI), familjefunktion, parrelation Generella skolinsatser O Hålla koll på närvaron O Snabba reaktioner på frånvaro tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro O Se varje elev fråga hur man mår O Konsekvenser både på närvaro och på frånvaro O Beröm när man kommer till skolan O Återkoppling till föräldrar vid varje frånvarotillfälle O Kunskap om tidiga tecken på psykisk ohälsa INSATSER från SKOLAN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer O Sänka hindren för närvaro O Vid funktionsnedsättning anpassa undervisning O Samverka med Socialtjänst och/eller Barn- och ungdomspsykiatrin O Viktigt att inte à priori bestämma sig för en lösning utan att ha övervägt olika orsaker O Hålla tät kontakt med föräldrar 4
FÖRÄLDRARs uppgifter Underlätta exponering O Identifiera och minska egna beteenden som vidmakthåller skolfrånvaron O Vara tydlig mot barnet avseende skolgång, morgon- och kvällsrutiner O Stärka barnets självförtroende O Ta hjälp för egna problem O Samarbeta med skolan @school project, Leiden University Barn- och ungdomspsykiatrin O Samverka med skolan, socialtjänst, polis O Bistå med psykiatriska kunskaper O Erbjuda behandling för t.ex. ångest, depression, utagerande O Stärka förälderns självförtroende och på alla sätt stärka upp föräldern som resurs för barnets närvaro i skolan HJÄLP till BARNET O Hantera oro och ångest (KBT) O Behandling för reaktioner på t.ex. mobbning O Depressionsbehandling O Gradvis återinföring i skolmiljön O Social färdighetsträning FÖRHÅLLNINGSSÄTT O Intensiva interventioner inte 1 vecka mellan 1:a och 2:a behandlingssession O Släpp inte familjen att klara sig helt själva från en dag till en annan O Blanda interventioner O Internetbehandling för huvudvärk, smärta, social rädsla? O Föräldraintervention O Gruppbehandling? SOCIALTJÄNSTEN O Ingå i samverkan O Ha aktuell kunskap om tidiga tecken på problematisk skolfrånvaro O Stöd hjälp till hjälp, t.ex. stöd föräldrar att ta emot från skolan O Stärk upp ensamstående föräldrar till barn med problematisk skolfrånvaro O Behandlingsarbete med hemstöd 5
GEMENSAMT JOBB O Stärk samarbetet behandlare-skolpersonal O Stärk samarbete föräldrar-skolpersonal O Visa föräldrar vilken betydelse deras deltagande i intervention har för att lösa barnets frånvaro O Lös föräldrar från bekymmer om barnets skolfrånvaro O Ev remittera (och motivera) föräldrar till parterapi, egen behandlingskontakt etc Övergripande strategier Prevention är A och O O Agera på ströfrånvaro O Agera på tecken på ångest, depression, utagerande O Rätt anpassning till funktionsnedsättning O AKTIVT arbete mot mobbning O Överlag en hållbar arbetsmiljö för personal och elever Och den ljusnande framtid är vår? Strategier för att utrota problematisk skolfrånvaro O Enas om gemensam term och definition O Staten stimulera datainsamling och att den här gruppen barn uppmärksammas och får hjälp. O Ek medel till skolor som jobbar strukturerat med skolfrånvaro om de samtidigt integrerar datainsamling i arbetet. O Utforma standardiserat bedömningsbatteri O Positiv förstärkning på ALLA nivåer O Inte bestraffning (vite) på familjer. På skolledning och kommun?? Förslag på definition av problematisk frånvaro 1. Frånvarande 25% under minst 2 veckor 2. Stora svårigheter att vara i/komma till skolan under minst 2 veckor med påtaglig påverkan på barnet eller familjens vardag 3. Och/eller frånvarande i minst 10 skoldagar under en 15-veckors period (Kearney, 2008) 6
Glöm inte. O De elever som far illa i skolan men som inte stannar hemma O En bra arbetsmiljö utrotar inte bara problematisk skolfrånvaro utan minskar också psykosociala problem och lidande hos övriga elever Tack till deltagande familjer och personal i undersökningen Hemmasittare ett växande samhälls- och hälsoproblem Tack till Allmänna barnhuset och FORSS Kontakt: Malin.Gren.Landell@lio.se 7