Föräldrastödsprojektet i Jönköpings kommun

FoU-rapport Föräldrastödsprojektet i Jönköpings kommun Thorbjörn Ahlgren Sofia Enell Oscar Svensson FoU-rapport 2009:4 IFO Individ- och familjeomsorg

Förord Att olika myndigheter ska erbjuda olika former av stöd till föräldrar anses av många vara en absolut nödvändighet. Det finns ett starkt politiskt stöd och olika professioner ser en möjlighet till att utveckla nya arbetssätt inom ramen för deras egen profession och verksamhet. Det finns paralleller till den starka utvecklingen av socialtjänstens öppenvårdsbehandling 1 och familjecentralernas framväxt 2. Denna utveckling gör det mycket angeläget att dels använda metoder med vetenskapligt stöd, men framförallt att kontinuerligt utvärdera verksamheter. Uppdragsgivarna till föreliggande utvärdering av Föräldrastödsprojektet i Jönköping visade tidigt ett intresse för att utvärdera sin nya föräldrastödsverksamhet vilket har inneburit att Luppen kunskapscentrum haft möjligheten att tidigt vara med och påverka hur verksamheten skulle utvärderas. Trots detta har föreliggande utvärdering ett flertal klassiska utvärderingssvårigheter vilka också diskuteras i rapporten. Tack alla ni som på olika sätt bidragit till att genomföra utvärderingen! Framförallt, tack till Föräldrastödsprojektets personal och ledning som genom en stor arbetsinsats genomfört olika utvärderingsmoment men också bidragit med konstruktiva diskussioner. Ett stort tack går också till Ingmar Crona, Jönköpings socialförvaltning, som med stort tålamod tagit fram underlag till verksamhetsstatistiken. Undertecknad har varit huvudansvarig för utvärderingen och delmoment i utvärderingen har genomförts av Sofia Enell 3 och Oscar Svensson 4 vid Luppens kunskapscentrum. Föreliggande rapport har fyra parallella målgrupper; tjänstemän, politiker, brukare samt forskare. Det innebär att rapporten innehåller nödvändig vetenskaplig redovisning, men författarna har också försökt använda ett vardagligt språk. Rapportens omfattning och att viss information kan vara svårtillgänglig har medfört att varje kapitel avslutas med en sammanfattning, och läsare som är mindre intresserade av hur resultaten erhållits rekommenderas framförallt att läsa sammanfattnings- och diskussionskapitlen. Jönköping augusti 2009 Thorbjörn Ahlgren FoU ledare Luppen kunskapscentrum 1 Ahlgren (2007) 2 Enell (2007) 3 Sofia Enell är socionom, mag i socialt arbete och har arbetat med olika projekt på Luppen kunskapscentrum inom profilområdet IFO sedan 2004. 4 Oscar Svensson är Pol. Mag. i statsvetenskap och arbetar med olika avgränsade uppdrag vid Luppen kunskapscentrum.

Sammanfattning Föräldrastöd i Sverige har tidigare varit mest strukturerat för föräldrar till barn i lägre åldrar, exempelvis genom BVC. På senare år är trenden lokalt och nationellt att föräldrastöd riktat till föräldrar med något äldre barn (3 10 år) har ökat. Kartläggningar visar att det finns en diskussion kring vilka som är i behov av föräldrautbildningar och att det finns en otydlighet kring vilka målgrupper som olika metoder används för. I projektbeskrivningar om Föräldrastödsprojektet i Jönköping (FSP) framkommer också oklarheter kring vilka målgrupper som olika insatser riktas till. I en gruppintervju med verksamhetens personal framkommer att det funnits skilda förväntningar på projektet. Socialförvaltningen har primärt önskat fokus på föräldrar till barn med neuropsykiatrisk problematik och skol- och barnomsorgsförvaltningen fokus på ett bättre samarbete mellan föräldrar och skola. De skilda förväntningarna har enligt de intervjuade skapat diskussioner om generell inriktning kontra inriktning mot föräldrar till barn med särskild uttalad problembild. FSP har erbjudit en rad olika insatser; telefonkontakt, strukturerade samtal, Föräldra- och Skolkomet samt olika insatser i samarbete med förskolor/skolor. Den intervjuade personalen beskriver de strukturerade föräldrasamtalen som det mest centrala i verksamheten samtidigt som omgivande aktörer till stor del verkar förknippa verksamheten med de olika Kometprogrammen. Samarbetet med skolan beskrivs som en väsentlig del i arbetet men även i detta menar de intervjuade att det har funnits olika förväntningar på arbetets innehåll och resultat. Olika förväntningar och erfarenheter har också funnits hos FSP:s personal och stort utrymme har givits till erfarenhetsutbyte och samarbete, vilket av några av de intervjuade ses som ett av projektets viktigare resultat. FSP har enligt de intervjuade utvecklat en tydligare profil under projekttiden, och det har bland annat lett till att både föräldrar och professionella som kommit i kontakt med FSP har rekommenderat föräldrar att ta kontakt med verksamheten för stöd. Viktigast för framtiden, menar den intervjuade personalen, är att samarbetet över förvaltningsgränserna fortsätter att utvecklas och att de strukturerade föräldrasamtalen behålls som huvudsaklig arbetsmetod. I verksamhetsstatistiken finns för utvärderingsperioden (38 månader) dokumentation om 347 barn, främst i åldern 6 11 år 5. Utöver dessa har verksamheten enligt projektledaren haft kontakt med 212 föräldrar där kontakten varit så begränsad att dokumentation inte kunnat ske. Av dokumentationen framgår att något fler än hälften av barnen bor med båda föräldrarna. De flesta har fått kännedom om verksamheten genom barnets förskola/skola och minst 53 procent av barnen i något högre utsträckning pojkar än flickor, har tidigare fått någon form av stöd, främst från skolans elevvård. Beroende på stort bortfall är det osäkert hur många som har ett pågående stöd med någon annan verksamhet vid kontakten med FSP. För 70 procent har ett kartläggningssamtal gjorts med föräldrarna för att få information om familjens situation och vilka problem de uppfattar sig ha och behöver stöd eller hjälp med. De vanligaste anledningarna till att söka hjälp hos FSP är enligt dokumentationen att föräldrarna känner en osäkerhet i föräldrarollen, brister i kommunikationen med barnen eller har problem vid gränssättning. För 43 procent av de föräldrar som genomgått ett 5 Samtliga statistiska beräkningar har utgått från dessa 347 barn

kartläggningssamtal finns en arbetsplan dokumenterad, i vilken den vanligaste målsättningen är att stöd ges till föräldrarna genom kunskap och övning. Av dokumentationen framgår att föräldrasamtal varit den vanligaste insatsen, följt av samtal med familj och skola/förskola. För 63 procent av de som gjort ett kartläggningssamtal finns ett avslutningssamtal. I de allra flesta fallen har det varit svårt att utläsa i dokumentationen om målen uppfyllts, och kombinerat med ett stort bortfall är det svårt att bedöma i hur hög grad målen uppnåtts. En viktig aspekt i FSP:s arbete är samarbetet med skola/förskola. Av de 347 kontakter som FSP har haft har en skolkartläggning genomförts för 95 barn, men för endast 25 barn finns en gemensam problembild beskriven. Där dominerar framförallt problembeskrivningar med fokus på samspelssvårigheter, aggressionsutbrott och emotionella problem. I utvärderingen genomfördes tre enkätundersökningar. I den undersökning som riktade sig till samtliga de föräldrar som haft telefonkontakt visar resultatet att föräldrarna är mycket nöjda med telefonkontakten med verksamheten och att de i stor utsträckning fått den hjälp eller det stöd de efterfrågat. I den andra undersökningen, som riktade sig till föräldrarna vid avslutad kontakt, fick verksamheten mycket goda omdömen, och ett flertal föräldrar uppger att de har eller kan tänka sig att rekommendera verksamheten till andra föräldrar. Den tredje undersökningen riktade sig till skolpersonal efter avslutad kontakt med FSP och även denna visade på positiva resultat och då främst att skolpersonalen upplevt positiva förändringar för de berörda barnen. Sammantaget visar utvärderingen på en uppskattad verksamhet med metoder och samverkan som utvecklats mot en större samstämighet och tydlighet över tid. Samtidigt har oklarheter funnits kring primär målgrupp och brister gällande utvärdering framförallt bortfall i verksamhetsdokumentationen. Ett bortfall som delvis kan förklaras av personer som söker sig frivilligt till öppna verksamhter inte har någon skyldighet att lämna olika uppgifter om sig själv eller sitt barn. Framåt bör dock verksamhetsdokumentationen ses över för att bli anpassad till en öppen, frivillig verksamhet, mer effektiv och lättare att sammanställa, men framförallt av den omfattningen att personalen hinner och kan använda den. När det gäller övriga utvärderingsinstrument kan frånsett ett stort bortfall konstateras att enkätundersökningarna givit eftersökta svar och kan användas framåt för fortsatta undersökningar. Vidare bör verksamhetens föräldrasamtal manualbaseras för att kvalitetssäkras och validerade intrument användas för att identifiera vad och vilka metoder som leder till beteendeförändringar hos barnen. Slutligen skall återigen betonas att både föräldrar och samarbetspartners är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten och anser i hög grad att de fått eftersökt hjälp och stöd av verksamheten.

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Föräldrastöd inom olika verksamheter och med olika utformning... 2 Statens folkhälsoinstituts forskningsöversikt och förslag kring föräldrastöd... 3 Forskningsöversikt... 3 Förslag kring föräldrastödsarbete... 4 Utveckling och utvärdering av Föräldra-Komet... 6 Utveckling och utvärdering av Skol-Komet... 8 Framtida utveckling av föräldrastödet i Sverige... 8 Föräldrastödsutredningen... 9 Fortsatt forskning och stimulansmedel... 11 Föräldrastödsprojektet i Jönköpings kommun... 11 Syfte och mål... 11 Organisering och beskrivning av arbetsprocessen... 12 Utvärdering... 17 Sammanfattning... 17 Metod... 18 Utvärderingsdesign... 18 Gruppintervju med projektpersonal med fokus på programteori... 18 Enkätundersökningar... 20 Verksamhetsstatistik... 20 Resultat från gruppintervju med projektpersonal... 22 Projektpersonalens sammansättning... 22 Syfte och målgrupp skilda förväntningar från socialtjänst respektive skola... 22 Arbetsmetoder... 23 Relationen mellan strukturerade föräldrasamtal och Föräldra-Komet... 23 Skol-Komet... 24 Skolservice... 25 Samarbetspartners... 25 Arbetsuppdelning och samarbete inom projektpersonalen... 26 Framtida organisering av arbetet... 27 Sammanfattning... 28 Verksamhetsstatistik Redovisning av personalens dokumentation av kontakter under perioden jan 2006 mars 2009... 30 Föräldrastödsprojektets kontakter... 31 Vilka barn och föräldrar?... 32 Tidigare och pågående kontakter... 33 Kartläggningssamtal med föräldrar... 34 Kartläggningssamtal med skola... 38 Arbetsplan och målsättning... 38 Avslutningssamtal... 39 Reflektioner kring dokumentationen... 42 Sammanfattning... 43 Resultat från enkätundersökningar... 44 Enkät efter telefonkontakt... 44 Föräldraenkäten... 45 Skolenkät... 46 Diskussion... 48 Referenser... 50

Bilaga 1 Enkäter använda inom verksamheten... 52 Bilaga 2 Guide för gruppintervju med projektföreträdare... 57 Bilaga 3 Tabellbilaga för verksamhetsstatisk... 58 Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Angivna problembilder vid första telefonsamtalet... 15 Tabell 2. Barnens ålder vid kontakt med FSP.... 32 Tabell 3. Var skulle man ha vänt sig om inte FSP funnits?(n = 125)... 44 Tabell 4. Föräldrars omdöme om insatser vid FSP.... 45 Tabell 5. Föräldrarnas upplevda förbättringar (%).(N = 125)... 46 Figur 1. Utvärderingsschema FSP... 18 Figur 2. Översikt av dokumentation i FSP... 30 Diagram 1. Fördelning av antalet initierade kontakter för åren 2006. 2007, 2008 och 2009* 31 Diagram 2. Tidigare stöd fördelat på kön i procent.... 33 Diagram 3. Problemområden 060101 080331 fördelat på kön i procent*... 35 Diagram 4. Föräldrars skattning av problemområden 080401 090331. Antal barn som föräldrarna skattat över 5 på en skala 0 10.*... 37 Diagram 5. Kategorier av målsättning (antal)... 39 Diagram 6. Föräldrarnas och FSP:s bedömning av måluppfyllelse 060101-080331 (antal)... 40 Diagram 7. Föräldraskattning av totalt 6 barn vid två tillfällen... 41 Diagram 8. Antal genomförda insatser.... 42 Diagram 9. Föräldrars beskrivning av insatser vid FSP (fler än en insats är möjlig).... 45 Diagram 10. Skolpersonalens uppfattning om förändringar utifrån samarbete med FSP (%). (N = 43)... 47

Inledning Föräldrar är de personer som har störst betydelse för sina barn och som därmed också påverkar barns hälsa. Under ett barns uppväxt uppstår till och från tillfällen när föräldrarna är osäkra och rådvilla om hur de ska reagera och agera på barnets känslouttryck och beteende. Det kan handla om allt från kommunikation och samspel eller hur konflikter med barnet ska hanteras, till hur man ska främja goda matvanor och fysisk aktivitet. I dessa stunder är det angeläget att kunna få råd, tips eller annat stöd av personer i den närmsta omgivningen men också i vissa fall av utomstående personer med expertkunskap. Föräldrar och andra vårdnadshavare har huvudansvaret för sina barns uppväxtvillkor medan kommun och landsting genom sina verksamheter har ett ansvar för barns hälsa och att stödja barn och deras familjer. Från samhällets sida är det angeläget att bistå alla föräldrar med stöd och hjälp som stärker dem i deras föräldraroll. Genom insatser som riktas mot olika målgrupper främjar kommun och landsting barns utveckling och stödjer föräldrar. I utredningen Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla 6 från regeringskansliet framgår det att vissa grupper av föräldrar i mindre utsträckning än andra nås av dagens stödinsatser. Enligt utredningen är det angeläget att utveckla lättillgängliga föräldrastöd för föräldrar till barn i åldern 0 18 år och för grupper som från början inte är motiverade eller intresserade. Föreliggande rapport är en utvärdering av Föräldrastödsprojektet (FSP) i Jönköping. FSP är ett samverkansprojekt mellan skol- och barnomsorg, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin samt barnhälsovården med syfte att samordna förebyggande, tidiga insatser för barn i åldrarna 0 12 7 år med psykosociala och/eller neuropsykiatriska problem. FSP har i uppdrag att ge föräldrar till barn med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik ett så tidigt, lättillgängligt och adekvat stöd som möjligt i samverkan mellan ansvariga funktioner inom kommun och landsting. 8 Luppen kunskapscentrum har på uppdrag av Jönköpings kommun och Jönköpings läns landsting genomfört en utvärdering. Syftet med utvärderingen har främst varit att undersöka verksamhetens effekter men också att utveckla ett kontinuerligt utvärderingssystem. Utvärderingen består av olika delmoment varav det första momentet, en enkätundersökning av erfarenhet av telefonkontakt med FSP, har genomförts av Primärvårdens FoU-enhet. Resterande utvärderingsmoment intervju med verksamhetens personal, bearbetning av verksamhetsstatistik, enkätundersökning riktad till föräldrar och berörda skolor har Luppen kunskapscentrum ansvarat för. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där tidigare studier och verksamhetens olika projektbeskrivningar sammanfattas. Dessa följs av ett metodkapitel och en resultatredovisning där utvärderingens delmoment redovisas, samt en avslutande diskussion. Bakgrund Det finns flera tecken på ett ökat intresse för samhällets stöd till föräldrar under den senaste tioårsperioden. Bland annat har flera politiska initiativ tagits på området och frågan har utretts 6 SOU 2008:131. 7 Ursprungligen 10 år men ändrades under projekttiden. 8 Föräldrastödsprojektet, delrapport juli 2006. 1

och diskuterats inom myndigheter. I linje med denna trend har allt fler lokala initiativ tagits till föräldrautbildningar. Nedan ges en beskrivning av några linjer i den svenska utvecklingen av föräldrastöd. Värt att notera är att Föräldrastödsprojektet (FSP) i Jönköping startade i januari 2006 och att en del av beskrivningen nedan även speglar den nationella utvecklingen under de år projektet har varit igång. Föräldrastöd inom olika verksamheter och med olika utformning Stöd till föräldrar finns i flera skilda former med olika inriktning. 1997 presenterade en utredning, sammansatt av Statens folkhälsoinstitut (FHI), Landstingsförbundet, Skolverket, Svenska kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialdepartementet, en kartläggning och analys av verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd. 9 Föräldrautbildning definierades i rapporten som [ ] den kunskap och det stöd som förmedlas till föräldrar för att stärka och stödja deras kompetens när de väntar barn och under barnets hela 10 uppväxttid. Utredarna tecknade en bakgrund av hur förändrade samhällsstrukturer påverkat behovet av stödinsatser, och då bland annat att genomsnittsåldern för förstagångsföräldrar tenderade att stiga. Dessa äldre föräldrar kan antas vara mer förberedda och informerade om vad föräldraskapet innebär. Samtidigt framhöll utredningen det allmänna stödbehov som kan finnas: Föräldrautbildning och föräldrastöd kan ses som en viktig förebyggande och kompensatorisk åtgärd för att öka föräldrarnas kapacitet att fungera som goda föräldrar i ett komplext samhälle i ständig förändring. Detta motiverar varför det även idag finns ett generellt behov av olika former av föräldrautbildning och föräldrastöd som attraherar så många föräldrar som möjligt. 11 Utredarna skilde mellan tre huvudområden. Allmänt och generellt riktad föräldrautbildning och föräldrastöd vänder sig till samtliga eller stora grupper av föräldrar med syfte att vara generellt förebyggande, vägledande och stödjande. Som exempel nämndes kommunalt stöd i barnomsorg och skola samt stöd från landsting genom mödra- och barnhälsovård. Föräldrautbildning och föräldrastöd riktad till vissa grupper avgränsas till grupper där särskilda stödbehov kan finnas. Ett karaktärsdrag är att deltagande är frivilligt och erbjuds vissa målgrupper exempelvis unga eller ensamstående föräldrar, adoptivföräldrar eller föräldrar till barn med funktionshinder. Behandlande och i viss mån tvingande föräldrastöd handlar om insatser till föräldrar som har stora svårigheter i föräldrarollen. Den aktuella utredningen fokuserade främst på de två förstnämnda stödformerna. 12 Olika former av föräldrautbildning och föräldrastöd beskrevs också kronologiskt utifrån barnets ålder. Mödrahälsovården beskrevs ha generell inriktning samtidigt som det finns exempel på riktade insatser till vissa föräldragrupper. Barnhälsovården erbjuder nyblivna föräldrar utbildning för att förstärka föräldrarollen och ge möjlighet att dela erfarenheter med varandra. Utredarna påtalade i anslutning till detta bland annat vikten av att nå samtliga förstagångsföräldrar och ett större antal flerbarnsföräldrar. Därtill kan det finnas behov av att barnhälsovården samverkar med verksamheter såsom familjerådgivning, öppna förskolan, 9 Ds 1997:6. 10 Ds 1997:6, s. 15. 11 Ds 1997:6, s. 33. 12 Ds 1997:6, s. 28. 2

mödrahälsovård samt individ- och familjeomsorg. Det framhölls även att samlokalisering kan skapa ett brett förebyggande arbete med möjlighet att nå riskgrupper i ett tidigt skede. 13 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg beskrevs generellt mer handla om föräldramedverkan och föräldrasamverkan istället för direkt utbildning riktad till föräldrarna. Utredarna framhöll bland annat att dagliga kontakter med föräldrar och barn bidrar till kontinuitet, och vidare att personalen har ansvar för att upprätthålla kontakter med samtliga föräldrar även om det i vissa fall kan vara svårt att åstadkomma detta. Samtidigt konstaterades att personalen inte sällan har begränsad tid. Frågor kring föräldrarollen kan exempelvis komma i skymundan för mer praktiska frågor i det vardagliga mötet mellan föräldrar och personal. Personalutbildning kring de aktuella frågorna framställdes som ett viktigt område inför framtiden. Därtill beskrevs många föräldrar ha intresse av deltagande i föräldrautbildningar. Utöver det lyftes den öppna förskolan fram som ett viktigt generellt föräldrastöd. Den kan fungera som en gruppverksamhet för barnen såväl som en plattform för hemmavarande föräldrar att exempelvis utveckla nätverk med andra föräldrar. 14 Gällande skolbarnsföräldrar från skolår 1 till och med gymnasieåren konstaterades bland annat utvecklingssamtalens vikt, att perioden i hög grad handlar om föräldrars delaktighet och inflytande i skolan, att möten för erfarenhetsutbyte mellan föräldrar kan vara betydelsefulla i tonåren samt att det även finns andra informationskanaler för stöd såsom TVoch radioprogram. Angående det kommunala ansvaret konstaterade utredarna att stöd till föräldrar är en betydelsefull uppgift för skola, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg men att även andra kommunala verksamheter kan fylla en viktig funktion. 15 Att föräldrastödets utformning uppvisar allt större variationer med barnets stigande ålder framhölls som en allmän tendens tillsammans med skillnader mellan och inom kommuner. Detta stöd kan variera avsevärt i kvalitet och kvantitet mellan olika kommuner och inom kommunerna mellan olika förskolor, öppna förskolor, fritidshem och skolor. Stödet är starkt avhängigt personalens kompetens, kapacitet och engagemang för föräldrasamarbetet. Resurser och organisatoriska lösningar har också betydelse för hur föräldrasamarbetet fungerar. Föräldrar som inte har sina barn inskrivna i förskolor eller familjedaghem står utanför det föräldrastöd som andra föräldrar får genom denna verksamhet. I vissa fall erbjuds emellertid dessa föräldrar möjlighet till stöd via den öppna förskolan. 16 Mot bakgrund av detta gavs förslag om utveckling av stödet för föräldrar till barn i förskoleoch skolålder. I förslaget beskrevs det bland annat vara angeläget att stimulera bildandet av föräldragrupper inom kommuner och landsting. 17 Statens folkhälsoinstituts forskningsöversikt och förslag kring föräldrastöd Forskningsöversikt Några år in på 2000-talet presenterade FHI dels en översikt av internationell forskning kring föräldrastöd, dels förslag på föräldrastödsmetoder. Översikten innehöll en genomgång av studier kring stöd för föräldrar till barn mellan 18 månader och 18 år. I fokus för studien stod insatser riktade mot föräldrars kunskaper, beteenden, tankar och känslor. Faktorer som 13 Ds 1997:6, s. 73 120. 14 Ds 1997:6, s. 121 176. 15 Ds 1997:6, s. 22. 16 Ds 1997:6, s. 65. 17 SOU 1997:161, s. 246 248. 3

ekonomiskt stöd eller tillgång till skolplats inkluderades inte i översikten. Intresset riktades mot både generella och riktade insatser. Det påpekades att de sistnämnda antingen kan riktas mot socioekonomiskt utsatta grupper eller grupper där barnen faktiskt uppvisat tecken på risk för eller faktiskt upplever psykisk ohälsa. Av 63 identifierade studier bedömdes 60 visa en positiv effekt genom att en eller flera önskade effekter uppnåtts. Många program uppnådde dock inte samtliga uppsatta mål. I de flesta fall gällde de positiva utfallen effekter för barnen. I andra fall handlade det istället om att faktorer för barnens välmående hos föräldrarna hade förbättrats eller att samspelet mellan föräldrar och barn hade förändrats. De insatser som fanns representerade i studierna var främst utbildning för föräldrar, antingen i enskilt eller i grupp. Därtill förekom i något fall distansutbildning. En övergripande slutsats var att grupputbildning fungerade åtminstone lika bra som enskild utbildning. Det fanns inte tillräckligt underlag för att göra motsvarande bedömning kring utfallet av distansutbildningar. Strukturerade insatser och fokus på särskilda problem identifierades som karaktärsdrag inom framgångsrika föräldrastödsinsatser. Samtidigt konstaterades att det fanns få exempel på ostrukturerade insatser i de studier som studerats. Föräldrar beskrevs exempelvis ha fått hjälp att uppfostra sina barn och sätta gränser, att få inblick i barnens agerande, att stärka föräldrarollen och upprätta en god kommunikation med barnet. Bland resultaten nämndes till exempel att barnen förbättrat sitt sociala samspel och uppnått bättre studieresultat. Sammanfattningsvis konstaterades att föräldrastöd är en effektiv metod för att förbättra barns psykiska hälsa. FHI konstaterade att merparten av studierna var genomförda i USA och att ingen hade genomförts i Sverige. Detta aktualiserar frågor kring överförbarhet av resultat mellan olika länder. Studierna i översikten var huvudsakligen riktade mot socioekonomiskt utsatta grupper respektive föräldrar som upplevt svårigheter kring sina barn. I Sverige har flera aktörer istället betonat vikten av allmänna insatser. Det har påpekats att generell inriktning till exempel minskar risken att känna sig utpekad och att det kan öka möjligheten att motverka problem i ett tidigt stadium. En möjlig anledning till dessa skillnader kan vara skilda strukturer inom välfärdssystemets uppbyggnad där vissa länder har generella och andra specifikt riktade insatser. Vid översättning till svenska förhållanden bör det exempelvis tas i beaktning att intresset för deltagande i föräldrastödsinsatser möjligen varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Det finns både studier som styrker och inte styrker ett sådant antagande. Vidare kan de amerikanska studierna ha riktats mot barn som generellt har sämre villkor än barn i Sverige. Samtidigt konstaterade FHI att flera studier givit liknande resultat och att insatserna i sig bygger på allmänna principer vilket talar för resultatens överförbarhet till svensk kontext. 18 Förslag kring föräldrastödsarbete På uppdrag av regeringen presenterade FHI år 2004 ett förslag kring föräldrastödsarbete. En del av detta gällde metoder riktade till åldersgruppen 2 9 år. Nedan lyfts främst bedömningar från det området fram. Detta då fokus i Föräldrastödsprojektet i Jönköping, åtminstone inledningsvis, varit föräldrar till barn upp till 10 år. Vidare att en av metoderna som använts i FSP Komet också berördes i det avsnittet. 19 18 Bremberg, S. m.fl. (2003). 19 Se Blomgren, M. (2006). 4

FHI gjorde en åtskillnad mellan föräldrastödstöd som inriktas främst på föräldrarnas behov respektive barnens behov. Även om den förstnämnda stödtypen indirekt kan ge positiva effekter för barnet konstaterades att detta per automatik inte behöver vara fallet. Insatser kan vara utformade primärt för att förbättra förälderns livssituation vilket i sin tur potentiellt kan påverka barnets situation. FHI fokuserade på den sistnämnda typen av stöd i sitt 20 förslag. Myndigheten påtalade också att föräldrastödsområdet inte är oproblematiskt. Principiellt handlar det om relationen mellan stat och medborgare. Statens inblandning i uppfostringsfrågor kan ställas mot individens självbestämmanderätt. Vidare kan expertutlåtanden potentiellt minska föräldrarnas tro på sina egna förmågor. FHI lyfte även fram exempel på hur råd från det offentliga under det tidiga 1900-talet senare har visat sig vara direkt felaktiga utifrån dagens kunskapshorisont. De senaste årtiondenas råd från experter till föräldrar beskrevs ha präglats av en högre grad av ödmjukhet. Med detta som bakgrund påpekades att föräldrastöd bör vara frivilligt samt att det finns konsensus om att sådana insatser gagnar barnens hälsa och välfärd. 21 I samband med FHI:s förslag fanns också exempel på andra som uppmärksammat potentiella svårigheter. Psykologen Inga Gustafsson underströk att metoder inom området kan vara betydelsefulla för föräldrar som upplever svårigheter. Hon ställde sig dock frågande till vilka effekter expertutformade föräldrastödsprogram med grund i kliniska sammanhang kunde få om de riktas till bredare grupper av föräldrar. Potentiella risker nämndes, till exempel att detta kan göra föräldrar beroende av experter, undergräva tilltron till den egna förmågan samt underblåsa upplevelser av att inte vara en tillräckligt bra förälder. Vidare poängterade hon att föräldraskap inte bör ses som ett yrke som man ska utbildas till, utan att förälder är något man utvecklas till. Det bedömdes saknas ordentliga kartläggningar av i vilken mån föräldrar i allmänhet upplever betydande svårigheter i samspelet med sina barn och är i behov av stödprogram. 22 Vidare konstaterades att fokus ligger på program riktade mot beteendeförändringar som kan vara enkla att se effekter av på kort sikt, men där det är svårt att fullt ut bedöma långsiktiga effekter. 23 FHI bedömde i sitt förslag att den viktigaste formen av föräldrastöd ligger i informella kontakter med exempelvis släktingar och vänner. Ett sätt att understödja detta är att inrätta mötesplatser exempelvis i form av öppna förskolor. Föräldragrupper beskrevs vara en vanlig form i vilken stöd erbjuds. Sådana grupper kan ges olika utformning exempelvis gällande i vilken grad innehållet är bestämt på förhand kontra föräldrarnas inflytande över detta eller graden av teoretiska och praktiska inslag. 24 Den vetenskapliga litteraturen gällande insatser riktade mot föräldrar till barn i åldern 2 9 år beskrevs huvudsakligen bestå av olika samspelsprogram. Dess syfte är att utveckla ett gott samspel mellan föräldrar och barn och därigenom minska riskerna för att beteendeproblem utvecklas hos barnen. Tre gemensamma drag karaktäriserar programmen. Det första att stödja föräldrarna att ge barnet positiv uppmärksamhet beskrevs som särskilt viktigt. Det andra är att ge stöd till klar kommunikation, exempelvis genom tydlighet och förberedelse 20 Bremberg, S. (red.) (2004) s. 10 & 37. 21 Bremberg, S. (red.) (2004) s. 8 9. 22 Vilket kan ställas mot senare undersökningar som pekat på att sådant behov kan föreligger bland många föräldrar, se SOU 2008:131, s. 61 62. 23 Gustafsson, I. (2004). 24 Bremberg, S. (red.) (2004) s. 10 15. 5

inför övergång mellan olika aktiviteter. Det tredje draget är stöd för ett genomtänkt och konsekvent bemötande av barnet vid konflikter. Därtill beskrevs programmen ofta bestå av träffar några timmar i veckan under en 10 till 15 veckorsperiod. Träffarna innehåller bland annat gruppdiskussioner, rollspel och praktiska övningar. Sammanfattningsvis konstaterades att programmen inte har karaktären av att ifrågasätta förälderns kompetens utan att ta tillvara och vidareutveckla de erfarenheter som finns inom gruppen. Precis som i 1997 års Ds-utredning beskrevs det breda förebyggande stöd till föräldrar som finns i Sverige under spädbarnstiden inte ha någon motsvarighet då barnen blev något äldre. Samtidigt finns andra former av stöd, såsom diskussionsgrupper för föräldrar. FHI rekommenderade utifrån utvärderingsförekomst och grad av utbyggd organisation för gruppledarutbildningar en rad manualbaserade samspelsprogram. Ett av de rekommenderade samspelsprogrammen är Community Parent Education Program (COPE), och detta har använts i Sverige sedan 2000. Avsikten med programmet är att utveckla föräldrarnas förmågor att påverka barnens beteenden i positiv riktning, att sätta gränser, att undvika konflikter samt att förbättra samarbetet mellan föräldrar och förskola respektive skola. Som underlag för programmet finns en manual, videofilmer och tips för vidare läsning. Det andra rekommenderade programmet var De otroliga åren som har använts i Sverige sedan 2002. Det finns i två versioner riktade till föräldrar med barn i åldern 2 7 respektive 4 10 år. Det tredje rekommenderade programmet Komet har använts i Sverige sedan 2003. Det riktar sig särskilt till föräldrar med barn i åldern 3 12 år med svårigheter rörande kontaktbarhet, koncentration, utåtagerande beteende eller dåliga kamratrelationer. 25 Utveckling och utvärdering av Föräldra-Komet Komet har utvecklats på initiativ av FoU-enheten i Stockholms stad. Efter något år övergick dock ansvaret för utveckling av programmet till Preventionscentrum Stockholm (Precens). I en utvärdering som FoU-enheten genomfört konstateras att inspirationen är hämtad från olika amerikanska strukturerade föräldraprogram som går under samlingsbeteckningen Parent Management Training (PMT). Dessa beskrevs ha gemensamt att de är riktade till föräldrar med barn som har utåtagerande beteende och barn med psykiatriska diagnoser. I utvärderingen gavs följande beskrivning av Föräldra-Komet: Komet står för KOmmunikationsMETod och är ett manualbaserat föräldraträningsprogram som vänder sig till föräldrar med bråkiga och trotsiga barn för i huvudsak åldrarna tre till tio år. Fokus ligger på att bryta negativa beteendemönster genom att förstärka det som barnet gör bra. Större delen av programmet ägnas åt att öka barnets positiva beteenden genom uppmärksamhet och beröm. 26 Föräldrarna träffas vid elva möten som leds av två gruppledare. De första sex träffarna är inriktade på förbättring av samspelet/relationen mellan föräldrar och barn. Exempelvis lyfts uppmuntran och beröm fram tillsammans med vikten av planering. Först därefter ägnas tre träffar åt gränssättningsfrågor. De två sista träffarna handlar om problemlösning och att förebygga framtida problem. För metoden finns en manual. Vidare beskrivs i utvärderingen att två ytterligare versioner av Komet hade utvecklats i form av Förstärkt Komet för barn med svårare problematik och Förstärkt Komet för barn och ungdomar. 25 Bremberg, S. (red.) (2004) s. 169 209. 26 Kling, Å. och Sundell, K. (2006) s. 12. 6

En av FoU-enhetens utvärderingar baserades på de föräldrar som gått programmet under hösten 2004 samt våren respektive hösten 2005. Verksamheten utvärderades genom enkäter där resultatet baserades på svaren från 464 av de 550 familjer som fullföljde programmet. Det poängterades att verksamheten riktar sig till föräldrar till barn med beteendeproblem och att det inte var möjligt att utifrån studien dra några slutsatser kring programmets effekter på övriga grupper. Genom enkäternas bakgrundsfrågor kring problembild drogs slutsatsen att verksamheten i huvudsak nått den tilltänkta målgruppen då 77 procent av barnen enligt föräldrarnas bedömningar hade beteendeproblem. Föräldrasammansättningen beskrevs som heterogen då olika nationaliteter, utbildningsbakgrunder och familjekonstellationer fanns representerade. Materialet visade inte på några skillnader utifrån detta vad gäller programmets funktion och inte heller relaterat till barnets kön och ålder. Omkring hälften av föräldrarna hade fått kännedom om programmet genom förskola eller skola medan fyra tiondelar hade fått information genom släkt och vänner, tidningsartiklar, socialtjänst eller tidningsannons (tiondelarna var relativt jämt fördelade över dessa fyra olika informationssätt). I övriga fall handlade det bland annat om information från andra kommunoch landstingsverksamheter eller information via Internet eller anslag. Bedömningen gjordes att merparten fullföljer kursen då endast 13 procent det totala antalet familjer som påbörjade programmet hade hoppat av. Avhoppen bedömdes huvudsakligen ha skett av faktorer som ej rörde Kometprogrammet i sig. Vidare beskrevs närvaron vara hög då det genomsnittliga deltagandet var 9,9 av 11 möten. Föräldrarnas inställning till programmet beskrevs genomgående som mycket positiv vad gällde innehåll och form såväl som kursens effekter. De mest uppskattade inslagen var kursinnehållet, kursledarna och att träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation. Avsaknaden av tydliga samband mellan antalet grupper ledarna hade hållit och föräldrarnas tillfredsställelse över kursen bedömdes kunna peka på att utbildningen av ledarna ger en hög programtrogenhet från början. Även om 44 procent av de barn som hade allvarliga beteendeproblem vid föremätningen inte hade det vid eftermätningen påpekades att det inte var möjligt att dra säkra slutsatser om programmets effekter i detta avseende. Några av flera förklaringar som uppgavs till detta var att det inte fanns någon kontrollgrupp i studien och att endast 73 procent av dem som besvarade föremätningsenkäten också besvarade eftermätningsenkäten. Barnen till dem som inte besvarat enkäten och till de som inte fullföljt kursen kan ha upplevt andra förändringsmönster. 27 FoU-enheten har också genomfört en randomiserad effektutvärdering kring Föräldra-Komet genom att omkring 160 föräldrar till barn i åldern 3 10 år fördelades i tre olika grupper. Några gick ordinarie version av Komet, några en kortversion medan några sattes på kölista för att gå kursen vid senare tillfälle. Sammanfattningsvis pekade resultaten på att de föräldrar som genomgått den ordinarie Kometkursen uppvisade starka positiva effekter på föräldrakompetens och barnens beteendeproblem och medelstarka positiva effekter på sociala kompetenser jämfört med kontrollgruppen. Effekterna för kortversionen beskrevs istället som svaga till medelstarka. Vidare beskrevs hur flera olika versioner av Komet var under utveckling utöver den version som redan var framtagen riktad mot lärare. Tre studier 27 Kling, Å. och Sundell, K. (2006). 7

nämndes, varav två var studentuppsatser (en av uppsatserna har också utgivits som en FoUrapport). Några resultat från den tredje och sista i raden av rapporter lyfts fram nedan. 28 Utveckling och utvärdering av Skol-Komet I studien utvärderades de två programmen Skol-Komet 29 och CHARLIE (Chemical Abuse Resolution Lies In Education) som riktar sig till lärare. I analysen ingick 135 lärare hemmahörande i 65 skolor med elever i skolår 1 och 2. Vid anmälningen fick lärarna skatta beteendeproblem hos eleverna och utifrån detta valdes en elev per lärare ut för extra insats och mätning. De lärare som redovisades i analysen hade slumpats till tre olika grupper där några genomgått CHARLIE, några Skol-Komet och några sattes på väntelista. Skol-Komet beskrevs riktad både till hela klassen och till elever med beteendeproblem i behov av särskilda insatser. Lärarna genomgår en utbildning om nio träffar där betoning ligger på utveckling av positiv kommunikation och effektivt förhållningssätt gentemot eleverna. Målet är minskade beteendeproblem och ökat positivt beteende bland eleverna. Metoden innehåller de tre områdena ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, kompisarbete samt konflikthantering. Det första behandlas under de sex första träffarna medan de övriga två diskuteras på en träff vardera. Det sista mötet innehåller repetition och planering inför framtiden. En manual och videofilmer har utvecklats för programmet. 30 Undersökningen visade bland annat att Skol-Komet framstod som en bättre metod än CHARLIE. Komet gav minskad hyperaktivitet hos eleverna, och de var mindre normbrytande än de i CHARLIE-gruppen. Inga skillnader märktes dock gällande aggressivitet. Gällande socioemotionella beteenden och relationer visade de båda grupperna flera likheter även om de i Komet-gruppen uppvisade färre kamratproblem än CHARLIE-gruppen efter 14 månader. Några skillnader märktes inte heller gällande de olika programmens påverkan på elevernas skolarbete. På lång sikt kunde dock noteras att de lärare som genomgått Skol-Komet gav mer positiv uppmärksamhet och mindre negativ uppmärksamhet än de lärare som istället genomgått CHARLIE. Avslutningsvis beskrevs studien vara den första kontrollerade utvärderingen i Sverige gällande skolprogram ämnade att förebygga problem hos elever. Mot bakgrund av detta tillsammans med behovet av systematiskt förebyggande arbete i både hem och skola efterlystes mer evidensbaserad forskning på området. 31 Framtida utveckling av föräldrastödet i Sverige I en uppföljning 2007 konstaterades att andelen familjer som deltagit i någon av de stödformer som presenterades i FHI:s rapport Nya verktyg för föräldrar hade ökat i betydande grad. Metoderna uppskattades erbjudas i en tredjedel av Sveriges kommuner under 2006. För familjer med förstabarnet 2 10 år förändrades deltagandet från 2 till 7 procent mellan 2004 och 2006. För familjer med barn 11 15 år var förändringen betydligt större från 2 till 26 procent. FHI skulle fortsätta sina spridningssatsningar bland annat genom arbete riktat mot studieförbund och kommunala aktörer såsom alkohol- och drogsamordnare, folkhälsoplanerare och lokala brottsförebyggare. 32 2009 presenterades en liknande rapport som fokuserade på föräldrar till barn i förskola och skola. Utifrån en studie riktad till ett urval av landets kommuner drogs slutsatsen att 56 procent av landets föräldrar var bosatta i en 28 Kling, Å. m.fl. (2006). 29 I FoU-rapporten benämndes programmet KOMET, men i denna text används istället Skol-Komet för att tydliggöra skillnaden gentemot andra varianter av programmet. 30 Manualerna är riktade till olika skolår, se Forster, M. (2005) och Forster, M. och Karlberg, M. (2005). 31 Forster, M. m.fl. (2005). 32 Lager, A. m.fl. januari (2007). 8

kommun där det under 2008 fanns evidensbaserade metoder för föräldrar med barn i åldern 2 9 år. Samtidigt påpekades att uppskattningen var något osäker mot bakgrund av urvalet. 33 Föräldrastödsutredningen Som ett led i utbyggnaden av föräldrastödet tillsatte regeringen en utredning under senvåren 2008. En utredare gavs uppdraget att utarbeta förslag till en långsiktig nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap och kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad på området. Regeringen lyfte fram utveckling av lokalt och regionalt samarbete mellan aktörer som riktar sig till föräldrar som en central fråga i sammanhanget. Enligt utredningsdirektivet skulle det övergripande målet för strategin vara att föräldrastöd ska erbjudas löpande under barnets hela uppväxt samt att utgångspunkten för utredningen ska vara frivilligt deltagande. Organiseringen bör ske så att föräldrar inte upplever sig vara utsatta för kontroll och granskning, utan att de bereds möjlighet att delta frivilligt. Vikten av evidensbaserade metoder lyftes också fram i direktiven samtidigt som FHI gavs uppdraget att bistå utredaren med nulägesbeskrivningar av tillämpningen av sådana metoder i landet. 34 Även i den nya utredningen konstaterades stora variationer mellan olika kommuner och landsting gällande det stöd som ges till föräldrar, särskilt då barnen är något äldre. Det övergripande målet för den nationella strategin formulerades som att: Alla föräldrar med barn i åldern 0 18 år ska erbjudas generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov. 35 I linje med detta beskrev utredare en föräldrastödskedja bestående av olika länkar utifrån barnets stigande ålder. Dessa länkar var graviditet och spädbarnstid, 2 5 år, 6 12 år samt tonårstiden. Olika verksamheters roller och frågor att arbeta med under de olika perioderna beskrevs. Gällande 2 5 år föreslogs bland annat att BVC skulle ge föräldrarna ett mer aktivt stöd under denna period än vad som sker idag, att förskola bör ha en funktion i arbetet exempelvis genom att informera om att föräldrastöd finns att tillgå, samt att anordna föreläsningar och att intresserade representanter från olika yrkesgrupper ges möjlighet att utbilda sig till ledare för föräldrastödsprogram. Delvis liknande förslag lades fram gällande åldern 6 12 år genom att exempelvis personal inom skola och socialtjänst borde ges möjlighet att utbildas till föräldrastödjare, och att föräldrastöd erbjuds via skolan. Organisatoriskt gavs förslag kring ansvarsfördelning, samverkan och kvalitetsarbete på lokal, regional samt nationell nivå. På lokal nivå föreslogs kommuner med fördel samla ansvaret för samordning av föräldrastödsinsatser i en särskild tjänst. Vidare kartlägga vilka stödformer som finns i kommunen och vilka behov föräldrarna har. Därtill utveckla en lokal strategi där aktörer från olika samhällssektorer ingår samt genomföra kontinuerlig utvärdering insatserna. På regional nivå föreslogs samordning av utbildning för föräldragruppsledare ske genom tillsättande av regionala utbildare. Därtill förordades andra former av regionala möten mellan olika yrkesgrupper genom exempelvis gemensamma utbildningar och seminarier. Utredarna öppnade också upp för möjligheten att på regional nivå samordna föräldrastöd riktat mot särskilda grupper såsom adoptivföräldrar om underlaget i enskilda kommuner är för litet. På nationell nivå föreslogs bland annat ett särskilt råd inrättas med uppdrag att sammanställa och sprida kunskap kring föräldrastöd samt även svara för uppföljning av utvecklingen på 33 Lager, A. och Bremberg, S. (2009). 34 Dir. 2008:67. 35 SOU 2008:131, s. 24. 9

området. I linje med detta föreslogs förstärkt forskning gällande svenska förhållanden då en betydande del av dagens kunskaper baseras på amerikanska studier. Ett annat förslag var statliga medel för att stimulera arbetet på lokal och regional nivå. 36 Även i denna utredning aktualiserades frågan kring olika målgrupper för föräldrastöd. Åtskillnad gjordes mellan insatser riktade till samtliga föräldrar (universell prevention), insatser riktade till barn som löper särskild risk att utveckla problem (selektiv prevention) och insatser för de som har konstaterade problem (indikerad prevention). Utredaren förordade en universell inriktning mot bakgrund av att det i tidiga åldrar kan vara svårt att förutse vilka barn som senare kommer att utveckla problem, med hänvisning till riken för stigmatisering: Så även om universella insatser riktade till alla barnfamiljer kan tyckas vara kostsamma och inte verkar ge så stora effekter i uppföljningar har man stora möjligheter att förebygga ohälsa hos en stor grupp barn och ungdomar som ännu inte uppvisat några tidiga symptom. Stödjande insatser, som enbart riktas till familjer med tydliga problem i föräldraskapet, löper också risk att få en stigmatiserande effekt medan erfarenheterna från insatser till en bred målgrupp visar på att dessa också attraherar föräldrar med problem i föräldraskapet. 37 I utredningen refererades också bland annat en telefonintervjustudie med drygt 1000 föräldrar gällande deras intresse för föräldrastödjande aktiviteter. Intresset var som störst bland föräldrar till barn i åldern 0 2 år. Bland dem var exempelvis 58 procent intresserade av föräldrautbildning i grupp, medan motsvarande siffra för föräldrar till barn i åldern 3 9 år var omkring 40 procent. 38 Utredaren presenterade också arenor där föräldrastöd förekommer. De arenor som omskrevs var mödra- och barnhälsovård, familjerådgivning, öppen förskola, familjecentral (och familjecentralsliknande verksamheter ), förskola, skola och skolbarnomsorg, ungdomsmottagning, socialtjänstens öppna verksamheter, ungdomsmottagning på nätet/internet/virtuell familjecentral för tonårsföräldrar, föräldratelefon, ideella organisationer samt näringsliv. Detta följdes av betoning av vikten av samverkan mellan aktörer. 39 Olika typer av samverkan omnämndes i form av informationsutbyte och samhandling respektive samproduktion. Vilken form som är att föredra kan variera med målen för arbetet. Styrning, struktur och samsyn lyftes fram som viktiga vid samverkan. Kring dessa frågor genomfördes också telefonintervjuer med representanter från 22 kommuner där bland annat en representant från Föräldrastödsprojektet i Jönköping ingick. Utifrån intervjuerna listades framgångsfaktorer respektive hinder för samverkan som åtminstone delvis kan kännas igen från andra studier kring samverkan. De förstnämnda var samverkansvilja, förankring på samtliga nivåer, tydligt mandat och ansvar, välfungerande personliga relationer, geografisk samlokalisering, specifika utmaningar att enas kring, användande av befintliga kontakter/relationer och goda ekonomiska förutsättningar. Som hinder beskrevs att föräldrastödet kan vara en fråga som ingen aktör ser som sitt eget specifika ansvar samt svårighet att få finansiering. 40 Utredaren gav också en översikt av de vanligaste evidensbaserade föräldrastödsprogrammen. I genomgången betonades vikten av programtrohet dvs. att i så hög grad som möjligt följa 36 SOU 2008:131, s. 23 44. 37 SOU 2008:131, s. 54. 38 SOU 2008:131, s. 61 62. 39 SOU 2008:131, s. 67 88. 40 SOU 2008:131, s. 173 179. 10

det i programmet föreskrivna arbetssättet. Faktorer som främjar detta beskrevs vara god kursledarutbildning, tydliga kompetenskrav på dem som utbildas samt tydliga manualer och uppföljning. 41 Sedermera presenterade Socialdepartementet en skrift kring etablering av ett universellt förebyggande föräldrastöd. Ambitionen var att inspirera till utveckling inom kommuner och landsting samt att ge ett praktiskt stöd för organiseringsarbetet. Flera principer som fastlades i utredningsdirektiven och utredningen återkom i rapporten. Som ett övergripande mål angavs att föräldrastöd ska erbjudas samtliga föräldrar och vara frivilligt. Ökad samverkan mellan aktörer på området benämndes som det första delmålet i strategin. Det andra delmålet var ett ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar såsom öppen förskola, familjecentraler eller nätbaserade träffpunkter. Delmål tre var ett ökat antal aktörer med utbildning i evidensbaserade föräldrastödsprogram som är hälsofrämjande och universella. I anslutning till detta konstaterades att många av de program som används i Sverige använts generellt/universellt samtidigt som de utvecklats utomlands med en särskild målgrupp i åtanke. Det bedömdes finnas behov av fler utvärderingar kring universellt använda program i Sverige. Utöver detta gavs några lokala exempel på samordning av föräldrastödsinsatser och en mer övergripande beskrivning av regeringens arbete kring barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling. 42 Fortsatt forskning och stimulansmedel I föräldrastödsutredningen nämndes hur Socialstyrelsen initierat ett treårigt forskningsprojekt innehållandes jämförelser mellan de mer frekvent använda föräldrastödsprogrammen i landet gällandes effekter på brukarnivå. 43 Därtill har regeringen givit FHI uppdraget att utveckla det lokala arbetet, för vilket 70 miljoner kronor avsatts. Medel ska ges som bidrag till kommuner. Vidare ska FHI skapa en samverkansgrupp, ett forum för dialog mellan kommuner och idéorganisationer samt ett system för öppna jämförelser mellan kommuner. 44 Föräldrastödsprojektet i Jönköpings kommun Som en del av utvärderingen ombads personalen inkomma med dokumentation av verksamheten. Beskrivningen nedan är en sammanfattning av några huvuddrag i tre projektrapporter och den medelsansökan som socialförvaltning och skol- och barnomsorgsförvaltning gjorde tillsammans med barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomshabilitering. För en mer detaljerad redovisning se respektive dokument. Syfte och mål I medelsansökan beskrevs projektets syfte vara att i [ ] Jönköpings kommun ge uppmärksamhet åt barn med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik och ge dessa en tidig och ett adekvat stöd i samverkan mellan medansvariga funktioner inom kommun och landsting 45. Bakgrunden var bland annat upplevelser inom skol- och barnomsorgsförvaltningen, såväl som i socialtjänsten, att barn och ungdomar med psykosociala svårigheter blivit en allt större grupp. Vidare var upplevelsen att barn med 41 SOU 2008:131, s. 99 100. 42 S2009:001a. 43 Forskningsprojektet kommer att utgå från forskningsinstitutet Youth and Society vid Örebro universitet och ledas av Pia Enebrink (Karolinska institutet), Kjell Hansson (Lunds universitet) och Håkan Stattin (Örebro universitet). 44 Wamala, S. (2009). 45 Socialförvaltningen m.fl. (2005), s. 2. 11

sammansatt problembild ofta är i behov av flera aktörers insatser och att vikten av samordning mellan dem påpekats i flera sammanhang samt att: Behov finns av en samlad struktur för vårdplanering för att säkra kontinuiteten i insatserna och skapa förutsättningar för gemensamt förhållningssätt och behandlingsstrategi. I projektet ingår också att ta fram modeller för samverkan för tidig identifiering av barn med de problem och svårigheter som beskrivits ovan. I denna samverkan ingår barnhälsovården/familjecentralen och skolhälsovården/elevhälsan som viktiga aktörer. 46 Även i den första projektrapporten lyftes upplevelserna av en allt större grupp med de aktuella svårigheterna fram. Att flera aktörer arbetar kring gruppen och oklar ansvarsfördelning beskrevs vara ett problem. Vidare konstaterades att representanter från förskola och skola många gånger har ett gott samarbete med föräldrar men att det ibland kan vara svårt att hitta bra samarbetsformer mellan personal och föräldrar. Föräldrastödsprojektet gavs uppdraget att [ ] att ge föräldrar till barn med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik ett så tidigt, lättillgängligt och adekvat stöd som möjligt i samverkan mellan ansvariga funktioner inom kommun och landsting 47. Med andra ord riktades projektet till en särskild grupp av föräldrar och värt att notera är förtydligandet gentemot medelsansökan att betoningen i syftet nu låg på stöd till barnens föräldrar. Arbetet startade 1 januari 2006 och avsågs pågå till slutet av 2007. Syftet var att [ ] samordna förebyggande, tidiga insatser för barn i åldrarna 0 10 år med psykosociala och/eller neuropsykiatriska problem 48. Gällande åldersavgränsning har dock i senare rapporter konstaterats att Komet erbjuds föräldrar till barn i åldrarna 3 11 år, och att man ändrat målgruppen till att omfatta barn i åldern 2 12 beroende på att stöd till åldergruppen 10-12 år saknades. Majoriteten av barnen har dock varit mellan 3 och 10 år. 49 Organisering och beskrivning av arbetsprocessen I projektmedelsansökan beskrevs några tänkta delar i projektet. Under överskriften ledningsgrupp beskrevs en sådan bildas, bestående av representanter från de fyra verksamheterna bakom ansökan, samt att en projektledare skulle svara för det operativa arbetet. Under rubriken förskolan betonades vikten av att tidigt uppmärksamma svårigheter och att ge föräldrar och förskollärare stöd. Någon form av föräldrastödsutbildning skulle anordnas. Sådan utbildning föreslogs även gällande grundskola där det också beskrevs att personalen ska: vara en länk mellan socialtjänst och skola, utveckla stöd till föräldrar och elever, uppmuntra tätare samarbete mellan skola och föräldrar samt erbjuda insatser i ett tidigt skede. Under rubriken behandlingsinsatser inom socialtjänstens ram lyftes bland annat fram att barn med neuropsykiatriska problem och psykosociala problem kräver insatser både från omsorgsfunktionen och från IFO. I den första projektrapporten konstaterades att nya former för att stödja barn, föräldrar och deras nätverk skulle utvecklas inom projektet. Projektet beskrevs som ett samarbete mellan verksamheter i kommunens och landstingets regi: skol- och barnomsorgsförvaltning, socialförvaltning ungdomspsykiatri och barnhälsovård. En ledningsgrupp bestående av representanter från dessa verksamheter samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningen 46 Socialförvaltningen m.fl. (2005), s. 1 2. 47 Blomgren, M. (2006), s. 2. 48 Blomgren, M. (2006), s. 1. 49 Se Blomgren, M. (2008), s. 5 och 8. 12

hade knutits till projektet. Ledningsgruppen hade utarbetat vissa av verksamhetens ramar såsom avgränsning av målgrupp och personalsammansättning. Skol- och barnomsorgsförvaltningen och socialförvaltningen finansierade tillsammans de sju projektanställningarna medan statliga medel täckte kostnaden för projektledartjänsten. Bland de anställda fanns yrkesgrupperna familjebehandlare, psykolog, socionom och specialpedagog representerade. Bakom rekryteringen beskrevs en så bred kompetens som möjligt ha eftersträvats. De som tillsattes hade betydande erfarenhet inom sina områden och av samverkan mellan yrkesgrupper. Samarbetet inom gruppen beskrevs ha stärkts genom att de tillsatta haft gemensam utbildning och diskussioner om sina respektive roller. Mycket arbete bedömdes dock krävas för att skapa en konstruktiv arbetsgrupp, samtidigt som man verkade vara överens om den övergripande strukturen i projektet. Information kring projektet beskrevs ha spridits tidigt, och att möten med flera olika verksamheter inom kommun och landsting hade hållits hade också kommit att påverka projektets utformning. Föräldrastödsprojektet hade också marknadsförts genom kontakter med media, kommuntidningen samt framtagande av en informationsbroschyr och affisch som spridits till verksamheter såsom förskolor, tidiga skolår och familjecentral. Information hade också publicerats på kommunens hemsida. 50 Omfattande diskussioner beskrevs ha förts kring utformningen av kontakten med föräldrar. Övergripande principer har varit att Föräldrastödsprojektet ska vara lättillgängligt och att all kontakt från föräldrarnas sida ska vara frivillig. Vidare arbetar projektet förebyggande och ska därför inte innehålla längre insatser. Föräldrar med sådana behov ska istället hänvisas till andra verksamheter. Ärendegången beskrevs inledas med ett telefonsamtal från föräldrar där föräldrastödjaren inhämtar viss information utifrån en manual. Om föräldrarna önskar ytterligare kontakt sker 1 3 kartläggnings-/föräldrasamtal kring barnets situation i hemmet och skolan. Vid mötet medverkar en föräldrastödjare med erfarenhet av psykosocialt behandlingsarbete och en specialpedagog. Därefter kan kartläggningssamtal i förskola/skola mellan föräldrar, föräldrastödjare och skolpersonal ske. Detta följt av arbetsplanering där föräldrar och föräldrastödjare tillsammans diskuterar eventuellt fortsatt stöd. Efter det sker ett avslutningssamtal där de inblandade sammanfattar de insatser som gjorts och beslutar om eventuellt fortsatt stöd. Arbetet med utbildning av föräldrastödjare i Komet avsågs inledas under hösten 2006 genom utbildning i metoden för fyra personer varefter föräldraprogram skulle börja hållas. 51 I rapporten som summerade projektet under år 2006 beskrevs verksamhetens arbete gentemot föräldrar under året ha innehållit telefonrådgivning, fortsatt samtalskontakt, genomförande av två föräldrastödsgrupper utifrån metoden Föräldra-Komet, genomförande av grupper om språk och bemötande för småbarnsföräldrar samt familjeläxhjälp. Fyra föräldrastödjare hade utbildats till gruppledare i Komet under perioden. Grupperna för småbarnsföräldrar var uppdelade utifrån barnens ålder (0 8 respektive 8 12 månader) och leddes av en specialpedagog som tillsammans med en socionom och en förskolelärare från annan verksamhet riktat sig till föräldrar och syskon för att lära dem stödja barn i läxläsning. 50 Ytterligare informationsspridning såsom annonssatsningar beskrevs i årsrapporten, se Blomgren, M. (2007). 51 Blomgren, M. (2006) s. 1. 13

Gällande annat arbete beskrevs hur föräldrastödjarna handleder den personal de kontaktar inför kartläggningssamtal i förskola/skola. Vidare beskrevs tre föräldrastödjare som är specialpedagoger ha genomgått en utbildning i Skol-Komet omfattande fem utbildningstillfällen under hösten. Under 2007 skulle de bli certifierade i metoden. Under 2006 genomförde specialpedagogerna varsin handledningsgrupp i Skol-Komet inom tre skoloch barnomsorgsområden (en skola per område). 18 personer deltog sammanlagt. Tre till fyra liknande grupper planerades att genomföras kommande år. Några ytterligare områden att arbeta med under 2007 lyftes fram. Det konstaterades att företrädare för projektet i kontakter med andra verksamheter fått bilden av att många upplevt ett behov av den typ av förebyggande satsning Föräldrastödsprojektet representerade. Bland annat upplevde en del hur många föräldrar verkar känna en osäkerhet i föräldrarollen, att de kan ha svårt att sortera i de många olika typer av information som finns gällande föräldraskap och att det finns familjer som har ett litet nätverk. Att det finns studier som pekar på fördelar med tidigt föräldrastöd lyftes också fram. Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att Ett av målen under 2007 bör därför vara att nå ut med information om FSP till samtliga föräldrar i kommunen med barn i åldrarna 0 10 år 52. Gällande Föräldra-Komet skissades hur de utbildade gruppledarna i framtiden kunde komma att fungera både som handledare för annan personal i kommunen som utbildas i metoden och som instruktörer vid kommande utbildningar för nya handledare. Så skulle också ske gällande Skol-Komet då specialpedagogerna inom Föräldrastödsprojektet skulle agera handledare för skolpersonal och instruktörer vid nya utbildningar. Samtalskontakterna med föräldrar beskrevs kräva en bättre struktur, samt att fler sådana kontakter skulle kunna medföra att modellen att två föräldrastödjare finns representerade ersätts med en större uppdelning av arbetet dem emellan. Specialpedagogernas roll bedömdes också behöva utvecklas. Tidigare har de arbetat på uppdrag av rektor gällande förslag till insatser i skolan för barnet. När de kommit att arbeta på uppdrag av föräldrarna verkar det inte vara lika oomtvistat att föreslå insatser. Personalen var sammansatt av olika professioner, och utbildningen i Komet beskrevs som en del av skapandet av en gemensam plattform för dem. Då programmet utgår från KBT skulle hela gruppen få fortsatt utbildning och handledning i det. Personalen hade också märkt av ett intresse av medverkan från dem vid föräldramöten och det fanns planer på utveckling av sådana föreläsningar. 53 I rapporten från hösten 2008 skedde presentationen mer tydligt utifrån tre arbetsmetoder som använts inom projektet Föräldraservice, Skol-Komet och Föräldra-Komet. Det förstnämnda beskrevs som kärnan i verksamheten. Under andra halvan av 2007 hade arbetet med Skolservice påbörjats och även samverkan med Invandrar- och flyktingsektionen inletts. Då dessa båda områden inte berörts särskilt mycket i tidigare rapporter lades särskilt fokus på att beskriva arbetet kring dem. Under rubriken Föräldraservice beskrevs projektet dittills tagit emot knappt 300 telefonsamtal från föräldrar. De flesta av dessa efterfrågade fortsatt kontakt med verksamheten. I stora drag beskrevs därefter den ärendegång som redovisades i den första rapporten. Det konstaterades bland annat att föräldrasamtalen sker i projektets egna lokaler där föräldrastödjare och 52 Blomgren, M. (2007). s. 4. 53 Blomgren, M. (2007). s. 1 5. 14