Du är saknad, du är viktig och du ska vara här - En studie i hur mellanstadielärare reflekterar över elever med hög frånvaro

Transkript

1 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp Du är saknad, du är viktig och du ska vara här - En studie i hur mellanstadielärare reflekterar över elever med hög frånvaro Adrian Julin Tommy Lundberg Handledare: Tomas Persson Examinator: Claes Nilholm

2 Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka mellanstadielärares reflektioner över elever som har en hög frånvaro från undervisningen. Frånvaro kan ske på olika sätt, antingen genom att eleverna har en sammanhängande frånvaro eller en ströfrånvaro. Vad som anses vara en hög frånvaro skiljer sig också åt mellan studier och därmed finns det ingen tydlig definition om vad en hög frånvaro är. Vi har därför valt att undersöka både den sammanhängande frånvaron och den ströfrånvaron som mellanstadielärarna beskrivit som problematisk för eleverna. Studiens undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sju mellanstadielärare som har olika erfarenheter av elever med hög frånvaro. Den insamlade data från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska begreppen ramfaktorteorin och inkludering. Resultatet i studien visar att definitionen av begreppet hög frånvaro skiljer sig åt mellan de olika mellanstadielärarna. Det skiljer sig även hur lärarna arbetar med de frånvarande eleverna och hur mycket de anser att en elev kan vara borta från undervisningen innan läraren bör se frånvaron som oroande. Flera av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att veta om en anmäld frånvaro från vårdnadshavare alltid stämmer. Lärarna menar att det kan finnas bakomliggande orsaker till den anmälda frånvaron, men att de som lärare måste lita på vårdnadshavarna. Denna problematik känns igen i den tidigare forskning som föreliggande studie presenterar. De intervjuade lärarna menar att det därför är viktigt att skapa en god relation med vårdnadshavarna för att motverka sådana situationer. Alla lärare anser att de elever som är frånvarande från undervisningen missar viktiga kunskaper och att det är svårt att tillgodose de kunskaperna när eleverna sedan kommer tillbaka till skolan. Lärarna menar att en viktig förebyggande åtgärd för att främja en hög närvaro är att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen. Som lärare är det då viktigt att skapa en trygg miljö där alla elever blir sedda och känner sig betydelsefulla. Föreliggande studie visar på att en tydlig definition om hög frånvaro skulle kunna underlätta för lärare, både med arbetet att uppmärksamma tidiga signaler och för att hjälpa lärare i hanteringen av elever med hög frånvaro. Vidare skulle tydligare strategier lärare sinsemellan kunna förebygga en hög frånvaro, både vid överlämningar till högstadiet samt kring arbetet med frånvarande elever. Det främjande arbetet med skolnärvaro är en kollegial angelägenhet som måste tas på allvar. Nyckelord: frånvaro, hemmasittare, inkludering, ramfaktorer, undervisning, mellanstadiet, sammanhängande frånvaro, ströfrånvaro. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Definition av begrepp Disposition Arbetsfördelning Bakgrund Lärarens uppdrag Sammanfattning av bakgrund Tidigare forskning Allmänt kring frånvaro i skolan Orsaker och konsekvenser Interventioner Sammanfattning tidigare forskning Syfte och forskningsfrågor Teoretiska utgångspunkter Ramfaktorteorin Inkludering Metod Val av intervju som metod Forskningsetiska principer Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Kvalitetsmått Intervjuguide Analys av data Urval Intervjupersonerna Resultat och Analys Erfarenhet, definition och tolkning av hög frånvaro Erfarenhet av elever med hög frånvaro Orsaker bakom frånvaro Definition och tolkning av hög frånvaro Definition av ogiltig respektive giltig frånvaro Sammanfattning erfarenhet, definition och tolkning av hög frånvaro Frånvaroproblematik Diagnoser

4 7.2.2 Tid Överlämningar och övergången till högstadiet Hur frånvaro påverkar undervisningen Sammanfattning frånvaroproblematik Rutiner och ansvar Rutiner Ansvar Sammanfattning rutiner och ansvar Reflektioner kring arbetet med elever som har hög frånvaro Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Föräldrakontakt Sammanfattning reflektioner kring arbetet med elever med hög frånvaro Diskussion och slutsats Vidare forskning Referenslista Litteratur Webbdokument: Bilagor Bilaga 1 Utskick till deltagare Bilaga 2 Medgivandeblankett Bilaga 3 - Intervjuguide

5 1. Inledning I Läroplanens första kapitel, Skolans värdegrund och uppdrag (Skolverket, 2016, s.7), beskrivs att skolan ska arbeta mot att främja alla elevers utveckling och skapa en livslång lust att lära. Dessutom ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2016). Men gäller det endast de elever som är på skolan, eller gäller det även de elever som på grund av olika skäl inte kommer till skolan? Hur ska mellanstadielärare skapa en livslång lust att lära och anpassa undervisningen när eleverna inte är i skolan? Anledningen till föreliggande studie om mellanstadielärares reflektioner kring elever med hög frånvaro började i diskussioner om hemmasittare. Vi har båda arbetat på skolor där det finns elever med problematisk hög frånvaro där eleverna blivit benämnda som en hemmasittare av personalen. Lärarna och skolorna har då saknat tydliga strategier för hur de skulle lösa situationen. Diskussionen som vi hade ledde vidare till att vi läste vidare om hemmasittare och upptäckte att det är ett växande problem där forskare (SOU, 2016:94) och andra organisationer (se bland annat Prestationsprinsen & vänner, 2016) menar att många skolor inte har tydliga och fungerande rutiner då det kommer till elever med hög frånvaro. Vidare poängterar Skolinspektionen (2016a, 2016b) att svenska skolan brister i arbetet med frånvaro, både gällande rapportering och dokumentering. Att skolorna inte har tillräckligt förankrade rutiner eller kunskap om området kan vara anledningar bakom denna problematik, vilket även vi känner igen från praktiker och tidigare arbeten på mellanstadieskolor. Den erfarenhet vi har är att lärare sällan diskuterar frågor om elevernas frånvaro med varandra, dessutom är det otydligt vilka rutiner och ansvarsområden som gäller. Hur mellanstadielärare reflekterar kring elever som har en hög frånvaro, hur de upptäcker tidiga signaler och vilka rutiner de har kring dessa elever, är därmed frågor vi tycker är både intressanta och viktiga för vår framtida yrkesroll. Problematiken med hög frånvaro är en heterogen problematik, vilket innebär att elevernas frånvaro grundar sig i flera olika faktorer (Gren Landell, 2014). De olika faktorerna brukar i forskning delas in i tre huvudsakliga kategorier, nämligen skola, individ och hem/familj, som alla på något sätt samverkar med varandra och bidrar till att elever blir frånvarande från skolan (Skolinspektionen, 2016b). Att skapa en trygg arbetsmiljö, att höja elevernas studiemotivation, samt att få eleverna att trivas i skolan är viktiga faktorer i lärarens arbete med att främja närvaro bland eleverna och skapa en inkluderande miljö (Springe, 2009). I vår kommande yrkesroll som lärare är det viktigt att vara medveten om de påverkansfaktorer som finns i skolan. Det växte då ett intresse hos oss att undersöka hur mellanstadielärare reflekterar över hur de kan skapa en inkluderande miljö, samt vilka ramfaktorer som påverkar frånvaro bland elever. 1.1 Definition av begrepp Definitionen av frånvaro innefattar många olika termer som många gånger kan vara svårt att skilja från varandra. I Statens offentliga utredning (2016:94) påtalas även problematiken med att det inte finns en tydlig och bestämd definition för elever som har en hög frånvaro från den ordinarie undervisningen. Oavsett om frånvaron anses giltig eller ogiltig kan det leda till att eleven inte når sin kunskapsutveckling och därmed kan all frånvaro få stora konsekvenser för eleven (Skolinspektionen, 2016b). Vi kommer nedan definiera olika typer av frånvaro som beroende av situationen kan bli problematisk. Giltig och ogiltig frånvaro: Skolverket (2012) definierar ogiltig frånvaro som den frånvaro från undervisningen som inte anmälts av vårdnadshavare. Giltig frånvaro är således den frånvaro som har blivit anmäld av vårdnadshavare vid exempelvis läkarbesök, ledighet eller sjukdom. I Skolverkets rapport (2010) anser dock många lärare att det finns svårigheter att avgöra om en frånvaro ska anses 5

6 vara giltig eller ogiltig. Många lärare hävdar att föräldrar ofta skyddar sina elever från ogiltig frånvaro genom att sjukanmäla för att på så sätt göra frånvaron giltig. Lärarna menar vidare att föräldrar har en annan syn på vad giltig frånvaro är och kan sjukanmäla sitt barn för tandläkarbesök, eller för andra sjukdomar som kanske egentligen inte bör vara anledning till att missa skolundervisningen (Skolverket, 2010). Sammanhängande frånvaro och ströfrånvaro: Skolinspektionen har genomfört en kartläggning (2016a) bland landets alla kommuner där de utgått från två olika typer av omfattande frånvaro, nämligen ogiltig sammanhängande frånvaro och ogiltig upprepad ströfrånvaro. De menar att det inte finns någon etablerad definition angående hur lång tid en frånvaro ska vara för att anses som sammanhängande, men de har utgått från Skolverkets definition i liknande studier (Skolinspektionen, 2016a). Definitionen som använts är då att ogiltig sammanhängande frånvaro anser sådan ogiltig frånvaro då eleven varit helt frånvarande minst en månad (Skolinspektionen, 2016a, s.11; Skolverket, 2010, s.7). Den skillnad mellan Skolverkets definition (2010) och Skolinspektionens definition (2016a) som finns i de olika kartläggningarna är angående ströfrånvaro. Där definierar Skolverket ströfrånvaro som vissa lektioner/ämnen/dagar under minst två månader (Skolverket, 2010, s.7) och Skolinspektionen definierar det som enstaka lektioner/dagar som motsvarar cirka 5-20 procent av undervisningstiden över en period av minst två månader (Skolinspektionen, 2016a, s.11). Definitionen av vad som räknas som återkommande ströfrånvaro skiljer sig alltså åt mellan olika studier, och definitionerna har dessutom vissa svårigheter som innebär att det kan finnas fall som inte täcks in i studierna. Statens offentliga utredning (SOU, 2016:94) beskriver exempelvis att den frånvaro som är mer än 20 procent, men som inte är sammanhängande frånvaro, inte räknas med i vissa undersökningar. Problematisk skolfrånvaro: Gren Landell (2014) definierar den problematik som finns bland elever som missar skolundervisningen som problematisk skolfrånvaro, då hon anser att denna term innefattar både situationer med giltig och ogiltig ströfrånvaro samt långvarig frånvaro. Hon menar att alla typer av frånvaro kan bli problematiskt för eleven (Gren Landell, 2014). Hemmasittare: Ett begrepp som används flitigt i diskussioner om elever med hög sammanhängande frånvaro från skolundervisningen är hemmasittare. Springe (2009) kopplar det till de elever som är borta från skolan i mer än tre veckor i streck utan giltig orsak. Begreppet hemmasittare är starkt ifrågasatt och att använda begreppet i koppling till elever med skolfrånvaro är missvisande anser Gren Landell (2014). Eftersom begreppet inte används internationellt och då försvårar resultat mellan olika länders studier. Skolk: Skolk är ett vanligt och vedertaget uttryck i samband med frånvaro. Begreppet definieras som de elever som regelbundet är borta från lektioner utan giltig orsak (Springe, 2009). Hög frånvaro: I föreliggande studie är det framförallt begreppet hög frånvaro som används. Vad som är hög frånvaro finns det ingen tydlig definition på utan ofta är det upp till skolor och kommuner att själva avgöra detta. I studien används begreppet hög frånvaro som all den frånvaro hos elever som blir problematisk. Därmed ingår alla de definitioner av frånvaro som ovan beskrivits under begreppet hög frånvaro. Att det råder en otydlighet vid definitioner om frånvaro, både bland rapporter och bland skolor, är en bidragande anledning till att föreliggande studie har genomförts. 6

7 1.2 Disposition En studies disposition är viktig för att som läsare kunna få en överblick över studien och för att helheten ska vara lättläst (Johansson & Svedner, 2010). Denna del är tänkt att underlätta för dig som läsare att få en insikt om hur föreliggande studies olika delar ser ut och hur de olika delarna kopplas till varandra. Studiens olika delar sammankopplas alla med varandra och kommer slutligen, i studiens diskussion och slutsats, besvara forskningsfrågorna och uppnå det syfte som studien är ämnad att undersöka. Den första punkten, inledning, är tänkt att ligga som grund för studiens bakgrund, syfte och forskningsfrågor och ska förklara varför vi anser att ämnet är viktigt (Johansson & Svedner, 2010). Efter inledningen har vi valt att tydliggöra vilka definitioner som används i studien. Anledningen till det är att Johansson och Svedner (2010) menar att viktiga centrala begrepp ofta glöms bort i inledningar, och då det inte finns någon tydlig definition angående hög frånvaro ansåg vi att det var betydelsefullt att diskutera detta i ett eget avsnitt. Den tidigare forskningen som presenteras i denna studie ska underlätta i arbetet med studiens syfte och forskningsfrågor (Johansson & Svedner, 2010). Vidare använder vi den tidigare forskningen som ett bollplank då vi senare diskuterar de resultat som studien kommit fram till i den slutliga diskussion och slutsatsen, avsnitt 8. Den tidigare forskningen används även för att förtydliga och förklara vissa delar i studiens analys. Studiens teoretiska utgångspunkter, avsnitt 5, ska framförallt underlätta i arbetet med analysen. Enligt Kaijser och Öhlander (2014) kan begreppet teori likställas med ett perspektiv på verkligheten och de menar att teorin fungerar som ett sätt att se på saker. I föreliggande studie fungerar de teoretiska utgångspunkterna som ett analysverktyg (Kaijser & Öhlander, 2014) och vi utgår därför från de teoretiska utgångspunkterna i analysen och diskussionen, men även i formuleringen av syftet och forskningsfrågor samt i valet av metod. Den metod som vi har använt, avsnitt 6, är kopplad till studiens syfte och forskningsfrågor. Under denna punkt beskrivs även hur vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna, något som är en viktig förutsättning för att en intervjustudie ska bli framgångsrik (Johansson & Svedner, 2010). Metoden är en grundläggande förutsättning för att materialet, som analyseras i avsnitt 7, ska kunna besvara studiens forskningsfrågor och slutligen tillföra reflektioner i studiens diskussion och slutsats, avsnitt Arbetsfördelning I arbetet med studien har vi framförallt delat upp litteratursökningen, där Tommy har sökt relevant litteratur kopplat till bakgrund och teori och Adrian har fokuserat på lämplig litteratur som kan användas till tidigare forskning. Då vi har intervjuat de deltagande lärarna har vi träffat lärarna tillsammans men haft förbestämda roller, en av oss har varit ansvarig för intervjun och den andra har fokuserat på följdfrågor som kan vara av intresse. Vem som har haft vilken roll har vi försökt att variera. Då vi har transkriberat det insamlade materialet har vi delat upp intervjuerna, Adrian transkriberade fyra intervjuer och Tommy transkriberade tre intervjuer. Då vi har analyserat och tematiserat transkriberingarna har vi dock arbetat tillsammans. I studiens analys har vi även valt att dela upp ansvarsområden, Adrian ansvarade för punkterna 7.1 och 7.2 och Tommy ansvarade för 7.3 och 7.4. Fastän vi haft olika ansvarsområden har vi valt att arbeta tillsammans så mycket som möjligt, både då vi har analyserat litteraturen och då vi har skrivit. Anledningarna till detta är att vi ville få en tydlig koherens i arbetets olika delar, samt för möjligheten att kunna analysera och diskutera områden direkt om vi upptäckt någonting intressant. Dessutom har det gemensamma arbetet underlättat för oss i att fokusera på 7

8 relevanta aspekter istället för att skriva eller läsa om åsikter och forskning som handlar om närliggande ämnen. Att vi oftast har arbetat tillsammans har inneburit att det har tagit lång tid med studiens olika delar, dock hävdar vi att samarbetet har bidragit till att studiens innehåll och struktur uppfyller de krav och förväntningar som vi haft på arbetet. Därmed anser vi att den gemensamma arbetsprocessens fördelar överväger de nackdelar som samarbetet inneburit. 2. Bakgrund Enligt Skollagen (2010:800, 2 ) har alla elever som är bosatta i Sverige skolplikt, men hur skolplikten ska upprättas är ett delat ansvar. Både huvudmannen, med ansvaret att skolgången fullgörs (SFS 2010:800, 22 ), och vårdnadshavaren, som ansvarar för att barnet fullgör sin skolplikt (SFS 2010:800, 20 ), har en gemensam skyldighet att varje barns utbildning ska bli bra. Betydelsen av att gå i skolan uttrycks av FN:s konvention om barns rättigheter (2009, s. 27) som anser att skolor måste vidta åtgärder för att minska frånvaro från utbildningen och arbeta för en regelbunden närvaro bland eleverna. Kearney (2008a, s. 8) diskuterar de elever som är frånvarande från skolan och benämner dessa elever som att de har ett school refusal behaviour, vilket vi i detta arbete översatt som skolavvikande beteende. Elever som visar upp ett skolavvikande beteende är många men alla elever visar det inte på samma sätt. För att få en större förståelse för dessa elever och deras problematik har Kearney valt att dela in de elever som visar upp ett skolavvikande beteende i fyra grupper: Den första gruppen elever är de som är borta under en längre period, allt från veckor till månader. Den andra gruppen är de elever som missar vissa delar av terminen, ofta sker det i samband med lov eller helger. Den tredje elevgruppen är de som skippar vissa ämnen under en skolvecka, ofta är det då de lektioner som kräver fysisk aktivitet. Den sista gruppen är de elever som sporadiskt missar lektioner och därmed samlar på sig en relativt hög frånvaro (Kearney, 2008a). Den typ av elevgrupper med skolavvikande beteende som ökat mest är den sista gruppen (Skolinspektionen, 2016b). I Skolinspektionens två kartläggningar, en kvantitativ (2016a) och en kvalitativ (2016b), kan denna typ av frånvaro likställas med begreppet ströfrånvaro. Ströfrånvaro, där elever sporadiskt missar lektioner och skoldagar, är problematisk och bör tas på stort allvar (Skolinspektion, 2016b). En jämförelse som Skolinspektionen (2016a) gjort mellan deras kartläggning och Skolverkets tidigare granskningar (2008, 2010), visar dessutom på en negativ utveckling gällande elevers ströfrånvaro, och störst skillnad är det i årskurserna 1-6 (Skolinspektion, 2016a). Även den ogiltigt sammanhängande frånvaron är påtaglig i den svenska skolan, vilket innebär att eleven har varit frånvarande från skolan i minst en månad under ett läsår. Enligt Skolinspektionens kvantitativa kartläggning (2016a) hade totalt 1700 elever ogiltigt sammanhängande frånvaro och av dessa hade 200 elever varit borta över en termin eller ett läsår. Enligt Statens offentliga utredning (2016:94) är det enklare för skolorna att upptäcka problematiken med sammanhängande frånvaro än med ströfrånvaro, vilket innebär att alla elever med ströfrånvaro inte uppmärksammas på skolorna. Dessutom har skolor svårigheter med att avgöra om frånvaron ska betraktas som giltig eller ogiltig (SOU, 2016:94). Gren Landell (2014) problematiserar denna osäkerhet och menar att även en giltig frånvaro, som exempelvis inrapporterad sjukdom, kan vara problematisk för eleven om den inrapporterade frånvaron egentligen grundar sig i någonting annat. Detta kan isåfall försvåra för skolorna att uppmärksamma elevens problematik och skulle i slutändan kunna innebära att frånvaron utvecklas och skapar stora bekymmer för elevens kunskapsutveckling och mentala hälsa (Gren Landell, 2014). Gren Landell (2014) hävdar att det finns ett samband mellan ströfrånvaro och längre sammanhängande frånvaro och därför måste skolan uppmärksamma ströfrånvaro tidigt för att förebygga och minska risken för en långvarig skolfrånvaro. Att uppmärksamma frånvaron och göra en kartläggning kan dock vara svårt då det är flera olika faktorer som ofta samverkar med varandra. 8

9 Faktorer kan skilja sig åt mellan eleverna och kan bero på bland annat pedagogiska, sociala eller psykologiska orsaker (Gren Landell, 2014). Springe (2009) diskuterar den forskning som finns kring de effekter och konsekvenser som följer med hög frånvaro från skolan. Han påpekar att det genomförts alldeles för lite djupgående forskning om anledningarna bakom frånvaro från skolan, men att det däremot har forskats mer på området kring vad frånvaro kan leda till för framtida konsekvenser. Forskning har visat på att hög ogiltig frånvaro kan leda till framtida drogproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa (Springe, 2009). Springe (2009) uppmärksammar även problemen kring skolk. Han menar att de snabba förändringarna och problemen som finns i samhället kan vara sammankopplade med vissa skolproblem, exempelvis hög frånvaro. Springe diskuterade alltså konsekvenserna av den snabba förändringen av samhället redan år Förändringarna i samhället gällande invandring, större klyftor och segregation (OECD, 2017) är idag ännu större och sambandet mellan samhället och skolan är i dessa frågor därmed minst lika aktuellt. 2.1 Lärarens uppdrag I Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2016) klargörs det under kapitlet skolans värdegrund och uppdrag att skolan ska informera elever och vårdnadshavare om utbildningens mål och vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot skolan. Enligt Skolverkets allmänna råd och riktlinjer (2012) läggs delar av det ansvaret på läraren. Lärarens huvudsakliga uppgift vid främjande av närvaro är att informera elever och vårdnadshavare om bestämmelserna om närvaro, frånvaro och ledighet samt om vikten av att eleven deltar i utbildningen (Skolverket, 2012, s.12). Mycket av ansvaret kring frånvaro ligger dock på rektorerna. Bland annat bör rektor se till att elever och vårdnadshavare informeras om skolplikten och skyldigheten att närvara i skolan. Vidare är det rektorns ansvar att se till att ett systematiskt arbete sker på skolan angående dessa frågor och att det finns rutiner för att hantera ansökningar om ledighet och frånvaro (Skolverket, 2012). Det är dessutom rektorns ansvar att se till att vårdnadshavare samma dag får information om en elev utan giltiga skäl är frånvarande från den obligatoriska verksamheten (SFS, 2010:800, 17 ). Springe (2009) menar att rutiner och handlingsplaner är viktiga vid arbetet med främjande av närvaro. Han ifrågasätter dock lärares syn på ogiltig frånvaro och att det ofta är ett ämne som inte tas på tillräckligt stort allvar. De rutiner som en skola satt upp för att rapportera och främja närvaro blir verkningslösa om lärarnas uppfattningar och syn på problemet inte ändras och tas på större allvar (Springe, 2009). Fokus måste alltså flyttas från de elever som stör i klassrummet, som är de som idag får mest uppmärksamhet, till de elever som inte befinner sig i klassrummet (Springe, 2009). Lärarens viktigaste uppgift är att se till att eleverna trivs och vill befinna sig i skolan. Framförallt handlar det då om att höja elevernas motivation och lust till att lära. Att sätta höga förväntningar, ge eleverna möjligheter att lyckas och framförallt skapa en trygg arbetsmiljö är faktorer som lärare kan jobba med för att motverka hög frånvaro bland elever (Springe, 2009). Avslutningsvis kan ett tydligt tema upptäckas i lärarens roll och uppgift i att främja närvaro; goda relationer. Exempelvis poängterar Springe (2009), Gren Landell (2014), Kearney (2008b) och Reid (1999) vikten av goda relationer mellan lärare och elever. Att ha förmågan att visa empati, respekt och omsorg till sina elever kan vara det som avgör om en elev kommer till skolan eller inte (Springe, 2009). 9

10 2.2 Sammanfattning av bakgrund Att upptäcka och kartlägga orsaker bakom elevers frånvaro är en viktig åtgärd som bör ske i ett tidigt skede för att minska risken för att frånvaron kan bli problematisk (Skolinspektionen, 2016b). Att det är rektorerna som har ett huvudsakligt ansvar att meddela vårdnadshavare om eleverna har ogiltig frånvaro står tydligt i Skollagen (2010:800, 17 ), men frågan är om det är så tydligt i praktiken och hur reflekterar mellanstadielärare kring problematiken med frånvarande elever. Att framförallt ströfrånvaron har ökat markant de senaste åren bland landets skolor (Skolinspektionen, 2016a) kan vara ett tecken på att det finns en problematik kring skolornas strategier vid frånvaro. Rektorer, som på många skolor inte är tillgängliga varje dag på skolan eller har andra uppdrag, kanske saknar den tid som krävs för att kunna fullfölja detta uppdrag. Eller också kanske föräldrarnas beskyddande av sina barn, med sjukskrivningar där en tydlig sjukdom kanske inte är den bakomliggande faktorn (Gren Landell, 2014), är en anledning till problemet med frånvaro bland skolorna. Det gemensamma ansvaret för elevens skolgång ligger både på vårdnadshavare och skolverksamheten (SFS, 2010:800), vilket skapar en förutsättning för en lyckad skolgång, men om relationen mellan hem och skola inte fungerar kan det gå att ifrågasätta hur elevers skolgång faktiskt ska kunna fungera. De faktorer som ständigt är närvarande i lärandeprocessen, både de som går att påverka och de som inte går att påverka, är bidragande faktorer för att få en inkluderande verksamhet i skolorna och för att minska frånvaron bland elever. Att diskutera dessa faktorer och ha strategier för hur skolorna ska arbeta är avgörande för att få en inkluderande verksamhet och främja närvaro bland eleverna (Springe, 2009). 10

11 3. Tidigare forskning I Statens offentliga utredning (2016:94) påpekas att det i Sverige finns begränsat med forskning gällande frånvaro och dess orsaker, konsekvenser och åtgärder. I Sverige fanns det exempelvis inte någon undersökning om hur skolor dokumenterar frånvaron innan 2007 (Skolverket, 2008). Under de senaste 10 åren har dock ämnet aktualiserats även i Sverige, framförallt genom Skolverket (2010), Skolinspektionen (2016a, 2016b) och Statens offentliga utredning (2016). Skolinspektionens senaste kvantitativa kartläggning (2016a) visar en ökning av ströfrånvaron med 150 procent från 2007 till 2015 i grundskolans årskurser 1-6. Skolinspektionen (2016b) menar dock att anledningen till ökningen är svår att besvara, det kan antingen bero på att frånvaron faktiskt har ökat eller att skolorna har blivit bättre på att rapportera in frånvaron. Den tidigare forskning som presenteras i föreliggande studie grundar sig därför mycket på internationell forskning som kan anses relevant för en svensk kontext, samt de utredningar som Skolverket och Skolinspektionen har utfört angående skolfrånvaro. 3.1 Allmänt kring frånvaro i skolan I en rapport från Skolverket (2010) svarar skolor och kommuner på frågor gällande bland annat skillnaden mellan giltig och ogiltig frånvaro. Frånvaro som är anmäld av vårdnadshavare räknas som giltig frånvaro. Skolinspektionen (2016a, 2016b) använder sig av samma förklaring av begreppet i sin kartläggning om omfattande frånvaro. Detta betyder dock inte att den frånvaro som är anmäld, och därmed giltig, inte är problematisk. I Statens offentliga utredning (2016:94) har man valt att benämna den giltiga frånvaro som är problematisk som oroande giltig frånvaro. I Skolverkets rapport (2010) påstod två av tre kommunala skolor att de hade svårt att avgöra vad som var giltig frånvaro och vad som var ogiltig frånvaro. Flera av dessa skolor hade erfarenhet av att föräldrar skyddar sina barn från ogiltig frånvaro genom att sjukanmäla barnet trots att hen inte är sjuk (Skolverket, 2010). Problematiken kring giltig frånvaro stärks i Skolinspektionens kartläggning (2016a). Två av tre rektorer hävdar att de har upptäckt en oroande giltig frånvaro bland elever och dessutom menar de att denna typ av frånvaro finns i alla årskurser i grundskolan (Skolinspektionen, 2016a). En problematik som kan uppstå är om den anmälda frånvaron egentligen grundar sig i någonting annat bakomliggande för eleven. Detta skulle kunna innebära att skolorna missar betydelsefulla signaler om elevens problematik vilket till slut skulle kunna utveckla frånvaron och skapa bekymmer för elevens hälsa och kunskapsutveckling (Gren Landell, 2014). Vilka elever som riskerar att utveckla ett frånvarobeteende behöver inte vara direkt kopplat till skillnader i klass, kön eller etnicitet (Kearney, 2008a). Bland de elever som hoppar av skolan finns det dock skillnader. Framförallt är det pojkar, andraspråkselever och elever från låginkomstfamiljer som i första hand hoppar av skolan (Kearney, 2008a). Häggqvists studie (2000) om hur den psykosociala miljön påverkar elevernas frånvaro, visar på skillnader i frånvarobeteende mellan könen. Fler pojkar än flickor hade en negativ inställning till skolan, vilket ledde till att fler pojkar än flickor valde att inte delta på lektioner eller gå till skolan (Häggqvist, 2000). Häggqvist (2000) påpekar även att pojkar är mer påverkade av skolans psykosociala miljö och att situationer som sker i skolan, så som mobbning eller grupptryck, ligger till grund för frånvaron. Liknande mönster går att finna i elevers ströfrånvaro där pojkar i högre utsträckning än flickor är sporadiskt borta under en eller flera lektioner (Skolinspektionen, 2016a). Detta kan kopplas till Högdins (2007) undersökning om studieengagemang, som är tätt sammankopplat med närvaro, där flickor i högre utsträckning än pojkar visar engagemang för sitt arbete i skolan. Högdin (2007) påtalar lärarens roll för att höja motivationen hos elever. Pojkars engagemang verkar vara sammankopplat till deras föräldrars syn på skolan medans flickors engagemang snarare är påverkat av lärarens stöd. Att flickorna visar ett större engagemang till sitt lärande kan alltså vara starkt 11

12 sammankopplat till lärarens intresse i elevernas lärande och att det är viktigt att läraren även påverkar pojkarna och deras intresse för skolan (Högdin, 2007). Det går även att se en koppling mellan elevers frånvaro och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism, ADHD, ADD och tourettes syndrom. I Autism- och aspergerförbundets enkätundersökning (2013), angående skolans arbete med elever med autism, menar vårdnadshavarna till dessa elever att hela 33 procent har varit borta en längre tid från skolan. Vårdnadshavarna anser att största anledningen till det är att skolan brister i kompetens kring autistiska elever och att arbetsmiljön inte anpassas efter dessa elevers förutsättningar och behov (Autism- och aspergerförbundet, 2013). Riksförbundet Attention (2016), som undersökt hur cirka 1800 vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever barnens skolgång, ser ett mönster där skolans bristande stöd påverkar elevernas vilja att gå till skolan. Nästan hälften av vårdnadshavarna som svarat på undersökningen menar att skolorna brister i arbetet med elevernas behov och tre av tio vårdnadshavare menar att bristerna har bidragit till att barnen har en hög frånvaro i grundskolan (Riksförbundet Attention, 2016). Dessa enkätundersökningar stärks av Skolinspektionen (2016a) som visar på en överrepresentation av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Familjer och elevers engagemang och attityd till skolan kan även påverkas av yttre omständigheter, som vårdnadshavares arbetssituation och inkomst. Kearney (2008b) menar att familjens ekonomiska situation är en viktig faktor för skolnärvaro och barn från familjer med en låg inkomst riskerar i högre grad att bli frånvarande från skolan än familjer där inkomsten är god. En skillnad i socialgrupp går alltså att skönja och anledningen till det är att barn i familjer med låg inkomst måste ta ett större ansvar i hemmet eller i vårdnadshavarens arbete än de barn som har vårdnadshavare med god inkomst (Kearney, 2008b). 3.2 Orsaker och konsekvenser Att närvaro i skolan har positiva effekter på eleverna är forskningen kring området eniga om. Bland annat har närvaro i skolan stark sammanknytning med högre studieresultat (Skolverket, 2010). Förutom bättre studieresultat genererar en hög närvaro ofta ett bättre socialt samspel med andra människor och en minskad oro och stress (Friberg m.fl., 2015). Närvarons positiva sidor går således att koppla till de negativa konsekvenser som hög frånvaro ofta leder till och det är viktigt att undersöka orsakerna bakom ett skolavvikande beteende. Orsakerna till frånvaro hos elever är dock många och komplexa, vilket gör att de är svåra att särskilja då olika aspekter oftast samspelar med varandra. Enligt Skolinspektionen (2016b, s.10) kan frånvaro bland elever bero på tre olika faktorer; skola, hem/familj och individ. Den faktor som framförallt undersökts i föreliggande studie, skola, kan därefter delas in i tre olika underkategorier, nämligen pedagogiska, organisatoriska och sociala faktorer (Skolinspektionen, 2016b, s.10). De pedagogiska och organisatoriska faktorerna handlar om hur skolan kan bemöta elevernas behov i undervisningen och de konsekvenser som blir om elevernas kunskapsutveckling inte tillgodoses. Det kan då handla om att läraren undervisar eleverna på lagom nivå eller om undervisningen är tillräckligt strukturerad för att eleverna ska kunna utveckla sina kunskaper (Skolinspektionen, 2016b). De elever som upplever att undervisningen är ostrukturerad eller för svår riskerar att bli frånvarande från vissa delar av undervisningen. Den påbörjade frånvaron bidrar därefter till att eleverna hamnar ännu mer efter i undervisningen, väljer att avstå från ytterligare lektioner och blir därmed ännu mer frånvarande från undervisningen (Skolinspektionen, 2016b). Kearney (2008b) hävdar att en viktig faktor som påverkar om eleverna stannar kvar i skolan eller inte är storleken på klassen och skolan. Han menar att risken att elever hoppar av skolan är större om skolan är stor jämfört med om det är en mindre skola. Anledningen till det är att mindre skolor oftare har ett positivt skolklimat, färre årskurser samt ett mer 12

13 positivt förhållande mellan lärare och elev och kan därmed enklare tillgodose elevernas behov än i större skolor (Kearney, 2008b). De sociala faktorerna handlar om hur klimatet är generellt på skolan och i klassrummet och hur eleverna känner att de blir inkluderade (Skolinspektionen, 2016b). Kränkningar, trakasserier och mobbning är exempel på negativa sociala faktorer som kan leda till en hög frånvaro bland utsatta elever och relationer mellan lärare och kamrater kan både motverka eller försämra dessa faktorer (Skolinspektionen, 2016b). Kearney och Albano (2007) menar att skolfrånvaro bland elever kan fortgå genom en ångestspiral som grundar sig i att eleverna först känner ångest för någonting skolrelaterat. Denna ångest gör sedan att eleven blir ledsen/orolig och stannar hemma, vilket leder till att eleven mår dåligt för att hen missar skolan och återigen påbörjar en ny ångestspiral (Kearney & Albano, 2007). Även Gren Landell (2014) beskriver skolfrånvaro i samband med rädsla, ångest och oro. En av de allra vanligaste orsakerna bakom en långvarig frånvaro är att eleven ofta oroar sig för vad andra tycker om dem och därmed känner en rädsla inför att återgå till den ordinarie undervisningen (Gren Landell, 2014). Henriksson (2009) diskuterar de elever som känner sig misslyckade i skolan, både socialt och kunskapsmässigt. De elever som lyckas i skolan ser klassrummet och skolans sociala sammanhang som något positivt. Däremot finns det elever som dagligen stöter på misslyckanden i skolan och deras utväg blir ofta att fysiskt avlägsna sig från skolan (Henriksson, 2009). Henriksson (2009) poängterar att trots att elever fysiskt lyckas ta sig från skolan tar de sig inte ur känslan av misslyckande. Trots att föreliggande studie framförallt fokuserar på vad skolans roll är i arbetet med hög frånvaro, är det viktigt att tänka på att orsakerna bakom frånvaro ofta kan vara kopplat till faktorer som står utanför skolans påverkan. En sådan riskfaktor kan vara hemmiljön, där föräldrar eller vårdnadshavare kan bidra till att eleven antingen stannar hemma eller går till skolan (SOU, 2016:94). Vårdnadshavare som har personliga svårigheter, som missbruk, funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller är inblandad i kriminalitet, kan ha bristande förmågor i att stödja barnet då det handlar om skolgången, vilket gör att elever i dessa familjer riskerar att utveckla en hög skolfrånvaro (SOU, 2016:94). Generellt bland alla familjer är vårdnadshavarens inställning till skolan, och hur de är engagerade i aspekter som påverkar barnets attityd och förutsättning, avgörande för elevernas närvaro (Kearney, 2008b). Även om barnet har en god inställning till skolan kan föräldrarnas attityd påverka skolgången negativt. Vårdnadshavare kan förbjuda eller uppmuntra barnet från att gå till skolan eller från vissa lektioner, beroende på ideologiska orsaker eller om vårdnadshavarna anser att skolmiljön är farlig för barnet (SOU, 2016:94). Fonseca m.fl. (2016) har undersökt anledningarna bakom varför ungdomar hamnar i drogproblem och lider av psykisk ohälsa. Deras studie bygger på underlag från specialiserade öppenvårdsenheter för skolungdomar med missbruksproblem och psykisk ohälsa. Resultatet är mångbottnat och anledningarna bakom missbruksproblemen beror på flera faktorer. En gemensam nämnare verkar dock vara skolrelaterade problem. Två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har haft svårt i skolan och det ligger till grund för problem både i studieresultat, trivsel och med hög frånvaro (Fonseca m.fl., 2016). Bland dessa elever är det cirka 18 procent som har en stor skolfrånvaro, 13 procent är missnöjda med sina lärare och 14 procent har svårt med motivationen till skolan (Fonseca m.fl., 2016). Kearney (2008b) ser också ett samband mellan frånvaro från skolundervisningen och psykisk ohälsa. Han menar att elever som har en hög frånvaro riskerar att senare i livet få problem med ångest, depression och beteendestörningar (Kearney, 2008b). Vidare menar Kearney (2008b) att hög frånvaro från skolan i slutändan kan öka risken för bland annat självmordsförsök, våldsbrott, drog- och alkoholberoende, farliga sexuella beteenden och oönskade tonårsgraviditeter. 13

14 Socialstyrelsen (2010) påtalar sambandet mellan utbildning och ungdomars framtidsutsikter. Möjligheterna att lyckas i sitt framtida liv blir bättre desto längre eleven går i skolan. Avhopp från skolan är således en stor riskfaktor för att ungdomar ska hamna i framtida psykosociala problem (Socialstyrelsen, 2010). Socialstyrelsen (2010) poängterar också vikten av att elever går ut med fullständiga betyg i årskurs 9. Exempelvis är ungdomskriminalitet 8-10 gånger vanligare bland de elever som går ut med låga betyg än hos de elever som går ut med medelhöga betyg (Socialstyrelsen, 2010). Att kopplingen mellan fullständiga betyg och närvaro i skolan är stark har forskningen visat. Ingestad (2006) visar exempelvis på att närvaro i skolan är den allra högsta skyddsfaktorn för att elever ska gå ut årskurs 9 med fullständiga betyg och därmed förbättra elevens framtidsutsikter. 3.3 Interventioner Som mellanstadielärare är det först och främst viktigt att ta elevers frånvaro på allvar (Skolinspektionen, 2016b). Skolinspektionens (2016b) kartläggning visar att lärares attityd till frånvaro är problematisk och att man redan under åren i mellanstadiet behöver ta tag i elevers frånvaro för att undvika att frånvaron utvecklas och blir större i högstadiet. Vidare menar Skolinspektionen (2016b) att skolan måste göra rätt saker i rätt tid. Att undersöka orsakerna bakom och sedan sätta in rätt typer av insatser tidigt, helst redan under låg eller mellanstadiet, är av yttersta vikt för att minimera elevfrånvaron (Skolinspektionen, 2016b). Skolinspektionen (2016b) visar även att skolornas brister i att upptäcka signaler om hög frånvaro och att tendenser till hög frånvaro går att skönja redan i årskurserna 4-5. Grunderna för att en elev ska utveckla ett skolfrånvarande beteende inleds alltså ofta i mellanstadiet. Som mellanstadielärare är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga signaler till frånvaro för att undvika skolfrånvaro i högre årskurser. Kartläggningar och granskningar från Skolinspektionen (2016a, 2016b) samt Skolverket (2010), visar på en klart högre frånvaro i högstadiet än övriga årskurser i grundskolan. Högstadiet hamnar därför ofta i fokus i både forskning och diskussioner kring frånvaro kopplat till skolan. Ett exempel på detta är Skolinspektionens kartläggning (2016b), som enbart är genomförd på elever i årskurserna 7-9. Att forskningen ofta fokuserar på högstadiet betyder dock inte att problemet inte existerar på mellanstadiet. Kearney (2008a) som ser problemet ur en internationell kontext, visar dessutom på att den allra vanligaste åldern då elever är frånvarande från undervisningen är i åldern Visserligen är Kearneys forskning inte utförd i en svensk kontext, men siffrorna kan vara en indikator på att frånvaro i mellanstadiet är både aktuell och problematisk. Om man ser frånvaroproblematiken ur ett skolperspektiv är tydliga rutiner betydelsefulla för att främja en närvaro, både i uppföljning, rapportering och kartläggningar av frånvaro (SOU, 2016:94). En viktig rutin som diskuteras i Statens offentliga utredning (2016:94) är dataregistrering av frånvaro. I rapporten har i princip alla skolor dataregistreringssystem där föräldrarna själva går in via internet och anmäler deras barns frånvaro på morgonen. Majoriteten av de intervjuade rektorerna i utredning menar på att de tycker att det är ett väl fungerande system, som både lärare och vårdnadshavare uppskattar. Bland annat märker rektorerna en skillnad i att lärarnas rapportering av frånvaro har blivit mer konsekvent. Dock kan det finnas vissa problem med systemet. Vårdnadshavare kan tycka att det är svårt att logga in, lärare kan få det svårt att hinna med att kontrollera närvaron på morgonen på grund av andra elevärenden och dessutom är systemet inte speciellt flexibilitet vid exempelvis schemaändringar (SOU, 2016:94). Iverson m.fl. (2016) menar att orsakerna bakom frånvaro och skolk är beroende av många faktorer och att de åtgärder som sätts in därmed måste vara mångbottnade och individanpassade. I arbetet med elever med hög frånvaro gäller det att se till både de individuella samt de sociala faktorer som kan påverka eleven. När man arbetar med ett sådant komplext ämne som frånvaro är det alltså först och främst viktigt att reda ut vad orsakerna bakom problematiken skulle kunna vara. När en utredning kring orsakerna 14

15 bakom beteendet är gjord är det viktigt att forma ett åtgärdsprogram som är anpassad efter dessa bakomliggande faktorer (Iverson m.fl., 2016). Elever med olika bakomliggande orsaksfaktorer, exempelvis skillnaden mellan faktorer påverkade av hemförhållande respektive sociala faktorer i skolan, bör alltså inte hanteras på exakt samma sätt (Iverson m.fl., 2016). Liknande resultat visar Skolverket (2010) som menar att de största anledningarna bakom att elever tagit sig tillbaka till skolan är genom individanpassade lösningar och förändringar i pedagogiska arbetssätt. Fortsättningsvis är det viktigt att arbetet med elever med hög frånvaro följs upp och att de åtgärder som fungerar och inte fungerar dokumenteras (Iverson m.fl., 2016). Även Kearney (2008a) är inne på samma spår och menar att det allra viktigaste ansvaret både lärare, föräldrar och huvudmän har är att identifiera anledningarna till varför en elev är frånvarande från skolan. Att bry sig om eleverna, visa uppmärksamhet och prata med dem, är positiva strategier i arbetet med att utreda orsakerna bakom ett skolavvikande beteende (Kearney, 2008a). Henriksson (2009) diskuterar i sin analys kring elever som flyr klassrummet, att den viktigaste faktorn för att få eleverna att trivas i skolan och känna sig lyckad, är att identifiera orsakerna bakom varför eleverna inte klarar av skolan. Om elever har ångest inför specifika skolsituationer, som på sikt skapar en generell oro över skolan, anser Gren Landell (2014) att skolan och föräldrar bör diskutera med varandra och tillsammans komma överens om hur tidigt eleven ska komma tillbaka till skolan. Viktigt är då att inte ställa för höga krav på när eleven faktiskt ska komma tillbaka och prata med eleven om hur den ska klara av de situationer som hen känner en oro inför (Gren Landell, 2014). Vidare bör man som lärare förbereda övriga elever i klassen och prata med eleven som har varit frånvarande om strategier som hen kan säga om någon i klassen frågar. Det är även viktigt att uppmuntra eleven som är på väg tillbaka till den ordinarie undervisningen genom att förklara att du som lärare förstår svårigheterna och att eleven gör ett bra jobb som tar sig tillbaka (Gren Landell, 2014). Kearney och Albano (2007) anser att pedagoger bör involvera vårdnadshavarna i arbetet med att samtala om problematiken med elevernas skolångest och på så sätt kunna kartlägga i vilka situationer eleverna känner en ångest och försöka hitta lösningar. Dessutom bör en kartläggning ske runt det sociala där vårdnadshavarna reflekterar hur de interagerar med sina barn. Bland annat bör exempelvis morgonrutiner och tillrättavisningar analyseras för att hitta situationer som föräldrarna kan förändra för att stärka barnets motivation till skolan (Kearney & Albano 2007). Enligt Kearney och Albano (2007) är det vanligt med bakslag efter att eleven återigen går regelbundet i skolan och dessa bakslag är vanligast efter längre frånvaroperioder. Det viktigaste är då att inte föräldrar och eleven stressar upp sig utan istället ser bakslaget som ett läge att återigen öva på de strategier som fungerade tidigare (Kearney & Albano, 2007). Reid (1999) har analyserat flertalet forskningsstudier som berör orsakerna bakom frånvaro och har utifrån dessa kommit fram till en mängd åtgärder som måste till för att främja närvaro i skolan. Han menar bland annat att lärare måste ha effektiva strategier för uppföljning av omfattande frånvaro och att alla på skolan är involverade i arbetet kring elever med hög frånvaro (Reid, 1999). Vidare är det viktigt att prioritera noggrannhet i arbetet med att dokumentera och observera närvaro. Reid (1999) poängterar även att skolan måste ha en god kommunikation och ett gott samarbete med elevernas föräldrar samt myndigheter som är inriktade på barns hälsa, i en svensk kontext exempelvis Barn- och Ungdomspsykiatrin och Socialtjänsten. Att främjande av närvaro ofta bottnar i en fråga om just samverkan stärks av både Skolverket (2008) och Friberg m.fl. (2015). Skolverket (2008) menar att lärare behöver ha ett respektfullt och gott samarbete med hemmet. Det är framförallt viktigt att denna kontakt är ständigt pågående och sker innan frånvaron blir ett problem (Skolverket, 2008). Friberg m.fl. (2015) menar att det är viktigt att minska avståndet mellan hem och skola och att ett förbättrat samarbete är någonting som även är viktigt då det handlar om barn med hög frånvaro. Som lärare är det framförallt viktigt att visa ett intresse för den frånvarande eleven, vilket i längden skulle kunna leda till ett större 15

16 förtroende hos föräldrarna. Ett stort engagemang från skolans sida kan också leda till att föräldrarna blir mer engagerade i sina barns skolgång (Friberg m.fl., 2015). Då elever som har en problematisk skolfrånvaro ofta har flera olika faktorer som påverkar frånvaron bör samverkan med alla berörda aktörer vara god för att arbetet mot en hög närvaro ska kunna ske (Friberg m.fl., 2015). Häggqvist (2000) påtalar arbetsmiljöns bidragande orsak till frånvaro bland elever. Att arbeta för ett gott arbetsklimat är alltså viktigt för att främja närvaro. Hon menar dessutom att man bör ha olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor i arbetet kring hög frånvaro bland elever och att det är viktigt att tänka på att pojkar och flickor påverkas olika av de olika sociala processerna i skolan (Häggqvist, 2000). Skolverket (2010) stärker Häggqvists argument och ser orsakerna i frånvaro i samband med både kunskapsmiljö och en social miljö. Som lärare måste du jobba med gruppgemenskapen och se till att miljön på skolan är en miljö där eleven inte känner socialt utanförskap, utan istället både trivs och känner sig inkluderad i (Skolverket, 2010). En svårighet angående miljö och klimat som uppkommer i skolan är de övergångar som sker mellan skolmiljöer och mellan årskurser. Övergången från mellanstadiet till högstadiet kan vara särskilt problematiskt för elever och framförallt för de elever som redan i mellanstadiet har visat en problematik med frånvaro (Friberg m.fl., 2015). Skillnaderna mellan högstadiet och mellanstadiet är stora och högstadiet innebär ett större personligt ansvar, fler olika lärare och många förflyttningar (SOU, 2016:94). Att underlätta denna övergång är viktigt i arbetet med att främja närvaro och det handlar om att systematiskt lämna över rätt och relevant information för att underlätta för kommande skola och lärare (SOU 2016:94). Friberg m.fl. (2015) är inne på samma linje och anser att alla skolor och kommuner behöver ha pedagogiska överlämningar vid både byte av skola och årskurs. Avslutningsvis är lärarens kanske absolut viktigaste uppdrag att se till att alla elever vill komma till skolan och uppskattar skolan när de väl är på plats (Reid, 1999). I en studie presenterad av Kearney (2008b) menar 47 procent, av de frånvarande elever som han studerat, att en stor bidragande faktor till att eleverna inte gick i skolan berodde på att de tyckte att skolan var ointressant. Att vara entusiastisk och engagerad i alla elevers lärande och skolgång är centralt vid lärares arbete med att undvika hög frånvaro (Reid, 1999). 3.4 Sammanfattning tidigare forskning På grund av den begränsade svenska forskningen inom området med frånvaroproblematik (SOU, 2016:94) har den aktuella forskningen i föreliggande studie kompletterats med internationell forskning, bland annat Iverson m.fl. (2016) och Kearney (2008a, 2008b). Även giltig frånvaro, såsom anmälda sjukdomar, kan innebära en problematik för eleverna och detta är vanligt förekommande i alla grundskolans årskurser (Skolinspektionen, 2016a). Ibland kan föräldrar sjukanmäla sina barn för att skydda dem från att få en registrerad ogiltig frånvaro, vilket i sin tur leder till svårigheter för skolorna att upptäcka en eventuell framtida problematik och att avgöra om frånvaron ska anses giltig eller ogiltig (Skolverket, 2010). Anledningar bakom att elever är frånvarande från skolan kan bero på flera olika aspekter som ofta samspelar med varandra och dessa aspekter skiljer sig åt i olika frånvarosituationer (Iverson m.fl., 2016). Skolinspektionen (2016b, s.10) har delat in de olika aspekterna i tre olika faktorer; Skola, Hem/familj och Individ. Föreliggande studies syfte är att undersöka hur mellanstadielärare reflekterar kring elever med hög frånvaro, vilket innebär att huvudfokus har varit påverkansfaktorn Skola. Skolfaktorn innebär hur eleven känner sig inkluderad i skolan, både socialt och kunskapsmässigt (Skolinspektionen, 2016b). 16