Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM

R2A RAPPORT 1 (16) Informationsavdelningen FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Barbro Thorblad Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM Slutrapport 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30

RAPPORT 2 (16) Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Grundläggande information... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Bakgrund... 4 2.3 Projektorganisation och arbetssätt... 4 2.4 Mål... 4 3 Informationsinsatser... 5 3.1 Personligt riktade insatser till politiska instanser/folkvalda... 5 3.2 Breda insatser till allmänheten/politiska partier... 5 3.3 Övriga informationsinsatser... 6 4 Kommunikation/förankring... 6 4.1 Kommunikationsmål... 6 4.2 Budskap... 7 4.3 Strategier... 7 4.4 Interna aktiviteter... 7 5 Uppdragets resultat... 7 5.1 Statistik nämndemän... 7 5.2 Tidsmål... 8 6 Medieanalys... 8 6.1 Medieanalys hösten 2010... 9 6.2 Reflektioner medieaktivitet mars 2011... 10 7 Få unga nämndemän vad kunde gjorts annorlunda i informationskampanjen?... 11 7.1 Målformulering... 11 7.2 Nå målgruppen politiskt aktiva i åldern 18-44... 11 7.3 Tiden... 11 7.4 Fokus på nomineringskommittéer... 12 7.5 Brev nämndemän... 12 8 Få unga nämndemän förslag till åtgärder... 12 8.1 Undersökning... 13 8.2 Ansvar... 13 9 Redovisning av synpunkter och idéer kring nämndemannasystemet... 13 10 Projektformalia... 15 10.1 Rutiner för rapportering... 15 10.2 Överlämning/leverans av projektresultat... 15 10.3 Historik och utfall tidplan... 15 10.4 Utfall kostnader inkl resurser... 15 10.5 Kvalitet... 15 10.6 Riskhantering... 15 11 Referenser... 16 Bilagor Se referenser.

RAPPORT 3 (16) 1 Sammanfattning Domstolsverket fick 2010-05-12 i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän, med särskild vikt vid föryngring. Uppdraget har genomförts i ett särskilt projekt. Informationsinsatser I projektet genomfördes ett antal olika informationsinsatser. Tonvikten lades på de politiska partierna samt på att påverka medier genom pressmeddelanden. Följande aktiviteter/insatser genomfördes: Brev till ordförande i partiernas nomineringskommittéer Folder till nomineringskommittéer i kommun/landsting E-brev till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige Brev till befintliga nämndemän Broschyr till presumtiva nämndemän Pressmeddelande Pressmeddelande till riksdagspartiernas webbplatser Webbinformation Artikel i Domkretsen Uppdragets resultat Medelåldern för nämndemän är i stort sett oförändrad vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet 2006. Vid mätningen 2011-03-01 var medelåldern 56,8 år och 2007 var den 56,7 år. Andelen unga nämndemän har dock ökat något. Här finns emellertid bara jämförelsesiffror från 2010. I åldersspannet 18-44 år finns nu 21,0 procent av nämndemännen, jämfört med 2010 då denna andel var 15,6 procent. I Sverige är 45 procent av den vuxna befolkningen mellan 18 och 44 år. Medieanalys Det första pressmeddelandet ledde till ett trettiotal artiklar. Rapporteringen var främst faktabaserad, handlade till största delen om åldersfrågan och stöddes av uttalanden från domstolen och nämndemän. Pressmeddelandet av den nya statistiken ledde till en omfattande rapportering i tidningar och radio. Diskussion och problematisering om systemet kring nämndemän fick stort utrymme. Slutsatser och kommentarer Informationsinsatserna har enbart följts upp genom statistik över nämndemannakåren. Det är därför inte möjligt att med säkerhet avgöra vad den uteblivna föryngringen beror på. Några faktorer som kan ha påverkat själva informationskampanjen är avsaknaden av tydlig målsättning, svårigheter att nå yngre potentiella nämndemän, den korta tiden för kampanjen och att fokus låg på nomineringskommittéerna. Domstolsverket anser att en undersökning av vad nämndemännens höga medelålder beror på, åtgärder anpassade efter resultatet och en tydlig ansvarsfördelning för nämndemannakåren är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring av åldersstrukturen. Att enbart förlita sig till informationskampanjer tycks inte ha önskad effekt.

2 Grundläggande information 2.1 Syfte RAPPORT 4 (16) Syftet med uppdraget är att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. Detta ska ske genom särskilda informationsinsatser gentemot de nominerande och väljande organen och allmänheten. Särkskild vikt ska fästas vid att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren. 2.2 Bakgrund Riksdagen antog under våren 2006 ett antal lagändringar i syfte att bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regering uttalade i lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:180) att det inför val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en bredare rekrytering. Domstolsverket har därefter på uppdrag av regeringen utvärderat genomförda insatser i samband med valet av nämndemän år 2006 och därutöver kartlagt nämndemannakårens sammansättning. (Domstolsverkets rapportserie 2007:02). Utvärderingen visar bl. a att sammansättningen när det gäller kön och etnisk bakgrund numera uppgår till regeringens målsättning. Den höga andelen äldre nämndemän motsvarar dock inte befolkningens åldersstruktur. Av utvärderingen framgår att det bl.a. mot denna bakgrund finns behov av ytterligare informationsinsatser. Domstolsverket fick därför 2010-05-12 i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. 2.3 Projektorganisation och arbetssätt Uppdraget har bedrivits som ett projekt med Madeleine Bergman på Informationsavdelningen som projektledare. Styrgrupp för projektet var informationschef Petra Thor Jonzon. Örjan Hägglund på Juridiska avdelningen har fungerat som stöd i juridiska frågor och Personalavdelningen har bistått med statistik. Projektet har också haft en extern samarbetspartner; Shepherd Reklam som bland annat har bidragit med förslag till koncept som sedan processats och godkänts av Domstolsverket. Reklambyrån har också hanterat produktionen av informationsmaterialet. 2.4 Mål Projektets mål var att genom informationsinsatser bredda rekryteringen av nämndemän. I synnerhet bör en föryngring av nämndemannakåren åstadkommas. Aktiviteterna i projektet skulle vara genomförda senast 15 oktober 2010.

RAPPORT 5 (16) 3 Informationsinsatser 3.1 Personligt riktade insatser till politiska instanser/folkvalda Brev till ordförande i partiernas nomineringskommittéer i kommun/landsting Brev sändes till ordförande i samtliga partiers nomineringskommittéer. Syftet var att göra ordförandena uppmärksamma på den skeva ålderfördelningen och att förmå dem att känna ett särskilt ansvar för nominera nämndemän som leder till en föryngring. Folder till nomineringskommittéer i kommun/landsting En folder gick ut till alla medlemmar i partiernas nomineringskommittéer med information om nämndemannakårens sammansättning och uppdraget att föryngra kåren. Syftet med foldrarna var att uppmärksamma frågan och förmå valberedningen att nominera yngre nämndemän. E-brev till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige Ett brev sändes med e-post till ordföranden i kommun- och landstingsfullmäktige. Syftet var att informera de beslutande organen om regeringens ambition att föryngra nämndemannakåren. Brev till befintliga nämndemän Ett brev skickades till samtliga nämndemän med information om åldersstrukturen i kåren. Nämndemännen uppmuntrades att berätta om sitt uppdrag för yngre människor och föreslå lämpliga yngre kandidater. Syftet var att visa på nämndemännens möjlighet att vara ambassadörer för sitt uppdrag gentemot yngre potentiella nämndemän. 3.2 Breda insatser till allmänheten/politiska partier Pressmeddelande Domstolsverket sände ut två pressmeddelanden. Det första som skickades ut under hösten 2010 handlade om den höga medelåldern i nämndemannakåren och inkluderade uppgifter om åldersfördelningen per domstol. Det primära syftet var att förmå media att ta upp problemet med den höga medelåldern, vilket i sin tur kunde sätta viss press på partiernas nomineringskommittéer. Det sekundära syftet var att sprida kunskap till allmänheten om nämndemännens roll i domstolarna. Det andra pressmeddelandet sändes ut i mars 2011 och redovisade statistiken för den nya nämndemannakåren. Pressmeddelande till riksdagspartiernas webbplatser Ett liknande pressmeddelande sändes till riksdagspartiernas webbplatser. Syftet var att via partiernas webbplatser eller andra partipolitiska kanaler nå politiskt aktiva med information och länkar om nämndemannauppdraget.

Webbinformation RAPPORT 6 (16) Dels skapades en tillfällig kampanjsida, dels uppdaterades information och bilder på www.domstol.se. Sökvägar och träffar på Google säkrades så att de som på grund av ökat massmedialt utrymme, broschyrer, politiskt intresse eller av annan anledning sökte information om nämndemän lätt skulle hitta relevant information. Syftet med webbinformationen var att ge tydlig och relevant information om vad nämndemannauppdraget handlar om. Broschyr till presumtiva nämndemän Broschyren "Är du klok nog" vände sig till presumtiva yngre nämndemän. Den innehöll information om nämndemännens uppdrag, behovet av yngre nämndemän och en intervju med en ung kvinnlig nämndeman. Foldern distribuerades till de politiska partiernas nomineringskommittéer, till befintliga nämndemän, domstolar och bibliotek. Syftet med broschyren var att ge presumtiva nämndemän djupare information om nämndemannauppdraget. 3.3 Övriga informationsinsatser Artikel i Domkretsen Artikeln i Domkretsen vände sig i första hand till befintliga nämndemän, som alla får tidningen hemskickad. Artikeln handlade om en ung nämndeman och underströk behovet av en nämndemannakår med god åldersfördelning. 4 Kommunikation/förankring Projektet tog fram en kommunikationsplan, som bifogas denna rapport. Här följer en sammanfattning. Hela detta uppdrag handlade om informationsinsatser riktade till nominerande och väljande organ, nämndemän och allmänheten. Dessa aktiviteter beskrivs i projektplanen, och tas därför inte upp här. Däremot beskrivs övergripande budskap och strategier för kommunikationen i projektet samt de interna informationsinsatser som genomfördes. 4.1 Kommunikationsmål Det främsta målet för den externa kommunikationen är att andelen nämndemän i åldern 18-45 ökar från 16 procent till 25 procent. Detta är ett högt ställt mål, som endast kan nås om samtliga föreslagna externa aktiviteter kan genomföras. (Detta kommunikationsmål utgick senare.) Domstolschefer i Sveriges Domstolar ska känna till problematiken och veta vilka informationsinsatser som genomförs. De ska också veta hur åldersstrukturen ser ut i deras domstol och vara beredda att svara på frågor från främst lokala medier. Medarbetare i Sveriges Domstolar ska känna till problematiken och veta att informationsinsatser genomförs.

4.2 Budskap RAPPORT 7 (16) Budskap till nomineringskommittéer, dess ordförande och till fullmäktige är att de har ett ansvar att nominera respektive välja en nämndemannakår som åldersmässigt återspeglar den vuxna befolkningen i Sverige. Budskap till befintliga nämndemän är att de kan bidra till en bättre åldersstruktur inom kåren genom att agera som ambassadörer för uppdraget gentemot yngre nämndemän. Budskap till politiskt aktiva 18-45 är att man är klok nog och att 18 45- åringar är eftertraktade till ett intressant och viktigt uppdrag. Huvudbudskapet till allmänheten är att nämndemannakåren behöver föryngras och att 18 45-åringar är underrepresenterade. Budskap till allmänheten innehåller också information om vad nämndemannauppdraget innebär, hur man gör för att bli nämndeman, att det är de politiska partierna som nominerar nämndemän och att nämndemannakårens åldersfördelning är en fråga om demokrati den ska spegla Sveriges befolkning. Internt är budskapet att Domstolsverket fått uppgift att göra informationsinsatser för att föryngra nämndemannakåren. 4.3 Strategier För att nå målen ska kommunikationen från Domstolsverket vara transparent och öppen. Det innebär att det måste bli tydligt att dagens skeva åldersfördelning är ett problem, att åtgärder krävs och att statistik över nämndemän ska redovisas. Det krävs också tydliga och kommunicerbara mål och att vi nyttjar media på ett effektivt sätt. 4.4 Interna aktiviteter De externa aktiviteterna listas under punkten 3, Informationsinsatser. De interna aktiviteterna var information vid flera tillfällen i chefsnytt (kanal för chefer i Sveriges Domstolar), nyheter på Doris (interna webben) och artiklar i Domkretsen. Särskild vikt lades vid informationen i samband med de två pressmeddelanden som skickades ut. 5 Uppdragets resultat 5.1 Statistik nämndemän Medelåldern för nämndemän är i stort sett oförändrad vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet 2006. Vid mätningen 2011-03-01 var medelåldern 56,8 år och 2007 var den 56,7 år. Nämndemän Sverige 1 mars 2011 mars 2010 2007 31 dec 2010 M edelålder 56,8 59,7 56,7-18-44 21,0% 15,6% - 44,6% 45-64 37,9% 38,6% - 32,2% 65 och över 41,1% 45,8% - 23,2%

RAPPORT 8 (16) Andelen unga nämndemän har dock ökat något. Här finns dock bara jämförelsesiffror från 2010. I åldersspannet 18 44 år finns nu 21,0 procent av nämndemännen, jämfört med 2010 då denna andel var 15,6 procent. Detta kan också jämföras med Sveriges befolkning där 45 procent finns i åldersspannet 18-44 år. Fördelning nämndemän 2011 Fördelning nämndemän 2010 Fördelning Sveriges befolkning 2010 De informationsinsatser som genomfördes har inte följts upp på annat sätt än genom ovanstående statistik. Det är därför inte möjligt att avgöra om nämndemannakåren skulle varit ännu äldre utan informationsinsatserna eller om insatserna inte hade någon påverkan på utfallet. Av samma anledning är det inte heller möjligt att veta om den uteblivna föryngringen beror på att informationsinsatserna inte var tillräckliga eller om det beror på faktorer bortom informationskampanjens påverkan. Detta diskuteras vidare under punkten 7. Klart är dock att nämndemannakåren vare sig blivit yngre eller återspeglar den vuxna svenska befolkningen. 5.2 Tidsmål Aktiviteterna i projektet skulle vara genomförda senast 15 oktober 2010. Detta mål uppnåddes. 6 Medieanalys I projektplanen angavs tre olika framgångsfaktorer för projektet. En av dessa var att projektet måste få media att uppmärksamma situationen med nämndemannakårens höga medelålder. Två pressmeddelanden arbetades fram och skickades ut, ett i början av oktober 2010 och ett i mars 2011. Att media sedan rapporterade om nämndemän ser vi delvis som ett resultat av kommunikationsplaneringen och pressmeddelandena. En medieanalys för höstens medieaktiviteter har gjorts och sammanfattas nedan. Den kompletteras av en mindre omfattande redogörelse för den korta tid som förflutit mellan denna rapports skrivning och pressmeddelandet av statistiken över den nya nämndemannakåren.

RAPPORT 9 (16) 6.1 Medieanalys hösten 2010 Pressmeddelandet Det första pressmeddelandet Regeringens mål: fler yngre nämndemän gick ut i oktober 2010. Meddelandet beskrev nämndemännens höga medelålder, regeringens uppdrag och de olika informationsinsatser Domstolsverket planerade att genomföra. I pressmeddelandet fanns också statistik över nämndemännens medel-, max- och minimiålder samt procentuell och faktiskt fördelning i olika ålderskategorier. Statistiken presenterades uppdelad per domstol och totalt i landet. Vad ingår i analysen? Pressmeddelandet genererade ungefär 30 artiklar, notiser och radioinslag. I analysen kring pressmeddelandet ingår också ett tjugotal artiklar som publicerades tidigare under hösten. Det är troligt att det förekom fler införanden som Domstolsverket inte uppmärksammade, till exempel i lokala radio- och tv-kanaler samt i mindre, webbaserade forum. Vilken karaktär har införandena och vilka uttalar sig? De rikstäckande medierna, bland annat P3 och DN, gjorde framförallt notisartad faktarapportering baserad på pressmeddelandet från Domstolsverket. Lokala medier gjorde i större utsträckning mer omfattande artiklar och inslag, ofta med koppling till domstolen på orten. De längre artiklarna innehåller förutom hänvisning till statistiken för domstolen ofta uttalanden av olika personer. I många artiklar är det unga eller äldre nämndemän som kommer till tals, men också domstolschefer, ordföranden i nämndemannaföreningar, representanter för politiska partier och/eller Domstolsverkets kontaktperson. Från systemet till åldern Av de femtio införanden som ingår i analysen var ett tjugotal publicerade innan pressmeddelandet gick ut. Av dessa tjugo var ett tiotal vinklade på systemet kring nämndemän och Sverigedemokrater, medan resten handlade om nämndemännens ålder. Efter pressmeddelandet försköts medieintresset och majoriteten av artiklarna, ca 75 procent, handlade om åldersrelaterade frågor och 25 procent om nämndemannasystemet eller andra vinklingar. Detta visar dels att det redan fanns ett medialt intresse för nämndemannafrågan innan Domstolsverket pressmeddelade och dels att pressmeddelandet lyckades påverka medierapporteringen. Vinkel 1: nämndemännens ålder De flesta artiklar fokuserade alltså på åldersfördelningen, och behandlade den höga medelåldern som ett problem. Några betonade att kåren är för gammal, andra att det finns för få unga nämndemän. Men i ett antal artiklar förekom också åsikten att det finns fördelar med äldre nämndemän med lång livserfarenhet. Det förekom också resonemang kring att åldersproblematiken finns i så gott som hela lokalpolitiken, och alltså inte är ett problem specifikt för nämndemän. Vinkel 2: systemet kring nämndemän Av alla analyserade artiklar rör ett tjugotal systemet kring nämndemän. Några införanden tar upp olika anledningar till varför det är så få unga nämndemän,

RAPPORT 10 (16) bland annat arvodesnivån och svårigheter med att kombinera uppdraget med heltidsarbete och familj. Andra artiklar vinklar i stället på att nämndemännen väljs politiskt och för fram åsikter om att hitta ett nytt nomineringssystem. Slutligen förkommer också ett antal införande som diskuterar behovet av nämndemän över huvud taget. Andra vinklingar Ett fåtal artiklar hade inte fokus på ålder eller systemet kring nämndemän, utan i stället nämndemännens etniska bakgrund respektive nämndemän nominerade av Sverigedemokrater. Samlat intryck En sammanfattning av mediebilden kring det första pressmeddelandet är att de flesta artiklar handlar om åldersfrågan, men att även systemet kring nämndemän och Sverigedemokrater som nämndemän är intressant. Rapporteringen är främst faktabaserad och stöds av uttalanden från domstolen och nämndemän. 6.2 Reflektioner medieaktivitet mars 2011 Pressmeddelandet Pressmeddelandet Nämndemännens medelålder i stort sett oförändrad gick ut den 1 mars 2011. Meddelandet innehåller en kort beskrivning av nämndemännens roll och uppgift, vilka som nominerar och att Domstolsverket har genomfört informationsinsatser för att sänka medelåldern. I pressmeddelandet fanns också statistik över nämndemännens medel-, max- och minimiålder samt procentuell och faktiskt fördelning i olika ålderkategorier. Statistiken presenterades uppdelad per domstol och totalt i landet. Vilken karaktär har införandena? Vid denna rapports skrivning har endast någon vecka passerat sedan pressmeddelandet gick ut, men intresset från media har varit mycket stort. Hittills har Domstolsverket uppmärksammat över 40 artiklar och reportage samt ett trettiotal notiser. Lokala medier tar upp frågan, men till skillnad från rapporteringen 2010 ges frågan mycket utrymme även i radio och regionala/rikstäckande medier, exempelvis P3 och Expressen. Markant är också att flera större dagstidningar har uppe nämndemannafrågan på ledarsidan. Vilka uttalar sig? I likhet med rapporteringen kring det första pressmeddelandet är det ofta unga eller gamla nämndemän som blir intervjuade. I närmare en tredjedel av artiklarna uttalar sig också domstolschefer, och i några fall politiker som varit med och nominerat nämndemän. Sakinnehåll och vinklar Rapporteringen handlar fortfarande till stor del om nämndemännens ålder, men majoriteten av artiklarna tar också upp nämndemannafrågan i stort. Till skillnad från höstens artiklar finns nu en tydlig problematisering av frågan många införanden diskuterar, kräver svar och/eller för fram synpunkter på hur problemet

RAPPORT 11 (16) med nämndemännens höga ålder ska lösas. Ofta ses den höga medelåldern som en konsekvens av ett system som inte fungerar. Diskussioner förs också kring den demokratiska processen och förtroendet för rättsskipningen. Relativt många artiklar tar upp att det genomförts informationsinsatser. De synpunkter som förs fram är att dessa inte varit tillräckliga eller att det krävs mer än informationskampanjer för att komma åt problematiken. De få artiklar om nämndemän som inte handlar om ålder eller systemet rör rasism/främlingsfientlighet. 7 Få unga nämndemän vad kunde gjorts annorlunda i informationskampanjen? Som nämnts tidigare i denna rapport har informationsinsatserna enbart följts upp genom statistik över nämndemannakårens sammansättning. Det är därför inte möjligt att avgöra vad den uteblivna föryngringen beror på. Nedan följer dock ett resonemang kring några delar av informationsinsatserna som Domstolsverket kunde hanterat annorlunda. Dessa kompletteras under punkten 8 av Domstolsverkets förslag till åtgärder inför ett eventuellt fortsatt arbete med nämndemannafrågor. Under punkten 9 finns en sammanställning av synpunkter och tankar som förts fram till Domstolsverket under projektets gång. 7.1 Målformulering I regeringsuppdraget angavs endast att nämndemannakåren skulle spegla samhället. I Sverige är ca 45 procent av befolkningen under 45 år. I nämndemannakåren fanns 2010-07-23 endast 16 procent i detta spann. Gapet mellan dessa grupper är för stort för att ha som målsättning i en informationskampanj. Eftersom Domstolsverket inte har ansvar för nämndemannakårens sammansättning, kunde Domstolsverket inte sätta ett eget mål för kampanjen. Avsaknaden av ett tydligt mål försvårade projektarbetet, eftersom ambitionsnivån för insatserna blev svår att avgöra. Att inte ha ett tydligt mål var också ett handikapp i kommunikationen med politiker, journalister och allmänhet. 7.2 Nå målgruppen politiskt aktiva i åldern 18-44 Vid sidan av en tydlig kommunikativ målsättning och att media uppmärksammar nämndemannafrågan var en framgångsfaktor för uppdraget att nå målgruppen politiskt aktiva 18 44-åringar. För att nå just dessa planerades en kampanj via Facebook. Kampanjen skulle rikta sig till alla 18 44-åringar som var medlemmar av ett riksdagspartis Facebookgrupp eller vänner med (det vill säga följer information och inlägg från) en riksdagspolitiker. Detta ansågs emellertid av olika skäl vara mindre lämpligt vid ifrågavarande tillfälle. Informationsinsatsen ställdes in och kunde inte ersättas av annan information till målgruppen. 7.3 Tiden Tiden för projektuppdraget var kort och eftersom uppdraget kom strax innan sommaren blev aktiviteterna något sena i förhållande till när rekryteringen av

RAPPORT 12 (16) nämndemän pågick. Det är möjligt att insatserna hade haft större effekt om de kommit tidigare under hösten, i stället för efter riksdagsvalet. 7.4 Fokus på nomineringskommittéer Eftersom det är de politiska partierna, genom nomineringskommittéerna, som styr arbetet med att utse nämndemän valde projektet att fokusera främst på denna målgrupp. Denna grupp fick mest stöd: brev till respektive ordförande, folder med information till hela kommittén och broschyr att dela ut till presumtiva nämndemän. Eftersom nomineringarna ändå inte påverkades till det bättre, är det möjligt att mer resurser i stället skulle lagts på exempelvis information till allmänheten. Avstämning med departementet i början av projektet gjorde dock klart att större informationsinsatser mot allmänheten inte avsågs i uppdraget, och Domstolsverket anser också att rätt avvägning gjordes. 7.5 Brev nämndemän En av informationsinsatserna som nämnts under punkten 3 var ett brev till befintliga nämndemän. Detta brev fick flera nämndemän att höra av sig till Domstolsverket och till domstolarna. Några av de som kontaktade Domstolsverket uttryckte besvikelse och/eller förvåning över att Domstolsverket ville att fler yngre människor skulle bli nämndemän. Några tog förslaget att rekommendera yngre människor att bli nämndemän som att de själva var för gamla och borde sluta, och åtminstone en person avslutade också sitt uppdrag. Ytterligare andra var positiva och meddelade att de tänkte eller redan hade rekommenderat yngre kollegor. Avsikten med brevet var att visa på nämndemännens möjlighet att vara ambassadörer för uppdraget. Domstolsverket anser inte att brevet var olämpligt, men beklagar att några nämndemän tog illa vid sig. Domstolsverket har också fört en dialog med NRF i frågan. Ledningen där anser dock inte att brevet är problematiskt, utan ser rekryteringsproblematiken som en uppgift också för nämndemannakåren. Reaktionerna visar dock att det är en känslig fråga. 8 Få unga nämndemän förslag till åtgärder De två informationskampanjer Domstolsverket har genomfört 2006 och 2010 har inte lett till att nämndemannakårens medelålder har sjunkit nämnvärt. Det kan finnas brister i Domstolsverkets sätt att informera och genom media påverka nomineringskommittéer och allmänhet, men den höga medelåldern är troligen inte i huvudsak ett informationsproblem som kan lösas med enstaka kampanjer. Denna synpunkt har framförts tidigare i den kartläggning av nämndemän som Domstolsverket genomförde 2007 (DOV 2007:2 s. 18). Regeringen har också påtalat att om en allsidig sammansättning av nämndemannakåren inte hade uppnåtts efter det senaste valet (då avsågs valet 2006) skulle regeringen komma att föreslå mer genomgripande förändringar av förfarandet vid rekrytering av nämndemän (prop. 2005/2006:180 s.25)

8.1 Undersökning RAPPORT 13 (16) Domstolsverket anser att en undersökning av vad nämndemännens höga medelålder beror på och åtgärder anpassade efter detta är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring av åldersstrukturen. Att enbart förlita sig till informationskampanjer tycks inte ha önskad effekt. 8.2 Ansvar En del av problematiken kring nämndemännens åldersfördelning kan också ligga i frånvaron av centralt/gemensamt ansvar för nämndemän. Eftersom ingen, vare sig på Domstolsverket, på domstolarna eller på annan myndighet/nämnd, har ett samlat ansvar för alla frågor som rör nämndemannakåren är det heller ingen som kontinuerligt driver dessa frågor. Detta märks på flera sätt, bland annat genom att ingen strukturerad kommunikationsplan i nämndemannafrågor finns. Domstolsverket anser därför att en tydlig ansvarsfördelning borde tas fram. 9 Redovisning av synpunkter och idéer kring nämndemannasystemet Att redovisa faktorer som kan påverka nämndemännens åldersfördelning ingår inte i detta uppdrag. Ett antal synpunkter i den frågan har emellertid inkommit under arbetets gång och Domstolsverket anser att det finns skäl att redovisa dessa. Det är kontakter med allmänhet, domstolar, nämndemän, politiker och journalister som föranleder listan nedan. De faktorer som redovisas gör inte anspråk på att vara heltäckande eller representativa. Observera också att Domstolsverket inte står bakom nedanstående synpunkter, utan endast redovisar dem. Förhoppningen är att synpunkterna kan vara till hjälp för ett eventuellt fortsatt arbete med nämndemannafrågor. 9.1.1 Svårt att kombinera med arbete Det kan vara svårt att ta ledigt från jobbet. Det är både en praktisk fråga och en mer känslomässig hur uppfattas man om man ofta är frånvarande? Problem med att ta ledigt från jobbet om rätten oplanerat beslutar sig för att fortsätta dagen efter med förhandling eller överläggning. Det kan vara svårt att kombinera med barnomsorg. Exempelvis om en förhandling drar ut på tiden, då går det ju inte gå ifrån och ringa dagis. Domstolarna är vana att nämndemän kan rycka in med kort varsel, men det fungerar inte alltid om man yrkesarbetar. 9.1.2 Ekonomiska skäl Arvodet är för lågt - signalerar därmed att nämndemannauppdraget inte är viktigt - så yngre människor är inte intresserade - i förhållande till andra arvoderade uppdrag - i förhållande till nämndemän i andra länder Får ingen/lägre ersättning om förhandlingen ställs in men kan inte gå tillbaka till jobbet där vikarie ersatt. Förlorar inkomst på att vara nämndeman, eftersom man måste avstår kvällspass med ob-tillägg.

RAPPORT 14 (16) Halvdagsarvodet för lågt om man jobbpendlar, eftersom det inte är någon idé att åka tillbaka till jobbet. Arvodet är ett sätt att dryga ut pensionen som man är ovillig att avstå för att låta yngre få chansen. 9.1.3 Lång och trogen tjänst Att bli nämndeman är ett sätt att tacka för lång och trogen tjänst ett hedersuppdrag som betygas de som kanske på grund av ålder eller annat lämnar sitt politiska uppdrag. 9.1.4 Omval Många nämndemän vill bli omvalda och det är svårt för nomineringskommittéerna att säga att de inte får fortsatt förtroende. 9.1.5 Politiskt aktiva yngre blir allt färre Den stora majoriteten nämndemän är partimedlemmar. Andelen yngre som engagerar sig politiskt blir allt färre. Skaran möjliga kandidater blir därför allt mindre. 9.1.6 Det är bra med äldre nämndemän Många nämndemän, domare och politiker anser att nämndemän bör vara äldre, eftersom de då har mer erfarenhet. 9.1.7 Fri kvot Att låta andra än de politiska partierna nominera en del av nämndemännen är en åsikt som framförs främst av journalister/ledare. En fri kvot skulle förenkla möjligheten för de som inte är medlemmar i ett parti att bli nämndemän. Nämndemän från en fri kvot skulle också bredda nämndemannakårens sammansättning genom att företräda den stora andel svenskar som inte är politiskt aktiva. 9.1.8 Domstolens sätt att arbeta De pensionerade nämndemännen är nödvändiga för att domstolens verksamhet ska fungera. Denna grupp är enklare att schemalägga, kan lättare hoppa in med kort varsel och har bättre möjligheter att medverka i tidskrävande mål. Det är möjligt att detta synsätt präglar den befintliga nämndemannakåren. Domstolen måste ändra arbetssätt så att det fungerar att ha nämndemän som yrkesarbetar. 9.1.9 Andra skäl Unga nämndemän slutar oftare sitt uppdrag i förtid. Andra lyssnar inte på den som är en ung nämndeman man blir överkörd av äldre kollegor och domstolspersonal. Äldre nämndemän som sover under rättegång får yngre nämndemän att bli desillusionerade och sluta.

RAPPORT 15 (16) 10 Projektformalia 10.1 Rutiner för rapportering Projektet rapporterade till styrgrupp/informationschef veckovis, via möten eller e-post. Informationen rörde projektets mål, tillvägagångssätt och resurser men också genomgång av de olika informationsinsatser som planerades och togs fram. Projektledare och den externa samarbetspartnern hade ett par mer omfattande möten under projekttiden. Däremellan hade gruppen kontakt varje vecka, ofta flera gånger varje vecka. Kontakterna skedde via personliga möten, telefonmöten och e-post. 10.2 Överlämning/leverans av projektresultat Slutrapporten överlämnas till justitiedepartementet senast den 15 mars 2011. I uppdraget angavs 1 mars som rapporteringsdag, men eftersom statistiken inte var tillgänglig förrän den 1 mars sköts detta datum upp. Projektinformationen finns samlad i akten 959-2011 på Domstolsverket. 10.3 Historik och utfall tidplan För detaljerad tidsplan se denna bilaga. Avsteg från tidsplanen är att Facebookannonseringen utgick och att e-brev till kommun- respektive landstingsfullmäktige lades till. I övrigt följdes tidsplanen, med någon dags förskjutning för vissa aktiviteter. 10.4 Utfall kostnader inkl resurser Ursprunglig budget för projektet var 913 000 kr. För detaljerad budget se bilaga. Under projektet utgick två tunga utgiftsposter: Facebookannonsering och Anslagstavlan med en sammanlagd budget på omkring 650 000 kr. Utfallet för informationsinsatserna blev omkring 340 000 kr. Av detta är tryck och distribution ca 130 000 kr. De största enskilda posterna var broschyren till presumtiva nämndemän och brevet till befintliga nämndemän. Cirka 240 timmar har lagts på projektet på Domstolsverket. 10.5 Kvalitet Genom hela projektet har medarbetare med olika kompetens kopplats in för avstämningar och förankring. Informationsavdelningen, juridiska avdelningen och Generaldirektören har haft möjlighet att lämna synpunkter på allt informationsmaterial. Statistiken har tagits fram och säkrats av personalavdelningen. 10.6 Riskhantering Inför projektet gjordes en riskanalys, se nedan. Riskbeskrivning Sannolikhet (1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S * K) Riskåtgärd 1 Tidplanen kan inte 2 4 8 Det är mycket kort tid för ett

RAPPORT 16 (16) hållas 2 Media uppmärksammar inte frågan stort antal aktiviteter. Om det blir förseningar kan aktiviteterna komma så sent att de inte kan påverka valet. 2 5 10 En av framgångsfaktorerna för projektet är att media belyser frågan. För att säkerställa detta måste pressmeddelanden vara utformade så att det finns ett bra och intressant material, gärna detaljerat och lokalt anpassat. Kontaktpersoner och domstolar förberedda. 11 Referenser Kommunikationsplan Tidsplan Kostnadsuppskattning