Internationell Ekonomi Lektion 4
Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner är kanske inte så konstigt, men varför importerar vi maskiner som vi själva skulle kunna tillverka? Vi ska försöka lista lite orsaker till varför länder tjänar på att handla med varandra
Merkantilismen Under 1600- och 1700-talen härskade merkantilismen som ekonomisk åskådning Den var i hög grad nationalistisk där nationens väl stod i centrum För att främja nationens syften ansågs det viktigt att planera och reglera den ekonomiska verksamheten Export betraktades med gillande, så länge som den gav guld i statens kassakista Import däremot betraktades som ett sätt att beröva landet på den verkliga källan till dess rikedom (ädla metaller)
Merkantilismen Utrikeshandeln ansågs under denna period som något övervägande negativt Utifrån denna bakgrund gjorde nationalekonomerna Smith och Ricardo uppror De betonade individens betydelse och betraktade nationen som enbart summan av invånarna För dem var konsumenten ekonomins viktigaste person, människan arbetade för att kunna konsumera Detta ledde så småningom fram till krav på fri handel
Absoluta fördelar Olika länder är bra på olika saker beroende på bland annat klimat, utvecklingsnivå och tillgång till råvaror Handel mellan två länder inriktade på olika produkter är bra för båda När ett land har resurser eller kan tillverka något som ett annat land inte kan, åtminstone till rimliga kostnader, kallas detta för att landet har absoluta fördelar
Absoluta fördelar Vara A Land 1 10 15 Land 2 15 10 Vara B Land 1 har en absolut fördel att producera vara A och land 2 har en absolut fördel att producera vara B Båda länderna vinner på att handla med varandra I Sverige kan vi producera kaffe, men till orimliga kostnader, medan vi är bra på att producera kullager Därför är det lämpligt att länderna specialiserar sig
Absoluta fördelar Mellan industriländer sker en hel del export och import med samma slags varor Både Sverige, USA och Japan tillverkar maskinutrustning, bilar och mobiltelefoner För Sveriges del så är marknaden för liten för att få de stordriftsfördelar som ofta krävs för att kunna tillverka på ett konkurrenskraftigt sätt Företagen nischar sig också, t.ex. Volvo som satsar på stora, säkra bilar för att konkurrera med småbilar från Japan
Komparativa fördelar Vad händer om ett land är mer produktivt inom alla produktionsgrenar än ett annat land? Är det fortfarande bra om båda handlar med varandra? Ja faktiskt Vi ska försöka reda ut varför
Komparativa fördelar Antal arbetstimmar för att producera 1 enhet vin 1 enhet kläde Totalt Portugal 80 90 170 England 120 100 220 390 Enligt modellen har Portugal en absolut fördel vid produktionen av vin, eftersom det behövs 50% längre tid i England Portugal har absolut fördel även vid produktion av kläde (11% längre tid för England)
Komparativa fördelar Så länge som skillnaderna i produktionskostnad är olika stora, har det ena landet en komparativ fördel med den ena varan och det andra landet med den andra varan Båda länderna tjänar då på att specialisera sig på det de relativt sett är bäst (eller minst dåliga) på I exemplet har England en nackdel som är större vid vinproduktion och landet har då komparativ fördel vid produktion av kläde Vi tittar på hur en specialisering kan se ut, där Portugal producerar vin för båda ländernas behov och vice versa
Komparativa fördelar Antal arbetstimmar för att producera 1 enhet vin 1 enhet kläde Totalt Portugal 80 90 170 England 120 100 220 390 Antal arbetstimmar för att producera 2 enhet vin 2 enhet kläde Totalt Portugal 160 160 England 200 200 360
Komparativa fördelar Portugal har frigjort 10 timmar och England 20 timmar som kan användas för ökad konsumtion eller fritid
Faktorproportionsteorin Ekonomi definieras som bekant: Hushållning med begränsade resurser Resurserna kallas även produktionsfaktorer och delades i slutet av 1800-talet in i råvaror, arbetskraft och kapital Två svenska nationalekonomer utgick från detta när de på 1920-talet utvecklade faktorproportionsteorin Enligt den kommer ett land att specialisera sig på att tillverka och exportera den produkt var tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om
Faktorproportionsteorin Sydostasiatiska låglöneländer med gott om arbetskraft exporterar arbetskraftsintensiva produkter som t.ex. kläder U-länder med stora råvarutillgångar exporterar i första hand dessa, medan industriländer med modern kapitalintensiv produktionsutrustning och hög kunskapsnivå exporterar elektronik, specialmaskiner, fordon, läkemedel, m.m.
Utbud och efterfrågan I en väl fungerande marknadsekonomi får tillgång och efterfrågan styra och vi får ett pris på världsmarknaden för produkten Man utgår normalt från en speciell modell där samverkan mellan utbud och efterfrågan studeras
Utbud och efterfrågan Modellen kräver att man förenklar verkligheten lite När priset ändras så påverkas efterfrågan enligt lägre pris=högre efterfrågan och vice versa Man antar för leverantörerna att priset måste stiga för att utbjuden kvantitet skall öka I skärningspunkten mellan utbuds- och efterfrågekurvan uppstår ett jämviktsläge och ett jämviktspris
Utbud och efterfrågan