Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2014"

Transkript

1 Medicinska fakulteten Folkhälsa och klinisk Medicin Prefekten Sid 1 (19) Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2014

2 Sid 2 (19) Särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel, ansöker om externa medel och att institutionen har ett kollegialt system för granskning (mentorskap) av de ansökningar som skickas in. Att säkerställa att lärare söker och erhåller externa anslag bör ses som ett av institutionsledningarnas viktigaste uppdrag vad gäller forskning. Då fördelning av forskningstid i anställningen för en institutions lärare bestäms av prefekten, bör detta användas som instrument för att klara verksamhetsuppdraget som redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Alla lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning bör ha upprättat en plan för sin forskning. Det är därför rimligt att kräva att de använder sin forskningsplan till att sätta ihop en projektansökan (ingår som en del i arbetsuppgiften). Att ha en granskad forskningsansökan avsedd för exempelvis VR, minimerar arbetet med att söka medel även hos andra finansiärer. Folkhälsa och klinisk medicin genomför i januari/februari som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Denna inventering kommer sedan att ligga till grund för en gemensam åtgärdsplan. Nedan de delmål som fakultetsnämnden fastställt och som ska kommenteras av institutioner och programråd. 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande Uppdrag till samtliga institutioner Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma högsta effektivitet i nyttjandet av institutionens FO- och GU-resurs? Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna Institutionen välkomnar i princip den nya finansieringsmodellen. Vi vill samtidigt understryka att det inte ännu är De seniora medarbetare som nu är finansierade till 80% måste också i fortsättningen tillvarata sin potential att hämta hem forskningsanslag. I Kontinuerligt uppdrag Beviljade anslag Publikationer Antal FOansökningar Enhetschefer och prefekt

3 Sid 3 (19) innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. möjligt att bedöma hur det i praktiken slår. Kan det finnas en motsättning mellan att söka maximera såväl forskning som utbildning. fortsättningen är ändå utmaningen betydande. För att frigöra sig från undervisningsåtaganden, krävs ytterligare finansiering. Alltså fortsatt starkt fokus på ansökningar! Samt på publikationer Uppdrag till samtliga Programråd. 1.2 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Uppdrag till samtliga institutioner

4 Sid 4 (19) Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Hur arbetar institutionerna för att stimulera unga forskare att söka internationell postdoc? Kommentera nyckeltalen som gäller internationell postdoc och lärares längre forskningsvistelser (sabaticals). (Nyckeltal, bilaga 1.) Långvariga samarbeten med universitet globalt underlättar internationell postdoc. För den enskilda forskaren bidrar postdoc utomlands ofta till ett påtagligt mervärde som tydligt påverkar forskarens fortsatta karriär. Man inkluderas i nya forskningsnätverk regionalt och globalt vilket i sin tur bl.a. öppnar möjligheter att medverka i internationella forskningsansökningar, t.ex. EU-ansökningar. En preliminär inventering visar att en betydande del av institutionens mest framgångsrika forskare har en internationell postdocperiod i ryggsäcken, vars kontaktytor och samarbeten i sin tur kunnat bibehållas under den fortsatta karriären. Vi har hittills av ekonomiska skäl haft svårt att möjiggöra längre forskningsvistelser utomlands (sabbatical) för våra lärare/forskare, trots att värdet av denna typ av vistelser är tydligt. Däremot har kortare besök vid samarbetsuniversitet prioriterats, främst via pågående forskningsprojekt och undervisningssamarbeten. Genom nationella forskarskolan i allmänmedicin har doktorander möjlighet till pre-doc dvs att under sin doktorandtid få prova på en forskningsvistelse vid utländsk institution vilket har ökat intresset för en senare post-doc. Många doktorander får under avhandlingsarbetet besöka och/eller samarbeta med forskare i andra länder. Efter disputation ges ofta möjlighet att skriva ansökningar. Vid epidemiologi och global hälsa finns en Research Manager (arbetar numera del av sin tid för hela institutionen) som regelbundet uppmärksammar möjligheten att efter doktorsexamen planera för en internationell pos-doc period. Internationella post-doc fungerar som viktiga rollmodeller/förebilder för institutionens doktorander. - Planerade/tänkbara förändringar Den viktigaste utmaningen är att stimulera medarbetare som disputerat att fortsätta med sin forskning efter doktorandexamen. Det är ingen lätt uppgift. Exempelvis har enheten för Medicin 35 landstingsanställda läkare som disputerat, men som inte har någon universitetsanställning. Det finns anledning för institutionen att under året göra en särskild analys av vilka förklaringar som finns till att medarbetare inte fortsätter med forskning efter disputation och vad som de själva bedömer skulle kunnat bidra till större forskningsaktivitet för deras egen del. En viktig förklaring kan vara finansieringsfrågor: Det är därför angeläget att handledarna både nyttjar sina kontaktnät och försöka identifiera finansiering för eventuell postdoc, även om den inte behöver göras direkt efter disputation. Mentorar kan bidra med att fokusera på möjligheten till internationell postdoc. Enheterna behöver därför vidta åtgärder för att utveckla fungerande mentorskap. Många av institutionens disputerade medarbetare anger att en 2-årig internationell postdocvistelse inte är realistisk på grund av exempelvis familjeskäl eller läkartjänst, men att kortare

5 Sid 5 (19) (t.ex. 6 månader) utlandsperioder skulle vara möjliga. Därför finns det anledning för fakulteten att utveckla en modell där post-doc i Umeå kombineras med t.ex. 6 månaders arbete vid utländsk forskningsinstitution och där fakulteten öppnar möjlighet för de som har post-doc i Umeå att söka pengar för att finansiera de ytterligare kostnader som utlandsvistelsen innebär. Ökad uppmärksamhet på nödvändigheten att seniora forskare bistår yngre kollegor vid rådsansökningar till internationell postdoc. Vid vissa enheter kommer möjligheten att prövas att införa en rutin där alla doktorander under sitt sista år uppmuntras till att förbereda ansökan för internationell post-doc efter disputation, bl.a. genom vägledning kring finansieringsvägar. Det blir då i första hand en del i handledares och examinators roll inom ramen för de avslutande aktiviteterna under doktorandtiden. För att stimulera kollegorna bör enheterna rutinmässigt ordna aktiviteter där utgående och inkomande post-docs delar med sig av sina erfarenheter, t.ex. på personalmöten, enhetsdager, doktorandmöten, etc. Det långsiktiga värdet av sabbatical behöver lyftas fram för institutionens forskare liksom information om finansieringsmöjlighete (t.ex. UmU-s nya satsning, forskningsrådens och EU:s utlysningar). Vid medarbetarsamtal med lärare/forskare bör denna möjlighet lyftas. Hur arbetar institutionen för att nationella/internationella forskningsvistelser lyfts upp som ett viktigt moment i forskarutbildningen? Sedan årtionden finns vid Epidemiologi och folkhälsa ett etablerat program med så kallade sandwich-doktorander, d. v s doktorander med anställning inom någon organisation inom eller utom landet (t.ex. vid något utländskt universitet, vid Folkhälsomyndigheten eller Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman) men är inskriven som doktorand hos oss. Dessa doktorander vistas regelbundet i vår miljö, deltar i seminarier, kurser och forskarskolor och ger därmed mervärden till institutionen. Från institutionens sida bedöms dessa mervärde som angelägna. Men det är en viktig utmaning för såväl institutionen som för respektive enhet att tillse denna form av associering inte bara blir ett formellt arrangemang som inte ger institutionen några mervärden i retur. - Planerade/tänkbara förändringar? När doktorandens individuella lärandemål formuleras skall möjlighet till nationella/internationella forskningsvistelser lyftas och uppmuntras. Uppföljning bör göras vid det årliga samtalet med huvudhandledaren och examinatorn. Doktorander som har haft en sådan vistelse skall beredas möjlighet att berätta om denna erfarenhet vid doktorandmöten alternativt doktoranddagar för att sprida erfarenheter och inspiration. Hur arbetar institutionen för att få doktorander i universitetets forskarskola för offentlig sektor och företagsforskarskolan? Institutionen har hittills bara deltagit i enstaka diskussioner i detta avseende, men ännu inte åstadkommit ett positivt resultat i form av förslag till lämpliga doktorander

6 Sid 6 (19) Hur arbetar institutionen med samverkan med externa partners såsom landsting, kommuner och företag? Inom läkarutbildningen samarbetas med Västerbotens läns landsting och övriga landsting i norra regionen i all undervisning som institutionen är involverad i. Viktiga samarbeten pågår dagligen inom ramen för T10-projekthandledning, ALF, KFC samt ledningsgrupper vid NUS, gemensamma tjänster, adjungeringar och tjänsteköp (aktuellt för doktorander, post-doc och forskare/lärare). Institutionen har haft och har doktorander som är anställda av bl.a. landstinget i Västerbotten, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Dalarna samt Umeå kommun. Dessutom bedrivs doktorandprojekt (delvis) finansierades av myndigheter som Naturvårdsverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket osv. Här finns en tradition av aktivt samarbete med företag och landsting som möjliggör motfinansiering av ett flertal forskningsprojekt som bedrivs på enheten. Institutionen (via Epi) samarbetar med Regionförbundet i Västerbottens forskning och utvecklingsavdelning i syfte att utveckla ett långsiktigt samarbete, med Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och andra nationella aktörer samt med en rad forskningsprojekt i Sverige och internationellt med företag involverade Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Hur arbetar institutionen för att åstadkomma att fler professorer, universitetslektorer och biträdande universitetslektorer erbjuds anställningar som kombineras med klinisk verksamhet även för andra yrkeskategorier än läkare och tandläkare? Inom ramen för samarbetsavtalet mellan VLL-s folkhälsoenhet och Epidemiologi och global hälsa finns medarbetare (t.ex. hälsoekonom) som kombinerat universitetsanställning med landstingsverksamhet. Möjligheten finns nu för utökning genom att uppmuntra medarbetare i Västerbottens läns landsting att söka de adjungerade lektorat som nu utlyses (för fysioterapeuter, mm). I de samarbetsdiskussioner som pågår med Region Västerbotten prövas möjligheten till kombinationstjänster mellan praktik och akademi. Samma diskussioner avses initieras med Umeå kommun inom skolans och socialtjänstens område, där evidensbaserade arbetsätt efterlyses. Mellan enheten för Yrkes- och miljömedicin och dess motsvarande landstingsklinik (AMM) diskuteras möjligheten till kombinationslösning med landstinget avseende bl.a. miljöepidemiologi/miljömätningar. Institutionen har under året fått klartecken till att medarbetare har möjlighet att fullgöra post-doc på halvtid med halvtids klinisk tjänstgöring. Här är det dock viktigt att GU-resurser tydliggörs så att landstingspersonal får möjlighet till förberedelsetid i anslutning till sina undervisningsuppdrag.

7 Sid 7 (19) Uppdrag till kliniska institutioner Institutionens kommentar. Hur arbetar institutionen för att engagera regionaliseringsorterna i arbetet att öka kliniskt patientnära forskning? Allmänmedicin har docenter som bedriver forskning på alla regionaliseringsorter och genomför en FoU-kurs (30hp) tillgänglig för sökande från hela regionen. Vid Allmänmedicins doktorand-handledardagar regionen deltar hela regionen vilket leder till ökad forskningsaktivitet. På samma sätt bedriver de regionaliserade medarbetare vid enheten för Medicin forskning i gemensamma, regionövergripande kohorter och projekt och ger därvid också stöd till T10- projekt. Viktigt att också involvera regionkollegorna i betygsnämnder och forskarhandledningskurser. Redan idag syns påtagliga resultat i form av ett starkt ökande antal doktorander på RLU-orterna. Research managern vid Epidemiologis och global har besökt några av regionorterna för att öka deras intresse och kapacitet vad gäller forskningsansökningar. Intresset stort och aktiviteteten hög. Återbesök planeras, liksom erbjudande till övriga regionaliseringsorter. Hur arbetar berörda institutioner för att öka forskningsverksamheten vid regionaliseringsorterna? Yrkes- och Miljömedicin har etablerat forskningssamarbete med Sundsvall (Yrkesmedicin) och Luleå (OLIN/ luftvägar), och har doktorander i Luleå och Sundsvall. Institutionen fortsätter med att uppmuntra landstingen att bidra till ytterligare adjungeringar (jfr Skellefteå, Sunderbyn) samt att hålla regionorterna informerade med inbjudningar till all gemensam fo-verksamhet, t.ex. i uppdragen för enheternas Forskarutbildningsgrupper. Studenter på master- och doktorandnivå som är verksamma och/eller har kontaktyter inom regionens sjukvård skulle framöver i ökad utstäckning kunna uppmuntras involvera sig i projekt som är patientnära med datainsamling lokalt. Genom att i ökad utsträckning än tidigare handleda läkarstudenter under deras uppsatsarbeten skulle följden kunna bli doktorandstudier med lokal bas i nästa steg. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör Dagsläget: För få postdoc Komplettera Postdocmodellen enligt Långsikigt uppdrag: Bör ses i ett 3-års- Antal kliniska postdocs och utlandsperioder Prefekt

8 Sid 8 (19) och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Alldeles för få vistelser vid utländska universitet ovanstående text. Fakulteten bör införa ett särskilt utlandsvistelsestöd för kliniska postdocs i Umeå perspektiv Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Omfattande VLLsamarbete. Den regionaliserade läkarutbildningen är mycket framgångsrik både för mer forskningen och förbättrat samarbete i sjukvården De regionaliserade medarbetarna borde också på nåt sätt få plats i olika fakultetsorgan Snarast Prefekt 2. Utbildning för gränslös kunskap Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.1 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent Institutionens kommentar: Underlaget enligt bilagan ofullständigt 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Institutionens kommentar: Vi äger ej denna fråga. Noteras att Masterutbildningen i Folkhälsovetenskap ej finns redovisat i bilagan procent av antalet examensarbeten är externa Institutionens kommentar: Vi har svårt att bedöma detta, då externa är ett oklart definierat Hur tillser institutionen att samtliga examensarbeten läggs in i DIVA? Vi ser till tvärtom att examensarbetena inte läggs in i Diva, eftersom en del tidskrifter betraktar detta som publicering (och det är lätt att hitta på nätet), och då är det svårt att göra en artikel av ett

9 Sid 9 (19) examensarbete, vilket faktiskt är ganska vanligt. Alltså: vi betraktar det som olämpligt att examensarbetena läggs in i Diva. Det enda som läggs in i Diva är titel, författare och institution. Ansvarig för detta är kursadministratören på T10 (Ullabritt Gidlund). 2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Hur tillser/mäter institutionen att examensarbetena är knutna till pågående forskning? Vår kvalificerade bedömning, baserad på samråd med en av projektkoordinatorerna, är att >80 procent av alla examensarbete är knutna till pågående forskning (det krävs för mycket resurser om man skall ordna ad hoc-uppsatser). Några siffror om detta samlas dock inte in. För att få ett exakt besked i frågan skulle projektkoordinatorerna kunna rapportera knytningar till pågående forskning för varje termin i samband med att man läser och bedömer projektdeklarationerna. Svårigheten blir väl att avgränsa pågående forskning, ett litet luddigt uttryck. Ansvarig för en sådan uppföljning skulle kanske kunna vara kurssamordnaren för T10 (numera Clas Ahlm). Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. Hur arbetar institutionen/programrådet med kvalitetsfrågor? I huvudsak via rekrytering av kompetenta lärare samt via kollegial samverkan. Institutionens enheter har regelbundna lärarmöten, där utbildningens kvalitet på olika sätt belyses vid varje tillfälle. Hur säkerställer institutionen och programrådet att studenternas synpunkter rörande undervisningens kvalitet beaktas? Via student council (MPH), studeranderepresentanter i programråd och via enkäter. Uppdrag till samtliga programråd Att utreda hur alumnerna på olika utbildningar ser på sin utbildning. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Hur arbetar institutionen och programrådet med att utveckla IT-ledd undervisning för att på så sätt möjliggöra mer individualiserad utbildning kontakttid mellan studenter och lärare?

10 Sid 10 (19) Inom läkarprogrammet har mycket stora insatser gjorts för att studenterna ska ha tillgång till inspelade föreläsningar. Den regionaliserade läkarutbildningen präglas i påtaglig grad av just en mer individualiserad undervisning med ökad kontakttid mellan studenter och lärare (som också är en fråga om skala) Uppdrag till samtliga institutioner 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Hur arbetar institutionen för att tillse att möjligheter ges för dess lärare att utvecklas till meriterade och excellenta lärare? Institutionen kommer jobba särskilt med denna fråga under det kommande året. En av de lärare som i år fick utmärkelsen meriterad lärare arbetar vid vår institution. Än så länge är dock konceptet meriterade och excellenta lärare relativt okänt vid institutionen. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent Vi kan ej påverka läkarprogram met. För MPH däremot är målsättningen realistisk MPH: Aktivare marknadsfö ring nationellt, inom EU. Samt fortsatt information om stipendiem öjligheter I år Studierektor MPH Enhetschef Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer Svårt påverka inom programmen 55 procent av antalet examensarbete n är externa Oklar definition av externa Handledare är vanligen affilierade till UmU Minst 50 % procent av de interna examensarbete na är knutna till pågående forskning. Idag ca 80%

11 Sid 11 (19) Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknade n. Våra utbildningar är alla mycket efterfrågade och arbetsmarknadsläget gott Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Idag finns hela medicinarutbildningens föreläsningar utlagda, ca 120 st Följs upp av kurssamordnare Kursansvarig Institutionen involverad på nästan alla terminer Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat Ej slagit igenom. Vi har 1 av 2 på fakulteten hittills Uppmuntra ansökningar och informera Under året Enhetschefer Prefekt 3. Forskning som spränger gränser Uppdrag till samtliga institutioner 3.1. Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Institutionens kommentar Hur arbetar institutionen för att antalet publiceringar ökar i högrankade tidskrifter? Hittills inte ägnat denna fråga tillräcklig uppmärksamhet - Planerade/tänkbara förändringar Första steget blir att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade. Var sätter ni målet för er institution? Målet är att under en 3-årsperiod öka andelen högrankade med 10%

12 Sid 12 (19) - Hur arbetar institutionen med att i sin forskning använda våra unika biobanker och register? Institutionens forskare och medarbetare har i stor utsträckning deltagit i uppbyggnaden av de mest unika registren. En betydande del av den forskning som bedrivs vid institutionen nyttjar dessa register. Under hösten 2014 genomför institutionen/epidemiologi och global hälsa forskarutbildningskursen Registerforskning i samarbete Registercentrum Norr Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). - Hur arbetar institutionen för att öka kvaliteten på publikationer? Första steget blir att informera alla medarbetare om vilka tidskrifter som är högrankade Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens. - Hur arbetar institutionen med att öka antalet medarbetare som söker externa anslag? - Folkhälsa och klinisk medicin genomför i januari/februari som ett första steg en inventering av vetenskaplig produktion, forskningsansökningar och erhållna forskningsanslag via en enkät till alla disputerade medarbetare. Denna inventering kommer sedan att ligga till grund för en gemensam åtgärdsplan. - Vid enheten för Epidemiologi och global hälsa arbetar Research Manager Karl-Erik Renhorn just med att ge stöd till ansökningar främst fokuserade på större anslagsgivare. Renhorn bedriver bland annat workshops för att stärka forskarnas ansökningskompetens. Sedan hösten 2013 finansierar institutionen del av Renhorns lön så att han också kan bistå forskare vid institutionens andra enheter. - Planerade/tänkbara förändringar - Ytterligare initiativ kommer att tas när vår enkät (se ovan) är analyserad och diskuterad 3.4. Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Vilken typ av större infrastruktur/apparatur finns vid institutionen? Institutionen förfogar över/har tillgång till en omfattande forskningsstödjande infrastruktur i form av register och resurser: KFC Monicaregistret SIMSAM VIP

13 Sid 13 (19) DiabNorr OLIN PsoReg Riks-Stroke PAH-registret - Hur är användandet av dessa organiserat? Varje register har sin styrgrupp som avgör om utlämnade kan ske och som bokför vilka som nyttjar det och vad som utlämnats, givet godkännade av Regionala Etikprövningsnämnden - Vilka är tillgängliga för forskare utanför institutionen? I princip alla, förutsatt att de uppfyller de krav som respektive register har - Planerade/tänkbara förändringar? För närvarande förbereds samordning mellan VIP och Biobanken vad gäller utlämnadebeslut Nyttjar institutionens forskare större nationella/internationella infrastrukturplattformar, i så fall vilka? Metabolomics och SciLifeLab Är det någon infrastruktur/apparatur/plattform som idag saknas, men som skulle gagna forskningen vid institutionen ifall den fanns tillgänglig? En mycket angelägen förstärkning när det gäller registerforskningens infrastruktur är en senior Epidemiolog/statistiker med stor metodkompetens Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Manager Under året Årligen Enhetschef Prefekt Initiera system med kollegial reviewprocess inom

14 Sid 14 (19) enheterna Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). De flesta känner ej till vilka tidskrifter som mäts som high impact Informera om vilka tidskrifter som på norska listan finns i grupp 2 Snarast Årligen Enhetschef Prefekt Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/ internationell konkurrens. Vi är ganska bra men kan mycket bättre Ge stöd till mer omfattande ansökningar vid Reseach Manager Under året Årligen Enhetschef Prefekt Initiera system med kollegial reviewprocess inom enheterna Universitetet/ fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Epidemiologens Research Manager ger stöd också till övriga enheter, främst via workshops ach assistans vid internationella ansökningar Ökat antal ansökningar av högre kvalitet, granskade innan submittering via ett internt reviewsystem inom varje enhet Försök med olika modeller för interna reviews påbörjas Årligen Prefekt Enhetschef 4. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Uppdrag till samtliga institutioner. 4.1 Förbättrad rekrytering av doktorander

15 Sid 15 (19) Nyckeltal, bilaga 9 Kommentar: Hur arbetar institutionen med rekrytering av doktorander (utlysning, intervjuer, information vid anställning etc)? Dagens system är i princip väl fungerande med annonsering, bedömning av ansökningar och intervjuer av de mest intressanta personerna. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder gällande rekrytering i syfte att tillse att det är de mest lämpade individerna som antas till utbildning på forskarnivå? Bäst kvalitetskontroll fås vid rekrytering av personer som redan är kända sedan tidigare från läkarutbildning eller masterprogram och där bl.a. uppsatsarbete genomförts under handledning av någon av våra medarbetare. Det samma gäller även när personer rekryteras från andra utbildningar (t.ex. omvårdnadsprogrammen) och där vi, eller kända kolleger, haft han om uppsatshandledningen. En annan väg till kvalitetskontroll är rekrytering av doktorander från väl etablerade forskningssamarbeten, där personens egenskaper och kapacitet är väl känd. Naturligtvis kan också bedömning av lämplighet också inkludera aspekter som relaterar till om den fortsatta karriären är inriktad på forskning/undervisning vid universitetet eller karriär utanför akademin Nationella forskarskolor stimulerar ett förhöjd kvalitetstänkande också i rekryteringsfasen, eftersom presumtiva kandidater därmed underkastas en särskild bedömning och därmed också försök att förutse individens förutsättningar och lämplighet som forskare. Som bekant har vid t.ex. enheten för Medicin tillämpats en modell, där potentiella forskarstuderande får en "prövotid", inkluderande produktion av ett första arbete, innan doktorandanmälan kan ske. Detta leder till att den formella doktorandtiden förkortas och att doktorander inte tar i anspråk den anbefallda 4-åriga doktorandtiden, vilket i sin tur då tolkas som en kvalitetsbrist på fakultetsnivå. Institutionen bedömer, trots risken att bli ifrågasatt på grund av den förkortade genomströmningstiden, att modellen med prövotid för kliniker kan försvaras. Risken är annars att vi bygger ytterligare hinder för rekrytering av kliniskt verksamman läkare till forskning. - Hur arbetar institutionen för att öka intresset för forskning bland grundutbildningsstudenter? Enheterna arbetar med olika insatser utifrån sina förutsättningar: Gemensamt försöker enheterna visa upp sin forskning på ett tydligare sätt. Forskande lärare har särskilda möjligheter att på ett intressant sätt inkludera sin forskning i undervisningen. En del studenter får särskild boosterdos att prova på forskningsuppgifter via korta anställningar (sommarjobb, amanuensjobb) osv att. Men den kanske viktigaste möjligheten har är att bjuda in studenter till samarbete med enheternas forskargrupper i samband med att studenterna ska välja T10- projekt.

16 Sid 16 (19) - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? En större samverkan mellan de mindre och större enheterna inom institutionen skulle kunna underlätta för de mindre enheterna att mobilisering forskningsintresse bland grundutbildningsstudenter. Institutionen kommer att förbättra informationen på sin hemsida för att därigenom öka synligheten ifråga om forskning och därmed för T-10-projektmöjligheter. En flaskhals är bristen på tillgängliga handledare för studenternas projektarbeten. Genom att t.ex. bredda kretsen av handledare till att i högre grad inkludera icke universitetsanställda forskande kollegor får fler träning att handleda samtidigt som ytterligare ämnesområden kan tillföras För att stimulera forskningsintresse kan kortare sommarkurser fungera som aptitretare: Epidemiologi och global hälsa önskar därför återinföra sommarkursen Field Research Methodology (en 2-veckroskurs som genomfördes under nära 20 år men som upphörde främst pga. medelbrist) som tog avstamp i globala hälsofrågor och lyfte fram såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder, samt varvade teoretiska avsnitt med hands on dataanalys, skrivande, mm. Kursen fungerade som en entry-point och nådde såväl studenter inom grundutbildningar som yrkesverksamma från många discipliner, både i Sverige och globalt. Via dessa kurser har ett stort antal (senare) framgångsrika studenter rekryterats, både till masterprogram och också forskarutbildning. Ett omtag i detta avseende är önskvärt, under förutsättning att finansieringsfrågorna kan lösas. Medicinska fakultetens årliga translationella forskningsmässa, som avser att underlätta kontakt mellan forskare och intresserade studenter, är ett tillfälle där Institutionen borde vara tydligt representerad. Det borde vara möjligt att systematiskt erbjuda studenters från fakultetens grundutbildningar projektarbeten vid institutionens samtliga enheter, samt forma en arbetsmodell där handledare och studenter genomför gruppaktiviteter som i sin tur kan avlasta handledare. 4.2 Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Hur tillser institutionen att doktoranderna får en bra vetenskaplig skolning och miljö (internationalisering, seminarieverksamhet, Journal Clubs, tillräcklig kritisk massa etc)? Vid institutionen finns 2 nationella forskarskolor: Forskarskolan i Allmänmedicin och Forskarskolan i Global Hälsa. Bägge fungerar på ett utmärkt sätt och ger en omvittnat god vetenskaplig skolning och erbjuder en kreativ forskarutbildningsmiljö till studenterna. Varje enhet en omfattande verksamhet med antagningsseminarier, seminarieserier, inklusive journal club, gästlärare, gästföreläsare och många internationella och svenska samarbeten. Institutionen tillämpar en relativt frikostig policy för att motivera studenter att åka på kurser och konferenser etc. Forskarutbildningen ligger på enhetsnivå. Enheten för Medicin och enheten för Epidemiologi och global hälsa härbergerar omkring eller mer än 60 doktorander vardera. Risken finns att doktorandprojekten har så stor variation att det hela upplevs som spretigt och utbytet för den

17 Sid 17 (19) enskilde därför blir mer begränsat. Genom att successivt utveckla antagningsseminarier och doktorandverksamhet är det möjligt att bidra med t.ex. metodmässiga mervärden av nytta för många. En särskild utmaning härvidlag är att finna former för att involvera regionens doktorander. I takt med att antalet doktorander växer på regionaliseringsorterna, växer behoven att utveckla praktiskt genomförbara arbetsmodeller, t.ex. gemensamma internat där alla doktorander inbjuds att delta. Epidemiologi och global hälsa har en motsvarande utmaning att involvera de nära 2/3 utländska doktoranderna så att också de känner delaktighet i enhetens arbete. Vid olika typer av seminarier uppmuntas doktorander delta och bjuds in att vara aktiva; både som presentatörer och frågeställare. Ofta är det nationella och internationella gäster som bidrar både via seminarier och i diskussioner i fikarummet. För att styra upp denna del av verksamheten utses en senior samordnare (=professor), med ettårsmandat, för seminarieserier. Även om doktoranderna uppmuntras presentera sina arbeten på både nationella och internationella konferenser, bedöms externa presentationer vara alltför lågprioriterat i forskarutbildningen. - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? Inom områden där forskningsaktiviteten är liten finns risken att doktoranden blir ensam inom sitt område och att den mer övergripande vetenskapliga skolningen marginaliseras. FUN/FUT har initierat en process med övergripande teman där målsättningen är att doktorander och handledare ska arbeta över institutionsgränser när det gäller seminarieverksamhet, kursutveckling etc. Några av Institutionens enheter är nu aktiva inom temat Den jämlika hälsan som hittills bedöms som en givande erfarenhet med har stor potential för framtiden. Ett problem som alla enheter möter är att närvaron vid seminarierna inte är så hög alla gånger. Ett sätt att möta detta problem kan vara att öka antalet inbjudna gästforskare. Ett annat problem är att seminarieaktiviteter krockar med andra angelägna evenemang. En tydligare samordning inom enheterna gynnar alla. Om dessutom tekniska lösningar utvecklas så att digitala distanslösningar underlättas kan seminarierna fungera som kreativa miljöer, som man regelmässigt kan delta ifrån distans. Hur går doktorandernas årliga uppföljning till vid institutionen? Vi följer de riktlinjer som finns vid fakulteten. Alla doktorande som är aktuella för uppföljning får information om detta i god tid. Doktoranden träffar sedan sin(a) handledare och diskuterar igenom fakultetens mall för uppföljning. Administratör samlar in blanketter och påminner de som ej lämnat in. Studierektor för forskarutbildningen går sedan igenom alla uppföljningsblanketter och tar kontakt med doktorand/handledare där det finns oklarheter eller problem. Doktorander uppmanas också att träffa sin examinator i samband med den årliga uppföljningen, men det sker inte alltid. Det formella mötet blir måhända kortfattat utbyte av information om doktorandernas utveckling och tidsplan. Den verkliga uppföljningen sker i handledar-/forskargruppen.

18 Sid 18 (19) - Planerade/tänkbara förbättringsåtgärder? Idealet är att handledarteamet inklusive examinatorn samlas för genomgång av mål och process och vidtar ev åtgärder utifrån detta. Minst ett årligt möte med examinator bör göras obligatoriskt. Än så länge oklart om/hur de individuella inlärningsmålen stärker utbildningen. En utvecklad diskussion, som både involverar doktorander och handledare, kan möjligen belysa frågan och eventuellt leda fram till förslag till åtgärder. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Förbättrad rekrytering av doktorander Skräpta kvalitetskrav men inte självklart behov av ökad volym Fler och yngre läkare prioriteras Pågående Andel läkare under 45 bland doktorander Enhetschef Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Forskarskolor T-10 viktigt FUT-initiativ för tematisk samverkan i doktorandutbildning Fler kliniska ämnen för T- 10-projekt Tydligare systematik vid granskningsseminarier Succesiv utveckling Årlig uppföljning av antal kliniska T-10- projekt Enhetschef Prefekt Foutbildningkurs i Registerforskning 5. Det goda och effektiva universitetet 5.1. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Fakultetens hållning är att universitetets strategiska råd för administration bör ges i uppdrag att utreda vilka administrativa uppgifter som idag utförs av lärare som kan flyttas till administrativ personal på fakultets- och institutionsnivå. Uppdrag till samtliga institutioner och programråd

19 Sid 19 (19) Institutionerna och programråden ska redovisa vilka administrativa arbetsuppgifter som de avser flytta från lärare och forskare till kompetent administrativ personal för att avlasta lärare och forskare så att de får mer tid för undervisning och forskning. Delmål Analys Strategi Tidsplan Uppföljning Ansvarig Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Omodernt och tidskrävande att så många viktiga formulär är pappersbaserade. Vi behöver gå från analoga till digitala lösningar för Att gå från det analoga till det digitala är en universitetsgemensam uppgift! Bör påbörjas snarast Alla medarbetare ser och gläds när formulären blivit digitala FEK Universitetsledningen Insamlingsstiftelserna - Doktorandansökan, årsuppföljning, mittseminarium, disputation - EPN - Insamlingsstiftelsens ansökningar Det skulle spara tid för både forskare och administratörer och sannolikt även ge fler ansökningar

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2015, reviderad

Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2015, reviderad Medicinska fakulteten Folkhälsa och klinisk Medicin Prefekten 2015-03-06 Sid 1 (21) Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin: Verksamhetsplan 2015, reviderad Sid 2 (21) Allmänt kring nuläge för

Läs mer

Verksamhetsplan Kirurgisk och perioperativ vetenskap

Verksamhetsplan Kirurgisk och perioperativ vetenskap Verksamhetsplan 2014 2015 Kirurgisk och perioperativ vetenskap Reviderad 25 februari 2015 Verksamhetsplan 2014-2015, Kirurgisk och perioperativ vetenskap Sid 2 (11) 1. Ett universitet som gör det möjligt

Läs mer

Anvisningar för verksamhetsplan 2014 - Reviderad februari 2015

Anvisningar för verksamhetsplan 2014 - Reviderad februari 2015 Medicinska fakulteten Dekanus Sid 1 (20) Prefekter (inklusive föreståndare för UCMM) och ordföranden i Programråd Anvisningar för verksamhetsplan 2014 - Reviderad februari 2015 Enligt direktiv från universitetsledningen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Umeå universitet 2020 vision och mål

Umeå universitet 2020 vision och mål Fakultet/institution/motsvarande: BEDÖMNINGSSKALA FÖR MÅLUPPFYLLELSE Huvudmålet bör kunna nås inom den utsatta tidsramen (2020) om nuvarande förhållande Huvudmålet är möjligt att nå inom tidsramen (2020)

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Verksamhetsplan Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Medicinska fakultetens verksamhetsplan 1 Bakgrund Målen i medicinska fakultetens verksamhetsplan

Läs mer

Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan med tillägg av rapport om strategiska satsningarna från KI.

Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan med tillägg av rapport om strategiska satsningarna från KI. Forskningsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2014-04-10 Närvarande: Maria Fällman, ordförande Anders Blomberg Lars Nyberg Malin Sund Roland Johansson Pernilla Wikström Marie Honn, doktorandrepresentant

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2014-2015 Umeå center för molekylär medicin () Simon Tuck, Föreståndare Umeå Centrum för Molekylär Medicin () Verksamhetsplan 2014-2015 Sid 2 (8) är ett forskningscentrum vid vilket det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten Verksamhetsberättelse Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten 2012-03-29 Dnr 212-788-12 Medicinska fakultetens verksamhetsberättelse 1 Inledning Syftet med medicinska

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet Sid 1 (5) Instruktioner till sakkunniga: Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet Vid bedömning av anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet,

Läs mer

Uppföljning av delmål 2015 Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin

Uppföljning av delmål 2015 Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Uppföljning av delmål 2015 Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Umeå universitet Farmakologi och klinisk neurovetenskap Umeå universitet 901 87 Umeå Telefon 090-785 15 11 http://www.neuropharm.umu.se

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.

Läs mer

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning 31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande

Läs mer

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer för att tydliggöra vilken kompetens och vilka meriter som ska värderas hos lärare och forskare.

Läs mer

Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning

Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning Beslut ALF-kommittén 2015-10-06 Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning 1. Bakgrund Den 1 maj 2015 trädde ett nytt regionalt avtal mellan Umeå universitet och Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Umeå center för molekylär medicin (UCMM) Simon Tuck, Föreståndare UCMM

Verksamhetsplan 2015. Umeå center för molekylär medicin (UCMM) Simon Tuck, Föreståndare UCMM Verksamhetsplan 2015 Umeå center för molekylär medicin () Simon Tuck, Föreståndare Umeå Centrum för Molekylär Medicin () Verksamhetsplan 2015 Sid 2 (8) är ett forskningscentrum vid vilket det bedrivs molekylärbiologisk

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Verksamhetsplan

Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Verksamhetsplan Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Verksamhetsplan 2016-2018 1.1.1 Fakulteten har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin SAHLGRENSKA AKADEMIN Bilaga 3 till Anvisningar för anställning av lärare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer

Läs mer

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan

Läs mer

Dagens agenda Fokus på Visions-, Mål- och VP-arbetet

Dagens agenda Fokus på Visions-, Mål- och VP-arbetet Dagens agenda Fokus på Visions-, Mål- och VP-arbetet 13.00 Introduktion Processen Lena Gustafsson De övergripande målen 13.45 Forskning och Forskarutbildning Marianne Sommarin 14.05 Utbildning Anders Fällström

Läs mer

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Beslutad vid institutionsstyrelsens sammanträde 2013-05-17 2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade

Läs mer

Forskningspolitiskt program

Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde är

Läs mer

Huvudmål Delmål Strategi Aktivitet 2018 Uppföljningskriterier Långsiktighet möjliggör högt risktagande

Huvudmål Delmål Strategi Aktivitet 2018 Uppföljningskriterier Långsiktighet möjliggör högt risktagande Huvudmål Delmål Strategi Aktivitet 2018 Uppföljningskriterier 2018 Centralt medfinansiera strategiskt viktiga Avsätta medel i fakultetsbudget för medfinansiering av institutionsinitierade Karriäranställningar

Läs mer

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014. Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH

Läs mer

Kontinuerligt med årlig uppföljning

Kontinuerligt med årlig uppföljning 1. Generellt mål: att examinera doktorer som håller god internationell standard med sina avhandlingar och sin utbildning 2. En kvalitativ och effektiv antagningsprocess med aktiv internationell rekrytering

Läs mer

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Dessa riktlinjer tillämpas vid befordran

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN HANDLINGSPLAN 2015-2017 & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN 2015-01-30, version 1 DATUM: 2015-02-05 AVSÄNDARE & KONTAKTPERSON: Prefekt, Professor Ian Milsom

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Psykologiska institutionen

Psykologiska institutionen HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Psykologiska institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Kvalitetssystem Statistiska institutionen. Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet

Kvalitetssystem Statistiska institutionen. Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet Kvalitetssystem 2008 10 Statistiska institutionen Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet 18 december 2008 Innehåll 1 Allmänt om institutionens kvalitetsarbete 4 1.1 Syfte......................................

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2016-12-06 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv http://www.med.lu.se/case Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv CHRISTINA BROGÅRDH, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT Bakgrund Högskolepedagogiskt

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Psykologiska institutionen DATUM: 2014-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning

Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna

Läs mer

Ur Anställningsordning för Stockholms universitet, AOSU

Ur Anställningsordning för Stockholms universitet, AOSU 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och anställning som eller befordran till universitetslektor

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Samhällsvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Samhällsvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-12 BESLUTAD AV: Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Birger Simonson, Malin Broberg och

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten 2009-03-25 Sid 1 (8) Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten Fakulteten har kartlagt kommande pensionsavgångar (se bilaga) inom professorsoch lektorskategorierna och prövar frågan om nyanställning

Läs mer

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet

Läs mer

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent STYRDOKUMENT 1 / 6 dnr P2012/178 Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Beslutsfattare: Humanistiska fakultetsstyrelsens lärarförslagsnämnd

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson

Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson Kompetensförsörjning Umeå universitet InFuturum 2016 Hans Adolfsson Organisation 3 Universitetet i siffror 4 Vision 2020 5 6 Verksamhetsplan och delmål Verksamhetsplaner upprättas såväl centralt som på

Läs mer

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Diarienummer N 2013/94 Naturvetenskapliga fakulteten Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Dnr Farm 1.3.3-1-17 Beslutad av prefekt Stig Jacobsson Beslutsdatum 2017-03-01 Version 1.0 Institutionen för farmakologi

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap 2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Studieplan för ämne på forskarnivå

Studieplan för ämne på forskarnivå Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK TFN-ordförande 2012-10-30 1 Ämnesområde Ämnet omfattar studier av hållbara system för elgenerering, transport av elektrisk energi samt växelverkan

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet

Läs mer

Arbetsdokument, version Aktivitetsplan Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap

Arbetsdokument, version Aktivitetsplan Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Arbetsdokument, version 2014-03-10 Aktivitetsplan 2014-2015 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Fastställd 2014-xx-xx Dnr xxx 1. Ett universitet som gör det möjligt Mål Strategier Resurs

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(6) Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Den sökande ansvarar för att ansökan

Läs mer

ALF Mål- och Strategidokument

ALF Mål- och Strategidokument ALF Mål- och Strategidokument 2012-2014 Samverkan mellan Västerbottens Läns Landsting, Jämtlands Läns Landsting, Norrbottens Läns Landsting, Lanstinget Västernorrland och Umeå Universitet 2 Mål- och strategi

Läs mer

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision ska varje medarbetare därför erbjudas ett

Läs mer

Lathund för individuella studieplaner

Lathund för individuella studieplaner LATHUND 2018-08-13 1 Kansli EHL Charlina Lunvald Lathund för individuella studieplaner I ISP-systemet ligger ansvaret för att initiera en studieplan på huvudhandledare. Igen annan kan skapa en studieplan.

Läs mer