Landrapport från Sverige NBO:s styrelsemöte 29 maj 2012 i Malmö



Relevanta dokument
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE

Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Kommittédirektiv. Utveckla hyresrättens förutsättningar. Dir. 2011:108. Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011

Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark

Landrapport Sverige NBO-styrelsen 7-8 mars 2011 i Malmö

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Förhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling under 2019

Kommittédirektiv. Ekonomiska och juridiska förutsättningar för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Dir. 2006:94

nya bostäder under nästa mandatperiod

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

Boverkets indikatorer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Gällande lagar och regler

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017

Bostadsrätt från A till Ö

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte november 2012 i Göteborg

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

Hängmatteläge på bostadsmarknaden

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Promemoria. Ökad privatuthyrning av bostäder. Promemorians huvudsakliga innehåll

Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Pressmeddelande från SCB

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Riksförsäkringsverkets författningssamling

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

En skattereform för hyresrätten

Ordlista. Andelstal. Andrahandsuthyrning

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Från ord till handling

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

En god bostad till en rimlig kostnad

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Landrapport från Sverige NBO:s styrelsemöte 20 juni 2011 i Reykjavik

Länsstyrelsen en samlande kraft

Ökat utbud av småhus. Tecken på prisstabilisering. Såld på 2-5 veckor. Barnfamiljer mest aktiva på marknaden just nu

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

Nr Allt fler tror på stigande priser och ökad efterfrågan. Barnfamiljer mest aktiva på marknaden just nu

Remiss - Nya skatteregler för företagssektorn

Kommittédirektiv. Tillval och frånval vid hyra av bostadslägenhet. Dir. 2008:20. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2008

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Inledning om penningpolitiken

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Bolånemarknaden i Sverige

Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Att hyra ut till en inneboende

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Inledning om penningpolitiken

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Inför Riksbanken: Sportlov

Transkript:

Landrapport från Sverige NBO:s styrelsemöte 29 maj 2012 i Malmö Nyckeltal för Sverige maj 2012 BNP-utvecklingen 1,1 % Inflationstakt 1,5 % Arbetslöshet 7,7 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år 22 500 Antal bostäder nästa år 24 000 NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer www.nbo.nu

Ekonomisk utveckling BNP-utvecklingen Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,1 procent fjärde kvartalet 2011 jämförd med motsvarande kvartal 2010. Fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2011 minskade BNP med 1,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,7 procent. De flesta delposter såsom livsmedel och fritid och underhållning visade en positiv utveckling. Detta motverkades bland annat av lägre uppvärmningskostnader för bostäder till följd av det milda vädret. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 0,3 procentenheter till BNPutvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 2,2 procent. Investeringar inom bygg- och anläggningsinvesteringar samt programvaror bidrog i hög grad till uppgången. Noterbart var att investeringar inom nybyggnation av småhus sjönk med 16 procent. Exporten ökade med 0,6 procent och importen med 1,6 procent. Svensk exportutveckling påverkades av det osäkra internationella läget. Nettoexporten utvecklades negativt för första gången sedan andra kvartalet 2010 och drog ner BNPutvecklingen med 0,4 procentenheter. Produktionen inom näringslivet ökade med 1,6 procent. De varuproducerande branscherna minskade med 1,0 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 3,0 procent. Inom varuproduktionen var utvecklingen fortsatt stark inom bygg- och anläggningsindustrin. Källa: http://www.scb.se/pages/pressrelease 329870.aspx Inflationstakten minskar Inflationstakten var 1,3 procent i april, vilket är en nedgång från mars då den var 1,5 procent och februari då den var 1,9 procent. Från mars till april ökade KPI med i genomsnitt 0,2 procent. Under samma period förra året ökade KPI med 0,4 procent. Inflationen enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 1,0 procent i april. Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, sjönk till 1,3 procent i april från 1,5 procent i mars. Den största effekten på inflationstakten i april hade högre boendekostnader (2,7 procent) som bidrog uppåt med 0,7 procentenheter. Inom gruppen boendekostnader påverkade i sin tur högre räntekostnader (12,6 procent) och det senaste årets hyreshöjningar (2,5 procent) med 0,5 respektive 0,3 procentenheter. Lägre el- och bränslekostnader (-4,3 procent) motverkade delvis höjningarna; priset på hushållsel har sjunkit med 5,8 procent från april 2011 till april 2012, vilket bidrog nedåt med 0,3 procentenheter. Källa: http://www.scb.se/pages/product 33769.aspx, http://www.scb.se/pages/pressrelease 333611.aspx - 2

Arbetslöshet: Ökad sysselsättning bland kvinnorna I mars 2012 var 4 643 000 sysselsatta i åldern 15-74 år. Jämfört med samma period förra året är det en ökning med 78 000 varav 74 000 kvinnor. Antalet arbetslösa var 389 000 och motsvarar en arbetslöshet på 7,7 procent. Antalet arbetade timmar ökade med 2,3 procent jämfört med mars 2011. Säsongrensade data visar på en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet bland kvinnorna. Även på kort sikt har arbetslösheten minskat. SCBs senaste mätning (mars 2012) var arbetslösheten 7,7 jämfört med 8,0 vid mättillfällen innan. Källa: http://www.scb.se/pages/pressrelease 332689.aspx Reporäntan oförändrad på 1,50 procent Efter den kraftiga inbromsningen i svensk ekonomi mot slutet av förra året syns nu vissa ljusglimtar. Samtidigt är inflationen låg och väntas vara låg även under det närmaste året. För att understödja återhämtningen behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent. Riksbanken motiverar sitt beslut så här: Svensk BNP föll under det sista kvartalet i fjol, vilket hängde samman med en mycket svag exportutveckling. Men nu finns det tecken på att utsikterna ljusnat och att exporten och den inhemska efterfrågan i svensk ekonomi åter ökar. Stämningsläget bland hushåll och företag är mer positivt och varuexporten har ökat under den senaste tiden. Tillväxten i svensk ekonomi blir dock relativt långsam i år för att sedan ta bättre fart under 2013. Den svaga ekonomiska utvecklingen gör avtryck på arbetsmarknaden och arbetslösheten stiger något den närmaste tiden. Inflationen är låg, vilket beror på att kostnadstrycket varit lågt och att kronan har stärkts under de senaste åren. Inflationen kommer att vara fortsatt låg det närmaste året. Men kostnadstrycket ökar och bidrar till att inflationen stiger mot 2 procent under 2013. För att understödja återhämtningen behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1,50 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå drygt ett år framöver. Därefter, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan utveckling för reporäntan bidrar till att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå. Källa: http://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/press-ochdebatt/pressmeddelanden/2012/reporantan-oforandrad-pa-150-procent/ 9 500 000 invånare Den 3 maj var en milstolpe i svensk historia då vi passerade 9,5 miljoner invånare. Sedan den augusti 2004, då vi passerade 9 miljoner, har den årliga folkökningen varierat mellan 36 000 och 84 000 personer. Den snabbaste ökningen från miljon till miljon skedde mellan 1950 och 1969 när folkmängden ökade från 7 till 8 miljoner. Inom ett decennium beräknas folkmängden nå 10 miljoner. Om så blir fallet kommer denna ökning från miljon till miljon att bli den snabbaste som skett i Sveriges historia. Källa: http://www.scb.se/pages/pressrelease 333252.aspx - 3

Bostadsmarknad Bostadsbyggandet på fortsatt låg nivå Under förra året färdigställdes totalt 20 064 bostadslägenheter i nybyggda hus. Det är en ökning med tre procent jämfört med 2010. De färdigställda lägenheterna fördelade sig på 7 477 i småhus och 12 587 i flerbostadshus. Antalet färdigställda lägenheter i småhus minskade med 16 procent men ökade i flerbostadshus med 18 procent. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus 1951 2011 I Stor-Göteborg minskade bostadsbyggandet med 29 procent medan det i Stor- Stockholm och Stor-Malmö ökade med 13 respektive 30 procent. Som andel av det totala byggandet svarar de tre storstadsområdena tillsammans för 56 procent (2010: 55 procent) och riket i övrigt för 44 procent (2010: 45 procent). I de nybyggda flerbostadshusen 2011 var antalet lägenheter med bostadsrätt 6 439 eller 51 procent (2010: 48 procent). 6 085 lägenheter eller 48 procent var upplåtna med hyresrätt (2010: 51 procent). Ägarlägenheter är en ny boendeform i flerbostadshus sedan 1 maj 2009. Under 2011 färdigställdes 63 ägarlägenheter (2010: 85 ägarlägenheter). Källa: http://www.scb.se/pages/pressrelease 333352.aspx Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet. Det är något färre bostäder än tidigare prognos. Nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktion tappade fart under andra halvåret 2011, efter en viss återhämtning under 2010. Med stöd av uppgifter från kommunerna beräknas 22 500 bostäder påbörjas under 2012. Först under 2013 kan en viss ökning i bostadsbyggandet förväntas. Med antagande av ett förbättrat läge för svensk ekonomi kan siffran för 2013 sättas till 24 000 lägenheter. Källa: http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2012/indikatorermaj-2012.pdf - 4

Ungas boendeutgifter ökar Unga lägger nästan en tredjedel av den disponibla inkomsten på boendet. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Det visar Boverkets rapport Ungdomars boende lägesrapport 2012. Den disponibla inkomsten och boendeutgifternas storlek har stor betydelse för ungdomars möjligheter att skaffa sig eget boende och för att på sikt kunna behålla bostaden. Boendeutgifternas andel av den disponibla inkomsten sjönk från 28 till 25 procent mellan åren 1999 och 2008, men har nu åter igen börjat stiga och uppgick år 2010 till 29 procent. Siffrorna är ett genomsnitt och gäller för unga, 20 25 år, som har flyttat hemifrån. Det handlar om såväl hyres- som inkomstutvecklingen. Källa: http://www.boverket.se/om-boverket/nyheter/ungas-boendeutgifter-okar/ Småhuspriserna fortsätter att sjunka Småhuspriserna sjönk med 1 procent på riksnivå mellan de två senaste tremånadersperioderna (februari april 2012 jämfört med november 2011 januari 2012). På årsbasis, den senaste tremånadersperioden (februari april 2012) och motsvarande period ett år tidigare (februari april 2011), har priserna sjunkit med 4 procent. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i landet var drygt 2 miljoner kronor under den senaste tremånadersperioden. Källa: http://www.scb.se/pages/pressrelease 333326.aspx Tillskott av lägenheter genom ombyggnad minskar Under 2011 tillkom 1 677 lägenheter genom ombyggnad av flerbostadshus vilket innebär en minskning med 3 procent mot 2010 då nettotillskottet av lägenheter var 1 734 lägenheter. Nettotillskottet 2011 uppstod främst genom att lokaler byggdes om till bostadslägenheter (1 383 st), genom inredning av vindar till bostadslägenheter (188 st) och genom till- och påbyggnad (194 st), medan övriga ombyggnadsåtgärder gav en nettominskning av antalet lägenheter. Källa: http://www.scb.se/statistik/bo/bo0102/2011a01/bo0102_2011a01_sm_bo21sm1 201.pdf Rivning av flerbostadshus ökar Under 2011 påbörjades rivning av 768 lägenheter i flerbostadshus. Detta innebär en ökning med 55 procent mot 2010 då 495 lägenheter revs. Av de rivna lägenheterna 2011 ägdes 87 procent av kommunerna eller allmännyttiga företag, 69 procent revs på grund av uthyrningssvårigheter och 69 procent var byggda efter 1950. Källa: http://www.scb.se/statistik/bo/bo0102/2011a01/bo0102_2011a01_sm_bo21sm1 201.pdf - 5

Bostadspolitik Bostadspolitik lyfts i regeringens vårproposition Bostadspolitiken är ett av de sex områden som regeringen fokuserar på i årets ekonomiska vårproposition. Man framhåller bostadsmarknadens stora betydelse för tillväxten och pekar särskilt på att det är viktigt att det finns hyreslägenheter. Möjligheten att hyra är central, skriver regeringen. Regeringen lyfter fram hyresrättens betydelse och anser att den säkerställer goda boendevillkor utan ekonomiskt risktagande eller krav på eget kapital för enskilda. Bostäder med hyresrätt har traditionellt sett stått för en mer flexibel form av boende och de fyller en viktig funktion i att förenkla rörligheten för unga och nyetablerade, men också som ett alternativ för dem som inte kan eller vill köpa ett eget boende. Regeringen understryker också att dagens regelverk med ett starkt skydd för hyresgästens rättigheter och en etablerad hyresförhandlingsmodell är bra. Bostadsmarknaden går inte att likställa med andra marknader eftersom det handlar om människors hem, skriver man. Ordning och reda ska bevaras på bostadsmarknaden. En fri prissättning är inte aktuell. Dagens system skapar förutsägbarhet för såväl hyresgästen som hyresvärden och ger trygghet i boendet. Sänkt fastighetsavgift Fastighetsavgiften för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) sänks från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet. Takbeloppet per lägenhet i flerbostadshus sänks från ca 1400 kronor till ca 1200 kronor. Förlängd tid för avgiftsfrihet vid nybyggnation För nybyggda bostäder ska ingen fastighetsavgift tas ut under de första 15 åren. Idag råder avgiftsfrihet i fem år och därefter tas halv avgift ut under de följande fem åren. Förändringen ska gälla för byggnader som färdigställs från och med i år. Ökad nybyggnation ska stimuleras Regeringen framhåller att det finns ett behov av att öka nybyggnationen av hyresrätter. Se mer information nedan. Uthyrning av privatbostäder ska stimuleras Regeringen vill också stimulera ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet för att på kort sikt öka utbudet av bostäder. Se mer information nedan. BKN uppgår i Boverket Regeringen avser att under år 2012 avveckla Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och överföra den verksamhet som nämnden bedriver till Boverket. Regeringen vill med detta skapa förbättrade förutsättningar för en stark analysfunktion på bostadsområdet genom att myndigheternas respektive kompetenser sammanförs. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2012/apr/sidor/hyresr%c3%a4tten-lyftsi-v%c3%a5rpropositionen.aspx - 6

Beskattningen av hyresrätter ses över Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över beskattningen av hyresrätter. Den får i uppdrag att lämna förslag på förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt i syfte att öka utbudet av hyresbostäder och att analysera om reglerna om skattereduktion för ROT-arbete bör utvidgas till att i viss utsträckning gälla hyresrätter. Den ska även överväga vissa andra skattefrågor rörande oäkta bostadsföretag, kooperativ hyresrätt och privatpersoners upplåtelse av egen bostad. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2013. Kommittén ska analysera möjligheten och det lämpliga i att sänka eller avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för hyresbostäder. Kommittén ska bedöma om förslagen till förändrade skatteregler ska gälla samtliga hyresbostäder eller exempelvis bara nyproducerade hyresbostäder eller hyresbostäder av en viss högsta ålder. Kommittén ska eftersträva att så långt som möjligt uppnå skattemässig neutralitet mellan boende med hyresrätt och boende med bostadsrätt. Kommentar från SABO: Det är glädjande att regeringen lyssnat till vårt budskap och nu gör en satsning på hyresrätten, säger SABOs vd Kurt Eliasson. Den starka koppling som finns mellan tillgång på hyresrätter och en expansiv arbetsmarknad har vi pekat på under lång tid..den nya utredningens uppdrag är dock alltför snävt för att den ska kunna lägga fram förslag som skapar balanserade ekonomiska villkor. För att öka attraktiviteten att bygga nya hyresrätter krävs det mer omfattande åtgärder än vad som ryms inom uppdraget, avslutar Kurt Eliasson. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2012/apr/sidor/beskattningen-avhyresr%c3%a4tter-ses-%c3%b6ver.aspx Regeringen vill stimulera privat uthyrning av bostäder För att stimulera en ökad privat uthyrning av bostäder föreslår regeringen en helt ny lag. Med den nya lagen skapas en särskild marknad för privat uthyrning, vilken frikopplas från delar av hyreslagen, bland annat bruksvärdesreglerna. Syftet är att öka utbudet av bostäder genom ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet. Justitiedepartementet har presenterat en promemoria med förslag till åtgärder för ökad privat uthyrning av bostäder. Förslaget innebär att det införs en särskild lag som gäller när en privatperson hyr ut en egen bostadsrättslägenhet, ägarlägenhet, villa eller annat ägt boende och det inte är fråga om näringsverksamhet. Om en person hyr ut flera lägenheter gäller lagen endast den första upplåtelsen. För övriga upplåtelser gäller dagens regelverk alltjämt. Enligt den nya lagen förutsätts hyresavtalen vara tidsbegränsade till högst två år, men med möjlighet till förlängning. Hyresgästen ska inte kunna framtvinga en förlängning av avtalet, men alltid ha möjlighet till en månads uppsägningstid. Även hyresvärden ska kunna säga upp avtalet i förtid, om inte parterna kommer överens om annat. Om andrahandshyresvärden och hyresgästen tvistar om hyran ska hyresnämnden inte - 7

tillämpa bestämmelserna om skälighetsprövning utifrån lägenhetens bruksvärde. Utgångspunkten ska i stället vara att hyresvärden alltid har rätt att genom hyran få ersättning för kostnaderna för att äga bostaden. Hyresnämnden ska alltså inte säkerställa att hyresgästen betalar en skälig hyra utan att hyresvärden får täckning för sina kostnader. Detta sker genom att hyresnämnden fastställer hyran till ett godtagbart belopp. En hyra är godtagbar så länge den inte påtagligt överstiger drift- och kapitalkostnaderna för att äga bostaden. Med driftkostnader avses om det till exempel rör sig om en bostadsrättslägenhet avgiften till föreningen. Med kapitalkostnader avses i princip en avkastningsränta på omkring fyra procent av bostadens marknadsvärde vid tidpunkten för upplåtelsen. Hyrans storlek liksom andra hyresvillkor ska inte kunna ändras retroaktivt av hyresnämnden. Lagen ska inte gälla för andrahandsuthyrning av hyreslägenheter. I de fall bostaden är en bostadsrätt ska bostadsrättshavaren ha rätt att hyra ut lägenheten i fyra år utan att behöva ange något skäl. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas i fråga om avtal som ingås efter denna tidpunkt. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2012/apr/sidor/regeringen-vill-stimuleraprivat-uthyrning-av-bost%c3%a4der.aspx Bostadsrättsorganisationerna HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna riktade i ett gemensamt öppet brev till bostadsministern kritik mot detta förslag I förra veckan presenterade regeringen ett förslag om att ändra reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Nu ska bostadsrättsföreningarnas möjlighet att bestämma över andrahandsuthyrningar i de bostäder som föreningen äger ytterligare reduceras. Det krockar med både föreningsprincipen och med den grundläggande rätten man har i Sverige att bestämma över det man själv äger. I stället ska en medlem kunna hyra ut en lägenhet i upp till fem år utan tillstånd från föreningens styrelse. Efter två år ska den på nytt kunna hyras ut i ytterligare fem år, enligt den utredning som ligger till grund för regeringens förslag. (I promemorian som kom samma dag anges tiden till 4 år, vilket inte framkommit när brevet skickades in) Tillsammans förvaltar medlemmarna i föreningen dess mark och byggnader. Tillsammans bestämmer föreningens medlemmar också vad som ska gälla för fastigheten. Man beslutar t ex om inträde av nya medlemmar, och om man får hyra ut sin lägenhet i andra hand eller inte. Att beslutsrätten ligger hos föreningen handlar ytterst om att de boende ska kunna ta sitt gemensamma ansvar för föreningen och därmed fastighetens skötsel och ekonomi. Vi får nu dagligen in många synpunkter från styrelser i bostadsrättsföreningarna där man är oroade över regeringens initiativ och där man vittnar om vilka problem som många andrahandsuthyrningar ger upphov till. Man vill ha sin organisations hjälp med att försöka stoppa förslaget. Vi representerar över 700 000 bostadsrättshavare och 11 500 bostadsrättsföreningar och vi vill nu tydligt markera att en mycket stor andel av våra bostadsrättsföreningar säger nej till att fråntas möjligheten att besluta om andrahandsuthyrningarna i de egna fastigheterna. Det finns inget idag som hindrar en bostadsrättsförening att bevilja fler tillstånd för uthyrningar om man vill det. - 8

Regeringen vill med sitt förslag skapa fler boendetillfällen men har inte på ett trovärdigt sätt kunnat visa hur stort problemet är med att bostadsrättslägenheter skulle stå tomma och oanvända. Man hänvisar till en forcerad utredning som inte hunnit göra en egen analys utan hänvisar till en enkät från Stockholms Handelskammare. Både regeringen och utredningen påstår att denna undersökning inte kan utgöra underlag för ett ställningstagande samtidigt som man låter den göra just det. Vi är inte minst förvånade över processen bakom förslagen. Ena veckan presenterar en utredare ett antal förslag som saknar skarpa författningstexter. Utan att invänta åsikter från remissinstanserna presenterar regeringen den andra veckan sin åsikt, men fortfarande utan att i detalj kunna leverera svar på frågan om förslagen verkligen löser de problem som man säger sig vilja ta itu med. Vi ser också positiva inslag i utredarens förslag men har inte fått möjlighet att föra fram dem i normal ordning. Vi representerar organisationer som både bygger och förvaltar bostadsrätter, vi har täta kontakter med våra medlemmar. Vi begär nu att få träffa regeringen för att mer i detalj redovisa våra ståndpunkter och farhågor om det förslag som presenterats. Vi ställer gärna vårt kunnande till förfogande och hoppas att regeringen vill ta hänsyn till våra ståndpunkter. Källa: http://www.hsb.se/omhsb/nyhetsarkiv/1.238059#top Regeringens förslag: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/03/96/39a06106.pdf Kommunernas bostadsförsörjningsansvar ses över Boverket har fått i uppdrag av regeringen att se över bostadsförsörjningslagen. Avsikten är att förtydliga det kommunala ansvaret och att lyfta det regionala perspektivet. Enligt lagen ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. I praktiken är det långt ifrån alla kommuner som gör detta. De riktlinjer som tas fram är också av skiftande kvalitet. Därför behöver det kommunala ansvaret förtydligas i lagen, menar regeringen. På många håll i landet är bostadsmarknaden regional, vilket kräver samråd och ett regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen. Ett sådant perspektiv syns dock alltför sällan i de kommunala riktlinjerna. Därför behöver det regionala perspektivet lyftas i lagstiftningen, framhåller regeringen. I Boverkets uppdrag ingår att lämna konkreta förslag till ändringar i bostadsförsörjningslagen. Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2012. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2012/apr/sidor/kommunernasbostadsf%c3%b6rs%c3%b6rjningsansvar-ses-%c3%b6ver.aspx Lagförslag om obligatorisk platsbesiktning vid energideklaration Regeringen har publicerat sitt nya lagförslag gällande energideklarationer. Bakgrunden är EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. De stora förändringarna är att det blir obligatoriskt med besiktning på plats innan en energideklaration upprättas samt att energiprestandan ska framgå vid annonsering. SABO är kritisk till förslaget. - 9

SABO har lämnat ett remissyttrande där vi avstyrker förslaget om att besiktning som huvudregel ska ske på plats. - Erfarenheten från våra medlemsföretag visar att platsbesiktning inte generellt höjer kvaliteten på energideklarationen eller leder till bättre åtgärdsförslag, säger Katarina Härner, miljö- och energiexpert på SABO. Många gånger saknar energideklarationerna åtgärdsförslag trots att det gjorts en besiktning på plats, eller så är de föreslagna åtgärderna sådana som fastighetsägare med en kompetent driftsorganisation redan har kunskap om. Platsbesiktningen blir da endast en onödig merkostnad för fastighetsägaren. SABO anser istället att energideklarationen bör upprättas i två tydligt avgränsade steg. I det första steget bedöms om det finns någon potential för besparing. Detta sker genom att experten samlar in byggnadens energiprestanda och andra faktauppgifter, till exempel vilka åtgärder som redan är planerade. Om experten bedömer att det finns en potential för besparing går denne vidare och utför steg två, det vill säga en besiktning pa plats som ska resultera i kvalitativa åtgärdsförslag. Ett sådant förfaringssätt kommer att bidra till att de besiktningar som görs får en bättre kvalitet och att resurser främst läggs pa byggnader som har en stor besparingspotential. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2012/mar/sidor/lagf%c3%b6rslag-omobligatorisk-platsbesiktning-vid-energideklaration.aspx Majoritet röstade för att behålla Ekerö Bostäder Den 25 mars genomförde Ekerö kommun en folkomröstning om Ekerö Bostäder. Två tredjedelar av de röstande vill att kommunen ska behålla bolaget. Folkomröstningen var den första i Sverige som rör försäljning av ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. Beslutet att hålla folkomröstning fattades av kommunfullmäktige efter ett så kallat folkinitiativ, det vill säga en namninsamling vilken samlat mer än tio procent av de röstberättigade i kommunen. Den borgerliga majoriteten i kommunen kommer att följa Ekeröbornas vilja att inte sälja Ekerö Bostäder. Källa: http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_m/2012/mar/sidor/majoritet-r%c3%b6stadef%c3%b6r-att-beh%c3%a5lla-eker%c3%b6-bost%c3%a4der.aspx - 10