Plug in Södra Småland och Kalmar län - fler elever klarar gymnasiestudierna!

Plug in Södra Småland och Kalmar län - fler elever klarar gymnasiestudierna! Det kommunala informationsansvaret, KIA i Kalmar län och Kronobergs län inom ramen för Projekt Plug in 2012 Leliis B-Wahlberg Delprojektledare KIA Projekt Plug In 2012-09-12

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1 Delprojekt KIA... 3 2. KOMMUNERNA OCH DERAS KIA-ORGANISATION... 5 3. KIA-VERKSAMHETEN... 7 3.1 KIA-handläggaren... 8 3.2 Registrering av ungdomar... 9 3.3 Kontakter med/uppföljning av ungdomar... 11 3.4 Samverkan med andra instanser/förvaltningar... 15 3.5 Åtgärder/insatser för ungdomar... 17 3.6 Redovisning/återrapportering... 20 3.7 KIA-handläggarnas upplevelse av KIA-verksamheten... 22 3.8 Ett axplock från KIA-handläggarnas kommentarer... 23 4. SAMMANFATTNING OCH LITE DISKUSSION... 24

3 1. BAKGRUND Regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland samordnar totalt 20 kommuner i det nationella projektet Plug In. I Kalmar län deltar tolv kommuner och i Kronobergs län deltar åtta kommuner. Det övergripande målet är att minska avbrotten från gymnasieskolan samt öka andelen elever som genomgår/fullföljer sina gymnasiestudier. Med det övergripande målet i fokus är projektmålet att etablera en lokal och regional samverkan som är transparent och organiserad för att vara långsiktigt uthållig. Organisation, aktiviteter och arbetssätt skall fortsätta efter att projektet är genomfört. Målet är att etablera samverkan och erfarenhetsutbyte inom tre prioriterade områden. Dessa är: - KIA kommunala informationsansvaret inklusive analys och beskrivning av vilka kategorier elever etc. som inte fullföljer sina gymnasiestudier. - Pedagogiska metoder att möta dessa elevers behov vilka erfarenheter finns hos regionala aktörer och hur kan de spridas och utvecklas - Sektorssamverkan samverkan med andra delar av samhället som möte elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier. 1.1 Delprojekt KIA (det kommunala informationsansvaret) Kommunernas informationsansvar finns föreskrivet i Skollagen (SFS 2010:800 ) om Information om icke skolpliktiga ungdomar. I kap 29 finns följande att läsa: 9 En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. I och med ovanstående lagstiftning blir målgruppen för delprojekt KIA egentligen KIA-handläggarna i de 20 deltagande kommunerna, dvs handläggarna som följer upp alla ungdomar mellan 16-20 år som inte fullföljt grundskolan, inte påbörjat och/eller fullföljt ett gymnasieprogram samt elever som är i riskzonen för studieavbrott. Det är handläggare som namngivits mig när jag som delprojektledare ringt runt till kommunerna vid projektstart och efterfrågat vem som handlägger det kommunala informationsansvaret enligt skollagen. Förutom det gemensamma övergripande projektmålet som beskrivits ovan så har delprojektet KIA brutit ned målet med att etablera samverkan och erfarenhetsutbyte inom de tre prioriterade områdena. Mål för delområdet KIA (inom ramen för projektledningen): - Att kartlägga (beskrivning/analys) kommunernas arbete med det kommunala informationsansvaret (KIA). - Att förstärka och vidareutveckla redan befintliga initiativ relaterade till kommunernas KIA-verksamhet.

4 - Att etablera samverkan och erfarenhetsutbyte så att detta leder till en gemensam samsyn kring KIA-arbetet i regionerna, vilket ska ske i samverkan med representanter i kommunerna. - Att den gemensamma samsynen kring KIA-arbetet resulterar i en handbok/metodbok som kan användas som stöd och service för att kvalitetssäkra omsorgen om ungdomarna i målgruppen 16-20 år enligt angiven målgruppsdefinition. - Att genom en gemensam samsyn kring KIA-arbetet kunna implementera en relevant kartläggnings-/uppföljningsmetodik för KIA-verksamheten både inom som mellan kommunerna/regionerna. Som grund för den KIA-kartläggning som presenteras nedan har två KIA-handläggarträffar genomförts, en i Oskarshamn och en i Växjö. Syftet med dessa två träffar var att handläggarna skulle kunna träffas, få ett ansikte på varandra samt byta erfarenheter men även att en nulägesanalys av KIA-verksamheterna skulle kunna genomföras. Nulägesanalysen blev tillsammans med utvalda frågeställningar hämtade från Skolverkets nationella kartläggning (rapport 360/2011) rörande det kommunala informationsansvaret sedermera ett underlag till den webbenkät som skickades ut till KIA- handläggarna i början av juni 2012. Samtliga 20 KIA-handläggare har besvarat webbenkäten.

5 2. KOMMUNERNA OCH DERAS KIA-ORGANISATION I aktuell kartläggning har samtliga kommuner i Kalmar län (12) och Kronobergs län (8) deltagit. Kommunernas storlek skiljer sig markant både till yta och innevånare. När det gäller folkbokförda ungdomar mellan 16-20 år, dvs den åldersgrupp som kan falla inom ramen för en kommuns kommunala informationsansvar (KIA) är spännvidden stor, alltifrån 177 ungdomar (Högsby kommun) till 4431 ungdomar (Växjö kommun). Eftersom det är denna åldersgrupp som KIAkartläggningen sekundärt handlar om så får detta också ge en spegelbild av kommunernas storlek (juni/juli 2012) och kanske till och med KIA-verksamhetens omfattning, se nedan. Antal folkbokförda Kommun 16-20 åringar (juni/juli 2012) Växjö 4431 Kalmar 3253 Västervik 2337 Ljungby 1855 Oskarshamn 1423 Alvesta 1312 Nybro 1284 Älmhult 1022 Hultsfred 935 Vimmerby 856 Mönsterås 856 Mörbylånga 711 Tingsryd 635 Markaryd 595 Lessebo 594 Uppvidinge 500 Borgholm 485 Emmaboda 375 Torsås 350 Högsby 177 När det gäller vilken politisk instans i kommunen som har huvudansvaret för det kommunala informationsansvaret är svaren ej helt glasklara men majoriteten av kommunerna har en nämnd/ styrelse som huvudansvarig (12). Politisk instans som har huvudansvaret för KIA-verksamheten Antal Kommunstyrelsen 1 Nämnd. Ange vilken: 11 -Barn och utbildningsnämnd (7) -Nämnden för Arbete och lärande(1) -Gymnasienämnd (1) -Socialnämnd (1) -Utbildning och kulturnämnd (1) -Ej angivit vilken nämnd 2 Annan instans. Ange vilken: 4 Det administrativa arbetet med det kommunala informationsansvaret har delegerats från kommunen men från vilken nämnd delegationen kommer ifrån är osäkert (4) Vet ej 2 Total 20

6 En handlingsplan för det kommunala informationsansvaret, dvs en handlingsplan för arbetet med ungdomar 16-20 år har knappt hälften (9) av länens 20 kommuner utarbetat. Följdfrågorna till de kommunerna som har upprättat en handlingsplan handlar om den innehåller konkreta och uppföljningsbara mål, om handlingsplanen är politiskt fastställd och av vilken instans. Kommuner med handlingsplan för kommunalt informationsansvar Kommun Konkreta uppföljningsbara mål Politiskt fastställd Politisk instans/nämnd Lessebo Ja Vet ej - Markaryd Vet ej Ja Utbildning och Kulturnämnd Tingsryd Ja Ja Barn och Utbildningsnämnd Uppvidinge Nej - - Växjö Vet ej Nej - Nybro Ja Vet ej - Oskarshamn Ja Ja Barn och Utbildningsnämnd Vimmerby Ja Nej - Västervik Ja Ja Kommunstyrelsen Det verkar som om kommunerna inte fullt ut genomför några kvalitetsuppföljningar när det gäller hur kommunen egentligen arbetar med att samla in information om och arbetet med att erbjuda åtgärder till de ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret enligt skollagen. 70% av kommunerna har under de senaste 2 åren inte genomfört någon utvärdering/ kvalitetsuppföljning av KIA-verksamheten. Utvärdering/kvalitetsuppföljning av KIA-verksamheten Antal Kommunens arbete med att samla in information om vilka ungdomar som omfattas 1 Kommunens arbete med att erbjuda åtgärder 2 Inget av ovanstående 14 Vet ej 3 Kommentarer:: -Ingen verksamhet, ingen utvärdering -Vi sänder in uppgifter på vilka ungdomar som omfattas 1 gång/termin -Redovisning till Barn och utbildningsnämnden 2 gånger/år Total 20 KIA-handläggarnas kommentarer: Har inte fått någon riktig förklaring i frågan om vem som har huvudansvaret för det kommunala informationsansvaret. Svaret har växlat beroende på vem man har tagit upp frågan med. I mina ögon borde det vara hemkommunens högst beslutande organ och inte tex en gymnasieförvaltning/motsv. Att man delegerar en uppgift är jag med på men inte att delegera ett huvudansvar.

7 3. KIA-VERKSAMHETEN Kartläggningen visar att de flesta kommuner har organisatoriskt placerat KIA-verksamheten på en gymnasieskola (13/20). Endast ett fåtal har en placering utanför skolans värld (3). KIA:s placering inom kommunen Antal På en gymnasieskola 13 Inom utbildningsförvaltningen 1 Inom gymnasieförvaltningen 2 Inom arbetsmarknadsenheten (AME)/motsv 2 Annan placering, vilken? 2 -Både centralt, gymnasieskola, AME -Kommunledningskontorets enhet för Arbete och Kompetens (campus, FSD, försörjningsstöd ingår) Total 20 Det är mest förekommande att KIA-verksamheterna inom kommunerna är förlagda till en gymnasieskola (13) enligt tabellen ovan men det innebär inte i samtliga fall att det är skolans rektor som leder det praktiska arbetet inom verksamheten. Ledarskap i det praktiska arbetet med informationsansvaret KIA:s placering Operativ chef Antal På en gymnasieskola Rektor, Gymnasieskola 3 På en gymnasieskola Rektor, Introduktionsprogram (IM) 7 På en gymnasieskola Gymnasiechef, Gymnasieförvaltningen 2 På en gymnasieskola Förvaltningschef, Arbete och lärande 1 Inom gymnasieförvaltningen Förvaltningschef, Gymnasieförvaltningen 1 Inom gymnasieförvaltningen Finns ingen verksamhetschef 1 Inom utbildningsförvaltningen SYV handlägger 1 Inom arbetsmarknadsenheten/motsv Chef för Arbetsmarknadsenheten 2 Inom enheten för arbete och kompetens Chef för försörjningsstöd 1 Centralt, gymnasieskola, arbetsmarknadsenhet Ansvarig för IM och administratör centralt 1 Total 20 KIA-handläggarnas kommentarer: Vi har deltagit i konferenser som Skolverket anordnat med anledning av den nya Skollagen. Ingen organisation har dock byggts upp, utan ansvaret har lagts på en av gymnasieskolans SYVare, som egentligen inte har utrymme i sin tjänst för detta nya uppdrag. Rektor för IM är närmaste chef men eftersom KIA-verksamheten är en förbundsövergripande verksamhet som omfattar fyra kommuner och KIA-verksamheten är återrapporteringsskyldig till förbundsstyrelsen (politisk) ses förbundschefen som varande verksamhetschef. KIA har tagits upp i kommunstyrelsen och en arbetsgrupp ska startas för att få igång arbetet med kommunala informationsansvaret.

8 3.1 KIA-handläggaren Lika väl som KIA-verksamheterna är organiserade under olika enheter inom kommunen så har KIA-handläggarna olika bakgrund alltifrån rektor till arbetsmarknadssekreterare. Detta gäller även arbetstiden handläggarna har för sitt uppdrag. I vissa fall finns det t o m inget specificerat utan det ingår i deras grundtjänst. Inom Kalmar län är det 6 manliga och 3 kvinnliga KIAhandläggare. Inom Kronobergs län är det enbart kvinnliga KIA-handläggare (8). Antal KIA-ärenden i tabellen nedan är uppgifter lämnade vid kartläggningstillfället i juni/juli 2012. Under höstterminen är det normalt betydligt fler KIA-handläggningsärenden så nedanstående siffror kan man se som det minsta varje handläggare har att hantera under ett år. KIA-handläggarens arbetssituation % KIA-arbete av tjänst Antal KIAärenden Ensam eller delat KIA-arbete Kommun Yrkesbakgrund Västervik Fritidsledare 100 90 1 Delat Mönsterås - - 25 - Växjö SYV 100 86 Ensam Oskarshamn Förskollärare 10 36 Ensam Hultsfred Arb.marknadssekr 5-10 25 Ensam Högsby Arb.marknadssekr Vet ej 6 Ensam Älmhult SYV 10 10 Ensam Alvesta SYV 2 5 10 Ensam 3 Vimmerby SYV 0 3 25 Ensam Markaryd Kurator 0 4 3 Delat Nybro SYO-funktionär 0 5 19 Delat Lessebo SYV 5 16 Ensam Torsås Lärare 5 8 Ensam Mörbylånga Lärare 5 17 Ensam Borgholm Lärare 5 13 Ensam Kalmar Lärare 35 80 Ensam Emmaboda Rektor 5 10 Delat Tingsryd Administratör Vet ej 6 3 Delat Ljungby - - - - Uppvidinge SYV 0 7 10 Ensam 1 Ungdomscoachen får dessa tilldelat sig, skickar brev och följer sedan aktivt upp ca 20 ungdomar 2 Tillfällig, eg ej KIA-handläggare 3 Ej specificerat ingår i min 75% SYV-tjänst 4 Ej specificerat ingår i min tjänst som kurator 5 Ej specificerat ingår i min tjänst som SYO funktionär 6 Svårt att beräkna i alla andra arbetsuppgifter + att vi är fler som delar arbetet med KIA 7 I dagsläget är det inte klart I majoriteten av kommunerna (12) arbetar en person ensam med KIA uppdraget medan man i 5 kommuner delar arbetet med 1-3 personer och i 3 kommuner har man ingen regelrätt KIAverksamhet för tillfället. Arbetsfördelning av KIA-uppdraget Antal Jag handlägger KIA-arbetet själv 12 Jag delar arbetet med: 5 Emmaboda: SYV Tingsryd:. Programansvarig IM, handläggare Vägvalet Nybro: Intagningssekreterare, SYV, Kurator Markaryd: Antagningssekreterare, SYV Västervik: Skolexpeditioner, intagningskansliet Vi har ingen KIA-handläggare i nuläget (Mönsterås, Ljungby) 2 Tillfällig KIA-handläggare (Alvesta) 1 Total 20

9 Arbetsfördelning av KIA-arbetet Emmaboda SYV står för kontaktsökande och vägledning. Tingsryd Jag handlägger i systemet inflyttade och avbrottselever. Programansvarig IM har den kontaktande funktionen. Handläggare på Vägvalet tar programansvarig för IM kontakt med vid behov. Nybro Intagningssekreterare tar fram uppgifter från folkbokföring. Jag skickar ut och har kontakt med elever och deras föräldrar. Erbjuder tid till samtal. SYV och Kurator är delaktiga i samtal vid ev. avhopp samt viss uppföljning av dessa elever. Markaryd Antagningssekreterare ansvarar för statistik och folkbokföringsuppgifter. SYV ansvarar för utbildningsinformation. Västervik Jag får uppgifter om avhopp från skolexp och intagningskansliet löpande. Sedan följer jag upp dem. Coachar aktivt ca 20 ungdomar. 3.2 Registrering av ungdomar De flesta kommunerna (18) för någon slags förteckning/register över sina ungdomar som omfattas av informationsansvaret. Övriga har vid kartläggningstillfället inte någon systematisk sammanställning av olika uppgifter som rör KIA. Uppdateringen av förteckningen/registret sker i de flesta fall löpande (12), tre kommuner uppdaterar den varje månad, en kommun varje halvår samt två kommuner en gång om året. Nedan presenteras vilka informationskällor som KIA-verk-samheten använder sig av och hur ofta, för att hålla förteckningen/registret uppdaterad. KIA-handläggarens olika informationskällor Ofta (löpande) Varje månad Varje halvår En gång per år Aldrig S:a Grundskolor i kommunen 2-2 7 9 20 Grundskolor i annan kommun 1 - - 1 18 20 Fristående grundskolor 1-1 4 14 20 Gymnasieskolor i kommunen 14 1 3 2-20 Gymnasieskolor i annan kommun 2 2 5 4 7 20 Fristående gymnasieskolor 7 3 3 2 5 20 Folkhögskolor 4 1 1 1 13 20 Annan skolform: Linnéuniv, Gymn.särskolan - - - 5 15 20 Antagningsenheten för gymnasiet (se nedan) 8-2 7 3 20 Ekonomienheten: fakturakontroll/ike 9 1 4-6 20 Socialtjänsten, egna kommunen 2-5 1 12 20 Arbetsmarknadsenheten, egna kommunen 2-3 1 14 20 Arbetsförmedlingen 2 1 1-16 20 Försäkringskassan - - - - 20 20 CSN - - - 1 19 20 Annan informatör: skolpersonal. BIO-grupp 1, 3 - - 2 15 20 SYV, kanslist 1 BIO-grupp (BuT, IFO, Omsorgen)

10 Hos Antagningsenheten för gymnasieskolan söker/erhåller KIA-handläggarna information om ungdomar som ej påbörjar sina gymnasiestudier. Nedan presenteras i vilka situationer som kan bli aktuella, då man kan fånga upp ungdomar och därigenom hålla förteckningen/registret uppdaterad. Gymnasieantagningen som informationskälla Antal som använder informationskällan Ungdomar som sökt men ej blivit antagna till gymnasieskolan 17 Antagna elever som ej kom till upprop 14 Introduktionsprogrammens elever som ej sökt in till ett gymnasieprogram 14 Får inga/ber inte om några uppgifter från gymnasieantagningen 3 Förutom de formella informationsvägarna/källorna som presenterats ovan så finns det ju mer okonventionella vägar att ta till för att fånga upp ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret. Andra möjliga sökvägar/ informationskällor Ofta (löpande) Varje månad Varje halvår En gång per år Aldrig Information från andra ungdomar/kompisar 4 4 1-11 Egna personliga kontakter 6 2 3 2 7 Kontakt andra professioner /organisationer 5-4 1 10 Information från anhöriga 7-3 2 8 Skvallervägen 6 1-1 12 Facebook 6 1 1-12 Google 4 1-1 14 Information via nätverk 3-1 - 16 Andra sökvägar: Birthday.se, Eniro, 118100, Hitta.se, meddelande från externa skolor 1 1 18 Genom att matcha folkbokföringsregistret med elevregistret kan man fånga upp nyinflyttade ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret. Hur KIA-handläggarna använder sig av folkbokföringsregistret ses nedan. Folkbokföringsregistret som informationskälla Ofta (löpande) Varje månad Varje halvår En gång per år Aldrig Vet ej Ej svarat S:a 5 2 7 2 2 1 1 20 Det finns flera datasystem för att hantera elevregister. Inom Kalmar län använder de flesta (9) KIA-handläggarna IST/Extens, två använder Procapita samt en handläggare använder sig inte av varken Extens eller Procapita. Kronobergs län har en liknande bild, majoriteten (5) av KIAhandläggarna använder sig av IST/Extens, två använder Procapita samt en som ej använder sig av någondera. Övrigt datorstöd som används är de vanliga programmen Word, Excel samt PowerPoint.

11 Datorn som hjälpmedel inom KIAverksamheten Antal som använder resp datasystem/ program Antal använder ej IST/Extens elevregister 14 1 Procapita elevregister 4 1 Övriga program: Microsoft Word 8 12 Microsoft Excel 8 12 Microsoft PowerPoint 4 16 KIA-handläggarnas kommentarer: Vi har register som går att få information ur, t ex interkommunala ersättningar, bidrag till fristående skolor och betygsstatistik men vi har inte någon systematisk uppföljning eller någon sammanställning av olika uppgifter som rör KIA. Skolledarassistenterna/programassistenterna har tillgång till IST/Extens, de sitter även på fakturakollen mm. Ifrån dem får jag uppgifterna om vilka ungdomar som inte är i skolan och som jag skall följa upp. Eftersom jag under Vt 12 blev tilldelad ansvaret med bara 10%, så har jag inte haft möjlighet att jobba med KIA som det skulle behövas. De elever jag under denna termin kommit i kontakt med har varit elever som själv tagit kontakt med mig samt från den gymnasieskola de skrivits ut från. Antalet elever som går i grundskola i annan kommun är i praktiken icke-existerande. Så länge jag varit ansvarig har heller ingen elev hoppat av från grundskolan, men skulle det bli aktuellt är det rektors ansvar att kontakta mig. Varje nytt läsår tar jag kontakt med grundskolorna för att kolla upp om det finns ev överåriga i åk 9. Jag får listor på de ungdomarna som jag sedan har som underlag för att kunna uppdatera mitt bevakningssystem i elevregistret över de ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret. Genom detta förfarande slipper jag merarbetet som detta kan ge när jag senare matchar elevregistret gentemot folkbokföringen. 3.3 Kontakter med/uppföljning av ungdomar En av KIA-handläggarens mer tidskrävande arbetsuppgifter är att få kontakt med de ungdomar som man tidigare via olika informationskällor fått fram och som faller inom ramen för informationsansvaret. Nedan presenteras de kontaktvägar som används samt hur ofta kontakterna tas. Kontaktvägar för den uppsökande verksamheten Ofta (löpande) Varje månad Varje halvår En gång per år Aldrig Genom brev 9 1 6 2 2 Genom Vykort 5 1 - - 14 Genom telefonsamtal 9 2 6-3 Genom e-post 3 1 1-15 Genom hembesök 1 1-3 15 Fysiska möten/kontakter 4 1 3 1 11 Genom tidningsannonser - - - - 20 Egen kommentar: Informationsmaterial om ungdomsuppföljningen som delas ut, info på kommunens hemsida och Facebook

12 Ibland kan det svårt att få kontakt med ungdomarna hur än man försöker. Telefonnummer saknas, de bor ej på folkbokföringsadressen, tillfälligt flyttat och ej folkbokfört sig på den nya adressen etc. På frågan om KIA-handläggarna upplever att det finns ungdomsgrupper som är särskilt svåra att komma i kontakt med så upplever de flesta det (13), tre KIA-handläggare upplever att så inte är fallet och fyra handläggare vet ej. Nedan redovisas KIA-handläggarnas upplevelser. Ungdomsgrupper som är svåra att få kontakt med 1 De som lider av mental ohälsa 2 Utländska inflyttare som inte omfattas av Migrationsverket. 3+4 Elever med en sämre social bakgrund, skoltrötta, mobbade ungdomar, dåligt bemötande av personal på skolan etc 5 De med sämre social bakgrund, droger, ej motiverade etc 6 Omotiverade, dålig social hemmiljö, kriminella etc 7 De med psykisk sjukdom och trassliga hemförhållanden. 8 De som inte svarar eller har någon telefon 9 De som inte har en inre drivkraft, sådana som har lite stöttning hemifrån, sådana som brukar droger, de med neuropsykologiska handikapp 10 Svårt att hitta telefonnummer till en del ungdomar. Bor inte på den adress som finns 11 "Hemmasittare" ungdomar med psykiska besvär som vägrar gå ut. Asylssökande. 12 De som förtillfället inte vill något 13 Ungdomar som sitter hemma Hur ser det då ut i våra kommuner när det gäller antalet ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret? Hur många har vi inte lyckats få kontakt med? Hur många av dessa ungdomar saknar sysselsättning? Uppgifterna nedan är lämnade vid kartläggningstillfället i juni/juli 2012. Kommun Antal ungdomar inom KIA Antal ingen kontakt Antal saknar sysselsättning Elever som gick ut åk 3 med ett samlat betygsdokument Vt 11 Emmaboda 10 2 2 Vet ej Tingsryd 3 1 1 12 Kalmar 80 32 8 ca 30 Borgholm 13 7 2 12 Mörbylånga 17 6 1 9 Torsås 8 6 1 5 Lessebo 16 1 4 11 Nybro 19 6 10 18 Markaryd 3 1 3 7 Vimmerby 25 4 8 12 Alvesta 10 Vet ej 1 3 Vet ej Älmhult 10 2 2 Vet ej Högsby 6 3 3 4 Hultsfred 25 5 10 ca 30 Oskarshamn 36 3 8 32 Växjö 86 4 6 64 Västervik 90 50 2 Vet ej 2 Vet ej Mönsterås 25 De flesta 1 Vet ej 1 5 Uppvidinge 10 10 10 3 Ljungby Vet ej 1 Vet ej 1 Vet ej 1 35 1 Är en av kommunerna som ej har någon ordinarie KIA-handläggare i dagsläget 2 Vi har under året haft kontakt med ca 40 ungdomar i form av coachning så vi har inte haft mer kontakt än skickat info till ca 50 ungdomar

13 Intressant är också frågan om hur många som gått tillbaka till studier och/eller gått till arbete/ praktik av dem som omfattas av informationsansvaret? KIA-handläggarna uppmanades att göra en uppskattning, dvs hur många som under läsåret 2011/2012 antingen gått tillbaka till studier eller till arbete/praktik. Kommun Antal ungdomar inom KIA Tillbaka till studier Till arbete/praktik Emmaboda 10 2 2 Tingsryd 12 2 3 Kalmar 80 7 6 Borgholm 13 1 1 Mörbylånga 17 0 1 Torsås 8 1 1 Lessebo 16 3 12 Nybro 19 2 2 Markaryd 3 1 1 Vimmerby 25 5 9 Alvesta 10 Vet ej Vet ej Älmhult 10 0 2 Högsby 6 0 3 Hultsfred 25 1 12 Oskarshamn 36 1 10 Växjö 86 12 5 Västervik 90 8 21 Mönsterås 25 2 Vet ej Uppvidinge 10 0 0 Ljungby Vet ej 1 Vet ej Vet ej Orsakerna till att ungdomar hoppar av sina gymnasiestudier kan vara av skiftande karaktär, alltifrån felval av program till ohälsa. Nedan följer ett axplock av de orsaker som KIA- handläggarna upplever är orsaker till studieavbrotten. KIA-handläggarnas upplevelse av orsaker till att ungdomar hoppar av gymnasiet Vantrivsel Lång resväg, Tingsryds kommun har många elever som pendlar in till gymnasieskolor i Växjö. Skoltrötta, fel programval, vill ha möjligheten att välja om program nästkommande höst, trivs inte med kompisar/personal Skoltrötta, hög frånvaro ingen ide att gå kvar, möjligheten att välja om/starta om i nytt program, dåligt bemötande bland kamrater/personal, känner att de inte får någon hjälp Omotiverade, dåligt stöd hemifrån, hög frånvaro/sjukdom, upplever att de inte får någon hjälp, uppgivna. Får ej det stöd de behöver, hög frånvaro, omotiverade, uppgivenhet Det är oftast elever med trassliga hemförhållanden eller egen psykisk sjukdom eller något funktionshinder. Motivationsbrist, sjukskrivning Social problematik och/eller psykisk ohälsa Byte av program. Ej motiverade för studier (för någon beroende på att de kan jobba istället och tjäna pengar). Lite stöttning/inga krav hemifrån Kombination av personliga svårigheter, socialt orolig hemmiljö, skoltrötthet, bristande motivation, problem i skolan, svårigheter med inlärning, missbruk etc Fel val av utbildning, studier på annan ort men även personliga orsaker. Högt studietempo, inget stöd hemifrån. Det är svårt att generalisera eftersom det även här rör sig om flera kategorier av elever. Dessa elever har naturligtvis haft problem med skolgången på något sätt, men orsakerna till detta är väsensskilda.

14 Skoltrött. Halkat efter i sina studier och hinner inte komma ikapp. Psykisk sjukdom/diagnos. Problem hemma. Trivs inte med programmet/lärare. Mammaledighet, socialotrygghet, ligger förlångt efter oftast på grund av för låg närvaro, depressioner m.m. Ofta sociala eller psykiska problem Ej studiemotiverade, tråkigt, vill tjäna pengar Psykisk eller fysisk ohälsa, social problematik, elever som inte kommit in på det program de sökt, I kartläggningen ingick även en fråga om vilken kategori av elever som KIA-handläggarna upplever att det är som går ut åk 3 med enbart ett samlat betygsdokument. Den frågan redovisas inte eftersom den ger nästan exakt samma bild som redovisningen ovan. En synbar skillnad fanns dock och det var att fler handläggare inte hade någon uppfattning då de helt enkelt inte hade kännedom om det. Det är inte vanligt att dessa följs upp på samma sätt fastän de enligt skolverket ska ingå i det kommunala informationsansvaret. Det är viktigt att även arbeta förebyggande när det gäller ungdomar som kanske lämnar vissa signaler om att de vill hoppa av gymnasieskolan. Om man fingranskar skollagen och vad den föreskriver om det kommunala informationsansvaret så faller inte de ungdomar som eventuellt är på väg att hoppa av inom ramen för informationsansvaret utan det arbetet ligger mer inom skolans ansvarsområde. Men det är inget som säger att man inte kan samverka/samarbeta. I slutänden så kanske ungdomen hamnar på KIA-handläggarens skrivbord ändå. Men hur vanligt är det att KIA-handläggarna får information om en elev är på gång att hoppa av? Hälften (10) av KIA-handläggare blir informerade och hälften inte. Från vem och hur ofta får KIA info om att en elev är på gång att hoppa av gymnasiet Ofta (regelbundet) Ibland (då och då) Sällan Aldrig Information från Rektorer 1 6 2 1 10 Studie- och yrkesvägledare 5 5 - - 10 Skolexpeditioner - 4 2 4 10 Lärare - 1 3 6 10 Kuratorer 2 3 1 4 10 Skolsköterskor - 1 2 7 10 Från annan: Anhörig, kompisar till eleven, vårdnadshavare - 3-7 10 Får ingen information om det - - - - 10 Total Antal elever som uppskattningsvis finns i riskzonen för studieavbrott efter information från skolorna Kommun Antal elever i riskzonen Hultsfred 10-15 Högsby 3 Växjö Ingen uppfattning Vimmerby 10 Tingsryd 0 Emmaboda 2-4 Nybro 20 Uppvidinge 3 Lessebo 0 Markaryd 0 Total 48-55

15 KIA-handläggarnas kommentarer: Ungdomarna kontaktas vid aktualisering antingen via telefonsamtal, brev eller mejl och fortsatt kontakt bibehålls på det sätt som är mest lämpat i det enskilda fallet. Uppföljning sker främst via telefon eller brev om kontakt inte önskats upprätthållas av ungdomen. Vi sänder ut och delar ut information om ungdomsuppföljningen dels via brev men också via syvare/rektorer m.fl till ungdomen och dennes föräldrar vid ut skrivning samt ett par gånger per termin. Vi har information på kommunens hemsida och facebook. När ungdomarna aktualiseras för avhopp är generellt samtliga utbildningsmöjligheter diskuterade och i många fall också testade. Ofta är det då kontraproduktivt att genast börja tjata på dem om att de ska tillbaka till skolan, även om det naturligtvis är den väg vi önskar att de hade tagit. Ibland måste det finnas en respekt för att utbildning just nu inte är ett gångbart alternativ, och istället att man försöker erbjuda andra insatser. Saker händer snabbt i ungdomarnas värld. Om man är i praktik/arbete eller ej kan ändras över dagen och kan vara lite svårt att alltid ha aktuell information om. 3.4 Samverkan med andra instanser/förvaltningar Att samverka med andra aktörer inom som utom den egna organisationen har betydelse för KIAverksamheten, med tanke på hur vi kan lyckas med att coacha våra ungdomar till en meningsfull sysselsättning. Vilka möjligheter till samverkan finns inom KIA-verksamheterna? Med vem/ vilka samverkar man för att kunna erbjuda lämpliga individuella insatser till ungdomarna? KIA-verksamheternas samverkansaktörer Antal Gymnasieskolor i egna kommunen 14 Gymnasieskolor i annan kommun 5 Fristående gymnasieskolor 5 Folkhögskolor 8 Socialförvaltningen i den egna kommunen 12 Arbetsmarknadsenheten/motsv i den egna kommunen 8 Försäkringskassan 2 Landstinget 2 Samverkar inte med andra aktörer 4 1 Andra samverkansaktörer: Projekt Ramp, Framtid Kronoberg, samverkansavtal med Gyf, arbetsförmedlingen, lokala föreningar, 5 fritidsgårdar, företag 1 Pga hindrande sekretess och samverkansavtal mellan aktuella aktörer och arbetsförmedling Samverkan i våra KIA-verksamheter sker oftast med de egna gymnasieskolorna samt socialförvaltningen men även arbetsmarknadsenheten/motsv och folkhögskolorna har en mer framträdande position. Fyra kommuner samverkar inte med andra aktörer utanför den egna organisationen.

16 Ovan ser vi vilka aktörer som KIA-verksamheterna samverkar med men hur upplever KIAhandläggarna möjligheterna till samverkan med förvaltningarna inom den egna kommunen? Kommun Möjligheter till samverkan Emmaboda Varken bra eller dåligt Tingsryd Ganska bra Kalmar Mycket dåligt 4 Borgholm Mycket dåligt 4 Mörbylånga Mycket dåligt 4 Torsås Mycket dåligt 4 Lessebo Varken bra eller dåligt Nybro Ganska dåligt Markaryd Mycket bra Vimmerby Ganska bra Alvesta Ganska bra Älmhult Ganska bra Högsby Mycket bra Hultsfred Ganska bra 2 Oskarshamn Varken bra eller dåligt 3 Växjö Varken bra eller dåligt Västervik Varken bra eller dåligt 1 Mönsterås Varken bra eller dåligt Uppvidinge Ganska bra Ljungby Ganska dåligt 1 Beror på med vem och om vem det gäller 2 Ansvaret ligger på Arbetsmarknadsenheten och den ligger i sin tur under Socialförvaltningen så det är oproblematiskt. Samverkan med andra förvaltningar är inte särdeles svårt när det gäller ungdomar, alla vill ge ungdomarna en chans. 3 Socialförvaltningen lämnar inga uppgifter och vi får endast allmänna svar. Arbetsmarknadsenheten fungerar bättre 4 På grund av sekretessproblematik och samverkansavtal som ej inbegriper KIA-verksamheten. Arbetsmarknadsenheten något bättre. Nätverksträffar däremot fungerar bra men där sker ingen samverkan på det viset. Att få ett arbete är ett betydelsefullt alternativ för många av våra ungdomar inom KIAverksamheten. Vilka möjligheter till samverkan har KIA med Arbetsförmedlingen inom våra kommuner? 9 KIA-verksamheter samverkar med Arbetsförmedlingen medan 11 gör det inte. Kommentarer från KIA-verksamheter som ej samverkar med Arbetsförmedlingen KIA ingår inte i det samverkansavtal som idag finns och sekretessen sätter stopp för ev annan samverkan Ingen kontinuerlig kontakt. Ett hindrande samverkansavtal mellan AME, Soc och Af samt sekretessproblematiken Vet ej varför ingen samverkan finns Pga sekretessproblem och hindrande samverkansavtal A.F. lämnar inga uppgifter. Vi kan endast förmedla kontakt till A.F. Vi har personliga kontakter med Arbetsförmedlingen Vi har inget samverkansavtal än

17 KIA-verksamheterna som samverkar med Arbetsförmedlingen Inarbetade rutiner Hur fungerar Kommun Samverkansavtal Handlingsplan i verksamheten samverkan Hultsfred Saknas Saknas Saknas Ganska bra 1 Växjö Saknas Saknas Saknas Ganska bra Vimmerby Saknas Saknas Saknas Varken bra eller dåligt Tingsryd Saknas Saknas Finns Varken bra eller dåligt Emmaboda Finns Finns Finns Mycket bra Västervik Saknas Saknas Finns Varken bra eller dåligt 2 Mönsterås Saknas Saknas Saknas Varken bra eller dåligt 3 Lessebo Saknas Saknas Saknas Varken bra eller dåligt Markaryd Saknas Finns Finns Ganska bra 1 Arbetsförmedlingen lokalt och de handläggare som jobbar mot ungdomar har en god förståelse gällande vikten av samarbete med dessa ungdomar. 2 Beror på med vem och vem det gäller 3 Vi har personliga kontakter med arbetsförmedlingen Nio av KIA-verksamheterna har uppgett att de samverkar med Arbetsförmedlingen. De flesta saknar både ett samverkansavtal och/eller en handlingsplan. Hälften saknar dessutom inarbetade rutiner inom verksamheten. Betygen som kommunerna gett Arbetsförmedlingen när det gäller deras samverkan är också ganska varierande. Emmaboda har som ensam kommun gett arbetsförmedlingen det högsta betyget. De är dessutom ensam kommun om att ha ett samverkansavtal, en handlingsplan samt inarbetade rutiner i verksamheten. 3.5 Åtgärder/insatser för ungdomar Ursprungsläget är och skall vara att alla insatser/åtgärder KIA-verksamheterna kan erbjuda aktuella ungdomar skall vara individuellt anpassade. Det är ju skollagens intention. När, var och hur detta sedan sker ser också olika ut i kommunerna beroende på t ex antal gymnasieskolor som finns i kommunen, antalet ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret samt vilka övriga resurser som KIA-verksamheten har till sitt förfogande etc. Nedan redovisas de direkta insatser/åtgärder som KIA-verksamheterna har angett att de kan erbjuda ungdomarna. Insatser/åtgärder som KIA-verksamheterna har möjlighet att erbjuda ungdomarna Antal KIAverksamheter De vanligaste förekommande Studievägledning SYV 18 13 Studier - Introduktionsprogrammen 16 11 Studier på Folkhögskola 7 - Studier på Komvux 10 3 Praktik inom Introduktionsprogrammet 17 12 Praktik utom Introduktionsprogrammet 8 2 Sysselsättning i annan kommunal verksamhet 5 2 Arbetsprövning 3 - Samtal/coachning råd/stöd 12 3 Ungdomscoach/jag-stärkande aktiviteter 5 1 Förmedla kontakt med Arbetsförmedlingen 17 4 Förmedla kontakter med socialförvaltningen 13 2 Förmedla kontakter med företag 8 1

18 I uppföljningssamtalet/mötet med ungdomarna kan det komma fram att andra typer av stödåtgärder/insatser kanske behöver sättas in. Sådana insatser som kanske inte faller inom KIAhandläggarnas kompetensområde men som ungdomen kanske behöver ha lite extra stöd/hjälp med. Nedan redovisas KIA-handläggarnas svar på några sådana insatser och hur ofta KIAverksamheterna erbjuder dem. Övriga stödinsatser Ofta Ibland Sällan Aldrig Coachning råd/stöd 8 5 1 6 Psykosocialt stöd (samtal kurator/psykolog etc.) 2 6 4 8 Förmedla kontakt med skolsköterska 1 3 6 10 Förmedla kontakt med Hälsocentral 0 2 7 11 Förmedla kontakt med ungdomsmottagning 0 1 8 11 Introduktionsprogrammen är en av de flesta KIA-verksamheters starkaste verktyg, dvs att kunna erbjuda studier i en mer individuellt anpassad form alternativt att kunna erbjuda praktik eller kanske en kombination av dem båda. I den nya Skollagen står beskrivet att en elev som är behörig till ett nationellt program i princip inte är behörig till Introduktionsprogrammen om inte synnerliga skäl föreligger. Med synnerliga skäl avses i skollagen t ex att en elev trots anpassningar och kraftfulla insatser från skolans sida står i begrepp att helt avbryta sina studier i gymnasieskolan och yrkesintroduktion eller individuellt alternativ framstår som de enda alternativen till detta. Hur ser det ut i våra kommuner inom Kronobergs- och Kalmar län? Hur många av ungdomarna som omfattas av informationsansvaret vid kartläggningstillfället är inte behöriga till Introduktionsprogrammen? Antal ungdomar inom KIA Kommun som inte är behöriga till Introduktionsprogrammen (IM) Emmaboda 0/10 Tingsryd 0/12 Kalmar 25/80 Borgholm 6/13 Mörbylånga 6/7 Torsås 4/8 Lessebo 8/16 Nybro 10/19 Markaryd 2/3 Vimmerby 10/25 Alvesta 3/10 Älmhult 1/10 Högsby 3/6 Hultsfred 3/25 Oskarshamn 3/36 Växjö 27/86 Västervik Vet ej Mönsterås 5/25 Uppvidinge 0/10 Ljungby Vet ej Total 116

19 Vilka åtgärder/insatser erbjuds då ungdomarna som inte är behöriga till Introduktionsprogrammen? Nedan redovisas de insatser som erbjuds av KIA-verksamheterna. Insatser/åtgärder som erbjuds ej behöriga ungdomar Antal Studievägledning SYV 14 Studier på Komvux 6 Praktik utom Introduktionsprogrammet 9 Studier på Folkhögskola 5 Sysselsättning i annan kommunal verksamhet 4 Arbetsprövning 2 Samtal/coachning råd/stöd 9 Ungdomscoach/jag-stärkande aktiviteter 2 Förmedla kontakt med Arbetsförmedlingen 9 Förmedla kontakter med socialförvaltningen 7 Förmedla kontakter med företag 4 KIA-verksamheten har inget att erbjuda dem som inte är behöriga till Introduktionsprogrammen 5 1 Vi erbjuder alla KIA-ungdomar möjligheten att studera vid introduktionsprogrammen 3 2 1 Kommunerna: Ljungby, Kalmar, Borgholm, Torsås, Mörbylånga 2 Kommunerna: Lessebo, Mönsterås, Emmaboda Det har visat sig att huvudmän för gymnasieutbildningarna i vårt land har olika tolkningar på begreppet Synnerliga skäl när det gäller behörigheten till Introduktionsprogrammen. I vissa kommuner anses ett studieavbrott från gymnasiet är skäligt nog för att tolkas som ett synnerligt skäl. Hur tolkas begreppet i våra kommuner? Kommun Alla är behöriga Ett studieavbrott är ett tillräckligt skäl Medicinska hälsoskäl (bestyrkta) Psykiska hälsoskäl (bestyrkta) Svår social situation (bestyrkt) Annat kriterie/skäl Emmaboda X - - - - - Tingsryd X - - - - - Kalmar - - X X X - Borgholm - - X X X - Mörbylånga - - X X X - Torsås - - X X X - Lessebo - X - - - - Nybro X X X X X 3 Markaryd - - X X X X 3 Vimmerby - - X X X - Alvesta - - - - - X 3 Älmhult - - - - - X 3 Högsby X - - - - - Hultsfred X - - - - Oskarshamn - - X X X - Växjö - - X X X - Västervik - - - - - X 1 Mönsterås - - - - - X 4 Uppvidinge X - - - - - Ljungby - - - - - X 2 Total 5 2 9 9 9 7 1 Vi har inga generella regler utan det sker en individuell prövning 2 När alla andra vägar och stödinsatser är prövade 3 Ej angivit vilket eller vilka andra kriterier/skäl 4 Efter beslut av rektor

20 Att ungdomar tackar nej till ett erbjudande är ej ovanligt men hur ofta det förekommer det och hur svarar KIA-verksamheterna på det kan vi se i tabellerna nedan. Förekomst av ett nej tack till ett erbjudande Antal Mycket ofta 4 Ganska ofta 6 Ibland 6 Sällan 1 Aldrig 0 Vet ej 3 Total 20 KIA:s hantering av ett nej tack till ett erbjudande Antal Erbjuder andra insatser 3 Försöker vid ett senare tillfälle 15 KIA-verksamheten gör ingenting 2 Total 20 3.6 Redovisning/återrapportering Som vi har sett inledningsvis i rapporten (sid 7) så är KIA-verksamheten oftast placerad inom skolans värld och därigenom ibland ganska långt ifrån instansen som har huvudansvaret för det kommunala informationsansvaret. Av den anledningen är det ju av vikt att en regelbunden återrapportering sker så att kommunansvariga kan hålla sig informerade om hur ungdomarna är sysselsatta enligt det som skollagen föreskriver. Till vem återrapporterar KIA sitt uppföljningsresultat? På vilket sätt och hur ofta återrapporteras det? Vad rapporteras? Vad händer med rapporten/informationen sedan, når informationen ut till de kommunansvariga eller stannar det kvar inom den egna förvaltningen/motsv? KIA:s uppföljningsresultat rapporteras till Antal Gymnasieförvaltning/gymnasiechef 3 3,4 Gymnasienämnd (politiker) 1 Rektor 6 1,2,3 Gymnasieförbundets styrelse (politiker)/förbundschef 4 Återrapporterar till annan: 5 Barn och utbildningsnämnden 4 Nätverksträff några gånger per år 1 Skolchef 3 Utbildning och kulturnämnden 2 Barn och utbildningsförvaltningen Redovisar/återrapporterar ej 6 1 Rapporterar både till Rektor och en nätverksgrupp 2 Rapporterar både till Rektor och Utbildning och kulturnämnden 3 Rapporterar till Gymnasieförvaltning/gymnasiechef, rektor, skolchef 4 Rapporterar till Gymnasieförvaltning/gymnasiechef och Barn och utbildningsnämnden

21 KIA-verksamheternas rapporteringssätt och frekvens Kommun Muntlig presentation Statistik rapport Terminsrapport Läsårsrapport Handlingsplan Annat sätt Redovisar/ återrapporterar ej Emmaboda - - - X - - - Tingsryd X X X - - - - (1g/termin) (1g/termin) (1g/termin) Kalmar X - X - - - X (Ht) (1g/år) Borgholm X - X - - - X (Ht) (1g/år) Mörbylånga X - X - - - X (Ht) (1g/år) Torsås X - X - - - X (Ht) (1g/år) Lessebo X 3 - - - - - - Nybro X - X - - - - (1g/år) (1g/år) Markaryd - X - X - - - (1g/år) Vimmerby - - - - - X 1 - Alvesta - - - - - - X Älmhult - - - - - X Högsby - - - - - - X Hultsfred - - - - - - X 4 - - X - X - - Oskarshamn (1g/termin) (1g/termin) Växjö X 2 - - - - - - X - - - - - - Västervik (1g/termin) Mönsterås - - - - - - X X - - - - - - Uppvidinge (1g/termin) Ljungby X Total 10 6 3 6 1 1 6 1 Uppgifter efterfrågas ibland vid kvalitetsredovisningar, oftast 1 gång per år 2 Har ingen bestämd tidsintervall, det sker löpande 3 Rapporterar då nätverksgruppen träffas några gånger om året 4 Återrapportering/redovisning sker generellt ej, däremot har det hänt att skolledning önskar diskutera uppföljnings/informationsansvaret. Statistik förs oavsett och arkiveras. Innehåll i KIA:s redovisning/återrapportering Antal Antal ungdomar (avhopp) 12 Kommuntillhörighet 7 Kön 6 Ålder 11 Antal kontakter 4 Antal som behöver hjälp/stöd 8 Avbrottsskola 5 Avbrottsprogram 5 Resultat av kontakterna 6 Ungdomarnas sysselsättning 8 Ingen sysselsättning 6 Åtgärder insatser 4 Ingen kontakt 8 Behörighet till Introduktionsprogram 4 Redovisar/återrapporterar ej 6

22 KIA-informationens öde efter återrapporteringen Antal Diskuteras vidare för eventuella ytterligare åtgärder/insatser för ungdomarna/kia 2 Till Kommunstyrelsen för yttrande/för kännedom 0 Tillbaka till gymnasieskolorna för diskussion/för kännedom 1 1 Läggs till handlingarna 9 1,2 Arkiveras 1 2 Vet ej 3 Redovisar/återrapporterar ej 6 1 En KIA-handläggare har angett att rapporten går tillbaka till gymnasieskolorna för diskussion/för kännedom 2 En KIA- handläggare har angett att rapporten läggs till handlingarna för att sedan arkiveras 3.7 KIA-handläggarnas upplevelse av KIA-verksamheten Hittills har kartläggningsredovisningen mest beskrivit hur KIA-verksamheten är organiserad, hur man arbetar praktiskt och administrativt inom som utom verksamhet, vilka resurser det finns när det gäller åtgärder/insatser inom projektets 20 kommuner. Dessa beskrivningar är helt klart olika beroende på hur stor KIA-verksamheten är och hur väl utbyggd den är i kommunen etc. Att kunna ge en beskrivning av hur verksamheten i realiteten fungerar så är det nog KIA-handläggarna själva som är bäst lämpade för den uppgiften. KIA-handläggarnas upplevelse av att veta vilka ungdomar som omfattas att få kontakt med de ungdomar som omfattas att erbjuda rätt individuell åtgärd att ekonomin är för begränsad att sekretessbestämmelserna skapar problem att bestämmelserna om informationsansvaret är otydliga att få information från/samverka med de egna skolorna (rektor/syv/kurator etc) möjligheten att samverka pga andras bindande samverkansavtal att ansvarsfördelningen är otydlig att det politiska intresset är lågt Nej, inga svårigheter Ja, mindre svårigheter Ja, stora svårigheter 11 6 3 0 12 8 2 10 8 3 10 7 5 9 6 5 10 5 11 6 3 10 4 6 5 10 5 4 9 7 56 86 58

23 KIA-handläggarnas upplevelse av hur kommunen hanterar informationsansvaret att samla in information om vilka ungdomar som omfattas Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt 3 11 1 1 4 att få kontakt med ungdomarna 0 7 3 8 2 att erbjuda lämpliga individuella åtgärder 1 5 5 1 8 att samverka över förvaltningsgränserna 0 4 6 4 6 4 27 15 14 20 31 15 34 3.8 Ett axplock från KIA-handläggarnas kommentarer * Vi är för få som arbetar med de här ungdomarna! (Västervik) * KIA-ansvaret är något förvaltningen vid flera tillfällen velat utveckla, men ekonomin har begränsat oss. (Alvesta) * Det ligger i själva sakens natur att det inte alltid är lätta att nå eller nå fram till ungdomar som är avhoppade och skoltrötta; att det finns mindre svårigheter att nå fram är inte konstigt. Ungdomar är också mycket rörligare i dag, över kommun, läns- och landsgränser, så att det inte alltid är lätt att veta var de faktiskt bor bidrar till en viss eftersläpning i kunskapen, många ungdomar flyttar helt enkelt härifrån eftersom vi är en avfolkningsbygd. Att det politiska intresset för frågan är lite lågt i kommunen är inte konstigt eftersom det inte rör sig om enormt stora mängder ungdomar och det finns än dock en del åtgärder att sätta in. Vårt problem är snarare att det inte finns arbete ens till dem som gått ut gymnasiet med fullständiga betyg...det drabbar naturligtvis dessa ungdomar än hårdare. Vad gäller ekonomin finns det ingen som helst budget för att arbeta med dessa ungdomar. Det gäller å andra sidan många kommunala verksamheter och pengar är kanske inte den mest avgörande faktorn här. Då det är vanligt att en åtgärd som föreslås för avhoppade ungdomar är att stoppa tillbaks dem in i skolan vill jag anlägga ett annat perspektiv: avhoppen är ofta endast kulmen på en process som pågått i många år och är inte heller något som kan lösas genom att tvinga ung-domar tillbaka in i utbildning; varför skulle ungdomen vilja återgå till en miljö som denne ofta vantrivts i och som ofta är förknippad med misslyckande och bekymmer? Vi behöver inse att det aldrig någonsin kommer att bli så att alla klarar skolan och anpassa alternativ för dem som inte gör det, efter deras möjligheter och förutsättningar. (Hultsfred) * Eftersom det inte för närvarande finns någon person som arbetar med frågan så fungerar ju ingenting. Nu kommer det att startas en arbetsgrupp som förhoppningsvis påbörjar ett arbete kring ungdomarna. (Mönsterås) * Vi saknar tyvärr en KIA-handläggare i vår kommun. Det är inte heller utrett och tydliggjort var ansvaret skall ligga. (Ljungby) * Som tidigare berättats så har jag lite tid till förfogande och fick ansvaret tilldelat mig Vt 12. En önskan är att vår kommun avsätter mer tid och att den framtida KIA-handläggaren finns utanför skolan. Ser fram emot att ta del av projekt PlugIn framöver. (Alvesta)

24 4. SAMMANFATTNING OCH LITE DISKUSSION I denna kartläggning har samtliga 20 kommuners KIA-handläggare besvarat webbenkäten. Vid sammanställningen av enkäten visar det sig att tre KIA-handläggare egentligen inte har som ordinarie uppgift att handlägga dessa frågor, man har ingen regelrätt KIA-verksamhet. Det är en kommun i Kalmar län och två kommuner i Kronobergs län. I och med det så finns det en del frågetecken. Kommunerna och deras KIA-organisation Kommunernas storlek skiljer sig markant både till yta och innevånare. När det gäller folkbokförda ungdomar mellan 16-20 år, dvs den åldersgrupp som kan falla inom ramen för en kommuns kommunala informationsansvar (KIA) är spännvidden stor, alltifrån 177 ungdomar (Högsby kommun) till 4431 ungdomar (Växjö kommun). Eftersom det är denna åldersgrupp som KIA-kartläggningen handlar om så får detta också ge en spegelbild av kommunernas storlek (juni/juli 2012) och kanske till och med KIA-verksamhetens omfattning. Majoriteten av kommunerna (11/20) har en nämnd som huvudansvarig för KIA-verksamheten och i de flesta fall är det en nämnd som inbegriper utbildningsfrågor. Det finns en osäkerhet hos åtta av kommunerna om vilken politisk instans som har huvudansvaret för det kommunala informationsansvaret. På frågan om det fanns en handlingsplan upprättad inom verksamheten, dvs en handlingsplan för KIA-arbetet med ungdomar 16-20 år har knappt hälften (9) av länens 20 kommuner utarbetat en sådan. Följdfrågorna till de kommunerna som har upprättat en handlingsplan handlar om den innehåller konkreta och uppföljningsbara mål, om handlingsplanen är politiskt fastställd och av vilken instans. Ju längre man kommer i följdfrågornas svar ju mer osäkra blev de. Att genomföra kvalitetssäkring/utvärdering av en verksamhet är idag inget nytt utan snarare ett måste. När det gäller de kartlagda kommunerna så verkar det som om kommunerna inte fullt ut genomför några kvalitetsuppföljningar när det gäller hur kommunen egentligen arbetar med att samla in information om och arbetet med att erbjuda åtgärder till de ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret enligt skollagen. 70% av kommunerna har under de senaste 2 åren inte genomfört någon utvärdering/kvalitetsuppföljning av KIA-verksamheten. KIA-verksamheten och dess KIA-handläggare KIA-verksamheternas struktur variera ganska mycket mellan kommunerna. Vad som tydligt framkommer i kartläggningen är KIA-handläggarnas yrkesbakgrund, tjänstgöringsgrad för uppdraget, antalet ungdomar som faller inom det kommunala informationsansvaret, ensam ansvarig för verksamheten eller delar den med andra inom kommunen, KIA-verksamhetens placering, ledarskapet i det praktiska arbetet skiljer sig markant. När det gäller KIA-verksamhetens placering så är det 13 kommuner som placerat verksamheten på en gymnasieskola och resterande inom olika förvaltningar. Rektor för gymnasieskola och rektor för Introduktionsprogram (IM) står för det praktiska ledarskapet i 10 av kommunerna och i de övriga kommunerna är det förvaltningschefer av olika slag samt två som inte har någon ledare. Tittar man på KIA-handläggarnas yrkesbakgrund så är den också ganska skiftande. Inom de 20 kommunerna finns handläggare med SYV-funktionsbakgrund, lärarbakgrund, arbetsmarknadssekreterare, rektor, kurator, administratör samt fritidsledare.

25 Intressant är att se vilken tjänstgöringsgrad KIA-handläggarna har för sitt uppdrag i förhållande till hur många KIA-ärenden verksamheten har. Den bilden kan också ställas i förhållande till hur många ungdomar som kommer tillbaka till studier/arbete. Har man mer tid för uppdraget ju mer tid kan man lägga på coachning/motiverande samtal med ungdomarna och få dem tillbaka till studier/arbete eller en annan meningsfull sysselsättning. Vi skall ha i åtanke att det är efter läsårets sluts siffror vi tittar på. Under höstterminen har handläggarna betydligt fler KIA-ärenden som skall följas upp. Som kan ses i tabellen på sidan 8 är finns det en skillnad mellan kommunerna vad gäller KIAhandläggarnas tjänstgöringsgrad för uppdraget. Alltifrån att det ingår i ordinarie tjänst som SYV (0%) till heltidstjänst enbart för KIA-uppdraget. Växjö och Västerviks kommuner är de som lagt störst tjänstgöringsgrad på sina KIA-handläggare. Att observera är också att Västervik har en anställd ungdomscoach vilken får färdiga listor på ungdomarna som faller under KIA-verksamheten, det är ytterligare någon/några som gör allt förarbete. Kopplar vi detta lite ovetenskapligt till handläggarnas uppskattning av hur många ungdomar de under det sista läsåret har lyckats få tillbaka till studier eller arbete/praktik (s 13) så ser vi också att det är Västervik som fått flest ungdomar tillbaka till studier/arbete/praktik. Varje ungdom som vi kan få tillbaka till studier eller till arbete är en vinst. Bilden som vi får fram här leder naturligtvis till frågan om detta kanske är framtidens arbetsätt för KIA-verksamheterna, dvs administrativ personal centralt plockar fram alla ungdomar i en kommun som faller under informationsansvaret enligt skollagen och sedan tar en ungdomscoach hand om den uppsökande och coachande verksamheten. Här kan t o m mindre närliggande kommuner samverka om en sådan resurs. De flesta kommunerna (18) för någon slags förteckning/register över sina ungdomar som omfattas av informationsansvaret. Övriga har vid kartläggningstillfället inte någon systematisk sammanställning av olika uppgifter som rör KIA. Uppdateringen av förteckningen/registret sker i de flesta fall löpande (12), tre kommuner uppdaterar den varje månad, en kommun varje halvår samt två kommuner en gång om året. KIA-handläggarnas olika informationskällor/sökvägar för att fånga upp ungdomar som kan falla under informationsansvaret är ganska desamma. Mest förekommande är gymnasieskolor i den egna kommunen (20), antagningsenheten (17), fristående gymnasieskolor (15), ekonomienheten (14), gymnasieskolor i annan kommun (13). Sedan har vi de mer okonventionella informationskällorna/sökvägarna där de mest förekommande är bl a egna personliga kontakterna (13), information från anhöriga (12), kontakt med andra professioner/organisationer (10). Facebook och Google användes dock inte av så många. En annan viktig informationskälla/sökväg är Folkbokföringsregistret. Här går det att fånga upp nyinflyttade ungdomar som faller inom ramen för informationsansvaret. 16/20 handläggare använder sig av denna informationskälla och de flesta använder sig av registret en gång per halvår. Det finns flera datasystem för att hantera elevregister. Av våra 20 kommuner använder 14 sig av IST/Extens och 4 Procapita. Två handläggare använder sig inte av något elevregister. Andra program som används i KIA-arbetet är de vanliga Microsoft Word, Excel och Powerpoint. En av KIA-handläggarens mer tidskrävande arbetsuppgifter är att få kontakt med de ungdomar som man tidigare via olika informationskällor fått fram och som faller inom ramen för informationsansvaret. De vanligaste sätten är de mer traditionella såsom genom brev, telefon och fysiska möten och vanligaste är att man gör detta löpande (ofta) under läsåret. Ibland kan det svårt att få kontakt med ungdomarna hur än man försöker. Telefonnummer saknas, de bor ej på folkbokföringsadressen, tillfälligt flyttat och ej folkbokfört sig på den nya adressen etc.