Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning
Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae Wermein och Björn Abinson som dessutom var projektedare. Anna-Lena Göransson (SRV/U) har arbetat med språkig utformning och stöd med anpassning ti mågrupperna. Bo Thunberg från Mijökommunikation AB har skrivit det inedande och avsutande kapitet. Under arbetet har gruppen den gröna räddningstjänsten varit referensgrupp och remissinstans. Synpunkter har givits från andra enheter och Räddningsverkets skoor. Dessutom har det ursprungiga materiaet granskats av mijökontoret i Karstad, Lunds Tekniska Högskoa (brandteknik). Foto och iustrationer finns förtecknade i sutet. 2001 Räddningsverket, Karstad Bestäningsnummer R00-237/01 2001 års utgåva
Förord Räddningstjänsten har ett eget utpekat ansvar för att skydda mijön i samband med oyckor och är en viktig aktör som både kan förebygga och begränsa mijöeffekter av oyckor. Det pågår ett omfattande mijöarbete runt om i Sverige. För att kunna föra arbetet framåt behövs ökad kunskap. Det är aas vårt gemensamma ansvar att tänka mijömässigt vid övningar, utryckningar och i det dagiga arbetet. Inom räddningstjänsten finns många goda exempe på initiativ och framsynthet i mijöfrågor. Räddningstjänsten har påtaat behovet av stöd från Räddningsverket i mijöarbetet. Därför tar vi nu fram undervisningsmateria i mijökunskap för räddningstjänsten. Materiaet kan vara av värde även för andra som arbetar med frågor om oyckors effekter i mijön. Än så änge vet vi atför ite om mijöeffekter av oyckor. Men vi vet att frågor kring mijö och håbar utvecking bir at viktigare. Säkerhet och mijö är två sidor av samma mynt. En utmaning är att med bibehåen brandsäkerhet ta bort ti exempe mijöfariga famskyddsmede och skumvätskor. Här behövs samverkan mean ansvariga aktörer både nationet och internationet. Räddningsverket har fått ett särskit ansvar för att yfta fram mijöfrågorna inom sektorn skydd mot oyckor. Där är räddningstjänsten en av många aktörer nu när de femton nationea mijökvaitetsmåen ska införas i aa samhässektorer. För Räddningsverket är det därför viktigt att bidra ti den gröna räddningstjänsten. Vägen dit är ång, men i samarbete med företrädare för kommunaa räddningstjänster har arbetet fått en bra start. Mågruppen är eeverna på Räddningsverkets utbidningar/skoor, men boken ska också kunna användas av persona inom den kommunaa räddningstjänsten vid enskida studier eer i studiecirkar. Det har varit angeäget att snabbt få ut en skrift om mijöfrågor ur räddningstjänstperspektiv. Detta kompendium täcker en de av 1
räddningstjänstens behov av mijökunskap i samband med förebyggande arbete, panering och insats. Grundäggande mijökunskap inhämtas från annan itteratur. Tonvikten i boken har agts på normaa händeser som kan bi aktuea i många kommuner. Stora objekt som raffinaderier och processindustrier kräver speciea anayser både av mijörisker och möjigheter att ingripa. Detta är en provutgåva som kommer att omarbetas och kompetteras. Aa äsare inbjuds därför att ge synpunkter på bokens innehå. Använd gärna svarsbanketten och vi tackar på förhand för konstruktiv kritik från våra äsare. Karstad i juni 2001 Thomas Ge Avdeningschef 2
Innehåsförteckning Kapite 1. Mijö - en fråga som berör aa... 5 Kapite 2. De nationea mijökvaitetsmåen... 13 Kapite 3. Spridning av ämnen i mijö... 29 Kapite 4. Förebyggande och panering... 55 Kapite 5. Räddningsinsats vid risk för skada på mijö... 79 Kapite 6. Återstäning, provtagning och uppföjning... 115 Kapite 7. Lagstiftning... 125 Kapite 8. Ett grönare räddningstjänst... 133 Kapite 9. För vidare äsning... 137 Kapite 10. Begreppsordista... 141 Bidförteckning... 147
Läsanvisning Innehået bygger ti stor de på Räddningsverkets rapporter och boken är därför försedd med många kähänvisningar och försag ti vidare äsning för den intresserade. Det pågår ett omfattande mijöarbete i många änder och därför har även erfarenheter, rapporter och forskningsresutat utifrån inarbetats i denna bok. RIBs dokumentnummer anges i referenserna, viket underättar sökandet efter ytterigare uppgifter. I de inedande kapiten förkaras mijöfrågorna och sambanden med de nationea mijökvaitetsmåen och skyddet mot oyckor. Fortsättningsvis berör boken de fem skedena 1 inom sektorn Skydd mot oyckor och tar upp vikten av mijötänkande i det förebyggande arbetet, under insats och vid sanering/återstäning. Sutigen ges en sammanfattning av viss agstiftning kring mijöfrågor. Varje kapite avsutas med en sammanfattning som kan vara underag ti diskussioner kring egna erfarenheter, okaa risker och hur förbättringar kan genomföras. Ett påhittat samhäe, Utgårda, används som exempe på hur en händese kan utveckas. Genom boken föjs samhäet och verksamheten i företaget Utgårda Kemi. Avsikten är att visa att många faktorer och variaber påverkar utgången av en händese. Utgårdaavsnitten kan användas som underag för diskussioner eer egna funderingar. Ett A- och B-aternativ anges vid ett par tifäen. Bra eer dåiga ösningar förekommer i båda aternativen eftersom ingen anäggning eer insats är atigenom rätt eer fe. 1 Förhindra oyckor. Vidta skadebegränsande åtgärder innan oyckor inträffar. Förbereda räddningsinsatser. Genomföra räddningsinsatser. Vidta åtgärder efter räddningsinsatser. 3
Synpunkter på Mijökunskap för räddningstjänsten Som tidigare sagts är detta en provutgåva. Vi som har sammanstät boken är tacksamma för aa försag ti förbättringar och amänna synpunkter på innehået. Om du har försag på ändringar så ber vi dej besvara nedanstående frågor. Innehåer texten sakfe? Ange sida, rubrik och feaktighet. Föjande saknas. Skriv vad som saknas och motivera. Föjande kan tas bort. Beskriv och motivera. Föjande bör fördjupas. Beskriv och motivera. Saknas någon iustration? Skriv och ge försag Andra synpunkter Från...... Organisation...... Namn...... Adress...... Teefon...... Insändes ti Räddningsverket (RoMm), 651 80 Karstad. 4
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa 1. Mijön en fråga som berör aa Ett vet vi. Jorden tihör inte människan: hon tihör jorden. Ett vet vi. Ating hör ihop, iksom bodet förenar en famij. Ating hör ihop. Det som händer jorden, händer hennes söner: det var inte människan som satte upp ivsväven hon är bara ett insag i den. Det hon gör mot väven, gör hon mot sig sjäv Chief Seatte, 1854 Ingen kan undgå att det pratas mycket och ofta om mijö. Överat dyker samma begrepp och frågor upp. Men varför står så ofta mijö i fokus? Att människan påverkar, eer ti och med föröder mijön är inget nytt. Det finns många exempe ur historien där samhäen, och även hea kuturer, dukat under ti föjd av misshushåning med naturens resurser. Omfattningen av hur människan påverkar mijön har naturigtvis ändrats. I takt med att ny teknik och nya system fick ett genombrott genom industriaismen så har konsumtionstakten ökat enormt. Oikheterna i värden har också ökat. Vi som ever i den rika värden förbrukar idag oerhört mycket mer av de gemensamma resurserna än vad människor i de fattiga 1änderna gör. Den rikaste femtedeen av jordens befokning förbrukar drygt 80 % av tigångarna den fattigaste femtedeen knappt 1,5 %. Det första stora genombrottet då mijöfrågorna uppmärksammades kom för dryga 40 år sedan. I sutet av 1950-taet hittade bönder och fågeskådare döda fasaner och gusparvar inti sädesfät. Forskarna fann så småningom höga kvicksiverhater i de döda fågarna. Massor av fågar uppvisade typiska förgiftningssymptom föramningar och kramper. Också rovfågar, som ätit ti exempe gnagare och småfågar från åkrarna, hade mycket kvicksiver i sig. Rätt snart började forskarna misstänka att den fytande betningen av utsäde (en behanding av utsädets fröska med ett bekämpningsmede för att förhindra svamp- 5
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa sjukdomar) med kvicksiver som jordbruket hö på med kunde bära skuden. Genom att studera kvicksiverhater i fjädrar hos fågar i Naturhistoriska Riksmuseets arkiv fann man att haterna av kvicksiver hade ökat mycket markant under perioden 1940 1950, just den period då jordbruket gick över ti den här betningsmetoden. Förbud mot kvicksiverbetning infördes och så småningom började kvicksiverhaterna sjunka. Det här är bara ett enda exempe på hur mijögifter och skadiga ämnen sprids i naturen och vika effekter detta kan ge. En de härstammar från sådant som människan spridit avsiktigt, ti exempe i form av bekämpningsmede. Annat har adrig spridits med avsikt, men ändå kunnat återfinnas i Antarktis pingviner eer fettvävnaden hos nyfödda isbjörnsungar uppe vid Svabard. Att föroreningar inte känner några gränser bev en äxa som värden ångsamt men säkert ärde sig. Det vi nyttjar på oika sätt i vårt samhäe kan ha grava bieffekter och också spridas mycket ångt bort. Ti detta kommer att det ofta finns en fördröjningsfaktor i naturen. Det kan ta ång tid innan skador börjar uppdagas. För mijögiftet PCB tog det 37 år från det att föreningen började användas som industrikemikaie 1929 och ti dess substansen avs1öjades som ett mijögift 1966. Mijö är sjävfaet ingen isoerad företeese från resten av samhäet. Hur mi jöutveckingen bir och hur probem och möjigheter hanteras hänger samman med annat som sker. Vårt exempe med bekämpningsmede och deras skadeeffekter hängde samman med utveckingen inom jordbruket en samhäsutvecking som premierade nya metoder, storskaighet och högre avkastningskrav. Hur ser det då ut i vår tid? Vika företeeser har betydese för mijöutveckingen när 2000- taet är här? Ett omvävande förhåande som ändrar många förutsättningar är att demokratin sprids ti at fer nationer och gama diktaturer rämnar. Detta gör att tidigare missförhåanden yfts fram i juset. En fri opinionsbidning, öppnare undervisning och en oberoende press bidrar ti att det skapas ett fokigt tryck för mijöförbättringar. Samtidigt har marknadsekonomin fått ett mycket stort genomsag. Ett ökande intresse och ett växande engagemang för mijöfrågor har fått många företag att inse att det är önsamt att mijöanpassa sin produktion, de varor man tiverkar och de tjänster som erbjuds. Mijöansvar kan ge kommersie framgång, men också spara pengar. 6
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa Regionaiseringen märks at tydigare på oika hå i värden. Detta eder ti att intresset för den egna regionen och dess framtid växer sig at starkare något som kan få återverkningar när det gäer närproducerade ivsmede, oka energiproduktion, transportösningar med mera Goba kommunikation har sagit igenom. Nyheter, såvä goda som dåiga, får bixtsnabbt genomsag över värden. Företag och regeringar som missköter sitt mijöansvar öper stor risk för bad-wi. Positiva exempe kan snabbt få efterföjare. Den här utveckingen går snabbt och ändrar på mycket som är invant. Band de mera dominerande konsekvenserna är att värdsekonomin uppvisar en stark tiväxt, en tiväxt som fortgått över en reativt 1ång tidsperiod. Samtidigt sker en stark ökning av medekassen i fertaet änder, något som snabbt påverkar konsumtionsmönster och -beteenden. Fer och fer människor, också i änder som vi brukar beteckna som fattiga, ockas av den rika värdens ivssti och materiea konsumtion. Kanske är det just detta som mest kommer att påverka mijöutveckingen under kommande årtionden. Vi ser också hur en goba och snabb ungdomskutur vuxit fram en kutur där nya moden och trender snabbt kan få marknads- och opinionsmässiga genomsag. För mijön är facit inte särskit uppmuntrande. Mijöbeastningen ökar atjämt i ett gobat perspektiv och mycket går i fe riktning. Samtidigt finns det många positiva tecken eftersom mijömedvetenheten ökar i många änder. Adrig någonsin har så många enskida människor, företag och kommuner engagerat sig konkret för mijöförbättringar som just nu. Mycket har förändrats sedan mijöfrågorna fick sitt första pubika genombrott. För bara några årtionden sedan såg Sverige annorunda ut än idag. På ångt hå1 syntes var fabrikerna fanns röken kom ur höga skorstenar och från vior och hyreshus steg rökpymerna vintertid. Många insjöar och havsvikar bev övergödda när orenat avopp säpptes ut via avoppsrören. Man såg med botta ögat att mijön var förorenad och var föroreningarna kom ifrån. Idag har den biden ändrats. Samhäet och företagen har satsat stora pengar på att komma ti rätta med de stora utsäppen. Oika sag av reningsåtgärder och effektivare teknik har gjort att utsäppen från anäggningar i Sverige idag bara är en bråkde av utsäppen på 1960-taet i sig ett bevis för att det går att åtgärda mijöstörningar. 7
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa Numera är det ovanigt att smutsig rök bomar fram eer att orenat avoppsvatten går rakt ut i sjöar och vattendrag här hemma i Sverige. Ändå har vi mijöprobem. En orsak är att föroreningsprobemen har ändrat karaktär. Det som kommer ut diffust för ögat mer osynigt och spritt är ett stort probem att hantera. Detta gör att orsakssammanhangen är svåra att identifiera. En stor fabrik vet man var den igger och det går att peka på var föroreningar säpps ut. Men at sådant som sprids genom biars avgasrör, när datorer skrotas, när brandbiarna tvättas rena eer det som byggs in när väggar måas och hus renoveras är mycket mera svårhanterigt. Varje sådan enski1d käa kan i sig vara margine som föroreningskäa betraktad. Men eftersom det finns många små iknande käor bir de sammantagna utsäppen ganska stora. Den här sortens räkneexempe kan mångfadigas det mesta av det vi som enskida människor hanterar privat eer på våra arbetspatser är kanske i sig inte så farigt. Men många människor gör exakt detsamma: köper samma pryar och har samma vanor och rutiner. Detta gör att totasumman bir betydigt större. Därmed kan mijöpåverkan från något som vi uppfattar som obetydigt i verkigheten bi mycket stor. Föroreningar drabbar inte bara det område där de säpps ut. Med vindar och havsströmmar kan föroreningarna spridas mycket ångt. En de av de föroreningar som påverkar vårt and importerar vi från utandet, ti exempe från änder som inte har samma reningsteknik som vi. Importen av föroreningar är ett av de stora mijöpoitiska probem vi brottas med idag det räcker inte med vad vi gör sjäva utan vi måste få många änder i vår omvärd att gå i samma riktning. Men Sverige exporterar också föroreningar som drabbar andra 1änder och områden. Mycket av den mijöpåverkan som är sammankoppad med konsumtion av varor eer tjänster beror förstås huvudsakigen på oss sjäva. Det är framför at fyra grupper av mijöprobem som står i fokus idag: Risken för kimatförändringar. Det finns en utbredd oro för att vår tids omfattande användning och förbränning av fossia bränsen (ko, oja, bensin, diese, torv) och de stora utsäppen av kodioxid som bir föjden ska ändra jordens kimat. Konsekvenserna av detta kan bi enorma, inte bara i naturen, utan också för våra samhässystem. Störning av naturiga kemiska processer. Mycket av det som uppmärksammats under de senaste årtiondena återfinns här; ozonuttunningen, försurningen av mark och vatten, övergödningen av Östersjön och många kustområden och insjöar, effekterna av mijögifter och skadiga kemiska föreningar. 8
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa Utarmning av produktionsförmågan. På 1ång sikt kan missutnyttjandet av jordens naturiga resurser, ti exempe genom atför intensiv oding av eer bete på jordbruksmark och överavverkning av skog bi ett av mänskighetens stora gisse. Om vi undanröjer naturens produktionskapacitet kommer vi att få än större probem med att skaffa mat och nyttiga råvaror. Men produktionsförmågan handar också om vår egen och andra djurarters fortpantningsförmåga skadiga ämnen kan försvåra befruktning eer skada foster och barn. Artutrotning. Spåren av människans framfart på jorden förskräcker. Varje år utrotas ett stort anta växter och djur ti föjd av att den ursprungiga, naturiga hemmijön förstörs eer genom spridning av mijögifter. Detta behöver i och för sig inte atid drabba oss människor. Men det är ett högt moraiskt pris vi betaar när vi anser oss ha rätt och råd (!) att för atid 1åta andra medvareser utrotas. En sammanfattande genomgång som denna ger naturigtvis inte svar på at, men är en hjäp att få oika pussebitar att faa på pats. Många av de probem som diskuterats hänger ytterst samman med vad vi som enskida människor gör och hur vi värderar vår egen evnadsstandard och våra konsumtionsvanor. Våra egna va och vanor privat och i jobbet betyder därför mycket när man funderar på vad som behöver göras för att minska mijöpåverkan. 9
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa Utgårda Beskrivning av samhäet Utgårda Utgårda har ett centrum där finns skoa, servicehus och ett par industriområden. Riksvägen går igenom centrum. I utkanten finns fera antbruk. Naturen har bedömts som värdefu med b.a. våtmarker och strövområden. Inti samhäet finns även vattendrag. Kommunen har byggt både reningsverk och vattenverk. En industribyggnad i ett pan med ett övre pan innehåande kontor och personarum uppfördes 1967. Den användes under många år som mekanisk verkstad. Nu finns där ett företag, Utgårda Kemi, som hanterar kemikaier. De köper, bandar och förpackar kemikaier som sedan säjs ti både små och stora förbrukare. Verksamheten syssesätter ca 30 personer och har gått så bra att man har byggt ut med ett större ager. Naturmijö kring Utgårda I sydost igger ett våtmarksområde som är unikt för regionen och huserar en mängd arter. Området anges av kommunen som ett artrikt och skyddsvärt objekt. Fågeivet här är rikt och fera säsynta arter av fågar såsom rödbena, svarthakedopping, årta och dubbebeckasin häckar här och ivnär sig på den rikiga bottenfaunan. Här återfinns också andra säsynta arter av grodor och insekter. Öster om centrum rinner en å i nord-sydig riktning. Den har varit orörd under en ång tid och det enda större ingreppet i dess historia är en gamma hytta beägen strax norr om kartan. Ån har ett rikt djuroch växtiv. På senare år har man panterat in öring men det skedde utan att man avägsnade annan fisk genom rotenonbehanding. Numera sportfiskas det fitigt i ån, framförat sommartid. Mycket av fisken kommer uppvandrande från Utgårdasjön, och består främst av mört, braxen, id, öja och mindre mängd spegekarp. Spegekarpen inpanterades i sjön under början av 80-taet för att förhindra sjön att växa igen. Övergödning från b.a. de intiiggande åkermarkerna orsakade kraftig tiväxt av sjöväxter och ager. De orörda markskikten kring Utgårda är typisk moränmark och karakteriseras av grova materia från rustensåsar i form av sand, grus och större stenar. Närmare ån bir materiaet finare och sit- och ermateria är framträdande. På denna något sura mark växer mest barrträd men närmare ån finns en majoritet av övträd, buskar och sy. 10
Kapite 1 Mijön en fråga som berör oss aa Det finns ett fera brunnar för dricksvatten kring Utgårda. Av dessa igger fera mean ån och samhäet. Öster om ån igger ett par stora åkermarksområden där bönderna tar vatten ur ån för konstbevattning under sommaren. Utgårda Kemi Utgårda Kemi är en färg- och imfabrik. Här tiverkas många oika sorters färger och immer utifrån råvaror som transporteras ti fabriken med astbiar. De färdiga produkterna körs ut i regionen från det ager som finns i ansutning ti fabriken. Lagret fungerar också som centraager för en färgaffärskedja i regionen. I förråd och ager finns en uppsjö av kemikaier och färdiga produkter: Organiska ösningsmede (tex aceton, acknafta), 100 ton Färdiga färger, 50 ton Härdacker och härdimmer (isocyanater m.m.), 5 ton Övriga immer (aceton, andra koväten), 10 ton Pigment och färgämnen (viss mängd byoxid och andra metafärgämnen), 10 ton Ammoniak, 10 ton Vegetabiiska ojor, 5 ton Okänd fördening av bandade kemikaier i småförpackningar, totat 30 ton Tapeter och govmateria (PVC), 100 ton Diverse gummi och pastråvaror, 5 ton Transporter ti och från fabriken sker fera gånger dagigen och utgörs ti stor de av farigt gods. Frågor I vika sammanhang kommer den kommunaa räddningstjänsten i kontakt med oika företrädare för detta företag? 11
12
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen 2. De nationea mijökvaitetsmåen Ett av de grundäggande måen för svensk mijöpoitik är att bidra ti att kommande generationer inte ska behöva ärva vår tids mijöhot och mijöprobem. Därför har riksdagen faststät 15 mijökvaitetsmå som redovisas nedan. 2 Sverige ska vara en pådrivande kraft internationet och ett föregångsand för ekoogiskt håbar utvecking. Internationea överenskommeser är grunden ti många åtgärder eftersom föroreningar sprids över gränser. 1. Frisk uft 2. Grundvatten av god kvaitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myrande våtmarker 5. Hav i baans samt evande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odingsandskap 10. Storsagen fjämijö 11. God bebyggd mijö 12. Giftfri mijö 13. Säker stråmijö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad kimatpåverkan 2 Måen är citerade från Mijödepartementets skrift, Svenska mijömå, en sammanfattning av regeringens proposition 1997/98:145 13
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Mijökvaitetsmåens samband med räddningstjänstens verksamhet Bränder, oyckor med fariga ämnen, oje- och kemikaieutsäpp, naturoyckor som översvämningar, ras och skred, och oyckor i kärntekniska anäggningar påverkar naturigtvis mijön på oika sätt. Även metoder att förebygga och begränsa skadeverkningar kan ha iknande påverkan. Vissa kemikaier som utpekas i mijökvaitetsmåen, har goda brandskyddsegenskaper samtidigt som de är skadiga för mijö och häsa. Nedan förtydigas varje mijökvaitetsmågenom en kort beskrivning av måets innebörd. Dessutom beskrivs kortfattat hur oyckor kan påverka mijömåen. Frisk uft Luften ska vara så ren att människors häsa samt djur, växter och kuturvärden inte skadas. De skadigaste uftföroreningarna förutom ozon är kvävedioxid, partikar och cancerframkaande ämnen. Kvävedioxid och partikar påverkar uftvägarna. Vid åga hater ökar uftvägskänsigheten och förstärker symptomen för framför at astmatiker vid exempevis inandning av ka uft och poen samt vid ansträngning. Luftburna och inandningsbara partikar har också betydese för häsan. Partikebundna ämnen som poycykiska aromatiska koväten och vissa gasformiga koväten som eten, butadien och bensen är cancerframkaande. Dessutom får inte haterna av marknära ozon överskrida de gränsvärden som satts upp. Mået påverkas av brandrök från bränder och av vissa gasutsäpp. Bränder kan medföra att gränsvärden tidvis överskrids, band annat genom spridning av partikar och stoft. Höga hater av marknära ozon uppkommer särskit under varma sommardagar. Möjigen kan ångvariga skogsbränder ge tiskott av skadiga ämnen som bidrar ti bidning av marknära ozon. Utsäppen från edning kan minskas genom användning av väskötta och väsotade pannor. 14
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Grundvatten av god kvaitet Grundvattnet ska ge en säker och håbar dricksvattenförsörjning samt bidra ti en god ivsmijö för växter och djur i ytvatten. Häften av a vattenförsörjning i Sverige baseras på grundvatten och häften på ytvatten. Yt- och grundvatten är förnybara resurser som det i Sverige normat finns gott om. Erosion och tiföde av antropogena föroreningar förändrar ångsamt grundvattnets sammansättning. Grundvattnets kvaitet får inte påverkas negativt av mänskiga aktiviteter som markanvändning, tiförse av föroreningar med mera Mået påverkas av utsäpp av mijöfariga ämnen vid oyckor eer säckvatten från bränder. Bid visas ej p.g.a. copyright-bestämmeser. Biden finns med i tryckt version av boken Exempe på oika hot mot vattenförsörjningen. 15
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekoogiskt håbara och variationsrika ivsmijöer ska bevaras. Naturig produktionsförmåga, bioogisk mångfad, kuturmijövärden samt andskapets ekoogiska och vattenhushåande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friuftsiv värnas. Sverige är ett av värdens sjörikaste änder med många oika typer av sjöar. Beastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för den bioogiska mångfaden. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den bioogiska mångfaden ska inte introduceras. Sjöar och vattendrag bör kunna användas som dricksvattentäkt. Mået påverkas av utsäpp av mijöfariga ämnen vid oyckor eer säckvatten från bränder. Utsäpp via spivattennät ti reningsverk kan ge indirekta skador i sjöar och vattendrag. Myrande våtmarker Våtmarkernas ekoogiska och vattenhushåande funktion i andskapet ska bibehåas och värdefua våtmarker bevaras för framtiden. Mået återspegar det faktum att våtmarkerna utgör generet mycket viktiga biotoper, värdefua för såvä arter knutna ti dessa mijöer som arter knutna ti kringiggande ekosystem. Mået påverkas av utsäpp av mijöfariga ämnen eer säckvatten. Hav i baans samt evande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en ångsiktigt håbar produktion samtidigt som den bioogiska mångfaden bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av bioogisk mångfad, uppevesevärden samt natur- och kuturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en håbar utvecking främjas. Särskit värdefua områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. De svenska havs- och insjöskärgårdarna är unika. Den känsiga vattenmijön i de svenska skärgårdarna berörs av fera hot. Övergödningen är det avarigaste hotet mot den marina mijön. Vidare är förekomsten av stabia organiska ämnen och förhöjda hater av tungmetaer i vatten, sediment och organismer ett stort mijöprobem. Ojeutsäpp ti vatten bör upphöra snarast möjigt. Mået påverkas av oje- och kemikaieutsäpp från fartyg och anäggningar. Störningar i reningsverk på grund av oyckor kan indirekt påverka havet. 16
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Ingen övergödning Haterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors häsa, bioogisk mångfad eer möjigheterna ti asidig användning av mark och vatten. Övergödning orsakas av kväve- och fosforföreningar, det vi säga näringsämnen som tiförs mark och vatten direkt eer indirekt genom äckage eer uftnedfa. Onaturig ökning av hater av näringsämnen i mijön ska motverkas. Skyddsområden för vattentäkter och deras infuensområden bör faststäas. Mået påverkas vid brand i konstgödning, av säckvatten och utsäpp av gödande ämnen vid oycka. Bara naturig försurning Mark och vatten ska inte försuras genom nedfa av föroreningar eer av markanvändning. Försurningen ska inte öka korrosionshastigheten i tekniskt materia. Försurande utsäpp ger idag omfattande negativa effekter på mark, sjöar och vattendrag samt grundvatten. Förutom effekter på skogsmarkens och sjöarnas bioogi skadar dessa utsäpp band annat tekniska materia och byggnader. Mået påverkas av utsäpp vid oyckor med sura gaser. Brand i ämnen som PVC ger försurande brandrök. Karta över hur ett försurande mon spridits från en oycka med oeum i Karskoga. 17
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för bioogisk produktion ska skyddas samtidigt som den bioogiska mångfaden bevaras och kuturmijövärden och sociaa värden värnas. Huvuddeen av det svenska skogsandskapet är en de av det omfattande bäte av barrskogar som sträcker sig runt norra havkotet. En mindre de utgörs av övskogar som iknar dem i sydigare dear av Europa. Idag utnyttjas ca 95 % av den produktiva skogsmarken för skogsbruk. Många värdefua naturskogar och andra skyddsvärda biotoper hotas av avverkning. Skogen är en viktig käa för förnybara råvaror och kommer därigenom att få en at större betydese i ett ekoogiskt håbart samhäe. Skogens betydese för naturuppeveser och friuftsiv ska tas ti vara. Hotade arter bör ges möjighet att sprida sig ti patser inom sitt naturiga utbredningsområde så att ångsiktigt ivskraftiga popuationer säkras. Ytterigare skogsmark bör skyddas som naturreservat, biotopskyddsobjekt, genom naturvårdsavta eer på annat sätt. Mået påverkas av skogsbrand och säckinsatser. Bränder har generet en positiv inverkan på skogens bioogiska mångfad. Skötsepaner för naturreservat innehåer iband reger om hur en uppkommen brand ska hanteras. I augusti 1999 brann det i Tyresta nationapark. I tidningarna stod: DN 2/8: Nationapark härjas av brand urskog förstörd DN 3/9: Gräset grönt igen i Tyresta skogen- snabb återhämtning, nya växter gror i askan DN 12/11: Livet återvänder ti Tyresta forskare studerar växter och djur i bränd mijö Kofamskivingen dyker upp på svedda marker tisammans med svampen brandskå iksom bommorna svedjenäva och brandnäva. Den sotsvarta praktbaggen vaknar ti iv. 18
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Ett rikt odingsandskap Odingsandskapets och jordbruksmarkens värde för bioogisk produktion och ivsmedesproduktion ska skyddas samtidigt som den bioogiska mångfaden och kuturmijövärden bevaras och stärks. Åkermark ska ha ett baanserat näringstistånd samt så åg föroreningshat att ekosystemens funktioner samt människors häsa inte hotas. Mået påverkas vid akuta utsäpp av bekämpningsmede med mera Storsagen fjämijö Fjäen ska ha en hög grad av ursprungighet vad gäer bioogisk mångfad, uppevesevärden samt natur- och kuturvärden. Verksamheter i fjäen ska bedrivas med hänsyn ti dessa värden och så att en håbar utvecking främjas. Särskit värdefua områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Mået innebär att fjäens bioogiska mångfad och kuturmijövärden, särskit det samiska kuturarvet, ska bevaras. Låg buernivå eftersträvas. Mået påverkas troigtvis inte av vaniga oyckor. Däremot kan ett stort kärnkrafthaveri inverka på naturen. God bebyggd mijö Städer, tätorter och annan bebyggd mijö ska utgöra en god och häsosam ivsmijö och fungera för aa och bidra ti en förbättring av den regionaa och gobaa mijön. Natur- och kuturvärden ska tas tivara och utveckas. Byggnader och anäggningar ska okaiseras och utformas på ett mijöanpassat sätt och så att en ångsiktigt god hushåning med mark, vatten och energi och andra naturresurser främjas. Transporter är av grundäggande betydese för samhäets funktion och utvecking. Trafiken är samtidigt en av de främsta orsakerna ti många av dagens mijöprobem i den bebyggda mijön. Den stora mängden avfa i städer och tätorter är i sig ett stort probem. Avfasprodukter måste i hög grad kunna återföras och återvinnas i sutna kretsopp. Detta kräver bättre sortering och rening från mijögifter. Den totaa mängden avfa och avfaets farighet ska minska. Det kuturea, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader, bebyggesemijöer samt patser och andskap med särskida värden ska bevaras och utveckas. 19
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Användningen av energi, vatten och andra naturresurser ska ske på ett så effektivt och resursbesparande sätt och främst förnybara energikäor ska användas. Mået kan uppnås genom en god samhäspanering (transporteder, bostadsområden, okaisering av mijöstörande verksamhet). Särskida risker finns vid deponier och avfashantering. Brand i avfa, soptippar, återvinningsanäggningar där mijöfarigt avfa agras samt bränder eer oyckor vid transport av mijöfarigt avfa kan ge fariga utsäpp. Brandskydd av kuturhistoriska byggnader ingår i mået. Skydd av kuturmijöer ingår i mået God bebyggd mijö. Giftfri mijö Mijön ska ångsiktigt vara fri från ämnen och metaer som skapats i eer utvunnits av samhäet och som kan hota människors häsa eer den bioogiska mångfaden. Det moderna samhäet är idag i hög grad beroende av en mängd kemikaier. I dag används gobat över 30 000 oika kemiska ämnen. Fariga kemiska ämnen kan komma ut i mijön genom utsäpp från tiverkningsindustrin. Vanigast är dock att kemiska ämnen ingår i varor som sprids med hande över hea värden. Ämnen kan då äcka ut i mijön vid användning av varorna eer då dessa sutigen bir avfa. I mijön sker en ytterigare spridning genom vindar, vattenströmmar och andra naturiga processer. 20
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Många ämnen är ångivade och en de kan därti ansamas och spridas i mijön på ett sätt som inte kan förutses. Det vetenskapiga underaget gäande många häso- och mijöfariga ämnen är i dag bristfäigt för att kvantitativa mijömå ska kunna formueras. Därti kommer okända samverkanseffekter av oika ämnen. Idag uppmärksammas också tidigare okända effekter som ti exempe hormone påverkan. Mået påverkas av dioxiner och andra mijögifter som bidas vid brand. Vissa famskyddsmede är mijöfariga och användningen av dessa ska begränsas utan att nivån på brandskyddet sänks. Utsäpp av bekämpningsmede med mera kan ske i samband med oyckor iksom utsäpp av metaer som by, kvicksiver, kadmium, koppar, arsenik och krom. En stor mängd oika ämnen berörs iksom skumvätskor. Säker stråmijö Människors häsa och den bioogiska mångfaden ska skyddas mot skadiga effekter av stråning i den yttre mijön. Cancer och skador på arvsanagen är de avarigaste hoten mot människors häsa på grund av stråning. Enigt stråskyddsagen ska människor, djur och mijö skyddas mot skadig verkan av stråning. Kärnteknikagen föreskriver att säkerheten vid kärntekniska anäggningar ska upprätthåas genom att åtgärder vidtas för att förebygga händeser som kan eda ti en oycka med radioaktiva utsäpp. Avariga tibud och haverier i kärntekniska anäggningar ska förebyggas. Spridning av radioaktiva ämnen ti omgivningen ska förhindras eer begränsas om ett haveri skue inträffa. Mået påverkas av oycka vid ett kärnkraftverk med utsäpp av radioaktiva ämnen. Sutdeponier av kärnavfa är en riskkäa. Oyckor vid andra objekt med radioaktiva ämnen samt vid transporter kan eda ti utsäpp. 21
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Skyddande ozonskikt Ozonskiktet utveckas så att det ångsiktigt ger skydd mot skadig UVstråning. Sverige ska verka för att haterna av kor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturiga nivåer. Hotet mot människans häsa och övrigt bioogiskt iv motiverar att de gobaa utsäppen av ozonnedbrytande ämnen upphör. Den gobaa användningen av HCFC och andra ersättningskemikaier för CFC ökar snabbt. Mået påverkas av utsäpp av haoner i säckmede och CFC-utsäpp från ky- och frysanäggningar, exempevis freoner, vid oyckor. Begränsad kimatpåverkan Haterna av växthusgaser i atmosfären ska i enighet med FNs ramkonvention för kimatförändringar stabiiseras på en nivå som innebär att människans påverkan på kimatsystemet inte bir farig. Mået ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den bioogiska mångfaden bevaras, ivsmedesproduktionen säkerstäs och andra må för håbar utvecking inte äventyras. Sverige har tisammans med andra änder ett ansvar för att detta gobaa må kan uppnås. De viktigaste växthusgaserna är kodioxid, metan och dikväveoxid och stabia fuorkarboner och svavehexafuorid. Utsäppen av kodioxid kommer framförat från förbränningen av fossia bränsen inom transportsektorn, energisektorn och tiverkningsindustrin. Fuorkarboner har ett ferta användningsområden som ködmedium, som båmede för tiverkning av vissa pastprodukter och i viss utsträckning för brandsäckning. Mået påverkas av utsäpp av haoner i säckmede och av kodioxid och ozon från brandrök. Försag ti mijömå inom sektorn Samhäets skydd mot oyckor Utifrån oyckornas påverkan på de nationea mijökvaitetsmåen har Räddningsverket på regeringens uppdrag tagit fram försag ti må inom sektorn Samhäets skydd mot oyckor. Både förebyggande, insatsarbete och skadebegränsande verksamhet kan medverka ti att mijömåen uppnås. Måen är satta så att de ska representera den verksamhet som sektorn skydd mot oyckor atid har jobbat med men formuerats så att konsekvensen för mijön av oyckor betonas. Detta 22
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Kadmium i spannmå, skadjur, ever och njure, tobaksrök mm påverkar njurar och skeett. Famskyddsmede påverkar nervsystem och sködkörte 900 personer beräknas dö i cancer varje år av radon i bostäder. 5-15 beräknas dö i cancer i andra organ på grund av radon i dricksvatten.poycykiska aromatiska koväten från band annat griat och rökt kött ger cancer i oika organ.organiska mijöföroreningar, (PCB, PCDD, PCDF, dioxiner) ger hyperaktivitet, försämrad inärningsförmåga, nedsatt immunförsvar och reproduktionsförmåga Cesium-137 finns i fisk, bär, svamp, biobränse. Ca 300 personer beräknas dö i Sverige under en 50-årsperiod på grund av nedfaet från Tjernoby 23
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen innebär att måen inte inkräktar eer står i konfikt med den verksamhet som regebundet bedrivs utan istäet är ett sätt att beysa mijöns betydese. Iustrationen nedan visar hur oyckor kan påverka de nationea mijökvaitetsmåen. Sektorn skydd mot oyckors 5 mijömå: 1. Minska antaet bränder och konsekvenserna av de bränder som inträffar. 2. Minska antaet oyckor med fariga ämnen och konsekvenserna av de oyckor som inträffar. 3. Minska antaet oje- och kemikaieutsäpp ti havs och minska konsekvensen av utsäpp. 4. Minska antaet ras, skred, översvämningar och dammbrott och konsekvenserna av dessa. 5. Minska risken för och konsekvenserna av kärnteknisk oycka. Bränder Speciea Vaniga Skog Objekt Ämnen Utsäpp av fariga ämnen (farigt gods och fasta anäggningar) Utsäpp av oja ti sjöss Ras/ skred Andra oyckor Översvämning Kärn - energioycka Frisk uft Grundvatten av god kvaitet Levande sjöar och vattendrag Myrande våtmarker Levande skogar Giftfri mijö God bebyggd mijö Hav i baans... Säker stråmijö Principbid över oyckors påverkan på vissa mijökvaitetsmå. Mijömåen påverkas ofta av fera oyckstyper. 24 Oycksfrekvens När antaet oyckor minskar och konsekvenserna från oyckor begränsas, minskar även den mijöbeastning som oyckor har. Det går emeertid inte att koppa resutat och statistik från oyckor direkt ti mijömåen eftersom statistiken påverkas av fer faktorer än räddningstjänstens arbete såsom befokningsmängd, produktutvecking (tiexempe famskyddsmede, nya materia et cetera). Det sker även reativt få större oyckor och uppgifter saknas ofta om dessa
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen oyckors mijöpåverkan. Det finns emeertid ett samband mean mijöpåverkan och anta oyckor. Mijö- och häsopåverkan sker naturigtvis även från frekventa små oyckor. Genom förebyggande arbete och räddningstjänstinsatser vid oyckor kan mijöeffekterna av oyckor minskas. Nedan redovisas, för att ge en bid över storeksordningen på oyckors mijöpåverkan, ite av den statistik som finns över oyckor. Sektorsmå 1: I Sverige sker årigen ca 10 000 bränder i byggnader och bostäder där räddningstjänsten bir engagerad. Räddningsverket har åtit beräkna mijöbeastningen ti atmosfären från bränder. 2 Mået var att få en uppfattning om hur mycket föroreningar som säpps ut ti atmosfären från bränder och betydesen av dessa föroreningar i jämförese med andra utsäppskäor. Sammanstäningen visar att ca 12 000 ton materia brinner varje år vid normaa bränder i vior, ägenheter, biar, skoor et cetera Dessa bränders stoftutsäpp är av samma storeksordning som de som kommer från astbiar, se tabe nedan. Utsäpp av övriga gaser (komonoxid, kodioxid, vätecyanid, kvävedioxider, svavedioxid, korväte, oförbrända koväten) som studerats är försumbara jämfört med utsäpp från andra utsäppskäor. Utsäpp Stationära anäggningar Vägtrafik Brand CO 2 (kodioxid) 20 600 000 15 700 000 20 000 CO (komonoxid) 32 000 960 000 500 NO X (kväveoxider) 51 000 172 000 40 SO 2 (svavedioxid) 59 000 8 000 100 Stoft 4 000 9 000 1 000 Mängd utsäpp från brand (i ton) jämfört med utsäpp från stationära anäggningar (ink. industri och förbränning av fasta bränsen) och från vägtrafik under 1990. 2 Enstaka större bränder kan öka de åriga utsäppen betydigt. Vid sådana bränder bidas stora mängder kooxid, kodioxid och oförbrända koväten. Under 1977 brann ti exempe 14 000 ton pappersmassa i Munksjö, 20 000 ton biomassa brann vid skogsbrand på Gotand under 1992 och 10 000 ton torv vid brand i torvada i Uppsaa 1990. Giftiga ämnen såsom dioxiner kan också bidas i samband med bränder. Band annat vid bränder på deponier och meanager av återvinningsprodukter. 1988-89 inträffade årigen 200-250 bränder på deponier. De berörde ca 25 000 ton avfa. Dessa bränder bidrog med tre ti fyra gånger större dioxinutsäpp i mijön än den samade avfasförbränningen. 3 2 Bränders utsäpp ti atmosfären. Sammanfattning av SP rapport 1995-70. SRV R49-172/97 3 Bränder på avfasuppag. Naturvårdsverket, rapport 4320 25
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Sektorsmå 2: Antaet åriga insatser där fariga ämnen kommit ut uppgår ti omkring 2000. Av dessa är ca 100 insatser där mer än 500 iter kommit ut. Räddningsverkets insatsstatistik för 1998 visar att spridning av fariga ämnen i samband med insats inträffade ca 230 gånger ti vattendrag. Det var överhängande fara för spridning ca 100 gånger. Spridning av fariga ämnen ti reningsverk inträffade 40 gånger, med överhängande fara ca 50 gånger. Spridning ti dricksvattentäkt inträffade 10 gånger, 30 gånger med överhängande fara. Sektorsmå 3: Bekräftade ojeutsäpp ti havs och på de stora sjöarna har under de senaste fem åren uppgått ti omkring 400 per år och mängden har varierat mean 300-600m 3. Av dessa bekämpar Kustbevakningen ca 20 utsäpp per år. Sektorsmå 4 och 5: Utsäpp av radioaktivitet, översvämningar och bristande dammar är ågfrekventa händeser som emeertid kan få stora mijökonsekvenser. Storeken på utsäpp i samband med oyckor kan vara svåra att jämföra med andra utsäpp. 26
Kapite 2 De nationea mijökvaitetsmåen Sammanfattning Mycket små koncentrationer av vissa ämnen kan ge skador eer bidra ti beastningen från oyckor. I framtiden fokuseras mijöarbete inom vårt poitikområde troigen på dagiga utsäpp i små koncentrationer och stora dramatiska händeser. Mijökvaitetsmå Påverkan 1. Frisk uft Brandrök, gasutsäpp. 2. Grundvatten av god kvaitet Utsäpp av mijöfariga ämnen. 3. Levande sjöar och vattendrag Utsäpp av mijöfariga ämnen, förorenat säckvatten via edningar och diken. 4. Myrande våtmarker Utsäpp av mijöfariga ämnen, förorenat säckvatten via edningar och dike. 5. Hav i baans samt evande kust och skärgård Oje- och kemikaieutsäpp från fartyg och anäggningar. Störningar i reningsverk p.g.a. oycka. 6. Ingen övergödning Brand i konstgödse, förorenat säckvatten. 7. Bara naturig försurning Syra- eer gasutsäpp, bränder som ger sura utsäpp t.ex. PVC-bränder. 8. Levande skogar Skogsbrand påverkar generet bioogisk mångfad positivt. 9. Ett rikt odingsandskap Utsäpp av bekämpningsmede, risker med genmanipuerade organismer. 10. Storsagen fjämijö Troigtvis ingen påverkan genom oyckor. 11. God bebyggd mijö Lokaisering av mijöstörande verksamhet. 12. Giftfri mijö Utsäpp av dioxiner vid brand, mijögifter, haogener från famskyddsmede och skumvätskor. 13. Säker stråmijö Oycka vid kärnkraftverk, sutdeponi. Oyckor med andra objekt med radioaktiva ämnen. 14. Skyddande ozonskikt Utsäpp av haoner, freon och andra föroreningar. 15. Begränsad kimatpåverkan. Användning av vissa säckmede. 27
28
Kapite 3 Spridning av ämnen i mijön 3. Spridning av ämnen i mijön I räddningstjänstens arbete är det nödvändigt att känna ti vad som är farigt för mijön och hur ämnen sprids vid en oycka eftersom det är räddningstjänsten som har ansvar för den akuta saneringen och för att förhindra att fariga ämnen sprids vid en oycka. Kunskaperna kommer även ti nytta vid tisyn och översyn av beredskapspaner där fariga ämnen hanteras som riskerar att spridas ut vid en oycka. De ämnen som sprids behöver i sig inte vara giftiga men kan ändå bidra ti mijöskador genom att andra ämnen som uppträder, ti exempe fett eer animaiska produkter, kan ändra omgivningsförutsättningarna. Så kan ti exempe ph eer temperaturen ändras, syreförbrukningen påverkas eer smak och ukt ändras. Vid andra tifäen kan ytterst små mängder av giftiga ämnen orsaka stora skador. Skador uppstår inte bara akut och nära oyckspatsen. Föroreningar kan spridas ångväga via uft, mark och vatten. Genom förebyggande och insatsarbete kan dock spridningen förhindras i ett tidigt skede och skadorna på mijön minskas. Spridning i uft En uftförorening som säpps ut från en fast anäggning eer vid en oycka sprids, späds och kanske även omvandas innan den sutigen andar på mark eer i vatten. Betingeserna vid ett oyckstifäe påverkar spridningsförutsättningarna. Rök från bränder, iksom damm eer gasmon från utsäpp sprids i uften på oika sätt, beroende på egna egenskaper, men också i hög grad beroende på rådande meteoroogiska förhåanden. De meteoroogiska förhåandena påverkas i sin tur av områdets topografi. Vi taar här des om mekanisk turbuens, des om termisk turbuens. Den turbuens som orsakas av topografin kaas för mekanisk turbuens. Den som orsakas av uftens temperaturskiktning, det vi säga uftens temperatur på oika nivåer, kaas för termisk turbuens. 29
Kapite 3 Spridning av ämnen i mijön Biden nedan visar vika faktorer som inverkar på respektive spridningssätt. De faktorer som främst påverkar ett ämnes spridning i uften är: Luftens skiktning (styrs av monighet, temperatur, vindhastighet, årstid och tid på dygnet) Ämnets densitet Topografin. Rök från en brand, damm eer gasmon från ett utsäpp sprids i uften utifrån sina egna egenskaper men också i hög grad beroende på de meteoroogiska förhåandena. Luftens skiktning Normat bir det kaare ängre upp i atmosfären. Temperaturen avtar med ca 10 C per 1000 meter. Luften ägger sig i oika skikt beroende av temperaturen. Man skijer mean abi, neutra, stabi och extremt stabi skiktning. De oika skiktningstyperna beskrivs i faktarutan härinti. Skiktningen beror på hur mycket uftens temperatur förändras i höjded. Vid vissa skiktningar gynnas vertika ombandning (uften bandas i höjded) och vid andra skiktningar dämpas bandningen effektivt. Genom att ha kännedom om uftens skiktning och ombandning vid oika vädersituationer kan man vid en oycka grovt förutsäga hur ämnet kommer att spridas utifrån väderförutsättningarna. För noggrannare uppgifter på hur ämnet sprids i uften finns fera modeer som beräknar ämnets spridning i uft, band annat BFK-verktyget i Räddningsverkets informationsdatabas (RIB). 30
Kapite 3 Spridning av ämnen i mijön Labi skiktning Labi skiktning, det vi säga vä ombandad uft, uppkommer då uftens temperatur sjunker med mer än 1 C per 100 meter i höjded. Vid kraftig soinstråning värms den marknära uftmassan ti en temperatur som är högre än temperaturen i uften ovanför. En uppvärmd uftmassa stiger och en ka uftmassa sjunker. Luften bandas eftersom den varma, stigande uften tränger undan den omgivande, svaare uften. Luftmassorna rör sig ätt i vertikaed bort från utgångsäget viket medför en effektiv ombandning av uften. Labi skiktning förekommer vid tifäen med kraftig soinstråning, t.ex. en sommareftermiddag. Neutra skiktning Neutra skiktning råder när uftens temperatur avtar uppåt med 1 C per 100 m, det vi säga temperaturförändringen är reativt iten. Luft som förfyttas i vertikaed kommer att få i stort sett samma temperatur som omgivande uft, viket eder ti att en vertika rörese varken dämpas eer gynnas. Skiktningen medger en reativt god ombandning av uften. Denna skiktning förekommer i samband med stark eer måttig vind. Stabi skiktning Stabi skiktning utmärks av att temperaturen avtar med mindre än 1 C per 100 m i höjded. Luft som transporteras uppåt bir kaare (och tyngre) än omgivande uft och har en tendens att sjunka nedåt. Den bir då varmare än omgivningen och tenderar därför att stiga igen. I en stabi skiktning håer en uftmassa samman. Ombandningen är iten, viket gör att t.ex. en rökpym inte påverkas av skiktningen och en hög koncentration av föroreningar kan bibehåas i pymen. Föroreningar kan färdas ångt och sammanhået om det råder stabi skiktning. Stabi skiktning förekommer när en varm uftmassa kommer in över ett område och i samband med högtryck (kart och vindstia väder). Extremt stabi skiktning - inversion Under kara och vindstia nätter avges värme med snabb hastighet från marken. Marken kys av snabbt och ikaedes uften närmast marken viket eder ti en omvänd temperaturskiktning med kaast temperatur närmast marken. Detta kaas inversion och är såedes ett omvänt förhåande som utmärks av att temperaturen stiger med höjden. Detta eder ti minima ombandning av uftskikten. Luftburna föroreningar ägger sig på en hög och jämn nivå. Inversioner uppkommer under vindstia kara nätter, då marken och uften närmast marken kys av kraftigt genom utstråning. Rök från en brand kan vid inversion föjas som en tunn strimma mivis bort från käan. Pymyftets storek beror på brandrökens densitet och temperatur. 31
Kapite 3 Spridning av ämnen i mijön 3.2 Röken från en brand påverkas av den abia skiktningen och rör sig därför i vertikaed. 3.3Röken från en brand påverkas måttigt vid neutra skiktning och driver reativt ostörd i vindens riktning. 3.4: Röken från en brand påverkas mycket itet vid stabi skiktning och driver reativt sammanhåen med vinden. 3.5 Rök från en brand kan vid inversion föjas som en tunn strimma mivis bort från käan. Ämnets densitet Avgörande för hur ångt en uftförorening kan spridas är hur änge den finns kvar i atmosfären. Vissa ämnen har en uppehåstid på fera år viket medför att de sprids gobat. Andra ämnen, t.ex. sotpartikar, har en uppehåstid på några dagar. De är ätta och fyter omkring i uften. Damm och tyngre partikar kan ha en uppehåstid på några timmar och ge okaa effekter. När föroreningarna får tiräckigt ång uppehåstid i atmosfären kan de förfyttas mycket ångt. Så fördes radioaktiva ämnen ti Sverige från Tjernoby-haveriet. Studier av andra akuta föroreningars spridning har visat att vissa föroreningar kan spridas hundratas mi. En brand eer exposion gör ofta den förorenade uftmassan varmare än omgivande uft, viket gör att den stiger högt upp, viket i sin tur också bidrar ti ångväga spridning. 32
Kapite 3 Spridning av ämnen i mijön Topografin Topografin styr ett ämnes spridning i uft på grund av att den påverkar uftens skiktning, vindriktningen påverkas av terrängformerna och vindhastigheten förändras. I dagångar och svackor i terrängen är uften oftare stabit skiktad på grund av att vindhastigheten är ägre där och den kaa uften, som är tyngre än omkringiggande varmare uft, ansamas i terrängens ågpunkter under kara och vindstia situationer. I en dagång och i trånga gatukanjoner styrs vindriktningen oftast om så att den går ängs med dagången. Om ett utsäpp driver mot en dagång eer tätbebyggt område är det därför viktigt att vara medveten om att utsäppet troigtvis kommer att ta en annan riktning än den regionaa vindriktningen eftersom den förändras och styrs efter terrängen. Öppna och facka områden har däremot en god ombandning och generet högre vindhastigheter. Effekter på träd och vegetation av gasutsäpp Vi vet att träd och annan vegetation kan skadas av akuta gasutsäpp. Kunskaperna är dock begränsade och ofta saknas beskrivningar från verkiga händeser. Endast ett fåta studier finns tigängiga på svenska. I Skadiga effekter på träd vid vådautsäpp av industrikemikaier 5 redovisas gasexponeringens effekter på träd. Där finns en särskid redovisning av skador från akuta utsäpp av kor, svavedioxid och ammoniak, effekter av bad- och barrföruster och ekonomiska konsekvenser av akuta gasutsäpp. 4 Long-Range Air poution from Modes to Poicies. Forskningsrådsnämnden m.f. RIB 13353 och ETEX European Tracer Experiment. Annua report 96 JRC EUR17330EN 5 FOA rapport R96-00310-4.5 (RIB 7318) 33