Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2015, reviderad

Medicinska fakulteten Folkhälsa och klinisk Medicin Prefekten 2015-03-06 Sid 1 (21) Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2015, reviderad

Sid 2 (21) Allmänt kring nuläge för Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen är idag en av universitetets största och mest produktiva institutioner. Det finns en spännande mångfald och spännvidd i enheternas innehåll av vetenskapliga aktiviteter och inslaget av internationellt utbyte är påfallande starkt inom ett par enheter och potentialen för tvärvetenskapliga samarbeten är stor. Ett par enheter drivs med stor andel extern finansiering, medan andra mer domineras av universitetsanslag. Ämnesområden är väl sammanhållna till nuvarande enheter med ett undantag. Hjärt-kärlområdet är fortfarande uppsplittrat. Hjärtcentrum som klinik repellerar mot fyra olika enheter inom fakulteten, två storinstitutioner. Institutionen består av flera enheter, som arbetar relativt självständigt avseende vetenskapligt arbete och undervisning, men även resurser för infrastruktur och administration är till stor del uppdelade enhetsvis. För de kommande åren ska utredningar göras för att finna synergier mellan enheterna avseende kompetens och administration med syftet att göra institutionen i sin helhet och enhetsvis effektivare och mindre sårbar när förändringsarbeten behöver genomföras och nya utmaningar ska antas. Särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel, ansöker om externa medel och att institutionen har ett kollegialt system för granskning (mentorskap) av de ansökningar som skickas in. Att säkerställa att lärare söker och erhåller externa anslag bör ses som ett av institutionsledningarnas viktigaste uppdrag vad gäller forskning. Då fördelning av forskningstid i anställningen för en institutions lärare bestäms av prefekten, bör detta användas som instrument för att klara verksamhetsuppdraget som redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Alla lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning bör ha upprättat en plan för sin forskning. Det är därför rimligt att kräva att de använder sin forskningsplan till att sätta ihop en projektansökan (ingår som en del i arbetsuppgiften). Att ha en granskad forskningsansökan avsedd för exempelvis VR, minimerar arbetet med att söka medel även hos andra finansiärer. Frågan diskuterades under 2014 och bedömningen var att det var svårt att skapa institutionsövergripande intern peer review av större ansökningar. Däremot sågs det som en möjlighet att skapa enhetsvis eller i större forskargrupper eller nätverk. Detta får beredas vidare 2015. Karl-Erik Renhorn har anställts på institutionen för att dels ge kurser i att skriva ansökningar men granskar på begäran ansökningar. De enheter som tagit vara på den tjänsten har ansett att den varit värdefull. Folkhälsa och klinisk medicin genomförde i januari/februari 2014 som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Nyckeltal kring vetenskaplig produktion är uppmuntrande, men det framkom från vissa forskare att de inte ansökte om anslag i vissa fall, eftersom de inte ansåg det vara lönt mödan, de trodde inte att de skulle få anslag. Om det är fråga om en överdrivet pessimistisk attityd, bristande kunskap eller möjlighet att mobilisera tid för att skriva goda ansökningar ger inte inventeringen säkert svar på. Men frågan behöver bearbetas inom institutionen under 2015 som en del i ansträngningarna att öka de externa anslagen.

Sid 3 (21) Nedan de delmål som fakultetsnämnden fastställt och som ska kommenteras av institutioner och programråd. 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande Uppdrag till samtliga institutioner. 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma högsta effektivitet i nyttjandet av institutionens FO- och GU-resurs? Delmål Analys Strategi Tidspla n Uppföljning Ansvari g Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattninga r (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Institutionen välkomnar i princip den nya finansierings -modellen. Vi vill samtidigt understryka att det inte ännu är möjligt att bedöma hur det i praktiken slår. Kan det finnas en motsättning mellan att söka maximera såväl forskning som utbildning? Inst. Fokus på hög aktivitet att söka externa anslag samt hög resultatpremie av publikationer (vilket delvis hänger ihop). Anslagsfinansierad e lektorat o prof viktigt, men har inte uppnåtts för delar av institutionen. Fortsatt dialog med fakultetsledningen om detta, se prefektskrivelse dec 2014 angående enh f Epidemiologi och Global hälsa. De seniora medarbetare som nu är finansierade till 80% måste också i fortsättningen tillvarata sin potential att hämta hem forskningsanslag. I Kontinuerligt uppdrag Beviljade anslag Publikatione r Antal FOansökningar Enhetschefer och prefekt

Sid 4 (21) fortsättningen är ändå utmaningen betydande. Det krävs ytterligare finansiering. Alltså fortsatt starkt fokus på ansökningar samt på publikationer. Uppdrag till samtliga Programråd. 1.2 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten 1.2.1 Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik. 1.3. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Uppdrag till samtliga institutioner 1.3.1 Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Hur arbetar institutionerna för att stimulera unga forskare att söka internationell postdoc? Kommentera nyckeltalen som gäller internationell postdoc och lärares längre forskningsvistelser (sabaticals). (Nyckeltal, bilaga 1.) Hittar inga nyckeltal för detta

Sid 5 (21) Långvariga samarbeten med universitet globalt underlättar internationell postdoc. För den enskilda forskaren bidrar postdoc utomlands ofta till ett påtagligt mervärde som tydligt påverkar forskarens fortsatta karriär. Man inkluderas i nya forskningsnätverk regionalt och globalt vilket i sin tur bl.a. öppnar möjligheter att medverka i internationella forskningsansökningar, t.ex. EU-ansökningar. En preliminär inventering visar att en betydande del av institutionens mest framgångsrika forskare har en internationell postdoc-period i ryggsäcken, vars kontaktytor och samarbeten i sin tur kunnat upprätthållas under den fortsatta karriären. Svårigheter finns för forskare med familj och barn att lösa allt praktiskt och finansiellt. Vi ser även att forskare som är läkare och samtidigt är mitt uppe i sin specialistutbildning har svårare att etablera internationellt utbyte pga ambitionen att inte ytterligare försena eller äventyra sin specialistkompetens. Inst vill därför stimulera till kortare Post Doc, Post Doc på halvtid etc. Vi har hittills av ekonomiska skäl haft svårt att möjiggöra längre forskningsvistelser utomlands (sabbatical) för våra lärare/forskare, trots att värdet av denna typ av vistelser är tydligt. Däremot har kortare besök vid samarbetsuniversitet prioriterats, främst via pågående forskningsprojekt och undervisningssamarbeten. Genom nationella forskarskolan i allmänmedicin har doktorander möjlighet till predoc dvs att under sin doktorandtid få prova på en forskningsvistelse vid utländsk institution vilket har ökat intresset för en senare post-doc. Många doktorander får under avhandlingsarbetet besöka och/eller samarbeta med forskare i andra länder. Efter disputation ges då ofta möjlighet att skriva ansökningar ihop med forskare från andra universitet. Vid epidemiologi och global hälsa finns en Research Manager (arbetar numera del av sin tid för hela institutionen) som regelbundet uppmärksammar möjligheten att efter doktorsexamen planera för en internationell post-doc period. Internationella post-doc fungerar som viktiga rollmodeller/förebilder för institutionens doktorander. - Planerade/tänkbara förändringar Den viktigaste utmaningen är att stimulera medarbetare som disputerat att fortsätta med sin forskning efter doktorandexamen. Det är ingen lätt uppgift. Exempelvis har enheten för Medicin 35 landstingsanställda läkare som disputerat, men som inte har någon universitetsanställning. Det största bortfallet från forskning sker direkt efter disputationen. Det finns anledning för institutionen att göra en riktad analys av de nyligen disputerade med låg eller ingen forskningsaktivitet. Forskning som kolliderar med egna krav att vara god kliniker liksom klinikens krav på bemanning har betydelse. En fortsatt satsning på bitr lektorat är viktig för inst.. Troligen kan också kommunikationen mellan institutionen och denna grupp förbättras, bl a för att bättre komma över de första kritiska åren efter disputation. En viktig förklaring kan vara finansieringsfrågor: Det är därför angeläget att handledarna både nyttjar sina kontaktnät och försöka identifiera finansiering för eventuell postdoc, även om den inte behöver göras direkt efter disputation. Institutionen har hittills inte systematiskt arbetat med mentorer som metod att stimulera till fortsatt forskning. Många av institutionens disputerade medarbetare

Sid 6 (21) anger att en 2-årig internationell postdoc-vistelse inte är realistisk på grund av exempelvis familjeskäl eller läkartjänst, men att kortare (t.ex. 6 månader) utlandsperioder skulle vara möjliga. Därför finns det anledning för fakulteten att utveckla en modell där post-doc i Umeå kombineras med t.ex. 6 månaders arbete vid utländsk forskningsinstitution och där fakulteten öppnar möjlighet för de som har postdoc i Umeå att söka pengar för att finansiera de ytterligare kostnader som utlandsvistelsen innebär. Ökad uppmärksamhet på nödvändigheten att seniora forskare bistår yngre kollegor vid rådsansökningar till internationell postdoc. Vid vissa enheter kommer möjligheten att prövas att införa en rutin där alla doktorander under sitt sista år uppmuntras till att förbereda ansökan för internationell post-doc efter disputation, bl.a. genom vägledning kring finansieringsvägar. Det blir då i första hand en del i handledares och examinators roll inom ramen för de avslutande aktiviteterna under doktorandtiden. För att stimulera kollegorna bör enheterna rutinmässigt ordna aktiviteter där utgående och inkommande post-docs delar med sig av sina erfarenheter, t.ex. på personalmöten, enhetsdagar, doktorandmöten, etc. Det långsiktiga värdet av sabbatical behöver lyftas fram för institutionens forskare liksom information om finansieringsmöjligheter. Vid medarbetarsamtal med lärare/forskare bör denna möjlighet lyftas. Hur arbetar institutionen för att nationella/internationella forskningsvistelser lyfts upp som ett viktigt moment i forskarutbildningen? Vid Epidemiologi och folkhälsa finns ett etablerat program med så kallade sandwichdoktorander, d. v s doktorander med anställning inom någon organisation inom eller utom landet (t.ex. vid något utländskt universitet, vid Folkhälsomyndigheten eller Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman) men är inskriven som doktorand hos oss. Dessa doktorander vistas regelbundet i vår miljö, deltar i seminarier, kurser och forskarskolor och ger därmed mervärden till institutionen. Från institutionens sida bedöms dessa mervärden som angelägna. Men det är en viktig utmaning för såväl institutionen som för respektive enhet att tillse att denna form av associering inte bara blir ett formellt arrangemang som inte ger institutionen några mervärden i retur. Institutionen genomför f n en revision kring forskarutbildningen. Här kan aktiviteter som syftar till att stimulera forskningsvistelser bli en del med ansvar för handledare och examinatorer. - Planerade/tänkbara förändringar? När doktorandens individuella lärandemål formuleras skall möjlighet till nationella/internationella forskningsvistelser lyftas och uppmuntras. Uppföljning bör göras vid det årliga samtalet med huvudhandledaren och examinatorn. Doktorander som har haft en sådan vistelse skall beredas möjlighet att berätta om denna erfarenhet vid doktorandmöten alternativt doktoranddagar för att sprida erfarenheter och inspiration. Hur arbetar institutionen för att få doktorander i universitetets forskarskola för offentlig sektor och företagsforskarskolan?

Sid 7 (21) Hittills har endast kontakt tagits med två företag för vidare diskussion om samarbete via företagsforskarskolan, men inga konkreta forskningsprojekt har planerats. Hur arbetar institutionen med samverkan med externa partners såsom landsting, kommuner och företag? Inom läkarutbildningen samarbetas med Västerbottens läns landsting och övriga landsting i norra regionen i all undervisning som institutionen är involverad i. Viktiga samarbeten pågår dagligen inom ramen för T10-projekthandledning, ALF, KFC samt ledningsgrupper vid NUS, gemensamma tjänster, adjungeringar och tjänsteköp (aktuellt för doktorander, post-doc och forskare/ lärare). Inom hjärta-kärl är emellertid samarbetet med landstinget splittrat. Det är tydligast avseende Hjärtcentrums samverkan med fakulteten. Kardiologin är kopplad till enheten för medicin inom vår institution. Klinisk fysiologi är en liten enhet inom Inst för Kirurgi och Perioperativa vetenskaper, trots att större delen av forskningen görs med kardiologin. Även thoraxkirurgins forskning och undervisning sker till större delen med kardiologin, men är knuten till Inst för Kirurgi och Perioperativa vetenskaper. Thoraxanestesin är knuten till enheten för anestesi, trots att den enda doktoranden är knuten till enheten för medicin vid vår institution. Perfusionisternas forskning sker med thoraxkirurgi, thoraxanestesi och kardiologi. Institutionen har haft och har doktorander som är anställda av bl.a. landstinget i Västerbotten, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Dalarna samt Umeå kommun. Dessutom bedrivs doktorandprojekt (delvis) finansierades av myndigheter som Polishögskolan, Naturvårdsverket, SMHI, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket osv. Här finns en tradition av aktivt samarbete med företag och landsting som möjliggör motfinansiering av ett flertal forskningsprojekt som bedrivs på enheten. Institutionen samarbetar med Regionförbundet i Västerbottens forskning och utvecklingsavdelning i syfte att utveckla ett långsiktigt samarbete, med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Trafikverket och andra nationella aktörer samt med en rad forskningsprojekt i Sverige och internationellt med företag involverade. Ytterligare ett exempel är ett forskningsprojekt kring vardagsmotion under ledning av professor Tommy Olsson. 1.3.2 Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma att fler professorer, universitetslektorer och biträdande universitetslektorer erbjuds anställningar som kombineras med klinisk verksamhet även för andra yrkeskategorier än läkare och tandläkare? Inom ramen för samarbetsavtalet mellan VLL-s folkhälsoenhet och Epidemiologi och global hälsa finns medarbetare (t.ex. hälsoekonom) som kombinerat universitetsanställning med landstingsverksamhet. Möjligheten finns nu för utökning genom att uppmuntra medarbetare i Västerbottens läns landsting att söka de adjungerade lektorat som nu utlyses (för fysioterapeuter, mm).

Sid 8 (21) I de samarbetsdiskussioner som pågår med Region Västerbotten prövas möjligheten till kombinationstjänster mellan praktik och akademi. Samma diskussioner avses initieras med Umeå kommun inom skolans och socialtjänstens område, där evidensbaserade arbetsätt efterlyses. Mellan enheten för Yrkes- och miljömedicin och dess motsvarande landstingsklinik (AMM) diskuteras möjligheten till kombinationslösning med landstinget avseende bl.a. miljöepidemiologi/miljömätningar. Institutionen har under året fått klartecken till att medarbetare har möjlighet att fullgöra post-doc på halvtid med halvtids klinisk tjänstgöring. Uppdrag till kliniska institutioner Institutionens kommentar. Hur arbetar institutionen för att engagera regionaliseringsorterna i arbetet att öka kliniskt patientnära forskning? Allmänmedicin har docenter som bedriver forskning på alla regionaliseringsorter och genomför en FoU-kurs (30hp) tillgänglig för läkare från hela regionen, oavsett specialitet. Vid Allmänmedicins doktorand-handledardagar för regionen deltar hela regionen vilket leder till ökad forskningsaktivitet. Inom Enheten för Medicin håller en forskningsverksamhet att byggas upp på de tre regionaliseringsorterna. Vi har för närvarande sammanlagt 21 doktorander på de tre orterna. Vi har sex universitetslektorer och en adjungerad professor på de tre regionaliseringsorterna tillsammans. Förutom dessa orter har vi sedan lång tid en forskningsintensiv enhet vid Skellefteå Lasarett med en adjungerad professor, en adjungerad universitetslektor och en senior professor. Vid kliniken finns ytterligare tre disputerade läkare och för närvarande även tre doktorander. I flera fall utgår forskningen på de tre regionaliseringsorterna och i Skellefteå från gemensamma norrländska patientkohorter. Våra lektorer i regionen är mycket aktiva i att handleda läkarstudenter i T10-projekt. Viktigt att också involvera regionkollegorna i betygsnämnder och forskarhandledningskurser. Research managern vid Epidemiologis och global har besökt några av regionorterna för att öka deras intresse och kapacitet vad gäller forskningsansökningar. Intresset stort och aktiviteten hög. Återbesök planeras, liksom erbjudande till övriga regionaliseringsorter. En kurs hölls för hela lärarkollegiet i att skriva ansökningar den 10 februari. Hur arbetar berörda institutioner för att öka forskningsverksamheten vid regionaliseringsorterna? Yrkes- och miljömedicin har etablerat forskningssamarbete med Sundsvall (Yrkesmedicin) och Luleå (OLIN/ luftvägar), och har adj prof Eva Rönmark i Luleå och landstingsanställda doktorander i Luleå och Sundsvall. Institutionen fortsätter med att uppmuntra landstingen att bidra till ytterligare adjungeringar (jfr Skellefteå, Sunderbyn) samt att hålla regionorterna informerade

Sid 9 (21) med inbjudningar till all gemensam fo-verksamhet, t.ex. i uppdragen för enheternas Forskarutbildningsgrupper. Studenter på master- och doktorandnivå som är verksamma och/eller har kontaktytor inom regionens sjukvård skulle framöver i ökad utsträckning kunna uppmuntras involvera sig i projekt som är patientnära med datainsamling lokalt. Genom att i ökad utsträckning än tidigare handleda läkarstudenter under deras uppsatsarbeten skulle följden kunna bli doktorandstudier med lokal bas i nästa steg. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Dagsläget: För få postdoc Alldeles för få vistelser vid utländska universitet Komplettera Postdocmodellen enligt ovanstående text. Fakulteten bör överväga ett särskilt utlandsvistelsestöd för kliniska postdocs från Umeå Långsikigt uppdrag: Bör ses i ett 3-årsperspektiv Antal kliniska postdocs och utlandsperioder Prefekt Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Omfattande VLLsamarbete. Den regionaliserade läkarutbildningen är mycket framgångsrik både för mer forskningen och förbättrat samarbete i sjukvården De regionaliserade medarbetarna borde i ökad utsträckning få plats i olika fakultetsorgan Snarast Prefekt 2. Utbildning för gränslös kunskap Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.1 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent

Sid 10 (21) Institutionens kommentar: Underlaget enligt bilagan ofullständigt. 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Institutionens kommentar: Vi äger ej denna fråga. Noteras att Masterutbildningen i Folkhälsovetenskap ej finns redovisat i bilagan. 2.3 55 procent av antalet examensarbeten är externa Institutionens kommentar: Vi har svårt att bedöma detta, då externa är ett oklart definierat begrepp Hur tillser institutionen att samtliga examensarbeten läggs in i DIVA? Vi ser tvärtom till att examensarbetena inte läggs in fullständigt i Diva, eftersom en del tidskrifter betraktar detta som publicering (och det är lätt att hitta på nätet), och då är det svårt att göra en artikel av ett examensarbete, vilket faktiskt är ganska vanligt. Alltså: vi betraktar det som olämpligt att examensarbetena läggs in i Diva. Det enda som läggs in i Diva är titel, författare och institution. Ansvarig för detta är kursadministratören på T10 (Ullabritt Gidlund). Frågan behöver diskuteras inom fakulteten. 2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Hur tillser/mäter institutionen att examensarbetena är knutna till pågående forskning? Vår kvalificerade bedömning, baserad på samråd med en av projektkoordinatorerna, är att >80 procent av alla examensarbete är knutna till pågående forskning (det krävs för mycket resurser om man skall ordna ad hoc-uppsatser). Några siffror om detta samlas dock inte in. För att få ett exakt besked i frågan skulle projektkoordinatorerna kunna rapportera knytningar till pågående forskning för varje termin i samband med att man läser och bedömer projektdeklarationerna. Svårigheten blir väl att avgränsa pågående forskning, ett litet luddigt uttryck. Ansvarig för en sådan uppföljning skulle unna vara kurssamordnaren för T10 (numera Clas Ahlm). Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. Hur arbetar institutionen/programrådet med kvalitetsfrågor? I huvudsak via rekrytering av kompetenta lärare samt via kollegial samverkan. Institutionens enheter har regelbundna lärarmöten, där utbildningens kvalitet på olika sätt belyses vid varje tillfälle. Hur säkerställer institutionen och programrådet att studenternas synpunkter rörande undervisningens kvalitet beaktas? Via student council (MPH), studeranderepresentanter i programråd och via enkäter. Uppdrag till samtliga programråd

Sid 11 (21) Att utreda hur alumnerna på olika utbildningar ser på sin utbildning. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Hur arbetar institutionen och programrådet med att utveckla IT-ledd undervisning för att på så sätt möjliggöra mer individualiserad utbildning kontakttid mellan studenter och lärare? Inom läkarprogrammet har mycket stora insatser gjorts för utveckling av IKT-baserad undervisning. Läkarprogrammets teoretiska undervisning sker till största delen via dessa verktyg. Detta har möjliggjort en ökad kontakttid mellan studenter och lärare. Uppdrag till samtliga institutioner 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Hur arbetar institutionen för att tillse att möjligheter ges för dess lärare att utvecklas till meriterade och excellenta lärare? Institutionen kommer jobba vidare med denna fråga under det kommande året. En av de lärare som 2014 fick utmärkelsen meriterad lärare arbetar vid vår institution. Än så länge är dock konceptet meriterade och excellenta lärare relativt okänt vid institutionen. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent Vi kan ej påverka läkarprogram met. För MPH däremot är målsättningen realistisk MPH: Aktivare marknadsfö ring nationellt, inom EU. Samt fortsatt information om stipendiemö jligheter I år Studierektor MPH Enhetschef Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Svårt påverka inom programmen 55 procent av antalet examensarbeten är externa Oklar definition av externa Handledare är vanligen affilierade till UmU

Sid 12 (21) Minst 50 % procent av de interna examensarbeten a är knutna till pågående forskning. Idag ca 80% Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknade n. Våra utbildningar är alla mycket efterfrågade och arbetsmarknadsläget gott Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Idag finns hela medicinarutbildningens föreläsningar utlagda. Följs upp av kurssamordnare Kursansvarig Institutionen involverad på nästan alla terminer Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat Ej slagit igenom. Vi har 1 av 2 meriterade lärare på fakulteten hittills Uppmuntra ansökningar och informera Under året Enhetschefer Prefekt 3. Forskning som spränger gränser Uppdrag till samtliga institutioner 3.1. Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Institutionens kommentar Hur arbetar institutionen för att antalet publiceringar ökar i högrankade tidskrifter? Hittills har institutionen inte ägnat denna fråga tillräcklig uppmärksamhet.

Sid 13 (21) - Planerade/tänkbara förändringar Första steget blir att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade. Vi har informerat om vikten av att använda Norska Listan. Denna information ska upprepas. Var sätter ni målet för er institution? Målet är att under en 3-årsperiod öka andelen högrankade (andelen 2:or i norska listan) med 10%. - Hur arbetar institutionen med att i sin forskning använda våra unika biobanker och register? Institutionens forskare och medarbetare har i stor utsträckning deltagit i uppbyggnaden av de mest unika registren. En betydande del av den forskning som bedrivs vid institutionen nyttjar dessa register. Under hösten 2014 genomför institutionen/epidemiologi och global hälsa forskarutbildningskursen Registerforskning i samarbete med Registercentrum Norr. Det finns ett stort antal nationella och några lokala register som forskare och kliniker är delaktiga i. En sådan kurs efterfrågas även av forskare på post-doc och senior nivå! 3.2. Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). - Hur arbetar institutionen för att öka kvaliteten på publikationer? Första steget, som tagits men behöver upprepas, är att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade. Det hänger indirekt ihop med pågående översyn av forskarutbildningen. Vidare kan intern peer review samt ökad seminarieverksamhet inom och mellan forskargrupper samt inom institutionen bidra. 3.3. Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens. - Hur arbetar institutionen med att öka antalet medarbetare som söker externa anslag? - Folkhälsa och klinisk medicin genomförde i januari/februari 2014 som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Denna inventering kommer sedan att ligga till grund för en gemensam åtgärdsplan. Vad har detta visat och vad ska göras? Bo väntar på svar Enkäten genomförd. Den har diskuterats på enhetschefsmöte. Åtgärdsplan saknas. - Planerade/tänkbara förändringar - Vid enheten för Epidemiologi och global hälsa arbetar Research Manager Karl- Erik Renhorn just med att ge stöd till ansökningar främst fokuserade på större anslagsgivare. Renhorn bedriver bland annat workshops för att stärka forskarnas

Sid 14 (21) ansökningskompetens. Sedan hösten 2013 finansierar institutionen del av Renhorns lön och han bistår även forskare vid institutionens andra enheter. - Ytterligare initiativ kommer att tas när vår enkät (se ovan) diskuterats. 3.4. Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Vilken typ av större infrastruktur/apparatur finns vid institutionen? Institutionen förfogar över/har tillgång till en omfattande forskningsstödjande infrastruktur i form av register och resurser: KFC med noder i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Monicaregistret Umeå SIMSAM lab VIP DiabNorr OLIN PsoReg Riks-Stroke PAH-registret AURICULA Nationella kvalitetsregister inom hjärtsjukvården M fl - Hur är användandet av dessa organiserat? Varje register har sin styrgrupp som avgör om utlämnade kan ske och som bokför vilka som nyttjar det och vad som utlämnats, givet godkännande av Regionala Etikprövningsnämnden. Av avgörande betydelse är det väl fungerande samarbetet med landstinget kring allt som rör biobanks- och registerforskning. Härvid avses inte bara olika kliniker utan landstingets FoU-arbete och Registercentrum Norr (RCN) har också avgörande betydelse. - Vilka är tillgängliga för forskare utanför institutionen? I princip alla, förutsatt att de uppfyller de krav som respektive register har. - Planerade/tänkbara förändringar? För närvarande förbereds samordning mellan VIP och Biobanken vad gäller utlämnandebeslut. Nyttjar institutionens forskare större nationella/internationella infrastrukturplattformar, i så fall vilka? SciLifeLab inklusive umeåplattformen med Metabolomics /lpidomics Är det någon infrastruktur/apparatur/plattform som idag saknas, men som skulle gagna forskningen vid institutionen ifall den fanns tillgänglig?

Sid 15 (21) En mycket angelägen förstärkning när det gäller registerforskningens infrastruktur är en senior Epidemiolog/statistiker med stor metodkompetens. Ett tvärövergripande arbete mellan fakulteten och landstinget har startats under beteckningen Registeromics (nya metoder och grepp i registerforskning). Sedan länge finns det inom fakulteten ett stort kunnande och fokus på biobanksforskning. Framtiden kommer att behöva ett särskilt fokus på registerforskning och som i stor utsträckning inte är kopplad till biobanker. Det är därför angeläget att fakultetens fokuskompetens också under kommande år särskilt inriktas på modern register och databasforskning. Det finns en uppbyggnad inom landstinget kring Registercentrum Norr. Det finns också inom landstinget en gemensam strategigrupp för register och biobanksfrågor ställd direkt under Samverkansstyrelsen. Denna strategigrupp skulle kunna ge kraft åt detta arbete om den ombildas med representation av chefer inom fakultet och landsting. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Manager Under året Årligen Enhetschef Prefekt Initiera system med kollegial reviewprocess inom enheterna Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). Många känner ej till vilka tidskrifter som mäts som high impact Informera om vilka tidskrifter som på norska listan finns i grupp 2 Snarast Årligen Enhetschef Prefekt Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/ internationell Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Under året Årligen Enhetschef Prefekt

Sid 16 (21) konkurrens. Manager Initiera system med kollegial reviewprocess inom enheterna Universitetet/ fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forsknings- stödjande infrastruktur. Epidemiologens Research Manager ger stöd också till övriga enheter, främst via workshops ach assistans vid internationella ansökningar Ökat antal ansökningar av högre kvalitet, granskade innan submittering via ett internt reviewsystem inom varje enhet Försök med olika modeller för interna reviews påbörjas Årligen Prefekt Enhetschef 4. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Uppdrag till samtliga institutioner. 4.1 Förbättrad rekrytering av doktorander Nyckeltal, bilaga 9 Kommentar: Hur arbetar institutionen med rekrytering av doktorander (utlysning, intervjuer, information vid anställning etc)? Fortfarande rekryteras ffa kliniska doktorander via kännedom! Dagens system är i princip i övrigt väl fungerande med annonsering, bedömning av ansökningar och intervjuer av de mest intressanta personerna. Studenter som gör examensarbeten, dels T10 och dels för specialistexamen är en viktig inkörsport till forskning och som kan utnyttjas ytterligare. Emellertid är en svårighet att få kompetenta och engagerade handledare för alla dessa arbeten. Därför är vårt primära behov för närvarande inte att öka antalet doktorander totalt utan att mer arbeta med en förbättrad forskarutbildning. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder gällande rekrytering i syfte att tillse att det är de mest lämpade individerna som antas till utbildning på forskarnivå?

Sid 17 (21) Bäst kvalitetskontroll fås vid rekrytering av personer som redan är kända sedan tidigare från läkarutbildning eller masterprogram och där bl.a. uppsatsarbete genomförts under handledning av någon av våra medarbetare. Det samma gäller även när personer rekryteras från andra utbildningar (t.ex. omvårdnadsprogrammen) och där vi, eller kända kolleger, haft han om uppsatshandledningen. En annan väg till kvalitetskontroll är rekrytering av doktorander från väl etablerade forskningssamarbeten, där personens egenskaper och kapacitet är väl känd. Naturligtvis kan också bedömning av lämplighet också inkludera aspekter som relaterar till om den fortsatta karriären är inriktad på forskning/undervisning vid universitetet eller karriär utanför akademin Nationella forskarskolor stimulerar ett förhöjd kvalitetstänkande också i rekryteringsfasen, eftersom presumtiva kandidater därmed underkastas en särskild bedömning och därmed också försök att förutse individens förutsättningar och lämplighet som forskare. Som bekant har vid t.ex. enheten för Medicin tillämpats en modell, där potentiella forskarstuderande får en "prövotid", inkluderande produktion av ett första arbete, innan doktorandanmälan kan ske. Detta leder till att den formella doktorandtiden förkortas och att doktorander inte tar i anspråk den anbefallda 4-åriga doktorandtiden, vilket i sin tur då tolkas som en kvalitetsbrist på fakultetsnivå. Institutionen bedömer, trots risken att bli ifrågasatt på grund av den förkortade genomströmningstiden, att modellen med prövotid för kliniker kan försvaras. Risken är annars att vi bygger ytterligare hinder för rekrytering av kliniskt verksamma läkare till forskning. Inom institutionen pågår en revision av forskarutbildningen av professor Anders Blomberg och institutionsledning. Inom de kliniska enheterna är problemet mindre påtagligt genom att handledare och presumtiva doktorander kan känna på varandra innan projekt startas till skillnad mot när doktorandprojekt utannonseras. - Hur arbetar institutionen för att öka intresset för forskning bland grundutbildningsstudenter? Enheterna arbetar med olika insatser utifrån sina förutsättningar: Gemensamt försöker enheterna visa upp sin forskning på ett tydligare sätt. Forskande lärare har särskilda möjligheter att på ett intressant sätt inkludera sin forskning i undervisningen. En del studenter får särskild boosterdos att prova på forskningsuppgifter via korta anställningar (sommarjobb, amanuensjobb) osv att. Men den kanske viktigaste möjligheten har är att bjuda in studenter till samarbete med enheternas forskargrupper i samband med att studenterna ska välja T10-projekt. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? En större samverkan mellan de mindre och större enheterna inom institutionen skulle kunna underlätta för de mindre enheterna att mobilisering forskningsintresse bland grundutbildningsstudenter. Institutionen kommer att förbättra informationen på sin hemsida för att därigenom öka synligheten ifråga om forskning och därmed för T-10-projektmöjligheter. En flaskhals är bristen på tillgängliga handledare för studenternas projektarbeten. Genom att t.ex. bredda kretsen av handledare till att i högre grad inkludera icke

Sid 18 (21) universitetsanställda forskande kollegor får fler träning att handleda samtidigt som ytterligare ämnesområden kan tillföras För att stimulera forskningsintresse kan kortare sommarkurser fungera som aptitretare: Epidemiologi och global hälsa önskar därför återinföra sommarkursen Field Research Methodology (en 2-veckorskurs som genomfördes under nära 20 år men som upphörde främst pga. medelbrist) som tog avstamp i globala hälsofrågor och lyfte fram såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder, samt varvade teoretiska avsnitt med hands on dataanalys, skrivande, mm. Kursen fungerade som en entry-point och nådde såväl studenter inom grundutbildningar som yrkesverksamma från många discipliner, både i Sverige och globalt. Via dessa kurser har ett stort antal (senare) framgångsrika studenter rekryterats, både till masterprogram och också forskarutbildning. Ett omtag i detta avseende är önskvärt, under förutsättning att finansieringsfrågorna kan lösas. Medicinska fakultetens årliga translationella forskningsmässa, som avser att underlätta kontakt mellan forskare och intresserade studenter, är ett tillfälle där Institutionen borde vara tydligt representerad. Det borde vara möjligt att systematiskt erbjuda studenters från fakultetens grundutbildningar projektarbeten vid institutionens samtliga enheter, samt forma en arbetsmodell där handledare och studenter genomför gruppaktiviteter som i sin tur kan avlasta handledare. 4.2 Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Hur tillser institutionen att doktoranderna får en bra vetenskaplig skolning och miljö (internationalisering, seminarieverksamhet, Journal Clubs, tillräcklig kritisk massa etc)? Vid institutionen finns 2 nationella forskarskolor: Forskarskolan i Allmänmedicin och Forskarskolan i Global Hälsa. Bägge fungerar på ett utmärkt sätt och ger en omvittnat god vetenskaplig skolning och erbjuder en kreativ forskarutbildningsmiljö till studenterna. Varje enhet en omfattande verksamhet med antagningsseminarier, seminarieserier, inklusive journal club, gästlärare, gästföreläsare och många internationella och svenska samarbeten. Institutionen tillämpar en relativt frikostig policy för att motivera studenter att åka på kurser och konferenser etc. Forskarutbildningen ligger på enhetsnivå. Enheten för Medicin och enheten för Epidemiologi och global hälsa härbärgerar omkring eller mer än 60 doktorander vardera. Risken finns att doktorandprojekten har så stor variation att det hela upplevs som spretigt och utbytet för den enskilde därför blir mer begränsat. Genom att successivt utveckla antagningsseminarier och doktorandverksamhet är det möjligt att bidra med t.ex. metodmässiga mervärden av nytta för många. En särskild utmaning härvidlag är att finna former för att involvera regionens doktorander. I takt med att antalet doktorander växer på regionaliseringsorterna, växer behoven att utveckla praktiskt genomförbara arbetsmodeller, t.ex. gemensamma internat där alla doktorander inbjuds att delta. Seminarieserier har initierats i Östersund och Skellefteå och kopplas upp till intresserade på regionorterna.

Sid 19 (21) Epidemiologi och global hälsa har en motsvarande utmaning att involvera de nära 2/3 utländska doktoranderna så att också de känner delaktighet i enhetens arbete. Vid olika typer av seminarier uppmuntras doktorander delta och bjuds in att vara aktiva; både som presentatörer och frågeställare. Ofta är det nationella och internationella gäster som bidrar både via seminarier och i diskussioner i fikarummet. För att styra upp denna del av verksamheten utses en senior samordnare (=professor), med ettårsmandat, för seminarieserier. Även om doktoranderna uppmuntras presentera sina arbeten på både nationella och internationella konferenser, bedöms externa presentationer vara alltför lågprioriterade i forskarutbildningen. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? Inom områden där forskningsaktiviteten är liten finns risken att doktoranden blir ensam inom sitt område och att den mer övergripande vetenskapliga skolningen marginaliseras. FUN/FUT har initierat en process med övergripande teman där målsättningen är att doktorander och handledare ska arbeta över institutionsgränser när det gäller seminarieverksamhet, kursutveckling etc. Några av Institutionens enheter är nu aktiva inom temat Den jämlika hälsan som hittills bedöms som en givande erfarenhet med har stor potential för framtiden. Ett problem som alla enheter möter är att närvaron vid seminarierna inte är så hög alla gånger. Ett sätt att möta detta problem kan vara att öka antalet inbjudna gästforskare. Ett annat problem är att seminarieaktiviteter krockar med andra angelägna evenemang. En tydligare samordning inom enheterna gynnar alla. Om dessutom tekniska lösningar utvecklas så att digitala distanslösningar underlättas kan seminarierna fungera som kreativa miljöer, som man regelmässigt kan delta ifrån distans. En översyn av forskarutbildningen har just påbörjats inom institutionen. Examinators roll tydliggörs, underlättas och ökar. Att handleda kliniskt verksamma doktorander som är bosatta utanför Umeå är förenade med svårigheter som ibland är svåra att överbrygga. Det kan handla om möjlighet till närvaro vid seminarier, närvaro i en akademisk miljö med möjligheter att diskutera frågeställningar med andra än handledarna etc. Hur går doktorandernas årliga uppföljning till vid institutionen? Vi följer de riktlinjer som finns vid fakulteten. Alla doktorander som är aktuella för uppföljning får information om detta i god tid. Doktoranden träffar sedan sin(a) handledare och diskuterar igenom fakultetens mall för uppföljning. Administratör samlar in blanketter och påminner de som ej lämnat in. Studierektor för forskarutbildningen går sedan igenom alla uppföljningsblanketter och tar kontakt med doktorand/handledare där det finns oklarheter eller problem. Doktorander uppmanas också att träffa sin examinator i samband med den årliga uppföljningen, men det sker inte alltid. Det formella mötet blir måhända kortfattat utbyte av information om doktorandernas utveckling och tidsplan. Den verkliga uppföljningen sker i handledar- /forskargruppen. Det ingår i översynen av forskarutbildningen som f n görs. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder?

Sid 20 (21) Idealet är att handledarteamet inklusive examinatorn samlas för genomgång av mål och process och vidtar ev åtgärder utifrån detta. Minst ett årligt möte med examinator bör göras obligatoriskt, del av översynen av forskarutbildningen. Än så länge oklart om/hur de individuella inlärningsmålen stärker utbildningen. En utvecklad diskussion, som både involverar doktorander och handledare, kan möjligen belysa frågan och eventuellt leda fram till förslag till åtgärder. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Förbättrad rekrytering av doktorander Skärpta kvalitetskrav men inte självklart behov av ökad volym T-10 viktigt Fler och yngre läkare prioriteras Fler kliniska ämnen för T- 10- projekt Pågående Andel läkare under 45 bland doktorander Årlig uppföljning av antal kliniska T- 10-projekt Enhetschef Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Forskarskolor FUT-initiativ för tematisk samverkan i doktorandutbildning Tydligare systematik vid granskningsseminarier Foutbildningkurs i Registerforskning Succesiv utveckling Enhetschef Prefekt 5. Det goda och effektiva universitetet 5.1. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Fakultetens hållning är att universitetets strategiska råd för administration bör ges i uppdrag att utreda vilka administrativa uppgifter som idag utförs av lärare som kan flyttas till administrativ personal på fakultets- och institutionsnivå. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd Institutionerna och programråden ska redovisa vilka administrativa arbetsuppgifter som de avser flytta från lärare och forskare till kompetent administrativ personal för att avlasta lärare och forskare så att de får mer tid för undervisning och forskning. Delmål Analys Strategi Tids- Upp- Ansvarig

Sid 21 (21) plan följning Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Omodernt och tidskrävande att så många viktiga formulär är pappersbaserade. Vi behöver gå från analoga till digitala lösningar för - Doktorandansökan, årsuppföljning, mittseminarium, disputation Att gå från det analoga till det digitala är en universitetsgemensam uppgift! Vidare söka synergier mellan enheterna kring kompetens och administration Bör påbörjas snarast Alla medarbetare ser och gläds när formulären blivit digitala FEK Universitetsledningen Insamlingsstiftelserna - EPN - Insamlingsstiftelsens ansökningar Det skulle spara tid för både forskare och administratörer och sannolikt även ge fler ansökningar Kompetens och resurser kring infrastruktur och administration är i relativt begränsad del samordnad mellan enheterna potential till förbättring?